2_3_2005-10-26_230.

Göteborg den 24 oktober 2005
Yttrande (kd)
Omr. 2:3 Kommunstyrelsen 2005-10-26
Förslag till yttrande till Jordbruksdepartementet över remiss: Slutbetänkande Bilen,
Biffen, Bostad Hållbara laster – Smartare konsumtion
Utredningen föreslår att Hem- och konsumentkunskap blir kärnämne på gymnasiet och att
ämnet ges huvudansvaret för grundskolans undervisning om hållbar konsumtion.
I likhet med utredningen anser vi att Hem- och konsumentkunskapen har en nyckelroll i arbetet
med att förstärka kunskaperna kring en hållbar konsumtion. Ämnets betydelse har också ökat
genom att dagens konsumtionsvanor inte bara skapar problem ur ett ekologiskt och ekonomiskt
perspektiv, utan även ur ett folkhälsoperspektiv.
Som Göteborgs Stad pekar på i sitt yttrande kan eventuellt frågan om ämnets roll som kärnämne
vara inaktuell, men det hindrar inte att ämnet på annat sätt ges en mer framträdande roll på
grundskolor och gymnasieskolor. Att väva in frågan om konsumtionsvanor ur ett ekonomiskt,
ekologiskt och socialt perspektiv i kursplaner och läromedel är ett viktigt steg, men det förslår
inte utan förstärkningar inom ämnesområdet Hem- och konsumentkunskap.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-10-13
Förslag till yttrande till Jordbruksdepartementet över remiss: Slutbetänkande Bilen,
Biffen, Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen
Som yttrande till Jordbruksdepartementet över slutbetänkande Bilen, Biffen,
Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion (SOU 2005:51) översänds bilaga
13 i stadskansliets tjänsteutlåtande
SAMMANFATTNING
Göteborgs kommun har fått möjlighet att senast 2005-10-31 till Jordbruksdepartementet lämna
synpunkter på slutbetänkandet ”Bilen, biffen, bostaden; Hållbara laster – smartare konsumtion”
(SOU 2005:51). Stadskansliet har remitterat ärendet till Business Region Göteborg,
byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Stads
Upphandlings AB, kretsloppsnämnden, miljönämnden, SDN Torslanda och trafiknämnden.
Business Region Göteborg har inte besvarat remissen.
Utredaren lämnar nu sitt slutbetänkande i uppdraget att precisera begreppet hållbar konsumtion
när det gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur ekologisk, social
och ekonomisk hållbar konsumtion ska uppnås.
Många av Göteborgs synpunkter från delbetänkandet har tagits tillvara och i stadskansliets
förslag till samlat yttrande över slutbetänkandet fokuseras på de förslag som är bra eller
utvecklingsbara ur ett kommunalt perspektiv.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
För Göteborgs kommun skulle en ökad konsumtion av miljöanpassade varor och tjänster samt
utökad undervisning i hem- och konsumentkunskap innebära fördyringar, åtminstone på kort medellång sikt.
Bilaga 1 Sammanfattning av Bilen, biffen, bostaden (SOU 2005:51)
Bilaga 2 Stadskansliets utdrag ur utredningen
Bilaga 3 Göteborgs stads yttrande över delbetänkandet Hållbara laster 2005-03-02
Bilaga 4 Yttrande från byggnadsnämnden, pu och tu
Bilaga 5 Yttrande från fastighetsnämnden, pu, yttrande mp och tu
Bilaga 6 Yttrande från Förvaltnings AB Framtiden
Bilaga 7 Yttrande från Göteborgs Stads Upphandlings AB
Bilaga 8 Yttrande från konsumentnämnden pu, yrkande mp och tu
Bilaga 9 Yttrande från kretsloppsnämnden, pu och tu
Bilaga 10 Yttrande från miljönämnden pu, yrkande fp och tu
Bilaga 11 Yttrande från SDN Torslanda, pu och tu
Bilaga 12 Yttrande från trafiknämnden, pu och tu
Bilaga 13 Stadskansliets förslag till yttrande över Bilen, biffen, bostaden
ÄRENDET
Göteborgs kommun har fått möjlighet att senast 2005-10-31 till Jordbruksdepartementet lämna
synpunkter på slutbetänkandet ”Bilen, biffen, bostaden; Hållbara laster – smartare konsumtion”
(SOU 2005:51). Stadskansliet har remitterat ärendet till Business Region Göteborg,
byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Stads
Upphandlings AB, kretsloppsnämnden, miljönämnden, SDN Torslanda och trafiknämnden.
Business Region Göteborg har inte besvarat remissen.
Utredaren lämnar nu sitt slutbetänkande om hållbar konsumtion. Utredningen följer tre
huvudspår, nämligen konsumtion av ”grönare” varor och tjänster, en minskning av andelen
varor vi konsumerar till förmån för resurssnåla tjänster samt en minskning av den totala
konsumtionen genom att delar av hushållens välfärdsökning tas ut i mera fri tid.
Slutbetänkandet finns på Internet, adress www.regeringen.se/sb/d/5290/a/45980
BAKGRUND
Stefan Edman har tilldelats regeringens uppdrag att ”precisera begreppet hållbar konsumtion när
det gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur ekologisk, social och
ekonomisk hållbar konsumtion ska uppnås”. Särskilt utpekade sakområden är livsmedel, boende
och transporter.
Göteborgs Stad svarade på delbetänkandet Hållbara laster (SOU 2004:119) 2005-03-03. I
slutbetänkandet har utredaren tagit hänsyn till flera av stadens synpunkter.
REMISSINSTANSER
Nedanstående tabell visar vilka frågor som remissinstanserna har uppehållit sig vid. Ja innebär
att man tillstyrkt förslaget och nej att man avstyrkt. När det står synpunkter betyder det oftast att
man anser att inriktningen är bra men att förslaget behöver utvecklas.
BN
ÖVERGRIPANDE
ÅTGÄRDER
Offentlig upphandling i
bästa kvartilen
Gör en översyn av
marknadsföringslagen
Stärk hem och
konsument-kunskap i
grundskolan och
gymnasieskolan
Satsa på utveckling av
hållbar design
Stimulera
konsumentforskning
Skatter som styr i
riktning mot hållbar
konsumtion
Ge SCB i uppdrag att
utveckla indikatorer för
hållbar konsumtion
Ge Konsumentverket
förstärkta resurser och
en tydligare roll för
Framtiden
FN
Konsument
KLN
MN
ja
synp.
synp.
SDN Tor TN
synp.
ja
synp.
nej.
ja
synp.
ja
ja
ja
UHB
nej
hållbar konsumtion
ÄTA HÅLLBART
Stärk marknaden för
svenskproducerade
hållbara baslivsmedel
”Hälsokött” från
extensiv ranchdrift av
nötdjur – ny arena för
hållbara svenska
livsmedel
Öka andelen ekologiskt
certifierade livsmedel
Öka andelen
Rättvisemärkta/fairtrade
- produkter
Grönt körkort för
butiksanställda m.m.
Ställ om till S:M:A:R:T mat
ja
ja
IMMATERIELL
KONSUMTION
synp
synp.
synp.
ja
synp.
ja
synp.
ja
BO HÅLLBART
Förnya politiken för ett ja
hållbart boende
Premiera effektivare
energianvändning och
förnybara bränslen
Påskynda utbyggnaden
av hållbar kommunal
biokraftvärme
Utveckla hållbar design
av ”vardagsprylar”
Stimulera användningen
av ”Göteborgsmodellen”
för utfasning av skadliga
ämnen i hushållen
RESA HÅLLBART
Stimulera till hållbara
bilköp med bonus och
skatter
Premiera miljövänliga
arbetsresor genom
förändrade regler
Stärk kollektivtrafiken
och cykelåkandet
Stöd utbyggnaden av
bilpooler
Tillståndspröva nya
externa köpcentra
Satsa på pilotförsök med
spårbilstaxi
ja.
ja
ja
ja
ja
ja
ja.
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
synp.
synp
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
synp.
synp
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
nej
synp
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
STADSKANSLIET
En långsiktigt hållbar utveckling kräver omställningar av vårt nuvarande sätt att konsumera.
Många av de målsättningar som förväntas uppnås med förslagen i detta slutbetänkande återfinns
också i Göteborgs stads budget.
Göteborgs svar till departementet på delbetänkandet ”Hållbara laster” fokuserade mycket på
brister i utredningen. Staden har inför slutbetänkandet i en bred tjänstemannagrupp träffat
Stefan Edman och diskuterat förslagen igen. Många av Göteborgs synpunkter har tagits tillvara
och i stadskansliets förslag till samlat yttrande över slutbetänkandet fokuseras på de förslag som
är bra eller utvecklingsbara ur ett kommunalt perspektiv.
Stadskansliets samlade genomgång av remissinstansernas svar sammanfattade i tabellen ovan
visar vilka frågor som är viktiga för kommunen. Det är trafiken, boendet, kommunens egna
inköp och statens (Konsumentverkets) roll gentemot konsumenterna. Frågan om hem- och
konsumentkunskap i skolan är angelägen men det är inte lämpligt att göra det till ytterligare ett
kärnämne. Delade meningar råder om tillståndsprövning enligt miljöbalken av externa
köpcentra, men remissinstanserna är eniga om att en fördjupad konsekvensanalys är av godo.
Stadskansliets förslag till yttrande till Jordbruksdepartementet behandlar dessa för kommunen
viktigaste förslagen i utredningen. (En utförligare beskrivning av dessa förslag återfinns i bilaga
2)
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Enhet för infrastruktur, näringsliv
och storstadsutveckling
Katrina Folland
Leif Johansson
Bilaga 1
Sammanfattning av Bilen, biffen, bostaden (SOU 2005:51)
Sammanfattning
I december 2004 överlämnade jag till regeringen mitt delbetänkande
”Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid” (SOU
2004:119). Där presenteras grunderna för utredningsuppdraget,
kriterier, sakfakta, statistik och en rad preliminära förslag på de tre
sakområdena ”bilen, biffen, bostaden”.
Min och utredningens egen hemsida, www.supersize.nu, producerad
av informatörsstuderande på Södra Vätterbygdens folkhögskola
i Jönköping, har gett prov på en del av den diskussion som
utredningen gett upphov till.
Hållbar utveckling – vad är det?
Trots en del positiva globala trender finns det anledning att känna
viss oro för världens och mänsklighetens framtid:
Tar oljan snart slut? Räcker sötvattnet? Kommer det att finnas
mat till alla människor? Kan vi hejda hiv/aids, malaria – och välfärdens
hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och fetma? Hur påverkas
världsekonomin och freden av den pågående klimatförändringen?
När skall fattigdomen äntligen utrotas?
Dagens samlade produktion och konsumtion beräknas överstiga
jordens långsiktiga ekologiska bärkraft med cirka 25 procent. De
rikaste 14 procenten förbrukar 56 procent. Med dagens teknik
skulle det krävas tre, fyra planeter till för att ge hela världen en
genomsnittlig materiell standard på europeisk eller amerikansk
nivå.
Den nuvarande utvecklingen är alltså bitvis helt orimlig. Den
måste förändras och göras hållbar, globalt, nationellt och lokalt.
FN:s så kallade Brundtlandkommission sammanfattar det så här:
Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov
utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa
sina behov
Hållbar konsumtion – även en strategi för sund tillväxt
På FN-konferensen i Johannesburg 2002 lovade Sverige att arbeta
för en omställning till en mera hållbar produktion och konsumtion,
i tre dimensioner – ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart.
Det är basen för denna utredning, och handlar i grunden om solidaritet
och rättvisa, nu och för kommande generationer.
Genom förändringar i vårt dagliga leverne kan vi bidra till att
minska orättvisor och miljöförstörelse och samtidigt stärka både
den egna hälsan och hushållsekonomin. Men det förutsätter att
producenterna och handeln vad gäller bilar, mat och andra varor
och tjänster tar sitt stora ansvar och förser oss med ett hållbart
utbud på marknaden. Genom ”best performance targets” och andra
strategier bör samhället mana fram en snabbare miljödriven teknikutveckling.
Med andra ord: Politiker och medborgare måste ro framtidsbåten
med två åror:


Teknikens åra, som ger oss resurseffektivitet.
Etikens åra, som handlar om förändrat vardagsbeteende.
Om vi använder endast en av dem snurrar vi runt på samma fläck
och kommer ingen vart.
Somliga debattörer tycks mena att hållbar utveckling/
konsumtion innebär en generell risk för minskad tillväxt och
materiell välfärd. Jag visar i detta slutbetänkande tydligt att det är
precis tvärtom: En systematisk satsning på hållbar konsumtion är
samtidigt indirekt en strategi för teknikutveckling, nya affärsidéer och
företag och en sund tillväxt av både ekonomin och jobben.
Jag har valt att utreda hur konsumtionen kan blir mera hållbar
vad gäller resor, livsmedel och boende. I dessa tre vardagssektorer
spenderar svenska hushåll totalt ca 90 procent av sina disponibla
inkomster efter skatt. Här kommer också välfärdens materiella och
sociala kvaliteter till uttryck. Samtidigt svarar dessa sektorer för
uppskattningsvis hälften av all negativ belastning på miljö, hälsa
och därmed också på både privat- och samhällsekonomin.
Åtgärder längs två huvudspår
1. Vi konsumerar ”grönare”, dvs. väljer mat, ny bil, semesterresa
etc så resurseffektivt, miljövänligt och solidariskt vi förmår,
med hjälp av konsumentinformation och i bästa fall även direkt
märkning av produkterna. Exempel: Svenskproducerad potatis,
KRAV-märkt mjölk, Rättvisemärkta bananer, en ny bil som
drar tre deciliter mindre bränsle än den ”gamla”, hus utan
värmesystem.
På detta spår presenterar jag en rad förslag till åtgärder för att dels
påverka producenterna att på kort och lång sikt förse marknaden
med denna typ av produkter, dels stimulera handeln till att bättre
än i dag exponera, informera om och ”kampanja” dem, dels ge oss
konsumenter bättre underlag för att fatta bra beslut om köp och
konsumtionsbeteenden.
2. Vi minskar steg för steg andelen varor i vår hushållsbudget till
förmån för konsumtion av resurssnåla tjänster – kulturupplevelser
(musik, teater, böcker, bio), utbildning, förebyggande
eller rehabiliterande hälsovård osv. Detta är nödvändigt om vi
vill undvika den s.k. rebound-effekten (”återtagningseffekten”);
med följande exempel vill jag kort förklara vad denna
innebär:
Den som byter till en bil som drar t.ex. tre deciliter mindre bränsle
minskar ju inte bara sin belastning på miljön (mindre utsläpp av
bl.a. klimatpåverkande koldioxid. Han/hon tjänar också flera tusen
kronor om året på lägre bränslekostnader. Frågan är vad som
händer med detta nya konsumtionsutrymme. Om pengarna
investeras i ytterligare en bil i hushållet resulterar det hela, från
resurs- och miljösynpunkt, troligen i ett nollsummespel, eller
kanske till och med i en ökad belastning på naturens ekosystem.
Om de i stället satsas i immateriell tjänstekonsumtion av den typ
som nämndes ovan kan det bli en nettovinst för miljön och hälsan.
Huvudspåren 1 och 2 måste alltså kombineras för att skapa en
verkligt hållbar utveckling. Detta kräver i sin tur betydande politisk
vilja. Genom de senaste decenniernas teknikutveckling har nämligen
produktivitetsutvecklingen på varuområdet sänkt relativpriset
på t.ex. skor, kläder och mat jämfört med stora delar av den immateriella
tjänstesektorn, t.ex. vården.
Om regering och riksdag på allvar vill locka över en växande
andel av konsumtionen till immateriella, resurs- och miljövänligare
tjänster måste priset på dessa minska i förhållande till den materiella
konsumtionen.
En metod att åstadkomma detta är att sänka momsen på tjänster
och hoppas att det skall slå igenom på priset för konsument. Denna
väg prövas på vissa kulturtjänster men kan inte fullt ut genomföras
på grund av reglerna i EU:s momsdirektiv (77/388/EEG).
En annan väg är att minska arbetsgivaravgifterna på tjänstesektorer
där man önskar sänka den allmänna prisnivån och locka till ökad
konsumtion. Jag lägger förslag om detta i kapitel 6.
Ett urval av mina övergripande förslag
1. Offentlig upphandling i ”bästa kvartil” (kapitel 2.1)
Stat, kommun och landsting skall – utifrån sammanvägda hålllbarhetsaspekter
– upphandla i ”bästa kvartil” (fjärdedel) av produktsortimentet.
Miljöstyrningsrådet ges förstärkta resurser för att inom
ramen för ”bästa kvartilmodellen” kunna fungera som nationell
huvudman för kunskapsförsörjning, analys och utbildning av bl.a.
offentliga upphandlare.
2. Konsumentkunskap i skolan (2.5)
Hem- och konsumentkunskap bör bli kärnämne på gymnasiet.
Hem- och konsumentkunskapen ges huvudansvaret för grundskolans
undervisning om hållbar konsumtion. Det förutsätter
tydligare skrivningar i läroplanen, översyn av kursplaner, fördubblat
timtal samt ekonomiska förstärkningar till lärarutbildningen,
lokaler och teknisk utrustning
3. Konsumentverkets roll för att stimulera till hållbar
konsumtion (2.9)
Konsumentverket bör komplettera sin i dag allmänt breda orientering
om marknadens utbud med en skarpare ”grön profil”, där
det ur hållbarhetssynpunkt mest önskvärda konsumentvalet tydligt
pekas ut. På hemsidor, i Köpguiden och på övriga arenor för
information och rådgivning bör verket aktivt hjälpa konsumenterna
att välja marknadens för tillfället mest resurseffektiva och miljöanpassade
varor och tjänster.
Äta, bo och resa mera hållbart – förslagen i urval






1. Äta hållbart – sex huvudstrategier (kapitel 3)
Stärk marknaden för svenskproducerade baslivsmedel.
Satsa på extensiv svensk nötköttproduktion.
Öka andelen ekologiskt certifierade livsmedel.
Öka andelen Rättvisemärkta/Fairtrade-produkter.
Stärk handelns ansvar bl.a. genom Gröna körkort för butiksanställda.
Ställ om till S.M.A.R.T-mat.

Inom ramen för de sex huvudstrategierna lägger jag drygt tjugo
åtgärdsförslag. Ett urval av de viktigaste:
Ta bort onödiga fördyringar för svensk basmatproduktion, lag
om allmän ursprungsmärkning, mål om 25 procent ekomat i
offentliga sektorn, halvering av moms på Rättvisemärkt/Fairtradeprodukter,
grönt körkort för butiksanställda, S.M.A.R.T-mat i
skolmatsalar mm, ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher.
2. Bo hållbart – fem huvudstrategier (kapitel 4)

Förnya politiken för ett hållbart boende.

Premiera effektivare energianvändning och förnybar energi.
Påskynda utbyggnaden av hållbar kommunal biokraftvärme.
Utveckla hållbar design av ”vardagsprylar”.

Stimulera användningen av ”Göteborgsmodellen” för utfasning
av skadliga kemikalier i hushållen.


Inom ramen för de fem huvudstrategierna lägger jag ett tiotal
åtgärdsförslag.
Ett urval av de viktigaste:
Benchmarking-system för energieffektivisering i hyreshus, möjlighet
att mäta varmvattenförbrukningen i lägenheter, helt rörlig
elpristaxa, ROT-avdrag för omställning av direktelvärmda hus, ny
och starkare roll för energirådgivarna, hållbar design av vardagsprylar,
ny modell för utfasning av farliga kemikalier.
3. Resa hållbart – sex huvudstrategier (kapitel 5)

Stimulera till hållbara bilköp med bonus och skatter.

Premiera miljövänliga arbetsresor med bonus och ändrade regler.

Stärk kollektivtrafiken.

Underlätta utbyggnaden av bilpooler.

Tillståndspröva nya externa köpcentra.

Satsa på pilotprojekt med spårbilstaxi.
Inom ramen för de sex huvudstrategierna lägger jag ett tjugotal
förslag. Ett urval av de viktigaste:
Premie för den som köper en lättare bil, premie för förtida
utskrotning av äldre fordon, ekonomiskt gynnsammare möjligheter
för företag att bjuda anställda på arbetsresor/egen cykel, bättre
villkor för bilpooler, juridisk prövning av externa köpcentra.
Bilaga 2
Stadskansliets utdrag ur utredningen: Fördjupad beskrivning av
de förslag som tas upp i stadskansliets förslag till yttrande
Övergripande förslag
De förslag som behandlas i stadskansliets förslag till yttrande är ”offentlig upphandling i bästa
kvartilen”, ”stärk hem- och konsumentkunskapen i grund- och gymnasieskolan” samt ” ge
Konsumentverket förstärkta resurser och en tydligare roll för hållbar konsumtion”. Dessa
återfinns i sammanfattningen.
Äta hållbart
”Öka andelen ekologisk certifierade livsmedel”
-Ett konsumtionsmål införs med innebörden att 25 procent av de livsmedel som upphandlas och
tillagas i stat, kommun och landsting år 2010 skall vara baserade på ekologiskt certifierad
produktion.
-Staten bör införa en premie för att främja 25-procentmålet.
-Staten bör ge stöd till mindre producenters certifieringskostnader.
-Sverige bör verka för ändrade EU-regler och global
harmonisering.
”Öka andelen ekologisk Rättvisemärkta/Fairtrade - produkter”
-Staten bör öka stödet till Rättvisemärkt/Fairtrade.
-Kommuner och landsting bör upphandla samt informera om Rättvisemärkt/Fairtrade-produkter.
Hållbart boende
”Förnya politiken för ett hållbart boende”
Uredningen föreslår att regeringen tillsätter en särskild beredning med breda perspektiv på de
tre hållbarhetsdimensionerna och med förankring i såväl bostadsbranschen som i Finans-,
Social- samt Miljö och samhällsbyggnadsdepartementen.
”Premiera effektivare energianvändning och förnybara bränslen”
-Inför ett enkelt system för energideklaration av fastigheter – med benchmarking som drivkraft.
-Ge möjlighet till varmvattenmätning i varje lägenhet. Utredningen föreslår alltså att
fastighetsägarna åläggs att underlätta individuell varmvattenmätning för sina boende. Boverket
bör ges rätt att föreskriva sådana krav. Staten bör under tre år lämna ett bidrag på 25 procent av
inköpskostnaden för en mätutrustning per lägenhet. Däremot inte något förslag om individuell
värmemätning i lägenheterna.
-Regeringen bör verka för en helt rörlig elprissättning.
- Utredningen föreslår att en standard utvecklas för att ange produkters livscykelkostnad, LCC.
Utredningen föreslår vidare att frivillig märkning av livscykelkostnaden bör prövas i samarbete
med branschen. Märkningen skall vara obligatorisk i det fall livscykelkostnaden är av
avgörande betydelse för konsumenten. Konsumentverket ges i uppdrag att presentera
produkterna med deras respektive livscykelkostnad.
-Utredningen föreslår att statens ekonomiska stöd till den lokala energirådgivningen stärks
väsentligt. Verksamheten bör samordnas under ett gemensamt huvudmannaskap enligt ovan.
Rådgivningen – som bör få karaktären av modern ”mäklarverksamhet” – ges utökade
befogenheter och en nyckelroll i samband med den kommande energideklarationen av
fastigheter.
- Inför ett ROT-bidrag för konvertering av hus med direktelvärme.
”Påskynda utbyggnaden av hållbar kommunal biokraftvärme”
-Utredningen föreslår att regeringen främjar utbyggnaden av kommunal kraftvärme, bl.a. i syfte
att ge möjligheter till en hållbar energikonsumtion i bostäderna
”Stimulera användningen av ”Göteborgsmodellen” för utfasning av skadliga ämnen i hushållen”
Utredningen föreslår att Konsumentverket, i samverkan med Kemikalieinspektionen, KemI, blir
huvudman på nationell nivå för ett praktiskt kemikaliearbete enligt ”Göteborgsmodellen”.
Produktutveckling enligt denna modell lämpar sig väl för svenska förhållanden, präglade av
genuint miljöintresse, närhet mellan forskning och näringsliv samt en förståelse för dessa frågor
hos många aktörer. Konsumenternas och användarnas roll i processen är fundamental, varför
Konsumentverket har goda förutsättningar för att ta sig an uppdraget. Verket har också ett
tydligt ansikte utåt, bl.a. med sin hemsida, köpguide och tidskriften ”Råd & Rön”.
Utredningen föreslår att regeringen uppmanar kommuner och landsting att i sina verksamheter
systematiskt upphandla kemikalier och varor med lägre riskprofil, t.ex. giftfria bildäck,
alkylatbensin och miljöanpassad målarfärg. Kommunerna bör även aktivt informera –och även i
mån av resurser premiera – medborgarna att välja bl.a. HA-fria bildäck och alkylatbensin.
Lokala överenskommelser mellan kommunen och bl.a. bil- och drivmedelsförsäljare bör göras i
syfte att underlätta och främja hushållens konsumtion av hållbara produkter.
Resa hållbart
”Stimulera till hållbara bilköp med bonus och skatter”
-Försäljningsskatt som premierar den som köper en lättare bil.
-Fordonsskatter som premierar den som kör bränslesnålt och miljövänligt.
-Miljörelaterad förmånsbeskattning. Utredningen föreslår en avveckling av systemet med
förmånsbeskattning av drivmedel, alternativt att man höjer beskattningen så att den avspeglar de
verkliga kostnaderna. Det kan ske t.ex. genom att förmånsbeskattningen av
drivmedelskostnaden höjs till en faktor 1,8–2,0.
- Premie för den som skrotar ut sin törstiga bil i förtid.
- Skatterabatt för partikelfilter.
”Premiera miljövänliga arbetsresor genom förändrade regler”
-Arbetsgivare bör kunna köpa busskort eller cykel åt anställda utan att betala sociala
arbetsavgifter och utan att den anställda förmånsbeskattas.
-Reseavdraget bör utformas så att avdrag görs utifrån en enhetlig schablon som baseras på
avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen.
-Kommuner bör kunna ålägga verksamhetsutövare att etablera transportplaner, för minskat
transportbehov och miljövänligare resor.
”Stärk kollektivtrafiken och cykelåkandet”
Kommuner ges rätt att ta betalt för drift av kollektivtrafik vid etablering av nya områden för
företag eller boende. Direktbearbetning av potentiella kollektivtrafikresenärer bör ske i större
städer med en godtagbar standard på kollektivtrafiken. Trafikhuvudmän ges i uppdrag att verka
för ihopkoppling med bilpooler för att erbjuda en bättre tjänst. Trafikhuvudmän ges i uppdrag
att införa incitamentsavtal som grundpricip vid tecknande av avtal.
”Stöd utbyggnaden av bilpooler”

Kommuner ges lagliga möjligheter att upprätta transportplaner
i syfte att miljöanpassa och samtidigt minimera det lokala
transportarbetet. Planen skall bl.a. kunna underlätta införandet
av bilpooler.

Kommuner ges möjlighet att enligt trafikförordningen upplåta
särskilda parkeringsplatser för bilpoolsbilar.

Statliga myndigheter och förvaltningar föregår med gott exempel
genom att inrätta bilpooler som skall användas för tjänstekörning.
Inrättandet av bilpooler knyts till en resepolicy som
styr användningen från privat bil i tjänsten till förmån för bilpoolsbilarna.

Sveriges Kommuner och Landsting verkar för att kommunerna
inrättar bilpooler för att effektivisera resandet.

Trafikhuvudmännen får i uppgift att handla upp bilpoolstjänster
som integreras med kollektivtrafiken.

Rikstrafiken får i uppgift att komma med förslag om hur det
nationella kollektivtrafikssystemet kan kopplas ihop med bilpooler.
”Tillståndspröva nya externa köpcentra”

Externa köpcentra skall bli juridiskt tillståndspliktiga enligt miljöbalken. De ovan nämnda
transportplanerna (5.4.2) bör även kunna fungera som redskap för att minimera
transportarbetet i samband med en eventuell etablering av nya köpcentra.

Kommunerna bör, tillsammans med handelns organisationer, länsstyrelser och t.ex. FLF
genom program och ekonomiskt stöd till utbildning, främja landsbygdshandelns överlevnad.
”Satsa på pilotförsök med spårbilstaxi”
I delbetänkandet ”Hållbara laster”) understryks att det för en hållbar framtid är mycket
angeläget att helt nya transportlösningar utvecklas och implementeras. Lösningar som undviker
bilismens nackdelar, men bibehåller dess fördelar. Sådana lösningar kan vara småskaliga,
anrops- och automatikstyrda spårbilsystem (”spårtaxi”). Spårbilar är personbilsstora, förarlösa
och automatstyrda, lätta vagnar som går på eller hänger under en högbana ovanför marken.
Spårbilsystem undviker bilismens nackdelar men bibehåller dess fördelar, bland annat
bekvämlighet, flexibilitet, oberoendet av tidtabeller samt möjlighet att resa från punkt till punkt
utan byten. Spårbilsystem antas innebära väsentligt lägre investeringskostnader per kilometer
bana än spårvägsystem med motsvarande transportkapacitet. Automatstyrda (förarlösa) system
innebär också betydligt lägre driftkostnader och ökad säkerhet.
Utredningen föreslår att regeringen utreda förutsättningarna för att introducera spårbilsystem.
Bilaga 3
Göteborgs stads yttrande över delbetänkandet Hållbara laster
2005-03-02
Jordbruksdepartementet
103 33 Stockholm
Yttrande över delbetänkandet Hållbara laster – konsumtion för en ljusare
framtid
Göteborgs stad har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat ärende senast 200502-28. På grund av den korta remisstiden har svaret inte kunnat behandlas före
kommunstyrelsens sammanträde 2005-03-02.
Allmänt
Göteborgs stad välkomnar initiativet och ambitionen att utreda, analysera och konkretisera
området hållbar konsumtion. Utredningen är lättillgänglig, intressant och behandlar ett område
som är avgörande för hållbar utveckling. Tyvärr har remisstiden varit för kort för att fånga upp
alla kommunens verksamheter, men staden förutsätter att mer tid ges till slutbetänkandet.
Göteborgs stad har haft förmånen att vara ”testkommun” och har på det sättet också kunnat
bidra till utredningen.
Trots att utredningen begränsats till hushållens konsumtion spänner den över ett enormt stort
område. Det är naturligtvis svårt att hitta en lagom nivå som beskriver alla relevanta delar och
ibland haltar beskrivningarna, vilket i vissa frågor medför en ensidig bild. T.ex. när det gäller
kopplingen till miljökvalitetsmålen så tenderar fokus att ligga framförallt på klimatmålet, medan
övriga inte alltid beskrivs.
Betänkandet utgår från tre aktörsfält; producenterna, handeln och konsumenterna och fokuserar
i sina förslag uteslutande på det nationella perspektivet och vad som krävs i form av regler,
övergripande mål, ekonomiska styrmedel och generellt agerande från statliga verk, riksdag och
departement. Konsumentverkets beskrivs som en nyckelspelare när det bland annat gäller
information. Staden anser att frågor kring människors konsumtionsbeteenden inte enbart kan
påverkas genom informationsinsatser och insatser på nationell nivå. Det lokala perspektivet och
kommunernas agerande bör framgå tydligare. En svår och viktig fråga är: - Hur når man ut till
människor i dagens medielandskap och informationsöverflöd och hur ser budskap ut som
verkligen påverkar människors beteende i det stora eller lilla?
Livsmedel
En stor del av utredningen ägnas åt hur en hållbar livsmedelskonsumtion skall kunna uppnås.
Framför allt handlar förslagen om en kraftig förändring av den svenska jordbruksproduktionen
så att en större självförsörjningsgrad erhålls och därmed en förändring av förädlingsindustrin för
ett nyttjande av svenska råvaror. En sådan omställning ska dessutom ske med en övergång till
mera ekologisk produktion. En hållbar livsmedelsproduktion, övergång till ekologisk
produktion o.s.v. behöver sättas in i sitt samhälleliga sammanhang för att det skall vara möjligt
att få gehör för viktiga förändringar. Eftersom vi ingår i den europeiska gemenskapen och vi
dessutom måste tänka globalt är det viktigt att de åtgärder vi vidtar kan ses som positiva
åtgärder för den europeiska och globala utvecklingen. De steg vi tar inom jordbrukssektorn
måste kombineras med åtgärder inom i första hand det europeiska jordbrukets utveckling och
där stora insatser är nödvändiga.
Alla insatser för att öka andelen ekologiska livsmedel är naturligtvis positiva men vi ser att
utredningen behöver tydliggöra hur detta konsumtionsmål ska förverkligas. Utöver ett
förtydligande av ekonomiska faktorer måste även andra bakomliggande orsaker till trögheten att
välja ekologiskt genomlysas.
Den offentliga upphandlingen är viktig – speciellt med tanke på att vara ett gott föredöme och
att vara en av dem som driver på utvecklingen. Det är samtidigt viktigt att ha klart för sig vilka
möjligheter som finns med hänsyn till EU:s upphandlingsdirektiv och därmed den svenska
lagstiftningen för offentlig upphandling. Möjligheten att ställa krav på ekologiskt producerade
livsmedel finns men att kräva närproducerat t.ex. är i dag inte möjligt. Det svenska EKUverktyget anpassas successivt till förändringar i lagstiftningen. Vid utvärderingen är det
fortfarande pris och funktion som är de viktigaste kriterierna. För att den offentliga
upphandlingen ska vara ett vasst verktyg i utvecklingen att nå hållbara konsumtionsmönster
måste Sverige driva på utformningen av EU:s upphandlingsdirektiv i denna riktning.
Boende
Förslagen som rör ”boende” är helt och hållet kopplade till energianvändning, men det finns
också en rad andra centrala samband mellan ekologi, boende och stadsbyggande. Ett hållbart
boende bör också beskrivas utifrån byggmaterial och inomhusmiljö m.m. och inte enbart
energianvändning. Möjligheten att kombinera ROT-åtgärder med åtgärder för att förbättra
tillgängligheten (och därmed öka möjligheten till kvarboende) samt åtgärder för att göra boendet
mer ekologiskt hållbart (installation av lågemissionsfönster m.m.) understryks.
Men när det gäller energianvändningen är det särskilt angeläget att hitta lösningar för att
effektivisera i flerbostadshus. Minskningen av energiförbrukningen fortgår inte i samma takt
som tidigare, men det innebär nödvändigtvis inte att energisparambitionerna hos
fastighetsägarna har minskat. Snarare beror det på att man tidigare fick stor utdelning på de
energihushållningsåtgärder som då genomfördes. Konvertering till fjärrvärme, temperatursänkning och tätning var energihushållningsåtgärder som gav stora och snabba resultat.
Idag krävs betydligt större insatser för att nå motsvarande energireduktion.
Sambandet mellan planering och placering av bostäder, arbetsplatser och transporter behandlas
inte. Via planmonopolet och rollen som markägare (när så är fallet) har kommunen en
påverkansmöjlighet att styra nyproduktionen av bostäder mot hållbarhet i lokalisering,
produktion och förvaltning. Kommunernas roll i planeringsprocessen bör belysas ytterligare i
den fortsatta utredningen.
Transporter
Utredningen tar upp många idéer och förslag kring hur man kan utveckla hållbara transporter
och resor. Men den viktigaste åtgärden, är en minskning av det individuella bilåkandet och
godstransporter på väg. Dessa frågor bör lyftas och vara utgångspunkten bland åtgärder. De
fordon som sedan kommer att rulla ska vara så bra som möjligt både utifrån, bränsleslag,
bränsleförbrukning, avgasutsläpp och buller.
Ett förslag i utredningen är att göra externhandeln tillståndspliktig enligt miljöbalken. Visst kan
en ökad restriktivitet mot externhandel leda till att handeln kan vara kvar i stadskärnor och att
bilresandet minskar. Men problematiken med handelsstrukturen är mer komplicerad. Det finns i
de flesta regioner redan många externhandelsetableringar som lockar kunder att resa långa
vägar. Det krävs andra idéer kring hur vi kan locka människor att handla på närmare håll. Det
handlar om att utveckla centrumkärnor, lokala torg och handelsplatser men också att se över
förutsättningarna för bostadsnära mindre butiker. Det hade varit befogat att ta med denna
problematik i utredningen.
Under kapitlet stad och land tas problemen med våra glesbygder upp. Förslaget om en
konsekvensanalys av fortsatt avfolkning av vissa landsbygdsregioner är bra. Det krävs säkert
särskilda åtgärder för dessa områden. Men en annan problematik som inte belyses tillräckligt är
regionförstoringen. Ur ekonomisk och social synpunkt är det bra med stora regionen som kan ge
en robusthet åt näringsliv och utkomstmöjligheter åt invånarna. Men utflyttningen allt längre
bort från arbetsplatser leder till ökat resandet och miljöproblem inte minst i stadskärnorna.
Skolans möjligheter
Utredningen föreslår att huvudansvaret för grundskolans undervisning om hållbar konsumtion
ska ges till hem- och konsumentkunskapen. Detta förutsätter ändringar av läroplaner,
kursplaner, lärarutbildning etc. En dylik förändring bör samordnas med Utbildnings- och
kulturdepartementets just avslutade utredning om hållbar utveckling i skolan ”Att lära för
hållbar utveckling” SOU 2004:104. Betänkandet behandlas i Göteborgs kommunstyrelse 200503-09.
För Göteborgs kommunstyrelse
Bilaga 4
Yttrande från byggnadsnämnden
Protokollsutdrag sammanträde 2005-10-04
Byggnadsnämndens protokoll är vid detta utskick inte justerat. Byggnadsnämnden fattade beslut
enligt förvaltningens tjänsteutlåtande.
Tjänsteutlåtande 2005-09-27
YTTRANDE TILL KS ÖVER JORDBRUKSDEPARTEMENTETS
SLUTBETÄNKANDE BILEN;BIFFEN;BOSTADEN HÅLLBARA LASTER–
SMARTARE KONSUMTION (SOU 2005:51)
Byggnadsnämnden föreslås besluta
att som eget yttrande till Kommunstyrelsen översända kontorets tjänsteutlåtande
Ärendet
Jordbruksdepartementet har remitterat slutbetänkandet av Utredningen för en hållbar
konsumtion – för hushållen; till bl.a. Göteborgs stad. Stadskansliet vill ha Byggnadsnämndens
synpunkter i ärendet. En sammanfattning av slutbetänkandet bifogas här. Hela utredningen finns
tillgänglig på regeringens hemsida.(www.regeringen.se)
Sammanfattning
Utredningen har till uppgift att precisera begreppet hållbar konsumtion när det gäller hushållen
samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur ekologisk, social och ekonomisk hållbar
konsumtion skall uppnås. I utredningen presenteras många åtgärdsförslag för områdena
livsmedel, boende och resor.
Stadsbyggnadskontoret finner utredningen lättillgänglig och innehållsrik. Åtgärdsförslagen
syftar till förändrad konsumtion mot ett mer hållbart samhälle och kommer om de genomförs att
påverka miljö och livskvalitet i en positiv riktning. Många av förslagen anger ekonomiska
åtgärder för att påverka utvecklingen och människors val. Stadsbyggnadskontoret behandlar
främst de förslag som berör Byggnadsnämndens ansvarsområden och som redovisas under
utredningens rubriker Bo hållbart och Resa hållbart. Genom god planering kan förutsättningar
ges för att t.ex. påverka resandebehov och energianvändning. Detta skulle kunna utvecklas
ytterligare i utredningen.
Lars Ivarson
Stadsbyggnadsdirektör
Lena Jacobsson
Översiktsplanechef
STADSBYGGNADSKONTORETS SYNPUNKTER
Stadsbyggnadskontoret finner utredningen lättillgänglig och innehållsrik. Åtgärdsförslagen
syftar till förändrad konsumtion mot ett mer hållbart samhälle och kommer om de genomförs att
påverka miljö och livskvalitet i en positiv riktning.. Det är viktigt att snabbt komma till handling
när det gäller att vända utvecklingen mot en mer hållbar konsumtion.
Byggnadsnämndens ansvarsområde berörs direkt eller indirekt av flera av förslagen. Främst
gäller det de delar som behandlar boende och resande, även om en del förslag under kapitlet
”Äta hållbart” skulle kunna påverkar markanvändning och transporter t.ex. förslaget om mer att
stärka närproducerade livsmedel.
Förslagens viktigaste syfte är att stärka konsumenternas möjligheter att välja miljövänligt och
koncentrerar sig på konsumtionsprodukter, främst med tanke på energibesparing. Möjligheterna
att genom god planering påverka resandebehov och energianvändning skulle kunna utvecklas
ytterligare i utredningen. Flera av förslagen förutsätter en ytterligare utveckling för att vara
tillämpbara vid planering och bygglovgivning.
Bo hållbart
Huvudstrategi 1 Förnya politiken för ett hållbart boende.
Regeringen föreslås tillsätta en särskild beredning med breda perspektiv på de tre
hållbarhetsdimensionerna och med förankring i såväl bostadsbranschen som i Finans-, Socialsamt Miljö och samhällsbyggnadsdepartementen.
Kontoret stöder förslaget. Frågan är, vilket framhålls i utredningen, mycket komplex och det
saknas bostadssociala studier som kunnat vara till hjälp. Ett brett
samarbete mellan berörda aktörer bör ge möjligheter att komma fram till goda lösningar. Det är
viktigt att hela livsmiljön beaktas och inte bara själva bostaden.
Resa hållbart
Huvudstrategi 1 Stimulera till hållbara bilköp med bonus och skatter
De konkreta förslagen är en försäljningsskatt som premierar den som köper en lättare bil,
fordonsskatter som premierar den som kör bränslesnålt, miljörelaterad förmånsbeskattning,
premier för den som skrotar ut sin törstiga bil i förtid och skatterabatt för partikelfilter.
Förslagen handlar mest om att genom olika stimulanser få fram mer miljöeffektiva fordon och
berör inte så mycket byggnadsnämndens område. Kontoret vill påpeka möjligheterna att genom
fysik planering skapa förutsättningar för effektivare och miljövänligare resande.
Huvudstrategi 2 Premiera miljövänliga arbetsresor genom förändrade regler.
De tre förslagen gäller att arbetsgivare bör kunna köpa busskort eller cykel åt de anställda utan
att betala sociala avgifter och utan att den anställda förmånsbeskattas, att reseavdraget bör
utformas så att avdrag görs utifrån en enhetlig schablon som baseras på avståndet mellan
hemmet och arbetsplatsen samt att kommuner bör kunna ålägga verksamhetsutövare att etablera
transportplaner för minskat transportbehov och miljövänligare resor.
Enligt kontorets bedömning kan förslagen ge bättre konkurrensfördelar för kollektivresande.
Transportplaner kan ge mer genomtänkta lokaliseringar och miljövänligare resande. Samverkan
mellan kommun och företag är en förutsättning för ett positivt resultat.
Huvudstrategi 3 Stärk kollektivtrafiken och cykelåkandet
Förslagen som presenteras är bl.a. att kommuner ges rätt att ta betalt för drift av kollektivtrafik
vid etablering av nya områden för företag eller boende och direktbearbetning av potentiella
kollektivtrafikresenärer.
Kontoret anser förslagen intressanta. Möjligheten att ta betalt för drift av kollektivtrafik
behandlas kortfattat i utredningen och behöver studeras ytterligare.
Huvudstrategi 4 Stöd utbyggnaden av bilpooler
Kontoret ställer sig positiv till detta och kan genom planering ge de fysiska förutsättningarna för
t.ex parkering vid entréer.
Huvudstrategi 5 Tillståndspröva nya externa köpcentra
Utredningen föreslår att externa köpcentra skall bli juridiskt tillståndspliktiga enligt miljöbalken
och att kommunerna bör tillsammans med handelns organisationer länsstyrelser mfl genom
program och ekonomiskt stöd till utbildning, främja landsbygdshandelns överlevnad.
Stadsbyggnadskontoret stödjer i princip förslaget. Det kan vara motiverat att med bättre
underlag och konsekvensanalyser inför etablering av externa köpcentra. Speciellt för mindre och
medelstora städer har konsekvenserna av externetableringar blivit stora. För Göteborgs del är
det de lokala torgen och närhandeln som man behöver ta hänsyn till. Utredningen berör dock
inte problematiken för storstäderna. Vad är tex en externetablering i ett storstadsområde?
Bilaga 5
Yttrande från fastighetsnämnden
Protokollsutdrag sammanträde 2005-10-10
§ 329
Jordbruksdepartementets remiss; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster
- Smartare konsumtion (SOU 2005:51)
HANDLING
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande 2005-09-26.
BESLUT
Enligt fastighetskontorets förslag:
1. Jordbruksdepartementets remiss; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster Smartare konsumtion (SOU 2005:551) tillstyrks med beaktande av de synpunkter som lämnas i
detta tjänsteutlåtande.
2. Omedelbar justering.
PROTOKOLLSANTECKNING
Tina Wallenius (mp) antecknar som yttrande en skrivelse daterad 2005-10-10, bilaga 1.
Vid protokollet
Anders Kinnander
Justerat 2005-10-10
Owe Nilsson
Kjell Björkqvist
Protokollsanteckning (mp)
Tjänsteutlåtande 2005-09-26
Jordbruksdepartementets remis; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden
Hållbara laster – Smartare konsumtion (SOU 2005:51)
FÖRSLAG TILL FASTIGHETSNÄMNDENS BESLUT
Jordbruksdepartementets remiss; Slutbetänkande Bilen,
Biffen, Bostaden Hållbara laster – Smartare konsumtion (SOU: 2005:51) tillstyrks med
beaktande av de synpunkter som lämnas i detta tjänsteutlåtande
ÄRENDET
Stadskansliet har översänt rubricerat slutbetänkande till fastighetsnämnden för
besvarande. Ett remissvar skall vara stadskansliet tillhanda senast 2005-10-14.
SAMMANFATTNING
Stefan Edman lämnar i en statlig utredning förslag till åtgärder för att främja en hållbar
konsumtion. Förslagen spänner över områdena transporter, boende och livsmedel.
Kontoret har valt att fokusera på de förslag som rör bostads- och markfrågor.
Kontoret ställer sig i huvudsak positivt till utredningens förslag men lämnar särskilda
synpunkter rörande förslagen om tillståndsprövning av externa handelscenter
(avstyrker) samt kommunen ges rätt att ta betalt av exploatören för drift av
kollektivtrafik (tillstyrker med särskilda synpunkter).
UTREDNINGEN
Stefan Edman har tilldelats regeringens uppdrag: att precisera begreppet hållbar
konsumtion när det gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder
för hur ekologisk, social och ekonomisk hållbar konsumtion skall uppnås.
Fastighetskontoret lämnade i februari 2005 synpunkter på utredningens delbetänkande.
Särskilt utpekade sakområden är livsmedel, boende och transporter, vilka svarar för
uppskattningsvis hälften av all negativ belastning på miljö och hälsa. Enligt Edman
kräver en ekonomiskt mera framsynt, resurssnål och hälsofrämjande konsumtion
förändringar både vad gäller teknik/politik och etik/vanor.
Edman betonar att en satsning på hållbar konsumtion inte innebär någon risk för
minskad tillväxt: en systematisk satsning på hållbar konsumtion är samtidigt indirekt
en strategi för teknikutveckling, nya affärsidéer och företag och en sund tillväxt av
både ekonomin och jobben.
I utredningen konstateras att åtgärder krävs på tre arenor:

Producenternas arena

Handels och butikernas arena

Den enskilda konsumentens och hushållens arena
Förslagen i utredningen spänner över ett stort område. Kontoret har valt att fokusera på
de förslag vilka har bäring på nämndens ansvarsområde; bostads- och markfrågor.
Förslag
Regeringen föreslås tillsätta en särskild beredning med breda perspektiv på de tre
hållbarhetsdimensionerna och med förankring i såväl bostadsbranschen som i Finans-, Socialsamt Miljö och samhällsbyggnadsdepartementet
Edman pekar på boendeområdets komplexitet och konstaterar att han inte haft resurser att
överblicka hela fältet av frågor kring hållbart boende.
Inför ett enkelt system för energideklaration av fastigheter – med benchmarking som
drivkraft
Under 2006 skall EU-direktivet 220/91/EG om byggnaders energiprestanda börja tillämpas i
Sverige. Edman framhåller att etablerade aktörer på bostadsmarknaden redan tagit fram en egen
väl fungerande modell, Bostadssektorns energideklaration, vilken bör utgöra kärnan i
implementeringen av EU-direktivet.
Fastighetsägarna åläggs att underlätta individuell varmvattenmätning. Boverket bör ges rätt att
föreskriva sådana krav. Staten bör under tre år lämna ett bidrag på 25 procent av
inköpskostnaden för en mätutrustning per lägenhet
Genom individuell mätning tydliggörs de ekonomiska incitamenten för att ”spara på
varmvatten”.
Regeringen bör verka för en helt rörlig elprissättning
Med syftet att stimulera till en minskad elförbrukning bör elpriset vara helt rörligt.
Produkter bör märkas med livscykelkostnad (LCC)
Utöver inköpspriset har många varor en driftskostnad, inte minst vad gäller elförbrukning. Att
konsumenterna informeras om totalkostnaden är angeläget ur ekonomiskt hänseende men ger
även tillverkarna en signal var de kan lägga priserna för sina mest energisnåla alternativ.
Stärk och vidga energirådgivarnas/mäklarnas roll
De lokala energirådgivarna bör ges en framskjuten och förstärkt roll när EU:s direktiv om
energideklarering av fastigheter införs i Sverige fr o m år 2006.
Inför ett ROT-bidrag för konvertering av hus med direktelvärme
Inför avvecklingen av kärnkraften och de övergripande hållbarhetsambitionerna utgör småhus
med direkt elvärme, enligt Edman, en av de stora utmaningarna. Dessa hus saknar system för att
distribuera vattenburen värme. Konverteringen till mer hållbara alternativ är förenade med höga
kostnader varför ett ROT-bidrag anses som nödvändigt.
Påskynda utbyggnaden av hållbar kommunal biokraftvärme
Utöver vikten av ökad energieffektivitet bör fokus ligga på att öka andelen förnyelsebara
energikällor, exempelvis biokraftvärme. Kraftvärme innebär att både el och värme produceras i
samma anläggning. Bränslet kan variera, från rester efter skogsavverkningar, till brännbart
verksamhetsavfall och hushållsavfall mm.
Kommuner ges lagliga möjligheter att besluta om transportplaner i samband med
nyexploateringar, dels i form av detaljplaner, dels som föreläggande mot verksamhetsutövaren.
Enligt Edman är det en brist att kommunen i dagsläget inte har någon laglig möjlighet att ålägga
exploatören att upprätta en transportplan. Vid större exploateringsprojekt åläggs exploatören att
beräkna miljökonsekvenserna av sitt förslag. Varken miljöbalken eller plan- och bygglagen ger
dock kommunen möjlighet att begära transportplaner från byggherrar och verksamhetsutövare,
eller att kräva sådana i detaljplanebestämmelser. En transportplan skulle kunna föras in tidigt i
planeringsprocessen och innehålla föreskrifter om bl a: placering och utformning av hållplatser,
informationssystem för kollektivtrafiken samt placering av byggnader så att avståndet till
kollektivtrafik minimeras.
Kommuner ges rätt att ta betalt för drift av kollektivtrafik vid etablering av nya områden för
företag eller boende
Enligt Edman är det naturligt att exploatören är delaktig i finansieringen av driften för
kollektivtrafiken, på samma sätt som man är med och betalar för vatten och el.
Externa handelscentra skall bli juridiskt tillståndsskyldiga enligt miljöbalken
I utredningen visas på de negativa effekter som en alltför utbredd externhandel medför. Enligt
Edman bör externa handelscentra bli tillståndsskyldiga enligt miljöbalken.
ÖVERVÄGANDEN
Fastighetskontoret ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag, så som de presenteras i
boendeavsnittet. Förslagen rörande energieffektivisering och hållbara energislag ligger i linje
med de mål och riktlinjer som fastställts i kommunens Energiplan och kommunfullmäktiges
budget för 2005.
Kontoret vill understryka möjligheten att kombinera ROT-åtgärder med åtgärder för att förbättra
den fysiska tillgängligheten för äldre.
För förslagen rörande driftbidrag till kollektivtrafik, upprättande av transportplaner samt
tillståndsprövning av externa handelscenter lämnas synpunkter enligt nedan.
Drift av kollektivtrafik
Kontoret ställer sig positiv till att kommunen ges möjlighet att ta betalt av exploatörer
för drift av kollektivtrafik i nya utbyggnadsområden. Förslaget beskrivs mycket
kortfattat i utredningen varför det finns behov av fördjupade analyser och
konsekvensbeskrivningar. Exempel på frågeställningar vilka bör bli föremål för vidare
utredning och förtydliganden är:
Vem är exploatör?
Hur länge skall driftbidrag betalas?
Vad händer när exploatören sålt marken – går ansvaret för finansiering över
till bostadsrättsföreningen, förvaltaren av hyresrätter eller till en samfällighet?
Hur påverkas markpriset av exploatörens kostnadsökning för
kollektivtrafiken?
Hur hanteras likställighetsprincipen? Skall alla exploatörer vara delaktiga i
finansieringen efter samma grundprincip eller skall möjligheterna att förhandla fram separata
överenskommelser finnas?
Transportplaner
I samverkan med näringsidkare har Göteborgs Stad arbetat fram ett koncept om ”Gröna
Transportplaner”. Planen, som inte är juridiskt bindande, innehåller moment som påminner om
det förslag om transportplaner som redovisas i utredningen. Som exempel kan bl a nämnas
fördelaktig placering av hållplatser, cykelparkeringar och parkering för bilpoolsbilar/miljöbilar.
Kontoret ställer sig positiv till förslaget att kommunen skall ges möjlighet att ålägga exploatörer
att upprätta transportplaner. En transportplan kan medverka till att exploatörer, i större
utsträckning och i tidigare skeden än idag, beaktar och planerar för hållbara trafiklösningar.
Planernas utformning, innehåll och juridiska status bör bli föremål för fortsatt utredning.
Externa handelscentra
I utredningen pekar Edman på dilemmat med externa handelscenter. Hushållsekonomin står på
plussidan medan effekterna i form av ökat bilberoende och trenden mot nedläggning av butiker i
förorter och stadskärnor står på minussidan.
Kontoret avstyrker förslaget att externa handelscentra skall bli föremål för tillståndsprövning
enligt miljöbalken. Att tillföra ytterligare en beslutsnivå och/eller beslutsmoment är onödigt då
erforderliga möjligheter till prövning redan finns i dagsläget.
I enlighet med Plan- och bygglagen (12 kap 1 §) skall detaljplaner prövas av länsstyrelsen:

Om det kan befaras att beslutet innebär att ett riksintresse enligt 3 eller 4
kap. miljöbalken inte tillgodoses

Om frågor om mark- och vattenområden som angår fler kommuner inte
har samordnats på lämpligt sätt

Om en miljökvalitetsnorm inte iakttas

Om bebyggelse är olämplig med hänsyn till hälsa eller till behovet av
skydd mot olyckshändelser
I huvudsak bör lokaliseringen av externa handelsetableringar, liksom övrig planering av markoch vattenfrågor, vara en fråga som hanteras inom ramen för den kommunala
beslutskompetensen. Genom utvecklad kommunsamverkan kan riskerna för att företag ”spelar
ut kommunerna mot varandra” motverkas.
GÖTEBORGS FASTIGHETSKONTOR
2005-09-26
Christina Johnsson
Peter Junker
Protokollsutdrag till: Stadskansliet
Bilagor: Sammanfattning
Bilaga 6
Yttrande från Förvaltnings AB Framtiden
2005-10-12
Yttrande över betänkandet Bilen, Biffen och Bostaden (SOU2005:51)
Förvaltnings AB Framtiden har tidigare yttrat sig över delbetänkandet SOU 2004:119 –
Hållbara laster. I rubricerat slutbetänkandet har stora delar av de synpunkter vi framfört i
föregående remissomgång tillgodosetts, varför vi avstår från att lämna ytterligare kommentarer.
FÖRVALTNINGS AB FRAMTIDEN
Kurt Eliasson
Bilaga 7
Yttrande från Göteborgs Stads Upphandlings AB
Yttrande över Jordbruksverkets remiss; Slutbetänkande Bilen, Biffen,
Bostaden, Hållbara laster – Smartare konsumtion.
Göteborgs Stads Upphandlings AB har beretts tillfälle att avge yttrande till Göteborgs
Kommunstyrelse över rubricerade remiss. Bolaget får med anledning härav anföra
följande.
Bakgrund
Genom beslut den 18 mars 2004 bemyndigade regeringen chefen för
Jordbruksdepartementet, statsrådet Ann-Christin Nykvist, att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att precisera begreppet hållbar konsumtion när det gäller hushållen samt
att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur en ekologisk, social och ekonomisk
hållbar konsumtion ska uppnås. I december 2004 lämnade utredningen sitt delbetänkande,
”Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid” (SOU 2004:119).
Detta innehåller begreppsdefinitioner, beskrivningar, analyser och referenser kring
förhållandena på de tre särskilt utpekade sakområdena: livsmedel, boende och transporter.
Föreliggande slutbetänkande presenterar ett antal huvudstrategier som syftar till att på de
tre sakområdena främja och påskynda en ekologiskt, socialt och ekonomiskt mera hållbar
konsumtionsutveckling.
Bolagets synpunkter
Beträffande kommentarer väljer bolaget att kommentera de delar som direkt behandlar
den verksamhet som bolaget verkar inom dvs. den offentliga upphandlingen.
Bolagets verksamhet omfattas framförallt av rapportens avsnitt 2 Övergripande åtgärder
och avsnitt 3 Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet.
Bland dom punkter som rapporten lyfter fram och som berör bolagets verksamhetsområde
finns:
• 2.2 Förslag: Offentlig upphandling skall ske i bästa
kvartilen, med Miljöstyrningsrådet som nationell
huvudman
Motivering: Stat, kommun och landsting handlar årligen för cirka
400 miljarder kronor. Om dessa köp i hög grad inriktas mot det vi
kan definiera som hållbara varor och tjänster (livsmedel,
transporter, energi mm) kommer volymen av sådana produkter att
öka. Det betyder i sin tur troligen sänkta priser, vilket gynnar
vanliga konsumenters hushållskassa och ökar möjligheterna för
dem att t.ex. handla ekologisk mjölk och grönsaker.
Offentlig konsumtion kan också – i kraft av sin stora volym –
stimulera till en miljödriven produktion för både hemmamarknad
och export.
Om de offentliga upphandlarna konsekvent köpte sina varor i
den miljömässigt bästa ”kvartilen” (fjärdedelen) skulle effekterna bli
ännu starkare; två exempel:
• Med rimliga energikrav skulle energianvändningen minska med
ca 1 TWh. 7 procent av Sveriges klimatmål skulle uppfyllas om
hälften av den offentliga sektorns ca 6 miljoner glödlampor
vore energieffektiva.
• Med ekomjölk i alla skolor och förskolor skulle 18 000 kg
mindre bekämpningsmedel och cirka 1 300 000 kg mindre
konstgödsel behöva användas.
Jag föreslår att stat, kommun och landsting – utifrån sammanvägda
hållbarhetsaspekter – upphandlar i ”bästa kvartil” (fjärdedel) av
produktsortimentet.
Jag föreslår vidare att Miljöstyrningsrådet ges förstärkta resurser
för att inom ramen för ”bästa kvartilmodellen” kunna fungera som
nationell huvudman för kunskapsförsörjning, analys och utbildning
av offentliga upphandlare.
Kommentar:
Rapportens inriktning är primärt på hushållens konsumtion men den offentliga
upphandlingen/inköp har tagits med för att utgöra ett draglok i strävan att genom större
volymer ge lägre priser på produkter och tjänster i ”fjärde kvartilen”.
I rapporten anges att den offentliga konsumtionen är så stor att den kan utgöra en
pådrivare. Det är till viss del sant om man ser till den totala volymen, ca 400 miljarder
kronor, verkligheten är den att den offentliga konsumtionen är splittrad på ett mycket
stort antal aktörer vilket gör att kraften i volymerna inte blir så stor som man kan önska.
Från den offentliga sektorn kan man önska att privata aktörer blir mer aktiva för att driva
på utvecklingen. Privata aktörer har en större möjlighet att vara fria i sitt sätt att ställa
krav på leverantörer, ställa krav på tex. närodlade livsmedel etc., vilket är omöjligt för en
offentlig upphandlare på grund av EU:s regler om fri rörlighet av varor och tjänster.
Eftersom rapporten primärt behandlar hushållens konsumtion har författaren inte
fördjupat sig i upphandlingsregelverket. Dom offentliga aktörerna måste dock ta med det
i beräkningen vid sina upphandlingar.
Att handla i den ”fjärde kvartilen” blir dyrt vilket också framgår i rapporten. För att det
skall få effekt i offentlig sektor måste det till politiska beslut. Verksamheterna har förstås
en viss möjlighet att prioritera hur man fördelar sina resurser men det finns gränser. I det
läget kan det behövas visst stöd från den politiska ledningen för att få igång inköp i
”fjärde kvartilen”.
För Göteborgs del kan en sådan handling vara att bestämma att man konsekvent skall
konsumera ekologisk drickmjölk. Det är en tydlig produkt som är lätt att identifiera sig
med, det går att göra någon form av kampanj runt beslutet och man kan beräkna dom
ekonomiska konsekvenserna.
Det är enligt bolagets mening viktigt att på alla sätt stödja organisationer såsom
Miljöstyrningsrådet som arbetar med upphandlingsstöd och utbildningsverksamhet inom
området. Man får inte glömma att ett stort arbete läggs ned hos upphandlande enheter på
alla nivåer för att miljöanpassa sin upphandling och att Miljöstyrningsrådets verksamhet
stöttas av dessa betydande arbetsinsatser hos upphandlande enheter. Detta arbete borde
uppskattas och även stödjas ekonomiskt om man anser att miljöfrågan alt eku-verktyget
har ett stort värde på nationell nivå.
• 3.3.2 Stefan Edmans förslag till åtgärder
Förslag 1: Ett konsumtionsmål införs med innebörden att 25 procent av de livsmedel som
upphandlas och tillagas i stat, kommun och landsting år 2010 skall vara baserade på
ekologiskt certifierad produktion.
Motivering: I delbetänkandet HL s. 126 föreslår jag att 25 procent av de livsmedel som
upphandlas, bereds och tillagas i stat, kommuner och landsting skall komma från
certifierad ekologisk produktion.
Ett sådant konsumtionsmål – räknat som andel av totalbudgeten för livsmedel i t.ex. skoloch sjukhuskök – kommer att sätta positivt tryck på förädlings-, handels- och
restaurangleden och leda till ökad tillgänglighet och produktutveckling. Det kommer
också att öka volymen ekomat och därigenom med all sannolikhet sänka
konsumentpriserna i butik. Övriga utmaningar kring ekomaten bl.a. kunskaper, attityder
och köpvanor påverkas i positiv riktning.
Flertalet remissinstanser anslöt sig till mitt förslag om konsumtionsmål. Men hur ser då
det faktiska läget ut i den offentliga sektorn i dag, 2005?
Enligt en enkätundersökning från 20046 (132 kommuner och 9 stadsdelskontor) används
2,5 procent av budgeten för livsmedel till ekologiska inköp. 9 procent av de medverkande
kommunerna hade någon form av ekonomisk kompensation för de ökade kostnaderna vid
inköp av ekologiska livsmedel. Utvecklingsriktningen är också att politiska beslut med
procentmål för inköp av ekologiska livsmedel har ökat.
Avslutningsvis en jämförande utblick mot Danmark: I början av 2005 beslöt Köpenhamns
politiker att 75 procent av maten i kommunens cirka tusen kök skall vara ekologiskt
certifierad senast 2008; 10 miljoner Dkr avsätts för utbildning och rådgivning. 2005
beslöt även lågpriskedjan Netto att satsa på ekologiska livsmedel i sina butiker.
Förslag 2: Staten bör införa en premie för att främja 25-procentmålet. Motivering: Cirka
70 procent av storhushållen i alla kommuner drivs i egen regi. Men inom den offentliga
storhushållssektorn drivs även restauranger på entreprenad av privata restaurangföretag. I
anbudsförfarandet av restaurangtjänster bör de ekologiska målen alltid finnas med.
Ett positivt lockmedel för att nå uppsatta konsumtionsmål är att en finansiering införs av
certifieringskostnaden för dem som byter från konventionella livsmedel till KRAVgodkända. Då kan kommuner, landsting, statliga myndigheter men även privata
restaurangentreprenörer marknadsföra sin omställning gentemot användarna. När
kommunen eller landstinget fattar beslut om att successivt byta ut konventionella
livsmedel till ekologiska alternativt certifiera hela måltider vid alla sina storhushåll kan
en gruppcertifiering erbjudas. KRAV, Kontrollföreningen för ekologiska livsmedel,
driver i dag några pilotprojekt tillsammans med kommuner.
Staten bör införa en premie, kopplad till de faktiska ekologiska livsmedelsinköpen. För
att en kommun eller ett landsting skall få premien måste de även kunna visa att denna
inköpsandel ökat år för år. Därmed skall även premien kunna öka. Premien bör falla ut
efter att en avstämning/redovisning gjorts av inköpen, och kunna användas för
kompetenshöjande åtgärder för kokerskor och annan personal. Den skall kunna ges
oavsett om storhushållen drivs i offentlig eller privat regi, och kunna kopplas även till
andra grupper som lärare och upphandlare.
Kommentar:
Att stödja konsumtionen av miljöanpassade varor och tjänster är viktigt om man skall
uppnå miljömålen.
Bolagets ansvar ligger inte på efterfrågesidan utan på upphandling. Upphandling ger
möjlighet att kunna köpa/avropa varor och tjänster utifrån verksamhetens behov.
Efterfrågan på miljöanpassade varor och tjänster måste skapas i verksamheterna utifrån
dom policys och riktlinjer som politiken fastställt. Ett sätt är då att fastställa mål för andelen konsumtion av miljöanpassade varor och tjänster och att tillskapa dom resurser som
fordras och att följa upp att så sker. Om målen skall sättas på en nationell nivå kan dock
ifrågasättas med utgångspunkt från det kommunala självbestämmandet bl a.
Den samordning av upphandling som uttrycks i bolagets ägardirektiv är ett kraftfullt
medel att pressa priser och uppnå rätt kvaliteter. Denna effekt uppnås dock inte om
avropen sker på ett ostrukturerat sätt där avropade volymer blir små och utspridda i tiden.
Upphandlingen är underkastad regelverket i Lagen om offentlig upphandling och måste
alltid genomföras i samklang med lagstiftningen.
Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt
Ekonomiska konsekvenser för bolaget av föreslagna åtgärder är små. Bolaget arbetar
redan idag med miljöanpassad upphandling och har resurser för detta. Bolagets
resursförbrukning för sin interna verksamhet är relativt liten och är sedan länge
miljöanpassad.
För Göteborgs kommun kommer en ökad konsumtion av miljöanpassade varor och
tjänster att medföra fördyringar. T ex kommer en övergång till ekologisk drickmjölk att
innebära en merkostnad på ca 3 mkr per år. Detta måste då ställas mot uppnående av
miljömål och en förbättrad miljö för kommuninvånarna på lång sikt.
Styrelsen föreslås besluta:
att
godkänna föreliggande yttrande samt,
att
yttrandet översänds till Stadskansliet senast 2005-10-07.
Lars Parkbring
VD
Bilaga 8
Yttrande från konsumentnämnden
Protokollsutdrag sammanträde 2005-09-28
§ 36
Yttrande till kommunstyrelsen över Jordbruksdepartements remiss; Slutbetänkande Bilen,
Biffen, Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion (SOU 2005:51)
ÄRENDET
Kommunstyrelsen har begärt yttrande över Jordbruksdepartements remiss; Slutbetänkande
Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion (
SOU 2005:51)
HANDLING
Tjänsteutlåtande daterat 2005-09-22 med förslag till yttrande.
YRKANDE
Ordföranden Karin Pleijel (mp) yrkar göra en anteckning till protokollet.
BESLUT
Enligt förvaltningens förslag:
Konsumentnämnden översänder tjänsteutlåtandet som eget yttrande till kommunstyrelsen.
PROTOKOLLSANTECKNING
Skrivelse från Karin Pleijel (mp), bilaga 1 till protokollet.
Justeras 2005-10-04
Karin Pleijel
Tony Lewin
Protokollsanteckning mp
Yttrande gällande slutbetänkandet Bilen, Biffen, Bostaden
(mp) stödjer fullt ut yttrandet från Konsument Göteborg, och vill dessutom göra några tillägg:
2. Övergripande åtgärder

En översyn av marknadsföringslagen är önskvärd och bör även kompletteras med en
utredning om reklamskatt, för att finansiera alternativ reklam och kampanjer. Dessa
behövs för att nyansera de kommersiella reklambudskapen och för att stärka
konsumenten. Konsumentverkets idé om informationsskyldighet inom alla tre
hållbarhetsaspekter vid marknadsföring är också väl värd att utredas.

Utvecklandet av indikatorer och statistik är viktiga instrument för att följa om vi är på
väg åt rätt håll. På det lokala planet behöver uppföljningen även ske med uppföljning av
t.ex. medborgarnas kunskapsnivå och attityder.
3. Äta hållbart

Priset på ekologiskt och etiskt märkta produkter ligger idag högt, och detta avgör i
många fall bristande efterfrågan. Via offentlig upphandling kan priset pressas, så som
beskrivs i betänkandet. Det är dock viktigt att komma ihåg att kostnaden för
lågprisprodukten betalas delvis av befolkningar i tredje världen och även av kommande
generationer. Givetvis kommer det också alltid att innebära en högre kostnad att hålla
en högre djuretik vid t.ex. köttproduktion.

Gröna barometrar, som ger kunderna feedback och vetskap om att man utgör en del i ett
starkt konsumentkollektiv, är ett utmärkt förslag. Handeln har dock sällan några
incitament att införa dessa, då ”gröna” varor ofta konkurrerar med egna märkesvaror
(EMV). Initiativet till gröna barometrar måste därför komma från konsumenthåll.

När det gäller förslaget om borttagande av kvoter håller vi inte med om att detta skulle
vara önskvärt för klädbranschen. Länder som är på väg uppåt i levnadsförhållanden och
arbetsrätt kan tvingas ta stora kliv bakåt om kvoter avskaffas och konkurrensen med
t.ex. diktaturregimer som förbjuder den fria organisationsrätten får fritt spelrum.
5. Resa hållbart

Stöd för att starta bilpooler är ett mycket positivt förslag. För privatpersoner (som oftast
behöver bil kvällar och helger) behöver bilpoolen kombineras med verksamheter (som
behöver bil dagtid vardagar) för att bli fungerande. Det offentliga kan därmed fungera
som stimulans i detta avseende. Kombinationen av olika transportmedel är viktig och
innebär att byten mellan olika transportslag är attraktiva. Bilpooler vid
pendelparkeringar, där affärsverksamhet och service av fordon utgör ett viktigt inslag,
skulle behöva byggas upp.

Förslaget att utreda spårbil är visionärt och bra. Transporter av detta slag och även
andra kollektiva färdmedel kommer dock alltid att kosta pengar för det offentliga,
medan transporter med cykel och till fots är nästan gratis. Det är därför viktigt att dessa
typer av transporter får stort utrymme i en stad. Ur buller- och olyckssynpunkt är det
dessutom viktigt att alltid ha så få snabba transporter som möjligt i de plan där många
människor rör sig.
6. Locka till immateriell konsumtion

Förslaget med minskad arbetsgivaravgift för tjänster är positivt. För att få igång en stark
arbetsmarknad och ett mångfacetterat näringsliv inom denna sektor kan det vara
gynnsamt att även stödja föreningar som (inom lagens gräns givetvis) bedriver
byteshandel. Denna föreningsverksamhet kan fungera som en undervegetation av
företagsidéer som testas på en mindre marknad, där de mest gångbara övergår till
”riktig” verksamhet.
Karin Pleijel (mp)
Tjänsteutlåtande 2005-09-22
Yttrande till kommunstyrelsen över Jordbruksdepartements remiss;
Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden
Hållbara laster - Smartare konsumtion
(SOU 2005:51)
Förslag till beslut
Konsumentnämnden översänder tjänsteutlåtandet som eget yttrande till kommunstyrelsen
Ärendet
Kommunstyrelsen har begärt yttrande över Jordbruksdepartements remiss; Slutbetänkande
Bilen, Biffen, Bostaden
Hållbara laster - Smartare konsumtion (SOU 2005:51)
Göteborgs Stad har tidigare svarat på delbetänkandet Hållbara laster. Svaret till departementet
på delbetänkandet fokuserade då mycket på brister i utredningen. Av stadskansliets instruktioner
till remissinstanserna framgår:
”Stadskansliets ambition denna gång är att försöka vara mer framåtsyftande och lyfta fram de
förslag som vi anser vara bra och lämna konstruktiv kritik samt resonera/problematisera kring
dessa. Våra instruktioner till remissinstanserna är därför att inom sina kompetensområden lyfta
fram utredningens goda, realistiska förslag och lämna idéer kring hur de kan blir bättre eller
lättare
att genomföra.”
Remisshandlingen har tidigare utdelats till nämndens ledamöter.
Våra synpunkter
Redovisningen av våra synpunkter följer dispositionen i utredningen. Vi kommenterar
huvudsakligen de förslag där vi har särskilda synpunkter. Remissvaret har arbetats fram i bred
samverkan inom förvaltningen, där de flesta av medarbetarna medverkat.
Kapitel 2 Övergripande åtgärder
Offentlig upphandling skall ske i bästa kvartilen, med Miljöstyrningsrådet som nationell
huvudman.
Vi delar utredningens förslag. Den offentliga sektorn är ”en stor kund” på marknaden och spelar
en viktig roll som förebild och prispressare i utvecklingen mot det hållbara samhället. Med stora
inköpsvolymer och en medveten konsekvent styrning av inköpen till den miljömässigt bästa
”kvartilen” ökar efterfrågan vilket i sin tur stimulerar exempelvis den ekologiska
primärproduktionen. En ökning av den offentliga upphandlingen kan i sin tur få positiva effekter
på priserna, vilket gynnar marknaden i sin helhet. Eftersom priset på ekologiska varor spelar en
stor roll för många konsumenter skulle en sådan utveckling sannolikt öka konsumenternas vilja
att handla hållbart.
Vi tror att den offentliga sektorn genom konkret agerande har en större möjlighet att påverka
attityder och beteenden hos medborgarna än generella informations- och
marknadsföringskampanjer. För att bli en ledstjärna och föregångare på lokal nivå krävs dock
strategiska ställningstaganden och övergripande beslut om inriktning, förhållningssätt och
taktiska vägval i den dagliga verksamheten. Det kan gälla allt från att konsekvent servera
ekologisk mjölk på skolor, förskolor och äldreboenden till att i alla sammanhang - offentliga
som interna – enbart erbjuda rättvisemärkt kaffe.
Gör en översyn av marknadsföringslagen
Vi delar fullt ut utredningens förslag.
Stärk hem- och konsumentkunskapen i grund- och gymnasieskolan
Hem- och konsumentkunskapen skulle mycket väl kunna bli det nav i undervisningen om lokala
och globala överlevnadsfrågor som utredningen framhåller. Vi tar inte ställning till frågan om
hem- och konsumentkunskapens status som kärnämne på gymnasiet. Däremot vill vi framhålla
de möjligheter som finns att i samarbete mellan den lokala konsumentrådgivningen och
gymnasie- och högstadieskolor pröva nya arbetssätt som stimulerar det pedagogiska och sakliga
innehållet i detta ämne. Vi har goda erfarenheter av sådana satsningar främst på högstadiet där
vi under en tvåårsperiod genomfört ett energiprojekt med mer än 200 medverkande elever
grundat på ”storylinepedagogiken”. För vår del gör vi den bedömningen att högstadieelever
utgör en angelägen grupp att nå.
Satsa på utvecklingen av hållbar design
Vi delar utredningens förslag och vill framhålla det arbete som bedrivs kring etisk och rättvis
konsumtion på HDK i Göteborg.
Stimulera konsumentforskningen
Vi delar till fullo utredningens förslag. Konsumentforskningen är ett eftersatt område. I
Göteborg spelar CFK, Centrum för konsumentvetenskap, en viktig roll och vi ser CFK som en
viktig aktör och samarbetspart i utvecklingen mot det hållbara samhället. En utökad
resurstilldelning till konsumentforskningen skulle i många avseenden i det lokala perspektivet i
Göteborg stimulera ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte som långsiktigt gagnar vår verksamhet, ger
oss möjligheter att ta del av ny kunskap och förser oss med underlag för vår strategiska
planering och framtida prioriteringar.
Ge Konsumentverket förstärkta resurser och en tydligare roll i arbetet för hållbar
konsumtion
Vi delar utredningens förslag om en tydligare och mer framträdande roll för Konsumentverket
samtidigt som vi vill framhålla vikten av det lokala perspektivet och kommunernas agerande.
Konsumentverkets beskrivs som en nyckelspelare när det bland annat gäller information. Vi
menar att frågor kring människors konsumtionsbeteenden inte enbart kan påverkas genom
informationsinsatser och insatser på nationell nivå. Det gäller allt från frågor kring den
offentliga upphandlingen, transporter och handelsetableringar till samverkan med den lokala
handeln, stöd till lokala organisationers insatser och information och stöd till innevånarna. Att
nå medborgarna med attityd- och beteendepåverkande information kräver insatser på lokal nivå,
personliga möten och ett aktivt utåtriktat arbete. En förstärkt resurstilldelning till
Konsumentverket skulle mycket väl kunna omfatta resurser som stimulerade ett lokalt
utvecklingsarbete i samarbete mellan Konsumentverket och kommunernas
konsumentrådgivning.
Vi vill i sammanhanget framhålla de politiska målen kring hållbar konsumtion som gäller i vår
stad och det arbete som pågår på många håll runt om i staden kring dessa frågor.
Kapitel 3 Äta hållbart
Ursprungsmärkning
Vår erfarenhet är att konsumenterna har ett mycket stort intresse av att veta varifrån en vara
kommer. Genom åren har vi fått mängder med frågor om hur man tolkar så kallade EAN-koder
eller annan information om varans ursprung. Det är bara genom en tydlig märkning av varor
som konsumenterna kan göra ett medvetet val.
Hållbar livsmedelskonsumtion
Vi menar att förslagen gällande en hållbar livsmedelskonsumtion inte är tillräckliga. Speciellt
när det gäller att öka efterfrågan på ekologiska produkter och människors förutsättningar att
välja det ekologiska alternativet.
Vi menar att priset på ekologiska varor spelar en större roll än vad som framhålls i utredningen.
Vi en nyligen genomfört en omnibus-undersökning bland göteborgarna. I undersökningen angav
hela 46,6 % av de tillfrågade att det främsta skälet att inte köpa ekologiska varor var just priset.
En förhållandevis liten del (8,3%) ansåg att orsaken var den bristande tillgången på ekologiska
varor. I skenet av detta och andra undersökningar på området framstår förslagen om insatser för
att öka kunskapen hos konsumenterna om värdet och nyttan av att välja ett ekologiskt alternativ
som otillräckliga.
Rättvisemärkt/Fairtrade
Även här tror vi att den offentliga sektorn genom konkret agerande har en större möjlighet att
påverka attityder och beteenden än generella informations- och marknadsföringskampanjer.
Grönt körkort
Vi vet att det är viktigt med kompetens hos säljarna. En kunnig personal ska kunna ge svar på
frågor, men även hjälpa till och ha intresse av att marknadsföra/exponera hållbara varor.
Hur denna kompetens ska uppnås har vi ingen synpunkt på.
Priset
Priset på matvaror har stor betydelse för konsumenterna. Vi är övertygade om att volymen på
ekologiska certifierade varor skulle öka om priset var lägre. Eftersom ekomaten i genomsnitt är
35% dyrare jämfört med den konventionella maten, vet vi att flertalet konsumenter inte har
ekonomiska möjligheter att köpa ekologiskt även om man skulle vilja. Om en prisförändrig ska
ske genom momsförändrig eller inte har vi ingen synpunkt på.
Kapitel 4 Bo hållbart- åtgärder för energi, kemiska ämnen och bruksföremål i våra bostäder
Förnya politiken för ett hållbart boende
Vi delar uppfattningen att det är viktigt att boendefrågorna behandlas långsiktigt med god
framförhållning. Viktigt är att konsument-perspektivet representeras i processen.
Premiera effektivare energianvändning
Inför ett enkelt system för energideklaration av fastigheter – med benchmarking som drivkraft.
Vi har inga synpunkter på om det är ett bra förslag eller om det finns bättre. En mängd olika
varianter håller på att tas fram runt om i EU och man bör nog ha kunskap om samtliga innan
man tar ställning.
Ge möjlighet till varmvattenmätning i varje lägenhet.
Flerfamiljshus är konstruerade med många olika varianter av VVS- system. I många fall räcker
det inte med en mätare och det kan vara svårt att hitta lämpliga placeringar. Mätarna bör vara
fjärravlästa så att både hyresvärd och den boende ska kunna läsa av dem. Avläsningen av inlåsta
elmätare i flerbostadshus har vållat stora problem för många enskilda konsumenter och vi vill
inte få ett nytt system där dessa problem upprepas.
Det föreslås att fastighetsägaren ska åläggas att underlätta individuell varmvattenmätning
alternativt ge möjlighet till sådan mätning . Är det menat som ett tvång eller inte? Att föreslå att
fastighetsägaren ska utreda möjligheterna och om det är rimligt genomföra kunde vara något
klarare. Om alla fastighetsägares utredningar görs jämförbara så går det i ett senare läge att
bedöma vilka åtgärder som behövs för stimulera mätning i de fall där kostnaderna är rimliga.
Under tiden bör ett bidrag på 25% finnas för installation.
Regeringen bör verka för en helt rörlig elprissättning
Vi stöder förslaget och tror att det för många elanvändare blir en viktig stimulans att genomföra
besparingar. Påpekas bör att nätavgifterna är den stora fasta delen av kostnaden för
konsumenterna. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet för nätföretagen och det bör därför
vara förhållandevis enkelt att ålägga företagen att gå över till helt rörliga priser.
För vissa abonnemang är förbrukningen mycket låg. Det kan vara fritidshus, garage, förråd eller
liknande. För att nätägarna ska få någon kompensation för dessa fastigheter skulle man kunna
använda en av Energimyndigheten fastställd miniavgift för den rörliga avgiften. Miniavgiften
kan variera beroende på säkringsstorlek. En minimiavgift skulle inte behövas i avtalet med
elleverantören då de har lägre fasta kostnader för ett abonnemang.
Produkter bör märkas med sin livscykelkostnad (LCC)
Vi stöder förslaget. Standarden bör kompletteras med någon form av kvalitetstest.
Lågenergilampor är ett tydligt exempel där många konsumenter blir osäkra och avstår från att
handla eftersom de är osäkra på produktens kvalitet. Konsumentverkets tester visar på stora
skillnader mellan olika märken och modeller. Märkningar som även visar en produkts kvalitet
skulle uppmuntra många att våga investera i energieffektiva produkter.
Stärk och vidga energirådgivarnas/mäklarnas roll
Vi är mycket positiva till ökade resurser för energirådgivningen. I Göteborg är energi och
konsumentrådgivningen samordnad och vi upplever det som mycket positivt.
Vi tycker att fördelningen av bidragen måste ta betydligt större hänsyn till
befolkningsunderlaget än vad det gör idag. Vi har idag 1,2 rådgivare för Göteborgs ca 480 000
invånare och då bidrar staden med halva kostnaden.
I vårt fall är det knappast något hinder att vi inte får arbeta med kommunala fastigheter och
besiktningar då det skulle behövas en avsevärd utökning av resurserna för att vi ska ha denna
möjlighet.
Huvudmannaskapet bör fortsatt ligga på kommunerna eller på regionala kommunala
organisationer som t ex kommunalförbund. Det är viktigt med en lokal förankring och även
nödvändigt när det gäller samarbete med andra aktörer som t ex konsumentrådgivningen. Ett
delat ansvar för finansiering och inriktning kan mycket väl ligga på flera myndigheter men det
är viktigt att det är en tydlig huvudman.
Påskynda utbyggnaden av hållbar kommunal biokraftvärme
Vi stöder förslaget om utbyggd biokraftvärme. Det är viktigt att tänka på att det vid
fjärrvärmeinstallationer blir en monopolliknande situation för den enskilde. Konsumenten
behöver någon instans som övervakar prissättning och skötsel. Flera aktörer kan ge ökade
möjligheter för konsumenten att göra pris- och kvalitetsjämförelser och även få en opartisk
prövning av skäligheten.
Utveckla hållbar design av ”vardagsprylar”
Regeringen bör initiera obligatorisk högskoleutbildning
för tekniker och arkitekter i ämnet hållbar design.
Hållbarhetsrådet ges i uppdrag att, i samspel med företag,
högskolor och Stiftelsen Svensk Industridesign, analysera och
kommunicera behovet och värdet av en hållbar design av hushållens
konsument- och bruksvaror.
Vi stöder båda förslagen. Med den tidigare föreslagna LCC-märkningen skulle det kunna skapa
en ny inriktning för hur en vara produceras och används.
Stimulera användningen av ”Göteborgsmodellen” för utfasning av skadliga varor och
kemiska ämnen i hushållen
Vi stöder förslagen. Det är viktigt att information och erfarenheter från upphandlingar är
lättillgängliga, t ex på en webbsida hos Konsumentverket.
Kapitel 5 Resa hållbart – åtgärder i transportsektorn
Stimulera till hållbara bilköp med bonus och skatter
Försäljningsskatt som premierar den som köper en lättare bil
Vi anser att gränserna skulle kunna sättas lägre än 150g CO2/km 6,3 resp 5,9 l. Om man
studerar Konsumentverkets skrift ”Bilar bränsleförbrukning och vår miljö” från 2005 finner
man flera vanliga modeller av olika fabrikat som ligger långt under dessa nivåer.
När det gäller beskattningen av lättare lastbilar kan det finnas svårigheter att helt finna samband
mellan förbrukning och motoreffekt. Det finns många fler parametrar som styr
bränsleförbrukningen.
Miljörelaterad förmånsbeskattning
Vi tycker att förslaget får fel konsekvenser. Exempelvis får Ford 1.6 FlexiFuel större ökning av
förmånsvärde än motsvarande bensindriven modell.
Något annat som verkar märkligt är att Toyota Prius HSD som är en bränslehybridbil (går att
köra på el och bensin) får 105 % ökning av förmånsvärdet. Den släpper ut minst CO2/km av alla
bilar i listan men beskattas högre än en Volvo V70 140hk aut. som släpper ut 126% mer
CO2/km (235g mot 104g).
När det gäller förmånsbilar inom offentlig sektor anser vi att endast miljöbilar skall vara möjliga
att välja.
Premie för den som skrotar ut sin törstiga bil i förtid
Vi tycker att det är ett utmärkt förslag, väl värt att pröva. En komplettering till detta skulle
kunna vara att införa bidrag för konvertering till biogas eller etanol.
Premiera miljövänliga arbetsresor med bonus och ändrade regler
Vi tycker att de tre förslagen är alldeles utmärkta.
Stärk kollektivtrafiken och cykelåkandet
Direktbearbetning av potentiella kollektivtrafikresenärer bör ske i större städer med en
godtagbar standard på kollektivtrafiken
Vi tror inte på att ringa hem till potentiella resenärer, det är redan så många telefonförsäljare m
fl som ringer hem till privatpersoner som anser sig blir störda i sitt privatliv. Ett bättre sätt att nå
ut tror vi är via arbetsplatserna.
Det gröna reskortet tycker vi är ett intressant förslag.
Stöd utbyggnaden av bilpooler
Vi tycker att det är ett mycket bra förslag. Här kan man tänka sig att utnyttja modern digital
teknik och upprätta en telefontjänst för att kunna samordna olika bilresor, t ex sms:a var man är
och var man ska. Vi tror att många studenter och äldre skulle ha stor nytta av bilpooler. Det
måste vara lönsamt för bilpoolerna att köpa in miljöbilar.
Tillståndspröva nya externa köpcentra
Vi tycker att det är ett bra förslag eftersom det i en sådan process är möjligt att utreda och
analysera alla aspekter av en sådan etablering.
Övriga reflektioner
Kapitlet Resa hållbart handlar främst om persontransporter och tar inte alls upp vad
transportsektorn i övrigt kan bidra med t ex i form av minskade och effektivare godstransporter.
Kapitel 6 Locka till immateriell konsumtion
Vi stöder förslaget att frågan skall utredas.
Kapitel 7 Finansiering av utredningens förslag till åtgärder
Vi konstaterar att finansiering av förslagen och de ekonomiska effekterna för konsumenterna
innehåller mycket osäkerheter och därför behöver utredas ytterligare. Hur förslagen skall
finansieras är också i hög grad en fråga om prioriteringar i den politiska sfären.
Sten-Åke Jönsson
Administrativ chef
Els-Marie Aronsson Kihlström
Förvaltningschef
Bilaga 9
Yttrande från kretsloppsnämnden
Protokollsutdrag sammanträde 2005-09-22
§ 69
Remiss från kommunstyrelsen; Bilen, biffen och bostaden
Kontoret har i skrivelse den 12 september 2005 upprättat förslag till yttrande med
viss komplettering.
BESLUT
Att som eget yttrande översända kontorets yttrande till kommunstyrelsen.
Justerat 2005-09-29
Kia Andreasson (mp)
Kristina Bergman Alme (fp)
Tjänsteutlåtande 2005-09-12
Se separat PDF-fil
Bilaga 10
Yttrande från miljönämnden
Protokollsutdrag sammanträde 2005-10-10
Observera att nedanstående protokollsutdrag vid detta utskick ännu inte är justerat
§ 148
Dnr 7559/05
Synpunkter på slutbetänkande från Jordbruksdepartementet Bilen,
Biffen, Bostaden Hållbara laster – Smartare konsumtion, SOU
2005:51
_____________________________________________________
HANDLING
Bilaga B:
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande den 4 oktober 2005.
YRKANDE
Jöran Fagerlund: bifall till förvaltningens förslag.
Lisbeth Grönfeldt Bergman och Staffan Ovesson: att betänkandet
avstyrks i sin helhet.
PROPOSITIONSORDNING
Ordföranden ställer proposition på de ovan angivna yrkandena i
där angiven ordning och finner att nämnden beslutar bifalla Jöran
Fagerlunds förslag.
BESLUT
Miljönämnden beslutar således med bifall till Jöran Fagerlunds
förslag:
att
översända detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen.
PROTOKOLLSANTECKNING
fp låter till protokollet anteckna följande. Betänkandet bygger enligt vår mening
på en i grunden felaktig syn på miljöpolitik – vad den har för syfte och vad den
kan åstadkomma. Utredningens förhållande till begreppet hållbar utveckling vilar
på premissen att politiker och medborgare ror framtidsbåten med två åror,
teknikens och etikens, där den förra bara för oss runt i cirklar om vi inte använder
den senare samtidigt. Med den modellen för samhällsförändringar bortser
utredaren från de dominerande ekonomiska drivkrafterna och fokuserar på den i
jämförelse marginella del som drivs av etiska (altruistiska) motiv. Man kan
kanske hävda att ekonomiska drivkrafter och ekonomi visst hör ihop, men inte
när det gäller teknikutveckling för bättre miljö, men så är inte fallet. All ekonomi
handlar om att hushålla med knappa resurser, och naturresurser följer samma
ekonomiska principer som andra resurser. Till exempel är en fri marknad det
effektivaste sättet att fördela tillgången till resurserna. Det speciella med
naturresurser är att de ofta inte är ägda eller prissatta, vilket gör att vem som helst
kan förbruka dem utan att stå för kostnaden för det, vilket i sin tur gör att
resurserna överutnyttjas och miljön förstörs. Det är en av miljöpolitikens
huvuduppgifter att skapa ett regelverk som förebygger detta överutnyttjande
genom att lägga de externa miljökostnaderna på resursförbrukaren. Skatt på
utsläpp av koldioxid är ett exempel på det. I den mån den lyckas med det blir
varje ytterligare politisk styrning en omfördelning som bara kan motiveras med
miljöhänsyn om man tror att politiker är bättre på att fördela resurser effektivt än
aktörerna på en fri marknad. (Det är ju en uppfattning man kan ha, men frågan är
ju då varför det bara skulle gälla på miljöområdet.)
I den mån den inte lyckas med det är det politikernas ansvar att i första hand
korrigera detta förhållande och inte försöka slita undan detta med i) ett lapptäcke
av detaljregleringar med oklara effekter och ii) ett försök att vältra över ansvaret
på medborgarna med en hänvisning till ”etik”. För att kommentera ett annat
stycke i betänkandet är det helt riktigt att hållbar utveckling inte står i motsats till
tillväxt, men den systematiska satsning på hållbar konsumtion som läggs fram är
just en sådan överflödig politisk styrning och därmed en garant för ett ineffektivt
resursutnyttjande.
Hela utredningen genomsyras av denna brist på insikt om miljöpolitikens
huvuddrag och en förkärlek för detaljregleringar. Så ska t.ex.
livsmedelsmarknaden regleras mot varor producerade på svenskt territorium
(trots att det inte på något sätt garanterar minimal miljöpåverkan), lägenheter
förses med varmvattenmätare, gymnasieskolan införa ett nytt kärnämne etc. Även
om inte alla förslag är dåliga, har de alla framkommit ur samma förfelade analys
av hållbar utveckling och de krav den ställer på politiken. Därför avstår vi från att
kommentera alla detaljer och välkomnar istället en omgjord utredning med en
rimligare syn på konsumentens roll i arbetet för hållbar utveckling.
RESERVATION
Staffan Ovesson reserverar sig mot beslutet till förmån för eget
yrkande.
Tjänsteutlåtande 2005-09-28
Till Miljönämnden
Synpunkter på slutbetänkande från Jordbruksdepartementet Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara
laster - Smartare konsumtion, SOU 2005:51
Kommunstyrelsen har begärt miljönämndens yttrande över Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara
laster – Smartare konsumtion – slutbetänkande av Utredningen om en handlingsplan för
hållbar konsumtion – för hushållen. Handläggningstiden har förlängts så att ärendet ska kunna
behandlas vid miljönämndens sammanträde den 10 oktober.
Sammanfattning
Miljöförvaltningen lämnade under våren 2005 synpunkter på delbetänkandet ”Hållbara lasterkonsumtion för en ljusare framtid”. Flera av förvaltningens synpunkter fanns med i
kommunstyrelsens samordnade yttrande till Jordbruksdepartementet.
Förvaltningen har totalt sett en positiv inställning till slutbetänkandet.
Åtskilliga förslag anges för att göra det möjligt för konsumenterna att konsumera hållbart.
Viktiga förutsättningar för detta är att producenterna och handeln anpassar sortiment och utbud i
hållbar riktning. Utredningen ger många förslag av varierad omfattning, somligt verkar mest
visionärt medan annat verkar mera realistiskt och genomförbart. Arbetet för en hållbar
utveckling och konsumtion är omfattande och för att komma någonstans är det troligen
nödvändigt att göra som utredaren, Stefan Edman gjort, nämligen att sikta mot stjärnorna för att
nå trädtopparna.
En sammanfattning av utredningen biläggs.
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att miljönämnden beslutar:
att
översända detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen.
Ärendet
Förvaltningen är positiv till slutbetänkandet Bilen, biffen och bostaden – handlingsplanen för
hållbar konsumtion för hushållen. Utredning ger åtskilliga förslag anges för att göra det möjligt
för hushållen att konsumera hållbart.
Tyngdpunkten för utredningen ligger på att ringa in de basala ekologiska förutsättningarna för
en långsiktigt hållbar konsumtion inom mat, boende och resande.
Utredningen följer tre huvudspår, nämligen konsumtion av ”grönare” varor och tjänster och
minskning av andelen varor vi konsumerar till förmån för resurssnåla tjänster. Den totala
konsumtionen ska minska och vinsten ska tas ut i form av ledig tid med minskad köpkraft och
belastning på miljön.
Miljöförvaltningen lämnade tidigare i år synpunkter på utredningens del-betänkande. Dessa
gäller fortfarande och tas inte upp på nytt. Synpunkterna följer utredningens indelning mat,
boende, resande.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningens grundinställningen till slutbetänkandet är positiv. Arbetet för en hållbar
utveckling och konsumtion är omfattande. Viktiga förutsättningar för detta är att producenterna
och handeln anpassar sortiment och utbud i hållbar riktning. Utredningens många förslag är av
varierad omfattning, en del verkar mest visionärt medan annat verkar mera realistiskt och
genom-förbart.
Vi välkomnar flertalet åtgärdsförslag som kan öka möjligheterna för en håll-bar konsumtion
och underlätta för såväl konsumenter som producenter.
Övergripande åtgärder
Tydliggöra Konsumentverkets roll
Inom området hållbar konsumtion är det viktigt att inte bara den ekologiska delen lyfts fram
utan även frågor som rör de ekonomiska, sociala och etiska delarna. I detta sammanhang är det
viktigt att Konsumentverket ges möjlighet att visa på den ekonomiska och etiska delen för att
klargöra vikten av att vi inriktar handeln mot varor som kan sägas ge minskade ”fotavtryck” i ivärlden.
Offentlig upphandling i bästa kvartilen
Förslaget offentlig upphandling i bästa kvartilen är ambitiöst och positivt. Redan idag
finns ett verktyg för den offentliga upphandlingen, det s k EKU-verktyget
(internetbaserad databas med miljökriterier vid upphandling av varor och tjänster)
vilket borde ge resultat om alla offentliga upphandlare använde detta. Att ge
Miljöstyrningsrådet i uppdrag att starta det föreslagna utvecklingsarbetet är bra, men
det är viktigt att även den sociala/etiska delen finns med. Eftersom den offentliga
upphandlingen ska följa det europeiska regelverket med fri rörlighet av varor och
tjänster inom unionen måste även ett aktivt arbete bedrivas inom EU för att påverka
den befintliga lagstiftningen.
Hem- och konsumentkunskap som skolämne
En viktig förutsättning för en ny generation av hållbara konsumenter är att skolan
lyckas bibringa eleverna nödvändiga förutsättningar att göra hållbara val. En
förstärkning av ämnet på grundskoleområdet, där det finns idag, är i enlighet med
denna strävan. Det kommer att kräva stora förändringar av lärarutbildningen och ökat
antal timmar i läroplanen. För att det inte ska ske på bekostnad av annan viktig
kunskapsförmedling bör man lyfta in och integrera dessa viktiga delar inom ramen för
befintliga ämnen såsom matematik, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
ämnen liksom dagens hemkunskap och andra ämnen. Dessa olika ämnesområden
rymmer idag mycket av denna kunskap, men den måste användas på ett tydligare sätt.
På detta sätt läggs grunden redan till i grundskolan.
Att skapa ytterligare ett kärnämne på gymnasienivå kommer att bli en utdragen fråga.–
En enklare väg kan vara att integrera det viktiga ämnet hållbar konsumtion i befintliga
ämnen där basen redan är given, t ex biologi, naturvetenskap, geografi,
samhällskunskap, matematik
Indikatorer för hållbar konsumtion
Redan idag har ett antal indikatorer inom området miljö och hållbar utveckling tagits
fram såväl på det internationella som nationella planet. Om ytterligare indikatorer ska
tas fram bör dessa utvecklas och förfinas inom ramen för redan pågående
indikatorarbete. Indikatorerna bör utformas så att de inte bara ger uppgifter för hela
landet utan också är möjliga att arbeta med i kommunerna.
Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet.
Stärk marknaden för svenska baslivsmedel
För Sverige är det bra med en stabil marknad för svenska baslivsmedel. Dessa
livsmedel måste vara ekonomiskt konkurrenskraftiga om de inte ska riskera att förlora
i kundintresse i jämförelse med billigare importerade livsmedel. Vidare är det viktigt
att produktionen av svenska livsmedel sker på ett hållbart sätt, utan att detta påverkar
priset i alltför stor utsträckning. Samtidigt är det viktigt att Sverige inom EU aktivt
bedriver en förändring av jordbrukspolitiken, så att EU:s jordbrukspolitik utvecklas i
hållbar riktning.
Allmän ursprungsmärkning
För att konsumenten ska veta var ett livsmedel har producerats och göra medvetna val
är ursprungsmärkning en nödvändighet. Förslaget om allmän ursprungsmärkning
gäller även butiks- och restaurangledet. Om ursprungsmärkning införs kan det
innebära att mera tid måste avsättas för livsmedelstillsyn.
Satsa på extensiv svensk nötköttsproduktion
Förslaget om extensiv nötköttsproduktion är värt att överväga. Det bör tydligt anges
var inom respektive region i landet det kan vara lämpligt med en sådan produktion,
med tanke på risken för övergödning av sjöar, vattendrag och kustområden.
Erfarenheterna av sensommarens utbrott i Västsverige av ehec-smitta bör också tas
med i bedömningen – konflikten betande djur och nyttjande av ytvatten vid bevattning
av grödor.
Om man idag jämför importerat naturbeteskött med svenskt naturbeteskött kan man
konstatera en klar prisdifferens. Visserligen är det svenska köttet – t ex Kaprifolkött KRAV-märkt, men med tanke på den långa transporten (från Sydamerika) av det
importerade köttet borde skillnaden prismässigt vara mindre.
En satsning på ett svenskt naturbeteskött bör även omfatta någon form av förenklad
certifiering.
När det gäller oberoende tillsyn och certifieringssystem i lantbruket kan en jämförelse
göras med miljötillsynen vid företag med miljöledningssystem. Enligt
Miljöbalkskommittén är miljöledningssystem verksamhetsutövarens eget instrument
för att internt ordna miljöarbetet och åstadkomma miljö-förbättringar inom de områden
och i den takt denne själv bestämmer. Myn-dighetstillsynen innebär en kontroll av att
samhällets krav på verksamhets-utövaren är uppfyllda. Den tillsynen kan inte ersättas
av företagsinterna miljöledningssystem. Erfarenheten visar att tillsynsbehovet inte
minskar i miljöcertifierade företag. Mycket talar för att samma gäller för certifierade
lantbruk. För att förenkla något när det gäller djurskyddstillsynen skulle ett system
med egenkontroll kunna tas fram. Egenkontroll tillämpas och fungerar för andra
verksamheter.
Oavsett metod av djurhållning gäller självklart att djurskyddslagen måste följas
eftersom den är mininivå för ett fungerande djurskydd. 2§ i djurskyddslagen som säger
att ”djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom” får aldrig
efterges. Miljöförvaltningen har tyvärr konstaterat att detta inte alltid är fallet.
Öka andelen ekologiskt certifierade livsmedel
Kostnaderna för att certifiera livsmedel påverkar självklart priset. Om man väljer att
minska kostnaderna för ekologiskt certifierade livsmedel under en inledning genom att
ge någon form av bidrag måste det tas med i beräkning-en att ett liknande system kan
komma att krävas även för andra miljöcertifi-erade produkter. Möjligheten att skapa
ett bascertifieringssystem, med minimala påslag på produkterna, bör övervägas.
Förslaget att nå ett konsumtionsmål på 25 procent ekologiskt upphandlade och
tillagade livsmedel inom stat, kommun och landsting senast 2010 är ett både vällovligt
och optimistiskt mål. För att klara ett sådant mål inom kom-munerna, inom
barnomsorg, skola och äldreomsorg, som är de stora enhe-terna för
livsmedelsanvändning, kommer det att behövas extra resurser, för utbildning,
information och inköp. Den redovisade studien om andelen eko-logiska livsmedel i
offentliga storhushåll visar på att i snitt uppgår andelen ekologiska livsmedel till 2,5
procent av budgeten. Att på fem år nå målet 25 procent är optimistiskt och några
delmål på vägen vore lämpligt, t ex 10 procent 2007 eller 15 procent 2008. Det måste
framhållas att införandet av ekologisk mat i kommunernas verksamheter inte får ske på
bekostnad av hälsan. Kvaliteten på den andel som inte är ekologisk får inte försämras
för att ge utrymme för ekologiska produkter utan måltiderna måste följa
Livsmedelsverkets rekommendationer.
Ett viktigt förslag i utredningen är att driva vissa frågor inom EU för att minska
kostnader för ekologisk produktion och förändra jordbrukspolitiken för att ge fördelar
för ekologisk produktion i förhållande till dagens produktion. Sverige bör ta initiativ
till detta tillsammans med länder med liknande intressen.
Öka andelen Rättvisemärkta/Fairtrade-produkter
Att använda Rättvisemärka produkter är ett sätt att ta ansvar för utvecklingen i
utvecklingsländerna. Även i denna fråga bör Sverige ta initiativ inom EU.
”Grönt körkort” för butiksanställda
Förslaget till ”grönt körkort” för de butiksanställda bör ligga inom ramen för
butikernas kvalitets- och miljöarbete. Dagens officiella kvalitets- och
miljöledningssystem (ISO 9001 och 14001) är sannolikt både för omfattande och
kostsamma. Däremot borde man tillsammans med branschen kunna ta fram ett för
verksamheten anpassat system inom vilket frågan om ”grönt körkort” bör kunna ligga.
En jämförelse bör kunna göras med Göteborgs miljödiplomering (ett system för små
och medelstora verksamheter som funnits i 10 år), som skulle kunna utvecklas i denna
riktning. Möjligen skulle det s k livsmedelskörkortet för livsmedelsanställda, som f n
diskuteras, kunna kombineras med "grönt körkort" för butiksanställda liksom för
övriga anställda som arbetar med livsmedel.
Bo hållbart – åtgärder för energi, kemiska ämnen och bruksföremål i våra
bostäder
Stimulera användningen av ”Göteborgsmodellen”
Självklart är det viktigt att bedriva ett utvecklingsarbete i samverkan med företag,
organisationer m fl. Utredningen framhåller här den s k Göteborgs-modellen och dess
framgång i arbetet för att fasa ut mer eller mindre farliga produkter. Att
Göteborgsmodellen har lyckats beror sannolikt på att man samarbetat i olika
konstellationer med intresse i frågan.
Utredningens förslag att ge Konsumentverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att
bedriva ett praktiskt kemikaliearbete på detta sätt bör kompletteras med deltagande
från kommuner, regioner, organisationer och företag et.
Resa hållbart – åtgärder i transportsektorn
Under denna rubrik ges en lång rad goda förslag, som främst ska minska utsläppen av
växthusgaser men även medför minskade utsläpp av avgaser med lokal påverkan.
Göteborgs stad har tidigare framfört möjligheten att arbeta med transportplaner.
Göteborg stad har goda erfarenheter av bilpooler, både för arbetsplatser och
privatpersoner och omfattande arbete pågår inom ramen för stadens KLIMP-arbete, bl
a med direktbearbetning av bilister.
Etableringen av externa köpcentra kan medföra att möjligheten till service i
närområdet utarmas och på sikt försvinner. En tillståndsprövning enligt utredningens
förslag skulle kunna vara en metod att begränsa de negativa effekterna, men minst lika
viktigt är att kommunerna har en medveten, långsiktig planering i samarbete med
närliggande kommuner.
Förslaget att nya externa köpcentra ska prövas enligt Miljöbalken kan kanske vara en
möjlighet för att bättre styra utvecklingen av sådana centra. Det förefaller dock
rimligare att hantera frågan via PBL med krav på miljökonsekvensbeskrivning och
klara planbestämmelser.
Utredningar av nya effektiva former av kollektivtrafik, t ex spårbilsystem, kan vara
positivt. Det är emellertid viktigt att sådana utredningar av nya ”avancerade” system
inte skymmer mera närliggande åtgärder och behovet av att utveckla och förstärka den
kollektivtrafik som finns idag.
Göteborg den 28 september 2005
Ingvar Göran
T f Direktör
Annika Friberg
Agenda 21 Göteborg
Bilaga: Sammanfattning av utredningen
Bilaga 11
Yttrande från SDN Torslanda
Protokollsutdrag sammanträde 2005-10-04
§ 121
Yttrande över Jordbruksdepartementets remiss Bilen, Biffen Bostaden Hällbara laster
-Smartare konsumtion (SOU 2005:51)
Förvaltningen har upprättat tjänsteutlåtande den 7 september 2005 med synpunkter
på rubricerat slutbetänkande.
Beslut
- Nämnden beslutar att som eget yttrande till kommunstyrelsen översända
tjänsteutlåtandet.
Vid protokollet
Lena Sandberg
Justerat 2005-10-11
Kurt Arvidsson
Ingemar Drottinger
Tjänsteutlåtande 2005-09-07
Yttrande över Jordbruksdepartementets remiss Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster-Smartare
konsumtion(SOU 2005:51)
FÖRSLAG TILL BESLUT
Stadsdelsnämnden Torslanda föreslås besluta
att som eget yttrande till kommunstyrelsen översända föreliggande handling
SAMMANFATTNING AV UTREDNING
I slutbetänkandet visas hur hushållens konsumtion kan bli "smartare" för både plånboken,
hälsan, miljön och det globala resursutnyttjandet. Förutsättningen är att två spår kompletterar
varandra: "Grönare" konsumtion och samtidigt - för att undgå ett nollsummespel - en växande
andel resurssnål tjänstekonsumtion. Ambition har varit att försöka hitta positiva styrmedel,
"bonusar" för bra insatser. Samhället bör också genom sänkta arbetsgivaravgifter på vissa
sektorer locka till mer resurssnål konsumtion av bl. a. kultur, vård, utbildning, hälsa,
hushållsnära tjänster.
UTREDNINGENS FÖRSLAG
De förslag som kan påverka SDF Torslanda direkt är i första hand:
· Arbetsgivare skall kunna sponsra kollektivtrafikkort och cyklar åt sina anställda
utan att betala sociala avgifter och utan att den anställde förmånsbeskattas. Schablonavdrag för jobbresa, oavsett bil/cykel/buss etc.
· Kommuner skall kunna upprätta transportplaner för att minska onödiga transporter
· Kommuner och landsting skall upphandla produkter i "bästa kvartil".
· 25 procent av de livsmedel som upphandlas och tillagas i stat, kommun och landsting år 2010 skall vara ekologisk certifierade; bonus till kommuner och landsting
för att påskynda detta.
· Halverad moms på ekologiskt certifierade samt rättvisemärkta varor.
· Uppmana kommuner och landsting att handla rättvisemärkt.
· Regeringen bör initiera en nationell satsning på utbildning som skall ge mer så
kallad S.M.A.R.T.-mat i offentliga sektorn (innebär större andel bröd, potatis och
grönsaker, halvering av mängden godis, chips och läsk, mer ekologisk mat, cirka
25 procent mindre konsumtion av kött samt miljöanpassade transporter).
· Kunskapslyft om mat, hälsa, ekonomi och miljö.
· Fler undervisningstimmar i hem- och konsumentkunskap i grundskolan
FÖRVALTNINGENS SYNPUNKTER
SDF tillstyrker förslagen angående trafik. De ligger helt i linje med förvaltningens miljö- och
trafiksäkerhetsplan som innehåller åtgärder för resor till och från arbetet, tjänsteresor och barn
och äldres resor. SDF understryker att det även behövs insatser för att ändra människors
attityder och beteende avs. resvanor. I Torslanda finns t.ex. Vandrande skolbussar vid några
skolor. Barnen går tillsammans till skolan istället för att bli skjutsade. Detta har medfört att
trafikproblemen kring skolorna har försvunnit, miljön har blivit bättre, barnen piggare och de
har även fått en större social gemenskap.
När det gäller upphandling, inköp och användning av ekologiska och rättvisemärkta
produkter anser SDF att dessa måste bli billigare för att den önskade volymen skall uppnås. I
dagsläget är de flesta av dessa varor betydligt dyrare än motsvarande konventionella. Trots att
SDF har politiska mål för andelen ekologiska livsmedel och målmedvetet har arbetat med
frågan de senaste åren bl.a. genom att delta i projektet Miljömåltider, där matsedlar
säsongsanpassas och utbildning ges i ekologisk matlagning har vi inte lyckts nå mer än 5, 1 %
ekologiska livsmedel 2004. Motsvarande siffra för hela Göteborg är 2,7 %. När det gäller
rättvisemärkta livsmedel är tillgången till dessa mycket begränsad. SDF tillstyrker förslaget att
satsa på utbildning enl. SMART och att genomföra ett kunskapslyft avs. mat, miljö, ekonomi
och hälsa. Det ligger väl i linje med förvaltningens arbete.
När det gäller utökad undervisning i hem- och konsumentkunskap skulle detta förmodligen
innebära en fördyring för förvaltningen om inte undervisningstimmar i andra ämnen minskas.
SDF anser att frågan bör utredas ytterligare och i samband med andra översyner av läroplanen.
SDF förordar istället att ansvaret för hållbar konsumtion ligger på alla skolämne och integreras i
den vanliga undervisningen. Detta behöver inte innebära några ökade kostnader.
GÖTEBORGS STAD
Torslanda
Sven Höper
stadsdelschef
Erén Andersson
miljö- och upphandlingsledare
Bilaga 12
Yttrande från trafiknämnden
Protokollsutdrag 2005-09-29
§ 166
a) Slutbetänkande ”Bilen, Biffen, Bostaden, Hållbara laster – Smartare konsumtion” (SOU
2005:51)
Yttrande KS
Förslag till beslut enligt skrivelse
b) www.nyalagar.nu - information
§ 166 a
Roland Rydin (m) yrkar bifall till kontorets förslag med tillägg att första att-satsen bör ha
följande lydelse:
”att tillstyrka utredningens förslag vad gäller kapitel 5.”
Nämnden beslutar bifalla kontorets reviderade förslag i enlighet med Roland Rydins (m)
yrkande
att tillstyrka utredningens förslag vad gäller kapitel 5
att som eget yttrande till Kommunstyrelsen översända kontorets tjänsteutlåtande.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
§ 166 b
Ma-Lou Wihlborg informerar kort om kontorets webbportal: www.nyalagar.nu. Det är en
samlingsplats för lagar som behöver ändras för att vi skall kunna få ett miljöanpassat resande.
Redogörelsen antecknas till protokollet.
Vid protokollet:
Eva Nordqvist
Justerat:
Leif Blomqvist
Roland Rydin
Tjänsteutlåtande 2005-09-29
Slutbetänkande ”Bilen, Biffen, Bostaden, Hållbara laster – Smartare konsumtion” (SOU 2005:51)
Sammanfattning
Trafikkontoret väljer att svara på de delar som berör resande och transporter, vilket främst behandlas i
kapitel fem i utredningen. Där presenteras sex strategier för att styra mot ett mer hållbart resande. Dessa
är:
-
stimulans till hållbara bilinköp med bonus och skatter
premiering av miljövänliga arbetsresor med bonus och ändrade regler
stärkt kollektivtrafik
utbyggnad av bilpooler underlättas
nya externa köpcentra tillståndsprövas
pilotprojekt med spårbilstaxi.
Trafikkontoret anser att utredningens förslag är bra och väl underbyggda. Flera av förslagen
överensstämmer också med de förslag som Trafikkontoret driver och som presenteras på hemsidan
www.nyalagar.nu. Trafikkontoret anser därför att det är hög tid att gå från ord till handling. Det krävs
ändrade lagar och regler nationellt för att vi skall kunna påverka arbetsresorna.
Förslag till beslut
Trafiknämnden föreslås besluta
att
tillstyrka utredningens förslag vad gäller kapitel 5
att
som eget yttrande till Kommunstyrelsen översända kontorets tjänsteutlåtande.
Lars-Bertil Ekman
Trafikdirektör
Anders Roth
Miljöchef
Yttrande
Utredningens innehåll berör huvudsakligen tre områden; mat, boende och transporter. Trafikkontoret
väljer därför att svara på den del som gäller transporter. I utredningen är det kapitel fem som heter ”resa
hållbart – åtgärder i transportsektorn”.
En generell synpunkt är att utredningen lägger många bra förslag till åtgärder som förefaller vara väl
underbyggda. Speciellt glädjande är att förslag presenteras som berör såväl fordonsparkens
miljöprestanda som åtgärder vilka syftar till att påverka arbetsresorna.
Flera av förslagen överensstämmer med de förslag som Trafikkontoret driver och som presenteras på
hemsidan www.nyalagar.nu. Trafikkontoret anser därför att det är hög tid att gå från ord till handling. Det
krävs ändrade lagar och regler nationellt för att vi skall kunna påverka arbetsresorna.
Utredningen presenterar sex huvudstrategier för att gå mot ett mer hållbart resande. Trafikkontorets
kommentarer om dessa följer den ordning i vilken de presenteras i utredningen.
Strategi 1: Stimulans till ekonomiskt och ekologiskt hållbara bilköp
Bland de förslag som presenteras anser Trafikkontoret att en förändring av förmånsskattesystemet är
viktigast. Att få in en bränsleförbrukningsrelaterad komponent i förmånsskattesystemet är väsentligt för
att kunna påverka nybilsförsäljningen till att premiera mer bränslesnåla bilar. Vid en sådan förändring är
det dock viktigt att se till att miljöfordon får en fortsatt konkurrensfördel gentemot konventionella fordon,
enligt samma princip som föreslås i utredningen. Det gäller då främst fordon som kan köras biobaserade
drivmedel och därför har lägre koldioxidutsläpp även om bränsleförbrukningen är den samma som för ett
konventionellt fordon.
Strategi 2: Premiera miljövänliga arbetsresor genom förändrade regler
Trafikkontoret anser att de tre förslag som lagts är mycket viktiga för att förändra arbetsresorna. Att ge
arbetsgivare möjlighet till att ge kollektivtrafikkort eller cykelförmån utan att betala sociala avgifter
kommer att få fler företag motiverade att vilja arbeta med sina anställdas arbetsresor. En fråga som annars
lätt hamnar i skymundan. I kombination med den förändrade tillämpningen av förmånsbeskattning av pplatser, så innebär premiering av kollektivtrafik och cykel också möjlighet att lyfta fram positiva
incitament i en förändring.
Gällande transportplaner, så är det enligt Trafikkontoret en nödvändig åtgärd som behövs för att få fler
företag delaktiga i att hitta lösningar på hur anställda och kunder skall ta sig olika etableringar med andra
sätt än bara bil. Trafikkontoret har erfarenhet av hur dagens lagstiftning med miljöbalken och PBL inte
täcker detta område och välkomnar därför den föreslagna förändringen.
Strategi 3: Stärk kollektivtrafiken och cykelåkandet
Trafikkontoret stödjer samtliga de förslag som presenteras. Att kommuner, av exploatören, ges rätt att ta
betalt för kollektivtrafikens drift till nya områden är också en fråga som mycket väl kan vara del av en
transportplan som togs upp i huvudstrategi 2.
Strategi 4: Stöd utbygganden av bilpooler
Trafikkontoret har i flera olika omgångar skrivit till både Vägverket och regeringen för att få en
anpassning av bl a trafikförordningen med syfte att kunna upplåta särskilda parkeringsplatser för
bilpoolsbilar. Därför välkomnar Trafikkontoret ett sådant förslag av utredningen. Vidare är det mycket
viktigt för bilpoolsutvecklingen att utredningens förslag om att koppla ihop bilpooler med
kollektivtrafiken får ordentligt genomslag.
Strategi 5: Tillståndspröva nya externa köpcentra
Trafikkontoret tillstyrker. Tyvärr kommer förslaget tio år för sent.
Strategi 6: Satsa på pilotförsök med spårbilstaxi
Trafikkontoret är positivt till att följa eventuella försök med spårtaxi.
Bilaga 13
Jordbruksdepartementet
103 33 Stockholm
Yttrande över slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden – SOU 2005:51
Göteborgs Stad har fått möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat ärende. Göteborg har varit
s.k. testkommun och finner att utredningen tagit del av kommunens erfarenheter.
Området hållbar konsumtion är angeläget och innefattar det mesta. Göteborgs stad lämnar
synpunkter på de förslag som tydligt berör kommunen och som staden bedömer vara bra och
utvecklingsbara.
Övergripande åtgärder
Den offentliga upphandlingen kan utgöra ett ”draglok” i strävan att genom större volymer ge
lägre priser på hållbara produkter och tjänster. Miljöstyrningsrådet och andra organisationer,
som arbetar med upphandlingsstöd och utbildningsverksamhet, är viktiga.
Mot bakgrund av att riksdagen nyligen beslutat om vilka kärnämnen som ska finnas i den
reviderade gymnasieskolan bedöms förslaget att hem- och konsumentkunskap införs som
kärnämne inte längre aktuellt. Istället bör övervägas huruvida det är möjligt att lägga
in/tydliggöra konsumentperspektivet i kursplaner eller arbeta in dessa perspektiv i läromedel
som används i gymnasieskolan. Det är också angeläget att all lärarutbildning förstärks och
utvecklas inom området miljö/konsumtion och hållbar utveckling.
Staden delar utredningens förslag om en tydligare och mer framträdande roll för Konsumentverket inom hållbarhetsområdet. Samtidigt, vill staden, framhålls vikten av det lokala
perspektivet och kommunernas agerande.
Ät hållbart
Åtskilliga bra förslag presenteras för att möjliggöra för konsumenter att göra medvetna val av
hållbara varor. Viktiga förutsättningar är ökad medvetenhet och tydlig märkning.
Den offentliga sektorn har genom konkret agerande en större möjlighet att påverka attityder och
beteenden än generella informations- och marknadsföringskampanjer.
Göteborgs Stad har länge arbetat aktivt för att öka andelen ekologiska livsmedel, på senare tid
även rättvisemärkta produkter. Det största hindret för att uppnå målen är priset och därför
välkomnas de förslag, både nationella och i förhållande till EU, som kan innebära en annan
prisbild i förhållande till konventionella varor.
Bo hållbart
Göteborgs stad ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag, så som de presenteras i
boendeavsnittet. Förslagen rörande energieffektivisering och hållbara energislag ligger i linje
med de mål och riktlinjer som fastställts i kommunens energiplan och kommunfullmäktiges
budget. Fastighetsbeståndet står inför ett stort underhållsbehov framöver, samtidigt som andelen
äldre ökar. Staden understryker i sammanhanget möjligheten att kombinera ROT-åtgärder med
åtgärder för att förbättra den fysiska tillgängligheten för äldre i befintliga bostadsbestånd.
Den särskilda beredning som regeringen föreslås tillsätta kan bli framgångsrik genom ett brett
samarbete mellan berörda aktörer. Det är viktigt att hela livsmiljön beaktas och inte bara själva
bostaden.
Res hållbart
Under denna rubrik ges många goda förslag som främst ska minska utsläppen av växthusgaser
men även medför minskade utsläpp av avgaser med lokal påverkan. Det är angeläget att genom
förändringar i förmånsskattesystemet stimulera ekonomiskt och ekologisk hållbara bilköp. Att
få in en bränsleförbrukningsrelaterad komponent är väsentligt och vid en sådan förändring är det
viktigt att se till att miljöfordon får en fortsatt konkurrensfördel gentemot konventionella
fordon.
Göteborg har goda erfarenheter av såväl bilpooler som gröna transportplaner. Transportplaner
kan bidra till att exploatörer i större utsträckning och i tidigare skeden beaktar och planerar för
hållbara trafiklösningar. De förslag som behandlar möjligheten för kommunen att ta betalt för
drift av kollektivtrafiken är också intressanta. Men en hel del frågeställningar behöver utredas
vidare.
Förslaget att nya externa köpcentra ska prövas enligt miljöbalken kan vara en möjlighet för att
bättre styra utvecklingen av sådana centra. Det förefaller dock rimligare att hantera frågan via
PBL med krav på miljökonsekvensbeskrivning och klara planbestämmelser.
Utredningar av nya effektiva former av kollektivtrafik, t ex spårbilsystem, kan vara positivt. Det
är emellertid viktigt att sådana utredningar av nya ”avancerade” system inte skymmer mera
närliggande åtgärder och behovet av att utveckla och förstärka den kollektivtrafik som finns
idag.
För Göteborgs kommunstyrelse