1
L9SV10 och LGSV10
MNo, AR, SuS
Seminarieanvisningar för delkursen Skölamnet
Svenska
Till samtliga seminarier
Bearbeta kurslitteraturen:
Inför varje seminarium ska du läsa och bearbeta kurslitteraturen utifrån de speciella frågor som
anvisas till seminariet.
Skriv i din ”litteraturlogg”:
Det du kommer fram till när du bearbetar kurslitteraturen utifrån seminarieanvisningarnas frågor –
dina tankar, svar, reflektioner – antecknar du i den ”litteraturlogg”, som ska göras till varje
seminarium som underlag för den kommande seminariediskussionen. Detta är också en förberedelse
för den skriftliga examinationsuppgiften, som kommer att innebära vidareutvecklingar och
fördjupningar av de frågeställningar som diskuterats på seminarierna.
I litteraturloggen kan du också anteckna spontana tankar, frågor, infall, kommentarer, synpunkter
som kurslitteraturen väcker hos dig och som du skulle vilja diskutera med de andra i din arbetsgrupp
och/eller på seminariet.
Observera att du skriver litteraturloggen för dig själv, som ett sätt att bearbeta och tänka kring
kurslitteraturens stoff. Det är ditt eget arbetsmaterial så du behöver i detta sammanhang inte lägga
ner möda på att formulera dig väl eller strukturera din text.
Omfattning: Ditt skrivande kring seminariefrågorna ska omfatta minst tre sidor handskriven text. I
övrigt kan loggen förstås vara hur omfattande som helst. Det avgör du själv.
Loggarna kan komma att samlas in av läraren efter seminariet.
Seminarium 1: Svenskämnet i ett historiskt perspektiv
Litteratur: se lektionsöversikt
Försök att ta ställning till samtliga frågor. Fördjupa dig sedan i en fritt vald fråga per kapitel att skriva
kring i loggen.
(SH) Kap I-2. (Thavenius)
1. Fanns det något i den bild av svenskämnets äldre historia och traditioner som ges i kapitel 1
av Svenskämnets historia som överraskade dig? Vad var det och varför förvånade det dig?
L9SV10 och LGSV10, MNo, AR, SuS
V 2012
2
2. Vad tycker du att en allmänbildad svensklärare av idag bör känna till om ämnets äldsta
historia?
(SH) Kap 3. (Dahl) Endast för åk 7-9-lärarna
1. Det förekommer en hel del värdeladdade ställningstanden i Dahls text. Både från henne och
genom de citat hon presenterar. Dahl är tydligt för den s.k. "erfarenhetspedagogiska"
ansatsen. T.ex. på sidan 88 skriver hon: "Det erfarenhetspedagogiska svenskämnet må vara i
minoritet, men det är där utvecklingsmöjligheterna finns. Det ”inser” fler och fler lärare på
olika håll i landet." Således är detta enligt Dahl en allmän sanning som man som lärare bör
"inse" om man bara förstår hur allt hänger ihop. Håller du med?
2. Kontrastera erfarenhetspedagogik mot andra ideologiska tankegångar kring vad
svenskämnet har tänkts ska vara centrerat kring. Kontrastera också mot vad du själv menar
ska utgöra ett vettigt svenskämne. Gör gärna en tidsaxel för att bearbeta kapitlet och skriv in
sammanfattande ord för dig själv samt sidhänvisningar till var du enkelt kan finna
citat/referat av sådana tankegångar.
3. Försök föreställa dig hur ett lektionspass/-moment kan se ut som arbetar enligt en A, B och
C-miljö (se s. 76). Utesluter miljöerna varandra? Vilket är ditt svenskämne - hur ser det ut?
(SH) Kap 4. Endast för gy-lärarna
1. Det ”högre” och det ”lägre” svenskämnet är två begrepp som ofta använts i debatter och
didaktisk forskning. Vad innefattar begreppen och vad uppfattar du som poängen med
dem?
2. Malmgren redogör för en lång rad moderniseringsförsök men också det motstånd som
funnits mot att förändra svenskämnet. Vilka återkommande mönster kan du urskilja?
3. Kapitlet avslutas med några frågor om svenskämnets framtid dvs. tiden efter 1999. Hur
vill du beskriva det svenskämnet i 00-talets gymnasieskola i relation till Malmgrens
framställning och begrepp?
(SH) Kap 5. Endast för gy-lärarna.
I sin beskrivning av hur skolans litterära kanon sett ut och förändras sedan 1800-talet framhåller
Thavenius att kanon i äldre skolformer skilt sig mellan könen och mellan olika samhällsklasser.
(Se t ex. s. s. 134 f.) Nuvarande ämnesplan för Svenska i gymnasieskolan skriver: ”En trygg
identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker
förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder (min kurs.).”
1. Vilken litteratur kan man, mot denna bakgrund, tro att ”det gemensamma kulturarvet” som
det talas om i dagens ämnesplan för Svenska i gymnasiet innefattar?
Thavenius framhåller också att målen med litteraturläsning och litteraturundervisning i skolan
under 1800- och 1900-talen förändrats med tidens idéer och ideal. Bland läroverkens mål under
senare delen av 1800-talet märks t. ex. ”förståndsbildade”, ”litteraturhistoriskt”,
L9SV10 och LGSV10, MNo, AR, SuS
V 2012
3
”kulturhistoriskt”, ”smakfostrande”, ”nationellt bildande” mål, i folkskolan vid samma tid
”fostrande” mål.
2. Hur skulle man kunna beteckna de mål som kommer till uttryck i dagens ämnesplan för
Svenska i gymnasieskolan?
(SH) Kap 6.
Kapitlet mynnar ut i ett ställningstagande/förslag till program, från Thavenius sida: "Det
handlar definitivt inte om att återupprätta traditionella värden eller kompetenser utan om
att undersöka vilka nya kompetenser och färdigheter som behövs för att delta i de
nödvändiga dialogerna 'i ett alltmer heterogent och demokratiserat samhälle'." (s. 146)
1. Vad menar han egentligen? Belys med hjälp av resten av kapitlets innehåll.
2. Thavenius är kritisk till ändringen i skrivningen i citatet på s. 137. Vad menar han har tagits
bort? Hur påverka(-de) det svenskämnet? Vilken sorts svenskämne förfäktar Thavenius?
Seminarium 2: Dysthe om ’dialogisk undervisning’ och ´det
flerstämmiga klassrummet’
Litteratur: se lektionsöversikt
Skriv i litteraturloggen kring följande frågor
-
Avgörande för att förstå Dysthes didaktiska tänkande och vinsterna med hennes pedagogiska
idéer är begreppen ’dialog’ och ’flerstämmighet’. Förbered dig för att förklara dessa begrepp
för en svensklärare som inte känner till dem sedan tidigare.
-
Vad verkar vara det bästa resp. det svåraste med att försöka utveckla ’dialogisk
undervisning?
-
Välj ut en av dina frågor, reflektioner, idéer osv från loggen som du skulle vilja diskutera på
seminariet. Tänk på att också formulera utgångspunkten/bakgrunden till frågan och varför
du menar att den är intressant.
-
Fundera över dina egna erfarenheter av olika undervisningsformer . Kan ge något exempel
på en ’dialogisk’ undervisning (i Dysthes bemärkelse) du har deltagit i?
Vilka egna erfarenheter har du av att skriva-för-att-lära?
-
Dysthes begrepp
Här följer en lista över de begrepp som Dysthe introducerar och som du behöver kunna förstå och
använda för att diskutera hennes didaktiska tänkande och pedagogiska idéer. Notera om det är
några av dem som behöver utredas ytterligare på seminariet.
’flerstämmighet’ (polyfoni)
dialogisk (och motsatsen monologisk)
skriva-för-att-lära
L9SV10 och LGSV10, MNo, AR, SuS
V 2012
4
autentiska frågor
’inlärningspotential’
’uppföljning’
’positiv bedömning’
’respons’/gensvar
’stödstrukturer’
’nära utvecklingszonen’
’skriva-för-att lära’
’ömsesidighet’
Seminarium 3: Svedner och svenskämnet
Litteratur: se lektionsöversikt
Uppgift 1
Välj att behandla en av följande alternativ (Åk 7-9):
-
Hur ser du på möjligheterna att hämta stöd hos Svedner för att arbeta mot kursplanens mål
när det gäller
a) läsa och skriva b)tala, lyssna och samtala c) berättande texter och sakprosatexter
d) språkbruk
Skriv om hur du tänker kring detta.
Välj att behandla ett av följande alternativ (gymnasieskolan):
-
Hur ser du på möjligheten att stöd hos Svedner för att arbeta mot ämnesplanens mål när det
gäller
a)de kunskaper som undervisningen i svenska i gymnasieskolan enligt ämnesplanen (s. 160)
ska ge eleverna förutsättningar att utveckla.
b) de förmågor som undervisningen i svenska i gymnasieskolan enligt ämnesplanen (s. 160)
ska ge eleverna förutsättningar att utveckla.
Skriv om hur du tänker kring detta.
Uppgift 2
Åk 7-9
- Hur tycker du att Svedners sätt att tänka om svenskämnet förhåller sig till det svenskämne
som Karin Dahl beskriver i Svenskämnets historia?
Gymnasieskolan:
- Hur tycker du att Svedners sätt att tänka om svenskämnet förhåller sig till det svenskämne
som Gun Malmgren beskriver i Svenskämnets historia?
L9SV10 och LGSV10, MNo, AR, SuS
V 2012
5
Uppgift 3
Välj därefter att behandla en av följande tre alternativ:
Svenskläraren ska inte bara uppfylla målen för ämnet Svenska utan också de övergripande mål och
riktlinjer som Läroplanen för resp. skolform anger. Nedan anges lärarens uppdrag när det gäller vissa
övergripande mål.
Alternativ A:
- Fundera över hur Svedners ”undervisningstankar” (Svedners begrepp) kan ge svenskläraren
stöd i arbetet med att uppnå läroplanens mål för elevernas ansvar och inflytande. Skriv om
hur du tänker kring detta.
Ur Läroplan för grundskolan, 2011
Ur Läroplan för gymnasieskolan 2011
2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
Läraren ska
• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar
för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på
arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt
se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och
mognad,
• verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande
över och utrymme i undervisningen,
• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och
arbetsformer,
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera
undervisningen, och
• förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för
Läraren ska
• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar
för sitt lärande,
• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på
arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen,
• uppmuntra elever som har svårt att framföra sina
synpunkter att göra det,
• låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera
undervisningen.
Alternativ B:
Både grundskolans och gymnasiets läroplan framhåller inledningsvis värdet av kulturell mångfald och
skolans ansvar för att stärka denna förmåga. Under rubriken ”Normer och värden” konkretiseras
detta i, bland andra, nedanstående mål.
- Fundera över hur Svedners undervisningstankar kan ge stöd för svensklärarens arbete med
att uppnå dessa mål. Skriv om hur du tänker kring detta.
Ur Läroplan för grundskolan, 2011
Ur Läroplan för gymnasieskolan 2011
2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera
eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma
värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk
vardaglig handling.
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
och grundläggande demokratiska värderingar samt
personliga erfarenheter
[---]
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och
utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för
ögonen, och
L9SV10 och LGSV10, MNo, AR, SuS
2.2 NORMER OCH VÄRDEN
[---]
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera
eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma
värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk
vardaglig handling.
Skolans mål är att varje elev
• kan göra medvetna ställningstaganden grundade på
kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande
demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.
[---]
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation
V 2012
6
Alternativ C
Både grundskolans och gymnasiets läroplan framhåller skolans uppgift att ” aktivt och medvetet
främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”.
- Fundera över hur Svedners undervisningstankar kan ge stöd för svensklärarens arbete med
att uppnå dessa mål. Skriv om hur du tänker kring detta.
Ur Läroplan för grundskolan, 2011
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns
lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar
bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar
som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar
om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar
för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför
ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga
och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
Ur Läroplan för gymnasieskolan 2011
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns
lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att
utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är
kvinnligt och manligt.
Seminarium 4: Molloy och svenskämnet*
Litteratur: se lektionsöversikt
Samma uppgifter som till Svedner.
Seminarium 5: ”Boksamtal” om Kamalas bok
Meddelas av AR på GUL några dagar innan seminariet.
Seminarium 6: Analys och diskussion av fransk skola och
franskundervisning i filmen Mellan väggarna
"Varför lär ni ut det om det inte är viktigt?" (Carl)
Uppgift 1 Fundera kring följande frågor- notera det mest intressanta i
litteraturloggen som underlag för seminariediskussionen
Allmänt om förhållanden i filmens skola
- Är denna franska skola en förebild sett till vald undervisningsmetod, tilltal, möblering etc.?
- Vad slags "stämmighet" karaktäriseras det uppvisade franska klassrummet av? Jämför med
teorier från Dysthe/Bakhtin. Tänk lite i termer av dels personers stämmor, dels kulturella
stämmor. Man kan testa grundfrågan "Vem får säga vad till vem?" när man diskuterar med
sig själv och andra.
- Vilka svar på frågan "Vad är en lärare?" ger filmen? Vilka insikter kring frågan "Hur bör en
lärare göra annorlunda?" ger filmen dig?
L9SV10 och LGSV10, MNo, AR, SuS
V 2012
7
-
Varför hamnar lärare och elever i ständiga ordkrig? Vem försöker ta makten över vad?
Kring filminnehållet mer specifikt
1. Karaktärisera:
Francois (läraren)
Souleyman
Esmeralda
Khoumba
Carl
Yen
Ytterligare någon?
Genomgår någon av dessa karaktärer någon sorts förändring filmen igenom?
2.. I en av slutscenerna säger läraren ordet "bimbo", riktat till klassens ordningsmän. Han försöker
"nyansera" som han säger. En elev säger "Sluta jiddra, ni sa ju bimbor." Varför kommer de inte
överens?
3. Vad kan man säga om lärarens sätt att tilltala sina elever överlag? Varför gör han som han gör tror
ni? Vilka andra vägar finns att gå? Vad finns att lära för läraren? Hur ska han lyckas bättre med sina
elever? Vilka konsekvenser får hans sätt att vara när han väl vill vara "ärlig" mot eleverna, t.ex. då
han berömmer Souleyman för hans collage/självporträtt.
4. Vad finns att säga om Khoumbas inlämnade "uppsats" Respect? Vad vill hon ha sagt? Vad kan man
som lärare lära sig av hennes sätt att reagera på Francois klassrumsstil?
Uppgift 2 – Fördjupa dig i en av följande frågor
Frågor i anslutning till den svenska skolans läroplan och kurs-/ämnesplan
1. Välj en scen i filmen och reflektera över den i anslutning till svenska läroplanens tanke om
Grundläggande värden:
"Grundläggande värden
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom
skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla
elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra
respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det
svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje
människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta
och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk
humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och
ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i
samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet." (s.7)
2. Välj en scen i filmen och reflektera över den i anslutning till svenska läroplanens tanke om En
likvärdig utbildning:
L9SV10 och LGSV10, MNo, AR, SuS
V 2012
8
"En likvärdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas
fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare
erfarenheter, språk och kunskaper.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig,
oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En
likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att
skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det
finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas
lika för alla.
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket
flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem,
bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar
för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och
utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet." (s.8)
3. Titta i kurs-/ämnesplanen för svenskämnet (för gymnasiet, välj Svenska 1, för 7-9 välj "fritt").
Diskutera uppgiften "Självporträtt". Bra eller dålig? Förenlig eller ej med svenskämnet som det
beskrivs i kurs-/ämnesplan? I takt med elevsyn i läroplansdelen? T.ex. (Souleyman säger "Jag vill inte
berätta om mitt liv." Andra säger "Det finns inget att berätta.")
Avslutningsvis
1. Fundera gärna själva över fler teman och frågeställningar, särskilt i anslutning till kurslitteraturen
ni hittills hunnit bearbeta.
2. Ringer det någon klocka av igenkänning hos någon från VFU-period1? Egen skolgång?
L9SV10 och LGSV10, MNo, AR, SuS
V 2012
