1
LGSV10
AR, EA
Seminarieanvisningar för delkursen Skölamnet
Svenska
Till samtliga seminarier
Bearbeta kurslitteraturen:
Inför varje seminarium ska du läsa och bearbeta kurslitteraturen utifrån de speciella frågor som
anvisas till seminariet.
Skriv i din ”litteraturlogg”:
Det du kommer fram till, dina tankar, svar, reflektioner antecknar du i den ”litteraturlogg” som ska
göras till varje seminarium som underlag för den kommande seminariediskussionen. Detta är också
en förberedelse för den skriftliga examinationsuppgiften, som kommer att innebära
vidareutvecklingar och fördjupningar av de frågeställningar som diskuterats på seminarierna.
I litteraturloggen kan du också anteckna spontana tankar, frågor, infall, kommentarer, synpunkter
som kurslitteraturen väcker hos dig och som du skulle vilja diskutera med de andra i din arbetsgrupp
och/eller på seminariet.
Observera att du skriver litteraturloggen för dig själv, som ett sätt att bearbeta och tänka kring
kurslitteraturens stoff. Det är ditt eget arbetsmaterial så du behöver i detta sammanhang inte lägga
ner möda på att formulera dig väl eller strukturera din text.
Omfattning: Ditt skrivande kring seminariefrågorna ska omfatta minst tre sidor handskriven text. I
övrigt kan loggen förstås vara hur omfattande som helst. Det avgör du själv.
Loggarna kan komma att samlas in av läraren efter seminariet.
Seminarium 1: Svenskämnet i ett historiskt perspektiv
Litteratur: Svenskämnets historia
Försök att ta ställning till samtliga frågor. Fördjupa dig sedan i en fritt vald fråga per kapitel att skriva
kring i loggen.
Kap I-2. (Thavenius)
1. Fanns det något i den bild av svenskämnets äldre historia och traditioner som ges i kapitel 1
av Svenskämnets historia som överraskade dig? Vad var det och varför förvånade det dig?
2. Vad tycker du att en allmänbildad svensklärare av idag bör känna till om ämnets äldsta
historia?
LGSV10
H 2012
2
Kap 4.
1. Det ”högre” och det ”lägre” svenskämnet är två begrepp som ofta använts i debatter och
didaktisk forskning. Vad innefattar begreppen och vad uppfattar du som poängen med
dem?
2. Malmgren redogör för en lång rad moderniseringsförsök men också det motstånd som
funnits mot att förändra svenskämnet. Vilka återkommande mönster kan du urskilja?
3. Kapitlet avslutas med några frågor om svenskämnets framtid dvs. tiden efter 1999. Hur
vill du beskriva det svenskämnet i 00-talets gymnasieskola i relation till Malmgrens
framställning och begrepp?
Kap 5.
I sin beskrivning av hur skolans litterära kanon sett ut och förändras sedan 1800-talet framhåller
Thavenius att kanon i äldre skolformer skiftat med elevernas klass. (Se t ex. s. s. 134 f.)
Nuvarande ämnesplan för Svenska i gymnasieskolan skriver: ”En trygg identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå
och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder (min kurs.).”
1. Vilken litteratur kan man, mot denna bakgrund, tro att ”det gemensamma kulturarvet” som
det talas om i dagens ämnesplan för Svenska i gymnasiet innefattar?
Thavenius framhåller också att målen med litteraturläsning och litteraturundervisning i skolan
under 1800- och 1900-talen förändrats med tidens idéer och ideal. Bland läroverkens mål under
senare delen av 1800-talet märks t. ex. ”förståndsbildade”, ”litteraturhistoriskt”,
”kulturhistoriskt”, ”smakfostrande”, ”nationellt bildande” mål, i folkskolan vid samma tid
”fostrande” mål.
2. Hur skulle man kunna beteckna de mål som kommer till uttryck i dagens ämnesplan för
Svenska i gymnasieskolan?
Kap 6.
Kapitlet mynnar ut i ett ställningstagande/förslag till program, från Thavenius sida: "Det
handlar definitivt inte om att återupprätta traditionella värden eller kompetenser utan om
att undersöka vilka nya kompetenser och färdigheter som behövs för att delta i de
nödvändiga dialogerna 'i ett alltmer heterogent och demokratiserat samhälle'." (s. 146)
1. Vad menar han egentligen? Belys med hjälp av resten av kapitlets innehåll.
2. Thavenius är kritisk till ändringen i skrivningen i citatet på s. 137. Vad menar han har tagits
bort? Hur påverka(-de) det svenskämnet? Vilken sorts svenskämne förfäktar Thavenius?
LGSV10
H 2012
3
Seminarium 2: Dysthe om ’dialogisk undervisning’ och ´det
flerstämmiga klassrummet’
Litteratur: se lektionsöversikt
Skriv i litteraturloggen kring följande frågor
-
-
-
Avgörande för att förstå Dysthes didaktiska tänkande och vinsterna med hennes pedagogiska
idéer är begreppen ’dialog’ och ’flerstämmighet’. Förbered dig för att förklara dessa begrepp
för en svensklärare som inte känner till dem sedan tidigare.
Vad verkar vara det bästa resp. det svåraste med att försöka utveckla ’dialogisk
undervisning?
Välj ut en av dina frågor, reflektioner, idéer osv från loggen som du skulle vilja diskutera på
seminariet. Tänk på att också formulera utgångspunkten/bakgrunden till frågan och varför
du menar att den är intressant.
Fundera över dina egna erfarenheter av olika undervisningsformer . Kan ge något exempel
på en ’dialogisk’ undervisning (i Dysthes bemärkelse) du har deltagit i?
Vilka egna erfarenheter har du av att skriva-för-att-lära?
Dysthes begrepp
Här följer en lista över de begrepp som Dysthe introducerar och som du behöver kunna förstå och
använda för att diskutera hennes didaktiska tänkande och pedagogiska idéer. Notera om det är
några av dem som behöver utredas ytterligare på seminariet.
’flerstämmighet’ (polyfoni)
’dialogisk’ (och motsatsen monologisk)
’skriva-för-att-lära’
’autentiska frågor’
’inlärningspotential’
’uppföljning’
’positiv bedömning’
’respons’/gensvar
’stödstrukturer’
’nära utvecklingszonen’
’ömsesidighet’
Seminarium 3: Svedner, Molloy och svenskämnet
Litteratur: se lektionsöversikt
Uppgift 1
Välj att behandla ett av följande alternativ:
Ta fram något exempel på hur Molloy respektive Svedner kan användas när det gäller att få idéer om
hur man som lärare ska kunna ge eleverna
a)de kunskaper som undervisningen i svenska i gymnasieskolan enligt ämnesplanen (s. 160) ska ge
eleverna förutsättningar att utveckla.
b) de förmågor som undervisningen i svenska i gymnasieskolan enligt ämnesplanen (s. 160) ska ge
eleverna förutsättningar att utveckla.
LGSV10
H 2012
4
Fundera sedan på vilka didaktiska val Molloy resp Svedner har gjort i ditt exempel, dvs Vad har de
valt att ta upp, Hur tar de upp detta? Varför har de valt att ta upp just detta? Och hur tänker de kring
den didaktiska frågan Med vem (dvs val med hänsyn till elevgruppen)
Anteckna det du kommer fram till och dina tankar kring detta.
Uppgift 2
-
Hur tycker du att Svedners resp. Molloys sätt att tänka om svenskämnet förhåller sig till det
svenskämne som Gun Malmgren beskriver i Svenskämnets historia?
Uppgift 3
Välj därefter att behandla ett av följande tre alternativ:
Svenskläraren ska inte bara uppfylla målen för ämnet Svenska utan också de övergripande mål och
riktlinjer som Läroplanen för resp. skolform anger. Nedan anges lärarens uppdrag när det gäller vissa
övergripande mål.
Alternativ A:
- Fundera över hur Svedner resp. Molloy kan ge svenskläraren stöd i arbetet med att uppnå
läroplanens mål för elevernas ansvar och inflytande. Skriv om hur du tänker kring detta.
Ur Läroplan för gymnasieskolan 2011
2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
Läraren ska
• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar
för sitt lärande,
• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på
arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen,
• uppmuntra elever som har svårt att framföra sina
synpunkter att göra det,
• låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera
undervisningen.
Alternativ B:
Gymnasiets läroplan framhåller inledningsvis värdet av kulturell mångfald och skolans ansvar för att
stärka denna förmåga. Under rubriken ”Normer och värden” konkretiseras detta i, bland andra,
nedanstående mål.
- Fundera över hur Svedners undervisningstankar kan ge stöd för svensklärarens arbete med
att uppnå dessa mål. Skriv om hur du tänker kring detta.
Ur Läroplan för gymnasieskolan 2011
2.2 NORMER OCH VÄRDEN
[---]
LGSV10
H 2012
5
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera
eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma
värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk
vardaglig handling.
Skolans mål är att varje elev
• kan göra medvetna ställningstaganden grundade på
kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande
demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.
[---]
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation
Alternativ C
Gymnasieskolans läroplan framhåller skolans uppgift att ” aktivt och medvetet främja kvinnors och
mäns lika rätt och möjligheter”.
- Fundera över hur Svedners resp. Molloys undervisningstankar kan ge stöd för svensklärarens
arbete med att uppnå dessa mål. Skriv om hur du tänker kring detta.
Ur Läroplan för gymnasieskolan 2011
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns
lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att
utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är
kvinnligt och manligt.
Seminarium 4: ”Boksamtal” om Kamalas bok
Se”Boksamtal” har blivit beteckningen på ett numera vanligt sätt att leda fördjupnade samtal i grupp
om litteratur utifrån deltagarnas egna tankar, reaktioner och reflektioner under läsningen. Metoden
kan ses som en motpol till en frågestyrd litteraturundervisning och lanserades ursprungligen av den
engelske barn- och ungdomslitteraturförfattaren Adain Chamers i Böcker inom oss – om boksamtal
(1993).*
Uppgiften till seminariet består alltså i att läsa Inger Edelfeldts Kamalas bok med pennan i hand.
-
Notera de spontana tankar, reaktioner, känslor, frågor och reflektioner som väcks under
läsningen.
Förbered dig för att dela med dig någon eller några av dessa på seminarets ”boksamtal”.
Välj ut minst en formulering, ett textavsnitt eller en situation som du av någon anledning
gärna skulle vilja diskutera med andra.
*Den intresserade kan hämta ett kortare utdrag ur boken i entrén till Institutionen för Litteratur,
idéhistoria och religion.
LGSV10
H 2012
6
minarium 5: Analys och diskussion av fransk skola och
franskundervisning i filmen Mellan väggarna
"Varför lär ni ut det om det inte är viktigt?" (Carl)
Uppgift 1 Fundera kring följande frågor- notera det mest intressanta i
litteraturloggen som underlag för seminariediskussionen
Allmänt om förhållanden i filmens skola
- Är denna franska skola en förebild sett till vald undervisningsmetod, tilltal, möblering etc.?
-
Vad slags "stämmighet" karaktäriseras det uppvisade franska klassrummet av? Jämför med
teorier från Dysthe/Bakhtin. Tänk lite i termer av dels personers stämmor, dels kulturella
stämmor. Man kan testa grundfrågan "Vem får säga vad till vem?" när man diskuterar med
sig själv och andra.
-
Vilka svar på frågan "Vad är en lärare?" ger filmen? Vilka insikter kring frågan "Hur bör en
lärare göra annorlunda?" ger filmen dig?
Varför hamnar lärare och elever i ständiga ordkrig? Vem försöker ta makten över vad?
-
Kring filminnehållet mer specifikt
1. Karaktärisera:
Francois (läraren)
Souleyman
Esmeralda
Khoumba
Carl
Yen
Ytterligare någon?
Genomgår någon av dessa karaktärer någon sorts förändring filmen igenom?
2.. I en av slutscenerna säger läraren ordet "bimbo", riktat till klassens ordningsmän. Han försöker
"nyansera" som han säger. En elev säger "Sluta jiddra, ni sa ju bimbor." Varför kommer de inte
överens?
3. Vad kan man säga om lärarens sätt att tilltala sina elever överlag? Varför gör han som han gör tror
ni? Vilka andra vägar finns att gå? Vad finns att lära för läraren? Hur ska han lyckas bättre med sina
elever? Vilka konsekvenser får hans sätt att vara när han väl vill vara "ärlig" mot eleverna, t.ex. då
han berömmer Souleyman för hans collage/självporträtt.
4. Vad finns att säga om Khoumbas inlämnade "uppsats" Respect? Vad vill hon ha sagt? Vad kan man
som lärare lära sig av hennes sätt att reagera på Francois klassrumsstil?
Uppgift 2 – Fördjupa dig i en av följande frågor
Frågor i anslutning till den svenska skolans läroplan och kurs-/ämnesplan
LGSV10
H 2012
7
1. Välj en scen i filmen och reflektera över den i anslutning till svenska läroplanens tanke om
Grundläggande värden:
"Grundläggande värden
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom
skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla
elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra
respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det
svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje
människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta
och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk
humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och
ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i
samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet." (s.7)
2. Välj en scen i filmen och reflektera över den i anslutning till svenska läroplanens tanke om En
likvärdig utbildning:
"En likvärdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas
fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare
erfarenheter, språk och kunskaper.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig,
oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En
likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att
skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det
finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas
lika för alla.
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket
flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem,
bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar
för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och
utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet." (s.8)
3. Titta i ämnesplanen för svenskämnet , Svenska 1.
Diskutera uppgiften "Självporträtt". Bra eller dålig? Förenlig eller ej med svenskämnet som det
beskrivs i kurs-/ämnesplan? I takt med elevsyn i läroplansdelen? T.ex. (Souleyman säger "Jag vill inte
berätta om mitt liv." Andra säger "Det finns inget att berätta.")
Avslutningsvis
1. Fundera gärna själva över fler teman och frågeställningar, särskilt i anslutning till kurslitteraturen
ni hittills hunnit bearbeta.
2. Ringer det någon klocka av igenkänning hos någon från VFU-period1? Egen skolgång?
LGSV10
H 2012
8
LGSV10
H 2012
