Förskolans årliga plan för att främja
likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
STODENE FÖRSKOLA
2016
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
1 Vision
2 Utvärdering
3 Kartläggning och nulägesanalys
4 Diskrimineringsgrunder
-Kön
-Etnisk tillhörighet
-Religion och annan trosuppfattning
-Funktionshinder
-Sexuell läggning
-Könsöverskridande identitet
-Ålder
-Annan kränkande behandling
5 Revidering
6 Begreppsförklaring
-Kränkande behandling
-Trakasserier
-Annan kränkande behandling
-Diskriminering
-Befogade tillsägelser
7 Ansvarfördelning
2
2
3
4
4
5
6
6
7
8
8
8
9
9
9
10
10
10
10
-Förskolechefs ansvar
-Personalens ansvar
10
10
11
8 Rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda och
dokumentera trakasserier eller annan kränkande behandling.
11
BAKGRUND
Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 § ska huvudmannen se till att det inom varje särskild
verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap.16 § ska utbildningsanordnare som bedriver
utbildning enligt skollagen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för elever oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,
dels förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier.
Vi har valt att sammanföra dessa två planer till ”Förskolans årliga plan för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.”
Arbetet med att genomföra och följa planen gäller samtlig personal inom förskola
Vision
Vi vill skapa en verksamhet att trivas, lära och växa i, där ingen
diskriminering eller annan kränkande behandling finns.
Jag är värdefull för den jag är!
Vi gör barnen delaktiga genom
Att trivselregler skapas tillsammans med barnen och görs synliga på avdelningen.
Att enskilda samtal och intervjuer genomförs med alla barn
Dagliga samtal och vårt arbetssätt.
Vi gör vårdnadshavarna delaktiga genom
Att informera om vårt likabehandlingsarbete på vårdnadshavarmöten
Att arbeta med planen på föräldrasamrådet.
Att planen finns att läsa på hemsida och på förskolan för vårdnadshavarna.
1. Utvärdering av föregående års plan.
Sammanfattning:
Alla avdelningar har uppdaterat skrivna trivselregler/kompisregler och hållit dessa levande
genom samtal med barnen. Alla avdelningar har gjort en jämtspaning. Vi har bytt namn på
våra gårdar för att främja likabehandling utifrån ålder. Vi har alla gjort en kartläggning och
utvärdering av likabehandlingsplanen. Så i år hade vi ett bättre underlag till årets utvärdering.
Alla har inte läst boken ”Lika rättigheter i förskolan” vi ska göra det kommande år.
2
2.Kartläggning och nulägesanalys.
Vår strategi för att upptäcka och kartlägga eventuella kränkningar är att:
Vara en kompetent och närvarande pedagog i barngruppen.
Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen
Utvecklingssamtal med barn och vårdnadshavare.
Dagliga kontakter med vårdnadshavare.
Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering.
Enkät till vårdnadshavare.
Samtal om likabehandling i samband med vårdnadshavarmöte.
Inför varje nytt läsår görs en kartläggning av barngruppen och verksamheten utifrån en
checklista med punkter att utgå från. Se bilaga 1
Analys utifrån kartläggning:
Lite oro för utanförskap från föräldrar samtidigt som de känner stort förtroende för oss
pedagoger i vår roll. Förekommer starka viljor i barngrupperna, vi stöttar och hjälper
barnet/barnen på plats och jobbar mycket på individnivå.
Viktigt att vi ser var alla barn leker inne och ute. 4 av 5 avdelningar upplever att barnen leker
över hela avdelningen och den 5 avdelningen har ett ”favoritrum” bland barnen som de får
begränsa antalet barn i. Vi upplever att på Östgården är flickorna med mycket mer i
utebandyn än tidigare. Vi har arbetat medvetet för att alla barn ska känna trygghet på
förskolans alla utrymmen både inne och ute. Vissa avdelningar kan ändå se att det finns
utrymmen där barnen känner sig otrygga. Utanför Nyckelpigans ytterdörr och på östgården
bakom kullen behöver vi ha extra uppsikt. Med närvarande vuxna så känner barnen trygghet.
Vi kan ibland höra barnen använda tomma hot och kalla varandra för olika saker istället för
namnet. Vi arbetar förebyggande med hur man är en bra kompis i samtal med barnen och att
man heter sitt namn. Förekommer också att föräldrar kallar sitt barn för något annat istället för
namnet. Vi anser att det är viktigt att lyfta värdegrundsfrågor i personalgruppen.
Värdegrundsfrågor börjar hos oss själva och vi strävar efter en professionell samsyn.
Enkätsvaren från KBU var bättre än föregående år.
Åtgärder utifrån kartläggningen:
Vi talar om för föräldrarna att vi uppskattar att de pratar med oss om deras oro för
barnet och att vi jobbar för att alla ska känna trygghet.
Alla pedagoger ska vara medvetna om de rum inne och områden ute där barnen känner
sig otrygga så vi kan ha en bättre uppsikt.
När barnen använder tomma hot eller kallar varandra för saker, så tas detta upp direkt
med berörda barn eller i helgrupp. Vi påpekar även för berörda föräldrar som kallar
sitt barn för annat än namnet att på förskolan heter man sitt namn.
Värdegrundsfrågor i personalgruppen ska tas upp på pedagogmöte.
Alla ska läsa” Lika rättigheter i förskolan”.
Vi fortsätter vårt arbete med KBU som vi gör nu, så att vi får bra resultat igen.
3
3.Diskrimineringsgrunder
Kön
Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors
sociala kön.
Ur förskolans läroplan:
Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan
och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och
pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och
pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka
traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma
möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån
stereotypa könsroller. (Lpfö 98/10 s. 5)
Så här arbetar vi för att främja flickors och pojkars lika rättigheter:
Vi uppmuntrar alla barn oavsett kön att pröva alla aktiviteter och material som finns
på förskolan. Uppmuntra barnen att leka över könsgränserna.
Påminner varandra om vi bryter mot våra gemensamma förhållningsregler angående
bemötande av flickor och pojkar. Undvika att uppmärksamma barnen utifrån utseende
och kläder, t.ex söt-gullig eller tuff-häftig. Tänka på att vi ringer pappa lika ofta som
till mamma om barnen är sjuka. Bra för barnen får höra att pappa kan tvätta om de är
ledsna när de smutsat ner sina kläder.
Vi utgår från ett genusperspektiv när vi köper in nytt material till förskolan.
Läser böcker för barnen som bryter traditionella könsmönster.
Använder könsneutrala namn på våra rum.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Att alla avdelningar har gjort en granskning av en barnbok.
Aktiviteter för att nå målen:
Använda oss av en granskningsmall som vi kommer skicka vidare till Pedagog
Värmland/ genus. Syftet är att andra kan ta del av vår granskning och vi kan ta del
av andras granskningar av böcker och undervisningsmaterial ur ett
genusperspektiv.
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” april 2016.
Utvärdering i arbetslaget november 2016.
Gemensam utvärdering av ”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2016
4
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt
att definiera sin egen tillhörigheter.
Ur förskolans läroplan:
Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva
med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och
kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett
alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i
andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras
villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella
minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell
tillhörighet. (Lpfö 98/10 s. 6)
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etnisk tillhörighet:
Visa barnen på olika kulturer.
Alla avdelningar har dockor med olika etniskt ursprung.
Ta tillvara på barnens frågor om flyktingar.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Synliggör andra kulturer och uppmärksamma personal och de barn som har annat
ursprung.
Aktiviteter för att nå målen:
Läsa barnböcker som handlar om barn som kommer från andra länder och kulturer.
Ta hjälp av modersmålslärarna.
Lära oss någon sång eller ramsa och att ramsräkna på hemspråken.
Ta hjälp av föräldrar för att se om det finns andra etniska tillhörigheter ett eller ett
par generationer bakåt.
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” april 2016.
Utvärdering i arbetslaget november 2016.
Gemensam utvärdering av ”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2016
5
Religion och annan trosuppfattning
Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar
religiös åskådning t ex buddism och ateism.
Ur förskolans läroplan:
Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om
att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. (Lpfö
98/10 s. 5)
Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning:
Vi respekterar alla religioner och trosuppfattningar.
Vid inskolning av nya barn berättar vi för vårdnadshavarna att vi brukar
uppmärksamma svenska högtider, vi frågar då om de har några andra högtider som
de firar hemma.
Vi svarar på barnens frågor när de uppstår.
Aktiviteter för att nå målen:
Vi tar hjälp av modersmålslärare och föräldrar när vi ska uppmärksamma en högtid
som vi inte kan så mycket om.
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” april 2016.
Utvärdering i arbetslaget november 2016.
Gemensam utvärdering av ”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2016
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga. Under funktionshinder återfinns även de neuropsykiatriska
funktionshindren som ex ADHD och autism.
Ur förskolans läroplan: Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i
förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd
utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. (Lpfö 98/10 s. 5)
Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla
barn:
Under förutsättning att vårdnadshavare medger är personalen öppen mot den övriga
barngruppen om de funktionshinder som finns på förskolan och svarar på frågor och
funderingar från barnen.
Anpassar miljön med hänsyn till barnens olika förutsättningar. Alla avdelningar har
ljudabsorberande plattor för en bättre ljudmiljö.
6
Att alla barn med funktionshinder leker med de andra barnen på lika villkor.
Att all personal har kännedom om funktionshindren som finns på förskolan.
Aktiviteter för att nå målen:
Stötta barnen så att alla deltar på lika villkor i leken.
Informera varandra om de funktionshinder som finns på förskolan.
Ta hjälp av externa kontakter vid behov.
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” april 2016.
Utvärdering i arbetslaget november 2016.
Gemensam utvärdering av ”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2016
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning.
Läroplanens mål:
Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. (Lpfö
98/10 s. 4)
Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla
människors lika värde:
Vi pratar om att familjer kan se olika ut.
Vi använder ordet förälder eller vårdnadshavare.
Fångar upp barnens samtal i vardagen.
Årets mål för att förebygga diskriminering:
All personal ska få kompetensutveckling i hbtq frågor.
Aktiviteter för att nå målen:
Läser barnböcker med olika familjesammansättningar.
Ta hjälp av kommunens genuspedagog med utbildning.
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” april 2016.
Utvärdering i arbetslaget november 2016.
Gemensam utvärdering av ”likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2016
7
Könsöverskridande identitet
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet och respekt.
Så här arbetar vi för att främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck:
Vi ska möta varje barn individuellt.
Om vi delar upp i flick och pojkgrupper ska det finnas ett tydligt syfte.
Vi tilltalar barnen med namn istället för att benämna med deras kön.
Ålder
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.
Ur förskolans läroplan:
Verksamheten ska anpassa till alla barn i förskolan.
Så här arbetar vi för att främja likabehandling oavsett ålder:
Vi delar in barnen i grupper utan att namnge ålder.
Att alltid ha ett syfte till de grupper vi delar in barnen i.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund,
kränker ett barns värdighet.
Ur förskolans läroplan:
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Så här arbetar vi för att främja likabehandling:
Vi arbetar med att lära barnen att vara en bra kompis och lyssna på varandra. Våra
barnsamtalsfrågor inför utvecklingssamtalen ger bra samtal om hur man är en bra
kompis.
Viktigt att tänka på att vara i samma höjd/nivå som barnen vid samtal.
Vi är närvarande i barnens lek och finns som stöd när konflikter uppstår.
8
Vid hårt språkbruk reagerar vi direkt och visar att det inte är accepterat.
Uppmärksammar positivt bemötande.
Använda oss av ”stopphanden” som ett verktyg för att markera: vill inte, stopp,
vänta på din tur.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Att alla avdelningar arbetar med kompisregler tillsammans med barnen. De ska
synliggöras på avdelningen.
Aktiviteter för att nå målen:
Se över förskolans miljöer, inne och ute.
Avdelningarna ska uppdatera skrivna trivselregler/kompisregler.
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” april 2016.
Utvärdering i arbetslaget november 2016.
Gemensam utvärdering av ”likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2016
4. Revidering av planen
Under oktober gör varje avdelning en kartläggning och nulägesanalys som grund för 2017 års
plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska revideras efter läsårets utvärdering
av verksamheten. Varje avdelning gör en kartläggning och en nulägesanalys som ska ligga till
grund för den nya planen.
5. Begreppsförklaring
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ, och därmed kränkande, behandling av
individer eller grupper utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Kränkande behandling
Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
9
texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har
koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga
kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan
trosuppfattning.
Annan kränkande behandling
Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett
barns värdighet, men som saknar koppling
till en diskrimineringsgrund
Diskriminering
Är när ett barn missgynnas i förskolan och det har samband med kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Diskriminering
kan till exempel ske genom förskolans regler, pedagogiska verksamhet
eller de anställdas förhållningssätt
Befogade tillsägelser
Tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö är inte
förbjudna, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande.
god miljö, även om barn kan
6. Ansvarsfördelning
Förskolechefens ansvar
Det är förskolechefens ansvar att:
Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i förskolan.
Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och/eller elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan
kränkande behandling.
Se till att det upprättas och utvärderas en likabehandlingsplan i samarbete med
personal, barn/ vårdnadshavare.
Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier
och annan kränkande behandling.
Om förskolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
10
Personalens ansvar
Det är personalens ansvar att:
Följa förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och vårdnadshavare.
Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för
diskriminering eller kränkande behandling.
Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt planen.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin
för barnens vårdnadshavare.
Det är personalens ansvar att göra vårdnadshavarna delaktiga kring arbetet med planen
mot diskriminering och kränkande behandling.
Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt.
Rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda och dokumentera
trakasserier eller kränkande behandling
Våra rutiner när vi upptäcker eller får en signal om att ett barn kan vara utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkning av ett annat barn
Utreda - Åtgärda
Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål.
Arbetsgång barn – barn
Pedagogerna samtalar enskilt med barn eller vuxen som är berörda för att ta reda på
vad som hänt. Vårdnadshavare informeras omgående och tas med i samtalet om vad
som skett när barn är inblandade.
Pedagogerna informerar förskolechef och överlämnar en anmälan angående signal om
diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling (särskild blankett på
solsidan under rutin för signal om diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling)
Pedagogen ansvarar för att dokumentation görs
Förskolechef lämnar en anmälan till nämnden angående signal om diskriminering,
trakasserier och/eller kränkande behandling
Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för att uppföljning sker med berörda
parter.
Information om anmälningsplikt
Arbetsgång vuxen – barn
När en vuxen, personal eller vårdnadshavare, trakasserar eller kränker ett barn måste den som
upptäcker detta agera omgående.
Ta den vuxne åt sidan och påtala att detta beteende inte är okej. - Hur tänkte du nu?
Pedagogerna informerar förskolechef omgående och överlämnar dokumentet angående
signal om diskriminering, trakasserier och eller kränkande behandling (särskild
11
blankett på solsidan under rutin för signal om diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling) )
Vårdnadshavarna informeras
Förskolechef lämnar en anmälan till nämnden angående signal om diskriminering,
trakasserier och/eller kränkande behandling.
Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.
Till dig som vårdnadshavare.
Som vårdnadshavare har man också ett stort ansvar. Om förskolan och hemmet tar
avstånd mot all kränkande behandling får detta positiv inverkan på barnen. Om du som
vårdnadshavare misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling
eller liknande ska du/ ni kontakta personalen.
12
Bilaga 1.
Stöd för kartläggning av nulägesanalys
Syfte:
För att veta vad förskolan behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling och för att främja barns lika rättigheter och möjligheter
krävs en kartläggning av nuläget.
13
Samtal - med barn, föräldrar, personal
– dagliga kontakter, intervjuer, utvecklingssamtal, föräldramöten el andra möten.
Vad har kommit fram ang. stämningen i barngruppen, trivsel, kamratskap, finns det
barn som riskerar att bli utanför, finns det mönster utifrån diskrimineringsgrunderna
vilka som är impopulära lekkamrater?
Lekmönster - var leker barnen inne/ute, finns det lekmönster utifrån kön som behöver
brytas?
Trygghet. - finns det ställen/platser ute/inne som inte barnen känner sig trygga?
- finns det platser/ställen ute/inne som vuxna inte har uppsikt?
Språkbruk. - finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som är
nedsättande eller respektlöst?
Attityder och värderingar - vilka värderingar och föreställningar finns hos personalen
och i barngruppen angående kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.
Tillgänglighet - är miljön tillgänglig för alla barn, även de med funktionshinder? Ta
reda på vilka behov som finns på er förskola.
Mat - kan alla barn kan äta den mat förskolan serverar oavsett till exempel
funktionshinder eller religion.
Barnens delaktighet – ex. har barnen varit med och skapat trivselreglerna och är
trivselreglerna levande hos barnen? (kompisregler)
Incidentrapporterna – fungerar blanketten, vad har incidenterna handlat om, kan vi se
något mönster?
Enkätsvaren - hur såg resultaten ut, titta på utvärderingen?
Utvärdering – av förra läsårets likabehandlingsplan.
Kompetensutveckling – saknas någon kompetens? ex. för att möta barn i behov av
särskilt stöd.
Rutiner för akuta åtgärder
- Vet alla anställda hur de ska agera om de får kännedom om att ett barn blir
trakasserade eller utsätts för kränkande behandling av andra barn?
- Känner alla till rutinerna och anmälningsplikten?
- Har personalen en gemensam syn på vad som menas med trakasserier och
kränkande behandling?
