Göteborg den 24 oktober 2005 Yttrande (kd) Omr. 2:3 Kommunstyrelsen 2005-10-26 Förslag till yttrande till Jordbruksdepartementet över remiss: Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostad Hållbara laster – Smartare konsumtion Utredningen föreslår att Hem- och konsumentkunskap blir kärnämne på gymnasiet och att ämnet ges huvudansvaret för grundskolans undervisning om hållbar konsumtion. I likhet med utredningen anser vi att Hem- och konsumentkunskapen har en nyckelroll i arbetet med att förstärka kunskaperna kring en hållbar konsumtion. Ämnets betydelse har också ökat genom att dagens konsumtionsvanor inte bara skapar problem ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv, utan även ur ett folkhälsoperspektiv. Som Göteborgs Stad pekar på i sitt yttrande kan eventuellt frågan om ämnets roll som kärnämne vara inaktuell, men det hindrar inte att ämnet på annat sätt ges en mer framträdande roll på grundskolor och gymnasieskolor. Att väva in frågan om konsumtionsvanor ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv i kursplaner och läromedel är ett viktigt steg, men det förslår inte utan förstärkningar inom ämnesområdet Hem- och konsumentkunskap. GÖTEBORGS STADSKANSLI TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-10-13 Förslag till yttrande till Jordbruksdepartementet över remiss: Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion FÖRSLAG TILL BESLUT I kommunstyrelsen Som yttrande till Jordbruksdepartementet över slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion (SOU 2005:51) översänds bilaga 13 i stadskansliets tjänsteutlåtande SAMMANFATTNING Göteborgs kommun har fått möjlighet att senast 2005-10-31 till Jordbruksdepartementet lämna synpunkter på slutbetänkandet ”Bilen, biffen, bostaden; Hållbara laster – smartare konsumtion” (SOU 2005:51). Stadskansliet har remitterat ärendet till Business Region Göteborg, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Stads Upphandlings AB, kretsloppsnämnden, miljönämnden, SDN Torslanda och trafiknämnden. Business Region Göteborg har inte besvarat remissen. Utredaren lämnar nu sitt slutbetänkande i uppdraget att precisera begreppet hållbar konsumtion när det gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur ekologisk, social och ekonomisk hållbar konsumtion ska uppnås. Många av Göteborgs synpunkter från delbetänkandet har tagits tillvara och i stadskansliets förslag till samlat yttrande över slutbetänkandet fokuseras på de förslag som är bra eller utvecklingsbara ur ett kommunalt perspektiv. EKONOMISKA KONSEKVENSER För Göteborgs kommun skulle en ökad konsumtion av miljöanpassade varor och tjänster samt utökad undervisning i hem- och konsumentkunskap innebära fördyringar, åtminstone på kort medellång sikt. Bilaga 1 Sammanfattning av Bilen, biffen, bostaden (SOU 2005:51) Bilaga 2 Stadskansliets utdrag ur utredningen Bilaga 3 Göteborgs stads yttrande över delbetänkandet Hållbara laster 2005-03-02 Bilaga 4 Yttrande från byggnadsnämnden, pu och tu Bilaga 5 Yttrande från fastighetsnämnden, pu, yttrande mp och tu Bilaga 6 Yttrande från Förvaltnings AB Framtiden Bilaga 7 Yttrande från Göteborgs Stads Upphandlings AB Bilaga 8 Yttrande från konsumentnämnden pu, yrkande mp och tu Bilaga 9 Yttrande från kretsloppsnämnden, pu och tu Bilaga 10 Yttrande från miljönämnden pu, yrkande fp och tu Bilaga 11 Yttrande från SDN Torslanda, pu och tu Bilaga 12 Yttrande från trafiknämnden, pu och tu Bilaga 13 Stadskansliets förslag till yttrande över Bilen, biffen, bostaden ÄRENDET Göteborgs kommun har fått möjlighet att senast 2005-10-31 till Jordbruksdepartementet lämna synpunkter på slutbetänkandet ”Bilen, biffen, bostaden; Hållbara laster – smartare konsumtion” (SOU 2005:51). Stadskansliet har remitterat ärendet till Business Region Göteborg, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Stads Upphandlings AB, kretsloppsnämnden, miljönämnden, SDN Torslanda och trafiknämnden. Business Region Göteborg har inte besvarat remissen. Utredaren lämnar nu sitt slutbetänkande om hållbar konsumtion. Utredningen följer tre huvudspår, nämligen konsumtion av ”grönare” varor och tjänster, en minskning av andelen varor vi konsumerar till förmån för resurssnåla tjänster samt en minskning av den totala konsumtionen genom att delar av hushållens välfärdsökning tas ut i mera fri tid. Slutbetänkandet finns på Internet, adress www.regeringen.se/sb/d/5290/a/45980 BAKGRUND Stefan Edman har tilldelats regeringens uppdrag att ”precisera begreppet hållbar konsumtion när det gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur ekologisk, social och ekonomisk hållbar konsumtion ska uppnås”. Särskilt utpekade sakområden är livsmedel, boende och transporter. Göteborgs Stad svarade på delbetänkandet Hållbara laster (SOU 2004:119) 2005-03-03. I slutbetänkandet har utredaren tagit hänsyn till flera av stadens synpunkter. REMISSINSTANSER Nedanstående tabell visar vilka frågor som remissinstanserna har uppehållit sig vid. Ja innebär att man tillstyrkt förslaget och nej att man avstyrkt. När det står synpunkter betyder det oftast att man anser att inriktningen är bra men att förslaget behöver utvecklas. BN ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDER Offentlig upphandling i bästa kvartilen Gör en översyn av marknadsföringslagen Stärk hem och konsument-kunskap i grundskolan och gymnasieskolan Satsa på utveckling av hållbar design Stimulera konsumentforskning Skatter som styr i riktning mot hållbar konsumtion Ge SCB i uppdrag att utveckla indikatorer för hållbar konsumtion Ge Konsumentverket förstärkta resurser och en tydligare roll för Framtiden FN Konsument KLN MN ja synp. synp. SDN Tor TN synp. ja synp. nej. ja synp. ja ja ja UHB nej hållbar konsumtion ÄTA HÅLLBART Stärk marknaden för svenskproducerade hållbara baslivsmedel ”Hälsokött” från extensiv ranchdrift av nötdjur – ny arena för hållbara svenska livsmedel Öka andelen ekologiskt certifierade livsmedel Öka andelen Rättvisemärkta/fairtrade - produkter Grönt körkort för butiksanställda m.m. Ställ om till S:M:A:R:T mat ja ja IMMATERIELL KONSUMTION synp synp. synp. ja synp. ja synp. ja BO HÅLLBART Förnya politiken för ett ja hållbart boende Premiera effektivare energianvändning och förnybara bränslen Påskynda utbyggnaden av hållbar kommunal biokraftvärme Utveckla hållbar design av ”vardagsprylar” Stimulera användningen av ”Göteborgsmodellen” för utfasning av skadliga ämnen i hushållen RESA HÅLLBART Stimulera till hållbara bilköp med bonus och skatter Premiera miljövänliga arbetsresor genom förändrade regler Stärk kollektivtrafiken och cykelåkandet Stöd utbyggnaden av bilpooler Tillståndspröva nya externa köpcentra Satsa på pilotförsök med spårbilstaxi ja. ja ja ja ja ja ja. ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja synp. synp ja ja ja ja ja ja ja ja ja synp. synp ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja nej synp ja ja ja ja ja ja ja STADSKANSLIET En långsiktigt hållbar utveckling kräver omställningar av vårt nuvarande sätt att konsumera. Många av de målsättningar som förväntas uppnås med förslagen i detta slutbetänkande återfinns också i Göteborgs stads budget. Göteborgs svar till departementet på delbetänkandet ”Hållbara laster” fokuserade mycket på brister i utredningen. Staden har inför slutbetänkandet i en bred tjänstemannagrupp träffat Stefan Edman och diskuterat förslagen igen. Många av Göteborgs synpunkter har tagits tillvara och i stadskansliets förslag till samlat yttrande över slutbetänkandet fokuseras på de förslag som är bra eller utvecklingsbara ur ett kommunalt perspektiv. Stadskansliets samlade genomgång av remissinstansernas svar sammanfattade i tabellen ovan visar vilka frågor som är viktiga för kommunen. Det är trafiken, boendet, kommunens egna inköp och statens (Konsumentverkets) roll gentemot konsumenterna. Frågan om hem- och konsumentkunskap i skolan är angelägen men det är inte lämpligt att göra det till ytterligare ett kärnämne. Delade meningar råder om tillståndsprövning enligt miljöbalken av externa köpcentra, men remissinstanserna är eniga om att en fördjupad konsekvensanalys är av godo. Stadskansliets förslag till yttrande till Jordbruksdepartementet behandlar dessa för kommunen viktigaste förslagen i utredningen. (En utförligare beskrivning av dessa förslag återfinns i bilaga 2) GÖTEBORGS STADSKANSLI Enhet för infrastruktur, näringsliv och storstadsutveckling Katrina Folland Leif Johansson Bilaga 1 Sammanfattning av Bilen, biffen, bostaden (SOU 2005:51) Sammanfattning I december 2004 överlämnade jag till regeringen mitt delbetänkande ”Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid” (SOU 2004:119). Där presenteras grunderna för utredningsuppdraget, kriterier, sakfakta, statistik och en rad preliminära förslag på de tre sakområdena ”bilen, biffen, bostaden”. Min och utredningens egen hemsida, www.supersize.nu, producerad av informatörsstuderande på Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping, har gett prov på en del av den diskussion som utredningen gett upphov till. Hållbar utveckling – vad är det? Trots en del positiva globala trender finns det anledning att känna viss oro för världens och mänsklighetens framtid: Tar oljan snart slut? Räcker sötvattnet? Kommer det att finnas mat till alla människor? Kan vi hejda hiv/aids, malaria – och välfärdens hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och fetma? Hur påverkas världsekonomin och freden av den pågående klimatförändringen? När skall fattigdomen äntligen utrotas? Dagens samlade produktion och konsumtion beräknas överstiga jordens långsiktiga ekologiska bärkraft med cirka 25 procent. De rikaste 14 procenten förbrukar 56 procent. Med dagens teknik skulle det krävas tre, fyra planeter till för att ge hela världen en genomsnittlig materiell standard på europeisk eller amerikansk nivå. Den nuvarande utvecklingen är alltså bitvis helt orimlig. Den måste förändras och göras hållbar, globalt, nationellt och lokalt. FN:s så kallade Brundtlandkommission sammanfattar det så här: Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov Hållbar konsumtion – även en strategi för sund tillväxt På FN-konferensen i Johannesburg 2002 lovade Sverige att arbeta för en omställning till en mera hållbar produktion och konsumtion, i tre dimensioner – ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart. Det är basen för denna utredning, och handlar i grunden om solidaritet och rättvisa, nu och för kommande generationer. Genom förändringar i vårt dagliga leverne kan vi bidra till att minska orättvisor och miljöförstörelse och samtidigt stärka både den egna hälsan och hushållsekonomin. Men det förutsätter att producenterna och handeln vad gäller bilar, mat och andra varor och tjänster tar sitt stora ansvar och förser oss med ett hållbart utbud på marknaden. Genom ”best performance targets” och andra strategier bör samhället mana fram en snabbare miljödriven teknikutveckling. Med andra ord: Politiker och medborgare måste ro framtidsbåten med två åror: Teknikens åra, som ger oss resurseffektivitet. Etikens åra, som handlar om förändrat vardagsbeteende. Om vi använder endast en av dem snurrar vi runt på samma fläck och kommer ingen vart. Somliga debattörer tycks mena att hållbar utveckling/ konsumtion innebär en generell risk för minskad tillväxt och materiell välfärd. Jag visar i detta slutbetänkande tydligt att det är precis tvärtom: En systematisk satsning på hållbar konsumtion är samtidigt indirekt en strategi för teknikutveckling, nya affärsidéer och företag och en sund tillväxt av både ekonomin och jobben. Jag har valt att utreda hur konsumtionen kan blir mera hållbar vad gäller resor, livsmedel och boende. I dessa tre vardagssektorer spenderar svenska hushåll totalt ca 90 procent av sina disponibla inkomster efter skatt. Här kommer också välfärdens materiella och sociala kvaliteter till uttryck. Samtidigt svarar dessa sektorer för uppskattningsvis hälften av all negativ belastning på miljö, hälsa och därmed också på både privat- och samhällsekonomin. Åtgärder längs två huvudspår 1. Vi konsumerar ”grönare”, dvs. väljer mat, ny bil, semesterresa etc så resurseffektivt, miljövänligt och solidariskt vi förmår, med hjälp av konsumentinformation och i bästa fall även direkt märkning av produkterna. Exempel: Svenskproducerad potatis, KRAV-märkt mjölk, Rättvisemärkta bananer, en ny bil som drar tre deciliter mindre bränsle än den ”gamla”, hus utan värmesystem. På detta spår presenterar jag en rad förslag till åtgärder för att dels påverka producenterna att på kort och lång sikt förse marknaden med denna typ av produkter, dels stimulera handeln till att bättre än i dag exponera, informera om och ”kampanja” dem, dels ge oss konsumenter bättre underlag för att fatta bra beslut om köp och konsumtionsbeteenden. 2. Vi minskar steg för steg andelen varor i vår hushållsbudget till förmån för konsumtion av resurssnåla tjänster – kulturupplevelser (musik, teater, böcker, bio), utbildning, förebyggande eller rehabiliterande hälsovård osv. Detta är nödvändigt om vi vill undvika den s.k. rebound-effekten (”återtagningseffekten”); med följande exempel vill jag kort förklara vad denna innebär: Den som byter till en bil som drar t.ex. tre deciliter mindre bränsle minskar ju inte bara sin belastning på miljön (mindre utsläpp av bl.a. klimatpåverkande koldioxid. Han/hon tjänar också flera tusen kronor om året på lägre bränslekostnader. Frågan är vad som händer med detta nya konsumtionsutrymme. Om pengarna investeras i ytterligare en bil i hushållet resulterar det hela, från resurs- och miljösynpunkt, troligen i ett nollsummespel, eller kanske till och med i en ökad belastning på naturens ekosystem. Om de i stället satsas i immateriell tjänstekonsumtion av den typ som nämndes ovan kan det bli en nettovinst för miljön och hälsan. Huvudspåren 1 och 2 måste alltså kombineras för att skapa en verkligt hållbar utveckling. Detta kräver i sin tur betydande politisk vilja. Genom de senaste decenniernas teknikutveckling har nämligen produktivitetsutvecklingen på varuområdet sänkt relativpriset på t.ex. skor, kläder och mat jämfört med stora delar av den immateriella tjänstesektorn, t.ex. vården. Om regering och riksdag på allvar vill locka över en växande andel av konsumtionen till immateriella, resurs- och miljövänligare tjänster måste priset på dessa minska i förhållande till den materiella konsumtionen. En metod att åstadkomma detta är att sänka momsen på tjänster och hoppas att det skall slå igenom på priset för konsument. Denna väg prövas på vissa kulturtjänster men kan inte fullt ut genomföras på grund av reglerna i EU:s momsdirektiv (77/388/EEG). En annan väg är att minska arbetsgivaravgifterna på tjänstesektorer där man önskar sänka den allmänna prisnivån och locka till ökad konsumtion. Jag lägger förslag om detta i kapitel 6. Ett urval av mina övergripande förslag 1. Offentlig upphandling i ”bästa kvartil” (kapitel 2.1) Stat, kommun och landsting skall – utifrån sammanvägda hålllbarhetsaspekter – upphandla i ”bästa kvartil” (fjärdedel) av produktsortimentet. Miljöstyrningsrådet ges förstärkta resurser för att inom ramen för ”bästa kvartilmodellen” kunna fungera som nationell huvudman för kunskapsförsörjning, analys och utbildning av bl.a. offentliga upphandlare. 2. Konsumentkunskap i skolan (2.5) Hem- och konsumentkunskap bör bli kärnämne på gymnasiet. Hem- och konsumentkunskapen ges huvudansvaret för grundskolans undervisning om hållbar konsumtion. Det förutsätter tydligare skrivningar i läroplanen, översyn av kursplaner, fördubblat timtal samt ekonomiska förstärkningar till lärarutbildningen, lokaler och teknisk utrustning 3. Konsumentverkets roll för att stimulera till hållbar konsumtion (2.9) Konsumentverket bör komplettera sin i dag allmänt breda orientering om marknadens utbud med en skarpare ”grön profil”, där det ur hållbarhetssynpunkt mest önskvärda konsumentvalet tydligt pekas ut. På hemsidor, i Köpguiden och på övriga arenor för information och rådgivning bör verket aktivt hjälpa konsumenterna att välja marknadens för tillfället mest resurseffektiva och miljöanpassade varor och tjänster. Äta, bo och resa mera hållbart – förslagen i urval 1. Äta hållbart – sex huvudstrategier (kapitel 3) Stärk marknaden för svenskproducerade baslivsmedel. Satsa på extensiv svensk nötköttproduktion. Öka andelen ekologiskt certifierade livsmedel. Öka andelen Rättvisemärkta/Fairtrade-produkter. Stärk handelns ansvar bl.a. genom Gröna körkort för butiksanställda. Ställ om till S.M.A.R.T-mat. Inom ramen för de sex huvudstrategierna lägger jag drygt tjugo åtgärdsförslag. Ett urval av de viktigaste: Ta bort onödiga fördyringar för svensk basmatproduktion, lag om allmän ursprungsmärkning, mål om 25 procent ekomat i offentliga sektorn, halvering av moms på Rättvisemärkt/Fairtradeprodukter, grönt körkort för butiksanställda, S.M.A.R.T-mat i skolmatsalar mm, ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher. 2. Bo hållbart – fem huvudstrategier (kapitel 4) Förnya politiken för ett hållbart boende. Premiera effektivare energianvändning och förnybar energi. Påskynda utbyggnaden av hållbar kommunal biokraftvärme. Utveckla hållbar design av ”vardagsprylar”. Stimulera användningen av ”Göteborgsmodellen” för utfasning av skadliga kemikalier i hushållen. Inom ramen för de fem huvudstrategierna lägger jag ett tiotal åtgärdsförslag. Ett urval av de viktigaste: Benchmarking-system för energieffektivisering i hyreshus, möjlighet att mäta varmvattenförbrukningen i lägenheter, helt rörlig elpristaxa, ROT-avdrag för omställning av direktelvärmda hus, ny och starkare roll för energirådgivarna, hållbar design av vardagsprylar, ny modell för utfasning av farliga kemikalier. 3. Resa hållbart – sex huvudstrategier (kapitel 5) Stimulera till hållbara bilköp med bonus och skatter. Premiera miljövänliga arbetsresor med bonus och ändrade regler. Stärk kollektivtrafiken. Underlätta utbyggnaden av bilpooler. Tillståndspröva nya externa köpcentra. Satsa på pilotprojekt med spårbilstaxi. Inom ramen för de sex huvudstrategierna lägger jag ett tjugotal förslag. Ett urval av de viktigaste: Premie för den som köper en lättare bil, premie för förtida utskrotning av äldre fordon, ekonomiskt gynnsammare möjligheter för företag att bjuda anställda på arbetsresor/egen cykel, bättre villkor för bilpooler, juridisk prövning av externa köpcentra. Bilaga 2 Stadskansliets utdrag ur utredningen: Fördjupad beskrivning av de förslag som tas upp i stadskansliets förslag till yttrande Övergripande förslag De förslag som behandlas i stadskansliets förslag till yttrande är ”offentlig upphandling i bästa kvartilen”, ”stärk hem- och konsumentkunskapen i grund- och gymnasieskolan” samt ” ge Konsumentverket förstärkta resurser och en tydligare roll för hållbar konsumtion”. Dessa återfinns i sammanfattningen. Äta hållbart ”Öka andelen ekologisk certifierade livsmedel” -Ett konsumtionsmål införs med innebörden att 25 procent av de livsmedel som upphandlas och tillagas i stat, kommun och landsting år 2010 skall vara baserade på ekologiskt certifierad produktion. -Staten bör införa en premie för att främja 25-procentmålet. -Staten bör ge stöd till mindre producenters certifieringskostnader. -Sverige bör verka för ändrade EU-regler och global harmonisering. ”Öka andelen ekologisk Rättvisemärkta/Fairtrade - produkter” -Staten bör öka stödet till Rättvisemärkt/Fairtrade. -Kommuner och landsting bör upphandla samt informera om Rättvisemärkt/Fairtrade-produkter. Hållbart boende ”Förnya politiken för ett hållbart boende” Uredningen föreslår att regeringen tillsätter en särskild beredning med breda perspektiv på de tre hållbarhetsdimensionerna och med förankring i såväl bostadsbranschen som i Finans-, Social- samt Miljö och samhällsbyggnadsdepartementen. ”Premiera effektivare energianvändning och förnybara bränslen” -Inför ett enkelt system för energideklaration av fastigheter – med benchmarking som drivkraft. -Ge möjlighet till varmvattenmätning i varje lägenhet. Utredningen föreslår alltså att fastighetsägarna åläggs att underlätta individuell varmvattenmätning för sina boende. Boverket bör ges rätt att föreskriva sådana krav. Staten bör under tre år lämna ett bidrag på 25 procent av inköpskostnaden för en mätutrustning per lägenhet. Däremot inte något förslag om individuell värmemätning i lägenheterna. -Regeringen bör verka för en helt rörlig elprissättning. - Utredningen föreslår att en standard utvecklas för att ange produkters livscykelkostnad, LCC. Utredningen föreslår vidare att frivillig märkning av livscykelkostnaden bör prövas i samarbete med branschen. Märkningen skall vara obligatorisk i det fall livscykelkostnaden är av avgörande betydelse för konsumenten. Konsumentverket ges i uppdrag att presentera produkterna med deras respektive livscykelkostnad. -Utredningen föreslår att statens ekonomiska stöd till den lokala energirådgivningen stärks väsentligt. Verksamheten bör samordnas under ett gemensamt huvudmannaskap enligt ovan. Rådgivningen – som bör få karaktären av modern ”mäklarverksamhet” – ges utökade befogenheter och en nyckelroll i samband med den kommande energideklarationen av fastigheter. - Inför ett ROT-bidrag för konvertering av hus med direktelvärme. ”Påskynda utbyggnaden av hållbar kommunal biokraftvärme” -Utredningen föreslår att regeringen främjar utbyggnaden av kommunal kraftvärme, bl.a. i syfte att ge möjligheter till en hållbar energikonsumtion i bostäderna ”Stimulera användningen av ”Göteborgsmodellen” för utfasning av skadliga ämnen i hushållen” Utredningen föreslår att Konsumentverket, i samverkan med Kemikalieinspektionen, KemI, blir huvudman på nationell nivå för ett praktiskt kemikaliearbete enligt ”Göteborgsmodellen”. Produktutveckling enligt denna modell lämpar sig väl för svenska förhållanden, präglade av genuint miljöintresse, närhet mellan forskning och näringsliv samt en förståelse för dessa frågor hos många aktörer. Konsumenternas och användarnas roll i processen är fundamental, varför Konsumentverket har goda förutsättningar för att ta sig an uppdraget. Verket har också ett tydligt ansikte utåt, bl.a. med sin hemsida, köpguide och tidskriften ”Råd & Rön”. Utredningen föreslår att regeringen uppmanar kommuner och landsting att i sina verksamheter systematiskt upphandla kemikalier och varor med lägre riskprofil, t.ex. giftfria bildäck, alkylatbensin och miljöanpassad målarfärg. Kommunerna bör även aktivt informera –och även i mån av resurser premiera – medborgarna att välja bl.a. HA-fria bildäck och alkylatbensin. Lokala överenskommelser mellan kommunen och bl.a. bil- och drivmedelsförsäljare bör göras i syfte att underlätta och främja hushållens konsumtion av hållbara produkter. Resa hållbart ”Stimulera till hållbara bilköp med bonus och skatter” -Försäljningsskatt som premierar den som köper en lättare bil. -Fordonsskatter som premierar den som kör bränslesnålt och miljövänligt. -Miljörelaterad förmånsbeskattning. Utredningen föreslår en avveckling av systemet med förmånsbeskattning av drivmedel, alternativt att man höjer beskattningen så att den avspeglar de verkliga kostnaderna. Det kan ske t.ex. genom att förmånsbeskattningen av drivmedelskostnaden höjs till en faktor 1,8–2,0. - Premie för den som skrotar ut sin törstiga bil i förtid. - Skatterabatt för partikelfilter. ”Premiera miljövänliga arbetsresor genom förändrade regler” -Arbetsgivare bör kunna köpa busskort eller cykel åt anställda utan att betala sociala arbetsavgifter och utan att den anställda förmånsbeskattas. -Reseavdraget bör utformas så att avdrag görs utifrån en enhetlig schablon som baseras på avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen. -Kommuner bör kunna ålägga verksamhetsutövare att etablera transportplaner, för minskat transportbehov och miljövänligare resor. ”Stärk kollektivtrafiken och cykelåkandet” Kommuner ges rätt att ta betalt för drift av kollektivtrafik vid etablering av nya områden för företag eller boende. Direktbearbetning av potentiella kollektivtrafikresenärer bör ske i större städer med en godtagbar standard på kollektivtrafiken. Trafikhuvudmän ges i uppdrag att verka för ihopkoppling med bilpooler för att erbjuda en bättre tjänst. Trafikhuvudmän ges i uppdrag att införa incitamentsavtal som grundpricip vid tecknande av avtal. ”Stöd utbyggnaden av bilpooler” Kommuner ges lagliga möjligheter att upprätta transportplaner i syfte att miljöanpassa och samtidigt minimera det lokala transportarbetet. Planen skall bl.a. kunna underlätta införandet av bilpooler. Kommuner ges möjlighet att enligt trafikförordningen upplåta särskilda parkeringsplatser för bilpoolsbilar. Statliga myndigheter och förvaltningar föregår med gott exempel genom att inrätta bilpooler som skall användas för tjänstekörning. Inrättandet av bilpooler knyts till en resepolicy som styr användningen från privat bil i tjänsten till förmån för bilpoolsbilarna. Sveriges Kommuner och Landsting verkar för att kommunerna inrättar bilpooler för att effektivisera resandet. Trafikhuvudmännen får i uppgift att handla upp bilpoolstjänster som integreras med kollektivtrafiken. Rikstrafiken får i uppgift att komma med förslag om hur det nationella kollektivtrafikssystemet kan kopplas ihop med bilpooler. ”Tillståndspröva nya externa köpcentra” Externa köpcentra skall bli juridiskt tillståndspliktiga enligt miljöbalken. De ovan nämnda transportplanerna (5.4.2) bör även kunna fungera som redskap för att minimera transportarbetet i samband med en eventuell etablering av nya köpcentra. Kommunerna bör, tillsammans med handelns organisationer, länsstyrelser och t.ex. FLF genom program och ekonomiskt stöd till utbildning, främja landsbygdshandelns överlevnad. ”Satsa på pilotförsök med spårbilstaxi” I delbetänkandet ”Hållbara laster”) understryks att det för en hållbar framtid är mycket angeläget att helt nya transportlösningar utvecklas och implementeras. Lösningar som undviker bilismens nackdelar, men bibehåller dess fördelar. Sådana lösningar kan vara småskaliga, anrops- och automatikstyrda spårbilsystem (”spårtaxi”). Spårbilar är personbilsstora, förarlösa och automatstyrda, lätta vagnar som går på eller hänger under en högbana ovanför marken. Spårbilsystem undviker bilismens nackdelar men bibehåller dess fördelar, bland annat bekvämlighet, flexibilitet, oberoendet av tidtabeller samt möjlighet att resa från punkt till punkt utan byten. Spårbilsystem antas innebära väsentligt lägre investeringskostnader per kilometer bana än spårvägsystem med motsvarande transportkapacitet. Automatstyrda (förarlösa) system innebär också betydligt lägre driftkostnader och ökad säkerhet. Utredningen föreslår att regeringen utreda förutsättningarna för att introducera spårbilsystem. Bilaga 3 Göteborgs stads yttrande över delbetänkandet Hållbara laster 2005-03-02 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkandet Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid Göteborgs stad har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat ärende senast 200502-28. På grund av den korta remisstiden har svaret inte kunnat behandlas före kommunstyrelsens sammanträde 2005-03-02. Allmänt Göteborgs stad välkomnar initiativet och ambitionen att utreda, analysera och konkretisera området hållbar konsumtion. Utredningen är lättillgänglig, intressant och behandlar ett område som är avgörande för hållbar utveckling. Tyvärr har remisstiden varit för kort för att fånga upp alla kommunens verksamheter, men staden förutsätter att mer tid ges till slutbetänkandet. Göteborgs stad har haft förmånen att vara ”testkommun” och har på det sättet också kunnat bidra till utredningen. Trots att utredningen begränsats till hushållens konsumtion spänner den över ett enormt stort område. Det är naturligtvis svårt att hitta en lagom nivå som beskriver alla relevanta delar och ibland haltar beskrivningarna, vilket i vissa frågor medför en ensidig bild. T.ex. när det gäller kopplingen till miljökvalitetsmålen så tenderar fokus att ligga framförallt på klimatmålet, medan övriga inte alltid beskrivs. Betänkandet utgår från tre aktörsfält; producenterna, handeln och konsumenterna och fokuserar i sina förslag uteslutande på det nationella perspektivet och vad som krävs i form av regler, övergripande mål, ekonomiska styrmedel och generellt agerande från statliga verk, riksdag och departement. Konsumentverkets beskrivs som en nyckelspelare när det bland annat gäller information. Staden anser att frågor kring människors konsumtionsbeteenden inte enbart kan påverkas genom informationsinsatser och insatser på nationell nivå. Det lokala perspektivet och kommunernas agerande bör framgå tydligare. En svår och viktig fråga är: - Hur når man ut till människor i dagens medielandskap och informationsöverflöd och hur ser budskap ut som verkligen påverkar människors beteende i det stora eller lilla? Livsmedel En stor del av utredningen ägnas åt hur en hållbar livsmedelskonsumtion skall kunna uppnås. Framför allt handlar förslagen om en kraftig förändring av den svenska jordbruksproduktionen så att en större självförsörjningsgrad erhålls och därmed en förändring av förädlingsindustrin för ett nyttjande av svenska råvaror. En sådan omställning ska dessutom ske med en övergång till mera ekologisk produktion. En hållbar livsmedelsproduktion, övergång till ekologisk produktion o.s.v. behöver sättas in i sitt samhälleliga sammanhang för att det skall vara möjligt att få gehör för viktiga förändringar. Eftersom vi ingår i den europeiska gemenskapen och vi dessutom måste tänka globalt är det viktigt att de åtgärder vi vidtar kan ses som positiva åtgärder för den europeiska och globala utvecklingen. De steg vi tar inom jordbrukssektorn måste kombineras med åtgärder inom i första hand det europeiska jordbrukets utveckling och där stora insatser är nödvändiga. Alla insatser för att öka andelen ekologiska livsmedel är naturligtvis positiva men vi ser att utredningen behöver tydliggöra hur detta konsumtionsmål ska förverkligas. Utöver ett förtydligande av ekonomiska faktorer måste även andra bakomliggande orsaker till trögheten att välja ekologiskt genomlysas. Den offentliga upphandlingen är viktig – speciellt med tanke på att vara ett gott föredöme och att vara en av dem som driver på utvecklingen. Det är samtidigt viktigt att ha klart för sig vilka möjligheter som finns med hänsyn till EU:s upphandlingsdirektiv och därmed den svenska lagstiftningen för offentlig upphandling. Möjligheten att ställa krav på ekologiskt producerade livsmedel finns men att kräva närproducerat t.ex. är i dag inte möjligt. Det svenska EKUverktyget anpassas successivt till förändringar i lagstiftningen. Vid utvärderingen är det fortfarande pris och funktion som är de viktigaste kriterierna. För att den offentliga upphandlingen ska vara ett vasst verktyg i utvecklingen att nå hållbara konsumtionsmönster måste Sverige driva på utformningen av EU:s upphandlingsdirektiv i denna riktning. Boende Förslagen som rör ”boende” är helt och hållet kopplade till energianvändning, men det finns också en rad andra centrala samband mellan ekologi, boende och stadsbyggande. Ett hållbart boende bör också beskrivas utifrån byggmaterial och inomhusmiljö m.m. och inte enbart energianvändning. Möjligheten att kombinera ROT-åtgärder med åtgärder för att förbättra tillgängligheten (och därmed öka möjligheten till kvarboende) samt åtgärder för att göra boendet mer ekologiskt hållbart (installation av lågemissionsfönster m.m.) understryks. Men när det gäller energianvändningen är det särskilt angeläget att hitta lösningar för att effektivisera i flerbostadshus. Minskningen av energiförbrukningen fortgår inte i samma takt som tidigare, men det innebär nödvändigtvis inte att energisparambitionerna hos fastighetsägarna har minskat. Snarare beror det på att man tidigare fick stor utdelning på de energihushållningsåtgärder som då genomfördes. Konvertering till fjärrvärme, temperatursänkning och tätning var energihushållningsåtgärder som gav stora och snabba resultat. Idag krävs betydligt större insatser för att nå motsvarande energireduktion. Sambandet mellan planering och placering av bostäder, arbetsplatser och transporter behandlas inte. Via planmonopolet och rollen som markägare (när så är fallet) har kommunen en påverkansmöjlighet att styra nyproduktionen av bostäder mot hållbarhet i lokalisering, produktion och förvaltning. Kommunernas roll i planeringsprocessen bör belysas ytterligare i den fortsatta utredningen. Transporter Utredningen tar upp många idéer och förslag kring hur man kan utveckla hållbara transporter och resor. Men den viktigaste åtgärden, är en minskning av det individuella bilåkandet och godstransporter på väg. Dessa frågor bör lyftas och vara utgångspunkten bland åtgärder. De fordon som sedan kommer att rulla ska vara så bra som möjligt både utifrån, bränsleslag, bränsleförbrukning, avgasutsläpp och buller. Ett förslag i utredningen är att göra externhandeln tillståndspliktig enligt miljöbalken. Visst kan en ökad restriktivitet mot externhandel leda till att handeln kan vara kvar i stadskärnor och att bilresandet minskar. Men problematiken med handelsstrukturen är mer komplicerad. Det finns i de flesta regioner redan många externhandelsetableringar som lockar kunder att resa långa vägar. Det krävs andra idéer kring hur vi kan locka människor att handla på närmare håll. Det handlar om att utveckla centrumkärnor, lokala torg och handelsplatser men också att se över förutsättningarna för bostadsnära mindre butiker. Det hade varit befogat att ta med denna problematik i utredningen. Under kapitlet stad och land tas problemen med våra glesbygder upp. Förslaget om en konsekvensanalys av fortsatt avfolkning av vissa landsbygdsregioner är bra. Det krävs säkert särskilda åtgärder för dessa områden. Men en annan problematik som inte belyses tillräckligt är regionförstoringen. Ur ekonomisk och social synpunkt är det bra med stora regionen som kan ge en robusthet åt näringsliv och utkomstmöjligheter åt invånarna. Men utflyttningen allt längre bort från arbetsplatser leder till ökat resandet och miljöproblem inte minst i stadskärnorna. Skolans möjligheter Utredningen föreslår att huvudansvaret för grundskolans undervisning om hållbar konsumtion ska ges till hem- och konsumentkunskapen. Detta förutsätter ändringar av läroplaner, kursplaner, lärarutbildning etc. En dylik förändring bör samordnas med Utbildnings- och kulturdepartementets just avslutade utredning om hållbar utveckling i skolan ”Att lära för hållbar utveckling” SOU 2004:104. Betänkandet behandlas i Göteborgs kommunstyrelse 200503-09. För Göteborgs kommunstyrelse Bilaga 4 Yttrande från byggnadsnämnden Protokollsutdrag sammanträde 2005-10-04 Byggnadsnämndens protokoll är vid detta utskick inte justerat. Byggnadsnämnden fattade beslut enligt förvaltningens tjänsteutlåtande. Tjänsteutlåtande 2005-09-27 YTTRANDE TILL KS ÖVER JORDBRUKSDEPARTEMENTETS SLUTBETÄNKANDE BILEN;BIFFEN;BOSTADEN HÅLLBARA LASTER– SMARTARE KONSUMTION (SOU 2005:51) Byggnadsnämnden föreslås besluta att som eget yttrande till Kommunstyrelsen översända kontorets tjänsteutlåtande Ärendet Jordbruksdepartementet har remitterat slutbetänkandet av Utredningen för en hållbar konsumtion – för hushållen; till bl.a. Göteborgs stad. Stadskansliet vill ha Byggnadsnämndens synpunkter i ärendet. En sammanfattning av slutbetänkandet bifogas här. Hela utredningen finns tillgänglig på regeringens hemsida.(www.regeringen.se) Sammanfattning Utredningen har till uppgift att precisera begreppet hållbar konsumtion när det gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur ekologisk, social och ekonomisk hållbar konsumtion skall uppnås. I utredningen presenteras många åtgärdsförslag för områdena livsmedel, boende och resor. Stadsbyggnadskontoret finner utredningen lättillgänglig och innehållsrik. Åtgärdsförslagen syftar till förändrad konsumtion mot ett mer hållbart samhälle och kommer om de genomförs att påverka miljö och livskvalitet i en positiv riktning. Många av förslagen anger ekonomiska åtgärder för att påverka utvecklingen och människors val. Stadsbyggnadskontoret behandlar främst de förslag som berör Byggnadsnämndens ansvarsområden och som redovisas under utredningens rubriker Bo hållbart och Resa hållbart. Genom god planering kan förutsättningar ges för att t.ex. påverka resandebehov och energianvändning. Detta skulle kunna utvecklas ytterligare i utredningen. Lars Ivarson Stadsbyggnadsdirektör Lena Jacobsson Översiktsplanechef STADSBYGGNADSKONTORETS SYNPUNKTER Stadsbyggnadskontoret finner utredningen lättillgänglig och innehållsrik. Åtgärdsförslagen syftar till förändrad konsumtion mot ett mer hållbart samhälle och kommer om de genomförs att påverka miljö och livskvalitet i en positiv riktning.. Det är viktigt att snabbt komma till handling när det gäller att vända utvecklingen mot en mer hållbar konsumtion. Byggnadsnämndens ansvarsområde berörs direkt eller indirekt av flera av förslagen. Främst gäller det de delar som behandlar boende och resande, även om en del förslag under kapitlet ”Äta hållbart” skulle kunna påverkar markanvändning och transporter t.ex. förslaget om mer att stärka närproducerade livsmedel. Förslagens viktigaste syfte är att stärka konsumenternas möjligheter att välja miljövänligt och koncentrerar sig på konsumtionsprodukter, främst med tanke på energibesparing. Möjligheterna att genom god planering påverka resandebehov och energianvändning skulle kunna utvecklas ytterligare i utredningen. Flera av förslagen förutsätter en ytterligare utveckling för att vara tillämpbara vid planering och bygglovgivning. Bo hållbart Huvudstrategi 1 Förnya politiken för ett hållbart boende. Regeringen föreslås tillsätta en särskild beredning med breda perspektiv på de tre hållbarhetsdimensionerna och med förankring i såväl bostadsbranschen som i Finans-, Socialsamt Miljö och samhällsbyggnadsdepartementen. Kontoret stöder förslaget. Frågan är, vilket framhålls i utredningen, mycket komplex och det saknas bostadssociala studier som kunnat vara till hjälp. Ett brett samarbete mellan berörda aktörer bör ge möjligheter att komma fram till goda lösningar. Det är viktigt att hela livsmiljön beaktas och inte bara själva bostaden. Resa hållbart Huvudstrategi 1 Stimulera till hållbara bilköp med bonus och skatter De konkreta förslagen är en försäljningsskatt som premierar den som köper en lättare bil, fordonsskatter som premierar den som kör bränslesnålt, miljörelaterad förmånsbeskattning, premier för den som skrotar ut sin törstiga bil i förtid och skatterabatt för partikelfilter. Förslagen handlar mest om att genom olika stimulanser få fram mer miljöeffektiva fordon och berör inte så mycket byggnadsnämndens område. Kontoret vill påpeka möjligheterna att genom fysik planering skapa förutsättningar för effektivare och miljövänligare resande. Huvudstrategi 2 Premiera miljövänliga arbetsresor genom förändrade regler. De tre förslagen gäller att arbetsgivare bör kunna köpa busskort eller cykel åt de anställda utan att betala sociala avgifter och utan att den anställda förmånsbeskattas, att reseavdraget bör utformas så att avdrag görs utifrån en enhetlig schablon som baseras på avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen samt att kommuner bör kunna ålägga verksamhetsutövare att etablera transportplaner för minskat transportbehov och miljövänligare resor. Enligt kontorets bedömning kan förslagen ge bättre konkurrensfördelar för kollektivresande. Transportplaner kan ge mer genomtänkta lokaliseringar och miljövänligare resande. Samverkan mellan kommun och företag är en förutsättning för ett positivt resultat. Huvudstrategi 3 Stärk kollektivtrafiken och cykelåkandet Förslagen som presenteras är bl.a. att kommuner ges rätt att ta betalt för drift av kollektivtrafik vid etablering av nya områden för företag eller boende och direktbearbetning av potentiella kollektivtrafikresenärer. Kontoret anser förslagen intressanta. Möjligheten att ta betalt för drift av kollektivtrafik behandlas kortfattat i utredningen och behöver studeras ytterligare. Huvudstrategi 4 Stöd utbyggnaden av bilpooler Kontoret ställer sig positiv till detta och kan genom planering ge de fysiska förutsättningarna för t.ex parkering vid entréer. Huvudstrategi 5 Tillståndspröva nya externa köpcentra Utredningen föreslår att externa köpcentra skall bli juridiskt tillståndspliktiga enligt miljöbalken och att kommunerna bör tillsammans med handelns organisationer länsstyrelser mfl genom program och ekonomiskt stöd till utbildning, främja landsbygdshandelns överlevnad. Stadsbyggnadskontoret stödjer i princip förslaget. Det kan vara motiverat att med bättre underlag och konsekvensanalyser inför etablering av externa köpcentra. Speciellt för mindre och medelstora städer har konsekvenserna av externetableringar blivit stora. För Göteborgs del är det de lokala torgen och närhandeln som man behöver ta hänsyn till. Utredningen berör dock inte problematiken för storstäderna. Vad är tex en externetablering i ett storstadsområde? Bilaga 5 Yttrande från fastighetsnämnden Protokollsutdrag sammanträde 2005-10-10 § 329 Jordbruksdepartementets remiss; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion (SOU 2005:51) HANDLING Fastighetskontorets tjänsteutlåtande 2005-09-26. BESLUT Enligt fastighetskontorets förslag: 1. Jordbruksdepartementets remiss; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster Smartare konsumtion (SOU 2005:551) tillstyrks med beaktande av de synpunkter som lämnas i detta tjänsteutlåtande. 2. Omedelbar justering. PROTOKOLLSANTECKNING Tina Wallenius (mp) antecknar som yttrande en skrivelse daterad 2005-10-10, bilaga 1. Vid protokollet Anders Kinnander Justerat 2005-10-10 Owe Nilsson Kjell Björkqvist Protokollsanteckning (mp) Tjänsteutlåtande 2005-09-26 Jordbruksdepartementets remis; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster – Smartare konsumtion (SOU 2005:51) FÖRSLAG TILL FASTIGHETSNÄMNDENS BESLUT Jordbruksdepartementets remiss; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster – Smartare konsumtion (SOU: 2005:51) tillstyrks med beaktande av de synpunkter som lämnas i detta tjänsteutlåtande ÄRENDET Stadskansliet har översänt rubricerat slutbetänkande till fastighetsnämnden för besvarande. Ett remissvar skall vara stadskansliet tillhanda senast 2005-10-14. SAMMANFATTNING Stefan Edman lämnar i en statlig utredning förslag till åtgärder för att främja en hållbar konsumtion. Förslagen spänner över områdena transporter, boende och livsmedel. Kontoret har valt att fokusera på de förslag som rör bostads- och markfrågor. Kontoret ställer sig i huvudsak positivt till utredningens förslag men lämnar särskilda synpunkter rörande förslagen om tillståndsprövning av externa handelscenter (avstyrker) samt kommunen ges rätt att ta betalt av exploatören för drift av kollektivtrafik (tillstyrker med särskilda synpunkter). UTREDNINGEN Stefan Edman har tilldelats regeringens uppdrag: att precisera begreppet hållbar konsumtion när det gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur ekologisk, social och ekonomisk hållbar konsumtion skall uppnås. Fastighetskontoret lämnade i februari 2005 synpunkter på utredningens delbetänkande. Särskilt utpekade sakområden är livsmedel, boende och transporter, vilka svarar för uppskattningsvis hälften av all negativ belastning på miljö och hälsa. Enligt Edman kräver en ekonomiskt mera framsynt, resurssnål och hälsofrämjande konsumtion förändringar både vad gäller teknik/politik och etik/vanor. Edman betonar att en satsning på hållbar konsumtion inte innebär någon risk för minskad tillväxt: en systematisk satsning på hållbar konsumtion är samtidigt indirekt en strategi för teknikutveckling, nya affärsidéer och företag och en sund tillväxt av både ekonomin och jobben. I utredningen konstateras att åtgärder krävs på tre arenor: Producenternas arena Handels och butikernas arena Den enskilda konsumentens och hushållens arena Förslagen i utredningen spänner över ett stort område. Kontoret har valt att fokusera på de förslag vilka har bäring på nämndens ansvarsområde; bostads- och markfrågor. Förslag Regeringen föreslås tillsätta en särskild beredning med breda perspektiv på de tre hållbarhetsdimensionerna och med förankring i såväl bostadsbranschen som i Finans-, Socialsamt Miljö och samhällsbyggnadsdepartementet Edman pekar på boendeområdets komplexitet och konstaterar att han inte haft resurser att överblicka hela fältet av frågor kring hållbart boende. Inför ett enkelt system för energideklaration av fastigheter – med benchmarking som drivkraft Under 2006 skall EU-direktivet 220/91/EG om byggnaders energiprestanda börja tillämpas i Sverige. Edman framhåller att etablerade aktörer på bostadsmarknaden redan tagit fram en egen väl fungerande modell, Bostadssektorns energideklaration, vilken bör utgöra kärnan i implementeringen av EU-direktivet. Fastighetsägarna åläggs att underlätta individuell varmvattenmätning. Boverket bör ges rätt att föreskriva sådana krav. Staten bör under tre år lämna ett bidrag på 25 procent av inköpskostnaden för en mätutrustning per lägenhet Genom individuell mätning tydliggörs de ekonomiska incitamenten för att ”spara på varmvatten”. Regeringen bör verka för en helt rörlig elprissättning Med syftet att stimulera till en minskad elförbrukning bör elpriset vara helt rörligt. Produkter bör märkas med livscykelkostnad (LCC) Utöver inköpspriset har många varor en driftskostnad, inte minst vad gäller elförbrukning. Att konsumenterna informeras om totalkostnaden är angeläget ur ekonomiskt hänseende men ger även tillverkarna en signal var de kan lägga priserna för sina mest energisnåla alternativ. Stärk och vidga energirådgivarnas/mäklarnas roll De lokala energirådgivarna bör ges en framskjuten och förstärkt roll när EU:s direktiv om energideklarering av fastigheter införs i Sverige fr o m år 2006. Inför ett ROT-bidrag för konvertering av hus med direktelvärme Inför avvecklingen av kärnkraften och de övergripande hållbarhetsambitionerna utgör småhus med direkt elvärme, enligt Edman, en av de stora utmaningarna. Dessa hus saknar system för att distribuera vattenburen värme. Konverteringen till mer hållbara alternativ är förenade med höga kostnader varför ett ROT-bidrag anses som nödvändigt. Påskynda utbyggnaden av hållbar kommunal biokraftvärme Utöver vikten av ökad energieffektivitet bör fokus ligga på att öka andelen förnyelsebara energikällor, exempelvis biokraftvärme. Kraftvärme innebär att både el och värme produceras i samma anläggning. Bränslet kan variera, från rester efter skogsavverkningar, till brännbart verksamhetsavfall och hushållsavfall mm. Kommuner ges lagliga möjligheter att besluta om transportplaner i samband med nyexploateringar, dels i form av detaljplaner, dels som föreläggande mot verksamhetsutövaren. Enligt Edman är det en brist att kommunen i dagsläget inte har någon laglig möjlighet att ålägga exploatören att upprätta en transportplan. Vid större exploateringsprojekt åläggs exploatören att beräkna miljökonsekvenserna av sitt förslag. Varken miljöbalken eller plan- och bygglagen ger dock kommunen möjlighet att begära transportplaner från byggherrar och verksamhetsutövare, eller att kräva sådana i detaljplanebestämmelser. En transportplan skulle kunna föras in tidigt i planeringsprocessen och innehålla föreskrifter om bl a: placering och utformning av hållplatser, informationssystem för kollektivtrafiken samt placering av byggnader så att avståndet till kollektivtrafik minimeras. Kommuner ges rätt att ta betalt för drift av kollektivtrafik vid etablering av nya områden för företag eller boende Enligt Edman är det naturligt att exploatören är delaktig i finansieringen av driften för kollektivtrafiken, på samma sätt som man är med och betalar för vatten och el. Externa handelscentra skall bli juridiskt tillståndsskyldiga enligt miljöbalken I utredningen visas på de negativa effekter som en alltför utbredd externhandel medför. Enligt Edman bör externa handelscentra bli tillståndsskyldiga enligt miljöbalken. ÖVERVÄGANDEN Fastighetskontoret ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag, så som de presenteras i boendeavsnittet. Förslagen rörande energieffektivisering och hållbara energislag ligger i linje med de mål och riktlinjer som fastställts i kommunens Energiplan och kommunfullmäktiges budget för 2005. Kontoret vill understryka möjligheten att kombinera ROT-åtgärder med åtgärder för att förbättra den fysiska tillgängligheten för äldre. För förslagen rörande driftbidrag till kollektivtrafik, upprättande av transportplaner samt tillståndsprövning av externa handelscenter lämnas synpunkter enligt nedan. Drift av kollektivtrafik Kontoret ställer sig positiv till att kommunen ges möjlighet att ta betalt av exploatörer för drift av kollektivtrafik i nya utbyggnadsområden. Förslaget beskrivs mycket kortfattat i utredningen varför det finns behov av fördjupade analyser och konsekvensbeskrivningar. Exempel på frågeställningar vilka bör bli föremål för vidare utredning och förtydliganden är: Vem är exploatör? Hur länge skall driftbidrag betalas? Vad händer när exploatören sålt marken – går ansvaret för finansiering över till bostadsrättsföreningen, förvaltaren av hyresrätter eller till en samfällighet? Hur påverkas markpriset av exploatörens kostnadsökning för kollektivtrafiken? Hur hanteras likställighetsprincipen? Skall alla exploatörer vara delaktiga i finansieringen efter samma grundprincip eller skall möjligheterna att förhandla fram separata överenskommelser finnas? Transportplaner I samverkan med näringsidkare har Göteborgs Stad arbetat fram ett koncept om ”Gröna Transportplaner”. Planen, som inte är juridiskt bindande, innehåller moment som påminner om det förslag om transportplaner som redovisas i utredningen. Som exempel kan bl a nämnas fördelaktig placering av hållplatser, cykelparkeringar och parkering för bilpoolsbilar/miljöbilar. Kontoret ställer sig positiv till förslaget att kommunen skall ges möjlighet att ålägga exploatörer att upprätta transportplaner. En transportplan kan medverka till att exploatörer, i större utsträckning och i tidigare skeden än idag, beaktar och planerar för hållbara trafiklösningar. Planernas utformning, innehåll och juridiska status bör bli föremål för fortsatt utredning. Externa handelscentra I utredningen pekar Edman på dilemmat med externa handelscenter. Hushållsekonomin står på plussidan medan effekterna i form av ökat bilberoende och trenden mot nedläggning av butiker i förorter och stadskärnor står på minussidan. Kontoret avstyrker förslaget att externa handelscentra skall bli föremål för tillståndsprövning enligt miljöbalken. Att tillföra ytterligare en beslutsnivå och/eller beslutsmoment är onödigt då erforderliga möjligheter till prövning redan finns i dagsläget. I enlighet med Plan- och bygglagen (12 kap 1 §) skall detaljplaner prövas av länsstyrelsen: Om det kan befaras att beslutet innebär att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses Om frågor om mark- och vattenområden som angår fler kommuner inte har samordnats på lämpligt sätt Om en miljökvalitetsnorm inte iakttas Om bebyggelse är olämplig med hänsyn till hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser I huvudsak bör lokaliseringen av externa handelsetableringar, liksom övrig planering av markoch vattenfrågor, vara en fråga som hanteras inom ramen för den kommunala beslutskompetensen. Genom utvecklad kommunsamverkan kan riskerna för att företag ”spelar ut kommunerna mot varandra” motverkas. GÖTEBORGS FASTIGHETSKONTOR 2005-09-26 Christina Johnsson Peter Junker Protokollsutdrag till: Stadskansliet Bilagor: Sammanfattning Bilaga 6 Yttrande från Förvaltnings AB Framtiden 2005-10-12 Yttrande över betänkandet Bilen, Biffen och Bostaden (SOU2005:51) Förvaltnings AB Framtiden har tidigare yttrat sig över delbetänkandet SOU 2004:119 – Hållbara laster. I rubricerat slutbetänkandet har stora delar av de synpunkter vi framfört i föregående remissomgång tillgodosetts, varför vi avstår från att lämna ytterligare kommentarer. FÖRVALTNINGS AB FRAMTIDEN Kurt Eliasson Bilaga 7 Yttrande från Göteborgs Stads Upphandlings AB Yttrande över Jordbruksverkets remiss; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden, Hållbara laster – Smartare konsumtion. Göteborgs Stads Upphandlings AB har beretts tillfälle att avge yttrande till Göteborgs Kommunstyrelse över rubricerade remiss. Bolaget får med anledning härav anföra följande. Bakgrund Genom beslut den 18 mars 2004 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet Ann-Christin Nykvist, att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att precisera begreppet hållbar konsumtion när det gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur en ekologisk, social och ekonomisk hållbar konsumtion ska uppnås. I december 2004 lämnade utredningen sitt delbetänkande, ”Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid” (SOU 2004:119). Detta innehåller begreppsdefinitioner, beskrivningar, analyser och referenser kring förhållandena på de tre särskilt utpekade sakområdena: livsmedel, boende och transporter. Föreliggande slutbetänkande presenterar ett antal huvudstrategier som syftar till att på de tre sakområdena främja och påskynda en ekologiskt, socialt och ekonomiskt mera hållbar konsumtionsutveckling. Bolagets synpunkter Beträffande kommentarer väljer bolaget att kommentera de delar som direkt behandlar den verksamhet som bolaget verkar inom dvs. den offentliga upphandlingen. Bolagets verksamhet omfattas framförallt av rapportens avsnitt 2 Övergripande åtgärder och avsnitt 3 Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet. Bland dom punkter som rapporten lyfter fram och som berör bolagets verksamhetsområde finns: • 2.2 Förslag: Offentlig upphandling skall ske i bästa kvartilen, med Miljöstyrningsrådet som nationell huvudman Motivering: Stat, kommun och landsting handlar årligen för cirka 400 miljarder kronor. Om dessa köp i hög grad inriktas mot det vi kan definiera som hållbara varor och tjänster (livsmedel, transporter, energi mm) kommer volymen av sådana produkter att öka. Det betyder i sin tur troligen sänkta priser, vilket gynnar vanliga konsumenters hushållskassa och ökar möjligheterna för dem att t.ex. handla ekologisk mjölk och grönsaker. Offentlig konsumtion kan också – i kraft av sin stora volym – stimulera till en miljödriven produktion för både hemmamarknad och export. Om de offentliga upphandlarna konsekvent köpte sina varor i den miljömässigt bästa ”kvartilen” (fjärdedelen) skulle effekterna bli ännu starkare; två exempel: • Med rimliga energikrav skulle energianvändningen minska med ca 1 TWh. 7 procent av Sveriges klimatmål skulle uppfyllas om hälften av den offentliga sektorns ca 6 miljoner glödlampor vore energieffektiva. • Med ekomjölk i alla skolor och förskolor skulle 18 000 kg mindre bekämpningsmedel och cirka 1 300 000 kg mindre konstgödsel behöva användas. Jag föreslår att stat, kommun och landsting – utifrån sammanvägda hållbarhetsaspekter – upphandlar i ”bästa kvartil” (fjärdedel) av produktsortimentet. Jag föreslår vidare att Miljöstyrningsrådet ges förstärkta resurser för att inom ramen för ”bästa kvartilmodellen” kunna fungera som nationell huvudman för kunskapsförsörjning, analys och utbildning av offentliga upphandlare. Kommentar: Rapportens inriktning är primärt på hushållens konsumtion men den offentliga upphandlingen/inköp har tagits med för att utgöra ett draglok i strävan att genom större volymer ge lägre priser på produkter och tjänster i ”fjärde kvartilen”. I rapporten anges att den offentliga konsumtionen är så stor att den kan utgöra en pådrivare. Det är till viss del sant om man ser till den totala volymen, ca 400 miljarder kronor, verkligheten är den att den offentliga konsumtionen är splittrad på ett mycket stort antal aktörer vilket gör att kraften i volymerna inte blir så stor som man kan önska. Från den offentliga sektorn kan man önska att privata aktörer blir mer aktiva för att driva på utvecklingen. Privata aktörer har en större möjlighet att vara fria i sitt sätt att ställa krav på leverantörer, ställa krav på tex. närodlade livsmedel etc., vilket är omöjligt för en offentlig upphandlare på grund av EU:s regler om fri rörlighet av varor och tjänster. Eftersom rapporten primärt behandlar hushållens konsumtion har författaren inte fördjupat sig i upphandlingsregelverket. Dom offentliga aktörerna måste dock ta med det i beräkningen vid sina upphandlingar. Att handla i den ”fjärde kvartilen” blir dyrt vilket också framgår i rapporten. För att det skall få effekt i offentlig sektor måste det till politiska beslut. Verksamheterna har förstås en viss möjlighet att prioritera hur man fördelar sina resurser men det finns gränser. I det läget kan det behövas visst stöd från den politiska ledningen för att få igång inköp i ”fjärde kvartilen”. För Göteborgs del kan en sådan handling vara att bestämma att man konsekvent skall konsumera ekologisk drickmjölk. Det är en tydlig produkt som är lätt att identifiera sig med, det går att göra någon form av kampanj runt beslutet och man kan beräkna dom ekonomiska konsekvenserna. Det är enligt bolagets mening viktigt att på alla sätt stödja organisationer såsom Miljöstyrningsrådet som arbetar med upphandlingsstöd och utbildningsverksamhet inom området. Man får inte glömma att ett stort arbete läggs ned hos upphandlande enheter på alla nivåer för att miljöanpassa sin upphandling och att Miljöstyrningsrådets verksamhet stöttas av dessa betydande arbetsinsatser hos upphandlande enheter. Detta arbete borde uppskattas och även stödjas ekonomiskt om man anser att miljöfrågan alt eku-verktyget har ett stort värde på nationell nivå. • 3.3.2 Stefan Edmans förslag till åtgärder Förslag 1: Ett konsumtionsmål införs med innebörden att 25 procent av de livsmedel som upphandlas och tillagas i stat, kommun och landsting år 2010 skall vara baserade på ekologiskt certifierad produktion. Motivering: I delbetänkandet HL s. 126 föreslår jag att 25 procent av de livsmedel som upphandlas, bereds och tillagas i stat, kommuner och landsting skall komma från certifierad ekologisk produktion. Ett sådant konsumtionsmål – räknat som andel av totalbudgeten för livsmedel i t.ex. skoloch sjukhuskök – kommer att sätta positivt tryck på förädlings-, handels- och restaurangleden och leda till ökad tillgänglighet och produktutveckling. Det kommer också att öka volymen ekomat och därigenom med all sannolikhet sänka konsumentpriserna i butik. Övriga utmaningar kring ekomaten bl.a. kunskaper, attityder och köpvanor påverkas i positiv riktning. Flertalet remissinstanser anslöt sig till mitt förslag om konsumtionsmål. Men hur ser då det faktiska läget ut i den offentliga sektorn i dag, 2005? Enligt en enkätundersökning från 20046 (132 kommuner och 9 stadsdelskontor) används 2,5 procent av budgeten för livsmedel till ekologiska inköp. 9 procent av de medverkande kommunerna hade någon form av ekonomisk kompensation för de ökade kostnaderna vid inköp av ekologiska livsmedel. Utvecklingsriktningen är också att politiska beslut med procentmål för inköp av ekologiska livsmedel har ökat. Avslutningsvis en jämförande utblick mot Danmark: I början av 2005 beslöt Köpenhamns politiker att 75 procent av maten i kommunens cirka tusen kök skall vara ekologiskt certifierad senast 2008; 10 miljoner Dkr avsätts för utbildning och rådgivning. 2005 beslöt även lågpriskedjan Netto att satsa på ekologiska livsmedel i sina butiker. Förslag 2: Staten bör införa en premie för att främja 25-procentmålet. Motivering: Cirka 70 procent av storhushållen i alla kommuner drivs i egen regi. Men inom den offentliga storhushållssektorn drivs även restauranger på entreprenad av privata restaurangföretag. I anbudsförfarandet av restaurangtjänster bör de ekologiska målen alltid finnas med. Ett positivt lockmedel för att nå uppsatta konsumtionsmål är att en finansiering införs av certifieringskostnaden för dem som byter från konventionella livsmedel till KRAVgodkända. Då kan kommuner, landsting, statliga myndigheter men även privata restaurangentreprenörer marknadsföra sin omställning gentemot användarna. När kommunen eller landstinget fattar beslut om att successivt byta ut konventionella livsmedel till ekologiska alternativt certifiera hela måltider vid alla sina storhushåll kan en gruppcertifiering erbjudas. KRAV, Kontrollföreningen för ekologiska livsmedel, driver i dag några pilotprojekt tillsammans med kommuner. Staten bör införa en premie, kopplad till de faktiska ekologiska livsmedelsinköpen. För att en kommun eller ett landsting skall få premien måste de även kunna visa att denna inköpsandel ökat år för år. Därmed skall även premien kunna öka. Premien bör falla ut efter att en avstämning/redovisning gjorts av inköpen, och kunna användas för kompetenshöjande åtgärder för kokerskor och annan personal. Den skall kunna ges oavsett om storhushållen drivs i offentlig eller privat regi, och kunna kopplas även till andra grupper som lärare och upphandlare. Kommentar: Att stödja konsumtionen av miljöanpassade varor och tjänster är viktigt om man skall uppnå miljömålen. Bolagets ansvar ligger inte på efterfrågesidan utan på upphandling. Upphandling ger möjlighet att kunna köpa/avropa varor och tjänster utifrån verksamhetens behov. Efterfrågan på miljöanpassade varor och tjänster måste skapas i verksamheterna utifrån dom policys och riktlinjer som politiken fastställt. Ett sätt är då att fastställa mål för andelen konsumtion av miljöanpassade varor och tjänster och att tillskapa dom resurser som fordras och att följa upp att så sker. Om målen skall sättas på en nationell nivå kan dock ifrågasättas med utgångspunkt från det kommunala självbestämmandet bl a. Den samordning av upphandling som uttrycks i bolagets ägardirektiv är ett kraftfullt medel att pressa priser och uppnå rätt kvaliteter. Denna effekt uppnås dock inte om avropen sker på ett ostrukturerat sätt där avropade volymer blir små och utspridda i tiden. Upphandlingen är underkastad regelverket i Lagen om offentlig upphandling och måste alltid genomföras i samklang med lagstiftningen. Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Ekonomiska konsekvenser för bolaget av föreslagna åtgärder är små. Bolaget arbetar redan idag med miljöanpassad upphandling och har resurser för detta. Bolagets resursförbrukning för sin interna verksamhet är relativt liten och är sedan länge miljöanpassad. För Göteborgs kommun kommer en ökad konsumtion av miljöanpassade varor och tjänster att medföra fördyringar. T ex kommer en övergång till ekologisk drickmjölk att innebära en merkostnad på ca 3 mkr per år. Detta måste då ställas mot uppnående av miljömål och en förbättrad miljö för kommuninvånarna på lång sikt. Styrelsen föreslås besluta: att godkänna föreliggande yttrande samt, att yttrandet översänds till Stadskansliet senast 2005-10-07. Lars Parkbring VD Bilaga 8 Yttrande från konsumentnämnden Protokollsutdrag sammanträde 2005-09-28 § 36 Yttrande till kommunstyrelsen över Jordbruksdepartements remiss; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion (SOU 2005:51) ÄRENDET Kommunstyrelsen har begärt yttrande över Jordbruksdepartements remiss; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion ( SOU 2005:51) HANDLING Tjänsteutlåtande daterat 2005-09-22 med förslag till yttrande. YRKANDE Ordföranden Karin Pleijel (mp) yrkar göra en anteckning till protokollet. BESLUT Enligt förvaltningens förslag: Konsumentnämnden översänder tjänsteutlåtandet som eget yttrande till kommunstyrelsen. PROTOKOLLSANTECKNING Skrivelse från Karin Pleijel (mp), bilaga 1 till protokollet. Justeras 2005-10-04 Karin Pleijel Tony Lewin Protokollsanteckning mp Yttrande gällande slutbetänkandet Bilen, Biffen, Bostaden (mp) stödjer fullt ut yttrandet från Konsument Göteborg, och vill dessutom göra några tillägg: 2. Övergripande åtgärder En översyn av marknadsföringslagen är önskvärd och bör även kompletteras med en utredning om reklamskatt, för att finansiera alternativ reklam och kampanjer. Dessa behövs för att nyansera de kommersiella reklambudskapen och för att stärka konsumenten. Konsumentverkets idé om informationsskyldighet inom alla tre hållbarhetsaspekter vid marknadsföring är också väl värd att utredas. Utvecklandet av indikatorer och statistik är viktiga instrument för att följa om vi är på väg åt rätt håll. På det lokala planet behöver uppföljningen även ske med uppföljning av t.ex. medborgarnas kunskapsnivå och attityder. 3. Äta hållbart Priset på ekologiskt och etiskt märkta produkter ligger idag högt, och detta avgör i många fall bristande efterfrågan. Via offentlig upphandling kan priset pressas, så som beskrivs i betänkandet. Det är dock viktigt att komma ihåg att kostnaden för lågprisprodukten betalas delvis av befolkningar i tredje världen och även av kommande generationer. Givetvis kommer det också alltid att innebära en högre kostnad att hålla en högre djuretik vid t.ex. köttproduktion. Gröna barometrar, som ger kunderna feedback och vetskap om att man utgör en del i ett starkt konsumentkollektiv, är ett utmärkt förslag. Handeln har dock sällan några incitament att införa dessa, då ”gröna” varor ofta konkurrerar med egna märkesvaror (EMV). Initiativet till gröna barometrar måste därför komma från konsumenthåll. När det gäller förslaget om borttagande av kvoter håller vi inte med om att detta skulle vara önskvärt för klädbranschen. Länder som är på väg uppåt i levnadsförhållanden och arbetsrätt kan tvingas ta stora kliv bakåt om kvoter avskaffas och konkurrensen med t.ex. diktaturregimer som förbjuder den fria organisationsrätten får fritt spelrum. 5. Resa hållbart Stöd för att starta bilpooler är ett mycket positivt förslag. För privatpersoner (som oftast behöver bil kvällar och helger) behöver bilpoolen kombineras med verksamheter (som behöver bil dagtid vardagar) för att bli fungerande. Det offentliga kan därmed fungera som stimulans i detta avseende. Kombinationen av olika transportmedel är viktig och innebär att byten mellan olika transportslag är attraktiva. Bilpooler vid pendelparkeringar, där affärsverksamhet och service av fordon utgör ett viktigt inslag, skulle behöva byggas upp. Förslaget att utreda spårbil är visionärt och bra. Transporter av detta slag och även andra kollektiva färdmedel kommer dock alltid att kosta pengar för det offentliga, medan transporter med cykel och till fots är nästan gratis. Det är därför viktigt att dessa typer av transporter får stort utrymme i en stad. Ur buller- och olyckssynpunkt är det dessutom viktigt att alltid ha så få snabba transporter som möjligt i de plan där många människor rör sig. 6. Locka till immateriell konsumtion Förslaget med minskad arbetsgivaravgift för tjänster är positivt. För att få igång en stark arbetsmarknad och ett mångfacetterat näringsliv inom denna sektor kan det vara gynnsamt att även stödja föreningar som (inom lagens gräns givetvis) bedriver byteshandel. Denna föreningsverksamhet kan fungera som en undervegetation av företagsidéer som testas på en mindre marknad, där de mest gångbara övergår till ”riktig” verksamhet. Karin Pleijel (mp) Tjänsteutlåtande 2005-09-22 Yttrande till kommunstyrelsen över Jordbruksdepartements remiss; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion (SOU 2005:51) Förslag till beslut Konsumentnämnden översänder tjänsteutlåtandet som eget yttrande till kommunstyrelsen Ärendet Kommunstyrelsen har begärt yttrande över Jordbruksdepartements remiss; Slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion (SOU 2005:51) Göteborgs Stad har tidigare svarat på delbetänkandet Hållbara laster. Svaret till departementet på delbetänkandet fokuserade då mycket på brister i utredningen. Av stadskansliets instruktioner till remissinstanserna framgår: ”Stadskansliets ambition denna gång är att försöka vara mer framåtsyftande och lyfta fram de förslag som vi anser vara bra och lämna konstruktiv kritik samt resonera/problematisera kring dessa. Våra instruktioner till remissinstanserna är därför att inom sina kompetensområden lyfta fram utredningens goda, realistiska förslag och lämna idéer kring hur de kan blir bättre eller lättare att genomföra.” Remisshandlingen har tidigare utdelats till nämndens ledamöter. Våra synpunkter Redovisningen av våra synpunkter följer dispositionen i utredningen. Vi kommenterar huvudsakligen de förslag där vi har särskilda synpunkter. Remissvaret har arbetats fram i bred samverkan inom förvaltningen, där de flesta av medarbetarna medverkat. Kapitel 2 Övergripande åtgärder Offentlig upphandling skall ske i bästa kvartilen, med Miljöstyrningsrådet som nationell huvudman. Vi delar utredningens förslag. Den offentliga sektorn är ”en stor kund” på marknaden och spelar en viktig roll som förebild och prispressare i utvecklingen mot det hållbara samhället. Med stora inköpsvolymer och en medveten konsekvent styrning av inköpen till den miljömässigt bästa ”kvartilen” ökar efterfrågan vilket i sin tur stimulerar exempelvis den ekologiska primärproduktionen. En ökning av den offentliga upphandlingen kan i sin tur få positiva effekter på priserna, vilket gynnar marknaden i sin helhet. Eftersom priset på ekologiska varor spelar en stor roll för många konsumenter skulle en sådan utveckling sannolikt öka konsumenternas vilja att handla hållbart. Vi tror att den offentliga sektorn genom konkret agerande har en större möjlighet att påverka attityder och beteenden hos medborgarna än generella informations- och marknadsföringskampanjer. För att bli en ledstjärna och föregångare på lokal nivå krävs dock strategiska ställningstaganden och övergripande beslut om inriktning, förhållningssätt och taktiska vägval i den dagliga verksamheten. Det kan gälla allt från att konsekvent servera ekologisk mjölk på skolor, förskolor och äldreboenden till att i alla sammanhang - offentliga som interna – enbart erbjuda rättvisemärkt kaffe. Gör en översyn av marknadsföringslagen Vi delar fullt ut utredningens förslag. Stärk hem- och konsumentkunskapen i grund- och gymnasieskolan Hem- och konsumentkunskapen skulle mycket väl kunna bli det nav i undervisningen om lokala och globala överlevnadsfrågor som utredningen framhåller. Vi tar inte ställning till frågan om hem- och konsumentkunskapens status som kärnämne på gymnasiet. Däremot vill vi framhålla de möjligheter som finns att i samarbete mellan den lokala konsumentrådgivningen och gymnasie- och högstadieskolor pröva nya arbetssätt som stimulerar det pedagogiska och sakliga innehållet i detta ämne. Vi har goda erfarenheter av sådana satsningar främst på högstadiet där vi under en tvåårsperiod genomfört ett energiprojekt med mer än 200 medverkande elever grundat på ”storylinepedagogiken”. För vår del gör vi den bedömningen att högstadieelever utgör en angelägen grupp att nå. Satsa på utvecklingen av hållbar design Vi delar utredningens förslag och vill framhålla det arbete som bedrivs kring etisk och rättvis konsumtion på HDK i Göteborg. Stimulera konsumentforskningen Vi delar till fullo utredningens förslag. Konsumentforskningen är ett eftersatt område. I Göteborg spelar CFK, Centrum för konsumentvetenskap, en viktig roll och vi ser CFK som en viktig aktör och samarbetspart i utvecklingen mot det hållbara samhället. En utökad resurstilldelning till konsumentforskningen skulle i många avseenden i det lokala perspektivet i Göteborg stimulera ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte som långsiktigt gagnar vår verksamhet, ger oss möjligheter att ta del av ny kunskap och förser oss med underlag för vår strategiska planering och framtida prioriteringar. Ge Konsumentverket förstärkta resurser och en tydligare roll i arbetet för hållbar konsumtion Vi delar utredningens förslag om en tydligare och mer framträdande roll för Konsumentverket samtidigt som vi vill framhålla vikten av det lokala perspektivet och kommunernas agerande. Konsumentverkets beskrivs som en nyckelspelare när det bland annat gäller information. Vi menar att frågor kring människors konsumtionsbeteenden inte enbart kan påverkas genom informationsinsatser och insatser på nationell nivå. Det gäller allt från frågor kring den offentliga upphandlingen, transporter och handelsetableringar till samverkan med den lokala handeln, stöd till lokala organisationers insatser och information och stöd till innevånarna. Att nå medborgarna med attityd- och beteendepåverkande information kräver insatser på lokal nivå, personliga möten och ett aktivt utåtriktat arbete. En förstärkt resurstilldelning till Konsumentverket skulle mycket väl kunna omfatta resurser som stimulerade ett lokalt utvecklingsarbete i samarbete mellan Konsumentverket och kommunernas konsumentrådgivning. Vi vill i sammanhanget framhålla de politiska målen kring hållbar konsumtion som gäller i vår stad och det arbete som pågår på många håll runt om i staden kring dessa frågor. Kapitel 3 Äta hållbart Ursprungsmärkning Vår erfarenhet är att konsumenterna har ett mycket stort intresse av att veta varifrån en vara kommer. Genom åren har vi fått mängder med frågor om hur man tolkar så kallade EAN-koder eller annan information om varans ursprung. Det är bara genom en tydlig märkning av varor som konsumenterna kan göra ett medvetet val. Hållbar livsmedelskonsumtion Vi menar att förslagen gällande en hållbar livsmedelskonsumtion inte är tillräckliga. Speciellt när det gäller att öka efterfrågan på ekologiska produkter och människors förutsättningar att välja det ekologiska alternativet. Vi menar att priset på ekologiska varor spelar en större roll än vad som framhålls i utredningen. Vi en nyligen genomfört en omnibus-undersökning bland göteborgarna. I undersökningen angav hela 46,6 % av de tillfrågade att det främsta skälet att inte köpa ekologiska varor var just priset. En förhållandevis liten del (8,3%) ansåg att orsaken var den bristande tillgången på ekologiska varor. I skenet av detta och andra undersökningar på området framstår förslagen om insatser för att öka kunskapen hos konsumenterna om värdet och nyttan av att välja ett ekologiskt alternativ som otillräckliga. Rättvisemärkt/Fairtrade Även här tror vi att den offentliga sektorn genom konkret agerande har en större möjlighet att påverka attityder och beteenden än generella informations- och marknadsföringskampanjer. Grönt körkort Vi vet att det är viktigt med kompetens hos säljarna. En kunnig personal ska kunna ge svar på frågor, men även hjälpa till och ha intresse av att marknadsföra/exponera hållbara varor. Hur denna kompetens ska uppnås har vi ingen synpunkt på. Priset Priset på matvaror har stor betydelse för konsumenterna. Vi är övertygade om att volymen på ekologiska certifierade varor skulle öka om priset var lägre. Eftersom ekomaten i genomsnitt är 35% dyrare jämfört med den konventionella maten, vet vi att flertalet konsumenter inte har ekonomiska möjligheter att köpa ekologiskt även om man skulle vilja. Om en prisförändrig ska ske genom momsförändrig eller inte har vi ingen synpunkt på. Kapitel 4 Bo hållbart- åtgärder för energi, kemiska ämnen och bruksföremål i våra bostäder Förnya politiken för ett hållbart boende Vi delar uppfattningen att det är viktigt att boendefrågorna behandlas långsiktigt med god framförhållning. Viktigt är att konsument-perspektivet representeras i processen. Premiera effektivare energianvändning Inför ett enkelt system för energideklaration av fastigheter – med benchmarking som drivkraft. Vi har inga synpunkter på om det är ett bra förslag eller om det finns bättre. En mängd olika varianter håller på att tas fram runt om i EU och man bör nog ha kunskap om samtliga innan man tar ställning. Ge möjlighet till varmvattenmätning i varje lägenhet. Flerfamiljshus är konstruerade med många olika varianter av VVS- system. I många fall räcker det inte med en mätare och det kan vara svårt att hitta lämpliga placeringar. Mätarna bör vara fjärravlästa så att både hyresvärd och den boende ska kunna läsa av dem. Avläsningen av inlåsta elmätare i flerbostadshus har vållat stora problem för många enskilda konsumenter och vi vill inte få ett nytt system där dessa problem upprepas. Det föreslås att fastighetsägaren ska åläggas att underlätta individuell varmvattenmätning alternativt ge möjlighet till sådan mätning . Är det menat som ett tvång eller inte? Att föreslå att fastighetsägaren ska utreda möjligheterna och om det är rimligt genomföra kunde vara något klarare. Om alla fastighetsägares utredningar görs jämförbara så går det i ett senare läge att bedöma vilka åtgärder som behövs för stimulera mätning i de fall där kostnaderna är rimliga. Under tiden bör ett bidrag på 25% finnas för installation. Regeringen bör verka för en helt rörlig elprissättning Vi stöder förslaget och tror att det för många elanvändare blir en viktig stimulans att genomföra besparingar. Påpekas bör att nätavgifterna är den stora fasta delen av kostnaden för konsumenterna. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet för nätföretagen och det bör därför vara förhållandevis enkelt att ålägga företagen att gå över till helt rörliga priser. För vissa abonnemang är förbrukningen mycket låg. Det kan vara fritidshus, garage, förråd eller liknande. För att nätägarna ska få någon kompensation för dessa fastigheter skulle man kunna använda en av Energimyndigheten fastställd miniavgift för den rörliga avgiften. Miniavgiften kan variera beroende på säkringsstorlek. En minimiavgift skulle inte behövas i avtalet med elleverantören då de har lägre fasta kostnader för ett abonnemang. Produkter bör märkas med sin livscykelkostnad (LCC) Vi stöder förslaget. Standarden bör kompletteras med någon form av kvalitetstest. Lågenergilampor är ett tydligt exempel där många konsumenter blir osäkra och avstår från att handla eftersom de är osäkra på produktens kvalitet. Konsumentverkets tester visar på stora skillnader mellan olika märken och modeller. Märkningar som även visar en produkts kvalitet skulle uppmuntra många att våga investera i energieffektiva produkter. Stärk och vidga energirådgivarnas/mäklarnas roll Vi är mycket positiva till ökade resurser för energirådgivningen. I Göteborg är energi och konsumentrådgivningen samordnad och vi upplever det som mycket positivt. Vi tycker att fördelningen av bidragen måste ta betydligt större hänsyn till befolkningsunderlaget än vad det gör idag. Vi har idag 1,2 rådgivare för Göteborgs ca 480 000 invånare och då bidrar staden med halva kostnaden. I vårt fall är det knappast något hinder att vi inte får arbeta med kommunala fastigheter och besiktningar då det skulle behövas en avsevärd utökning av resurserna för att vi ska ha denna möjlighet. Huvudmannaskapet bör fortsatt ligga på kommunerna eller på regionala kommunala organisationer som t ex kommunalförbund. Det är viktigt med en lokal förankring och även nödvändigt när det gäller samarbete med andra aktörer som t ex konsumentrådgivningen. Ett delat ansvar för finansiering och inriktning kan mycket väl ligga på flera myndigheter men det är viktigt att det är en tydlig huvudman. Påskynda utbyggnaden av hållbar kommunal biokraftvärme Vi stöder förslaget om utbyggd biokraftvärme. Det är viktigt att tänka på att det vid fjärrvärmeinstallationer blir en monopolliknande situation för den enskilde. Konsumenten behöver någon instans som övervakar prissättning och skötsel. Flera aktörer kan ge ökade möjligheter för konsumenten att göra pris- och kvalitetsjämförelser och även få en opartisk prövning av skäligheten. Utveckla hållbar design av ”vardagsprylar” Regeringen bör initiera obligatorisk högskoleutbildning för tekniker och arkitekter i ämnet hållbar design. Hållbarhetsrådet ges i uppdrag att, i samspel med företag, högskolor och Stiftelsen Svensk Industridesign, analysera och kommunicera behovet och värdet av en hållbar design av hushållens konsument- och bruksvaror. Vi stöder båda förslagen. Med den tidigare föreslagna LCC-märkningen skulle det kunna skapa en ny inriktning för hur en vara produceras och används. Stimulera användningen av ”Göteborgsmodellen” för utfasning av skadliga varor och kemiska ämnen i hushållen Vi stöder förslagen. Det är viktigt att information och erfarenheter från upphandlingar är lättillgängliga, t ex på en webbsida hos Konsumentverket. Kapitel 5 Resa hållbart – åtgärder i transportsektorn Stimulera till hållbara bilköp med bonus och skatter Försäljningsskatt som premierar den som köper en lättare bil Vi anser att gränserna skulle kunna sättas lägre än 150g CO2/km 6,3 resp 5,9 l. Om man studerar Konsumentverkets skrift ”Bilar bränsleförbrukning och vår miljö” från 2005 finner man flera vanliga modeller av olika fabrikat som ligger långt under dessa nivåer. När det gäller beskattningen av lättare lastbilar kan det finnas svårigheter att helt finna samband mellan förbrukning och motoreffekt. Det finns många fler parametrar som styr bränsleförbrukningen. Miljörelaterad förmånsbeskattning Vi tycker att förslaget får fel konsekvenser. Exempelvis får Ford 1.6 FlexiFuel större ökning av förmånsvärde än motsvarande bensindriven modell. Något annat som verkar märkligt är att Toyota Prius HSD som är en bränslehybridbil (går att köra på el och bensin) får 105 % ökning av förmånsvärdet. Den släpper ut minst CO2/km av alla bilar i listan men beskattas högre än en Volvo V70 140hk aut. som släpper ut 126% mer CO2/km (235g mot 104g). När det gäller förmånsbilar inom offentlig sektor anser vi att endast miljöbilar skall vara möjliga att välja. Premie för den som skrotar ut sin törstiga bil i förtid Vi tycker att det är ett utmärkt förslag, väl värt att pröva. En komplettering till detta skulle kunna vara att införa bidrag för konvertering till biogas eller etanol. Premiera miljövänliga arbetsresor med bonus och ändrade regler Vi tycker att de tre förslagen är alldeles utmärkta. Stärk kollektivtrafiken och cykelåkandet Direktbearbetning av potentiella kollektivtrafikresenärer bör ske i större städer med en godtagbar standard på kollektivtrafiken Vi tror inte på att ringa hem till potentiella resenärer, det är redan så många telefonförsäljare m fl som ringer hem till privatpersoner som anser sig blir störda i sitt privatliv. Ett bättre sätt att nå ut tror vi är via arbetsplatserna. Det gröna reskortet tycker vi är ett intressant förslag. Stöd utbyggnaden av bilpooler Vi tycker att det är ett mycket bra förslag. Här kan man tänka sig att utnyttja modern digital teknik och upprätta en telefontjänst för att kunna samordna olika bilresor, t ex sms:a var man är och var man ska. Vi tror att många studenter och äldre skulle ha stor nytta av bilpooler. Det måste vara lönsamt för bilpoolerna att köpa in miljöbilar. Tillståndspröva nya externa köpcentra Vi tycker att det är ett bra förslag eftersom det i en sådan process är möjligt att utreda och analysera alla aspekter av en sådan etablering. Övriga reflektioner Kapitlet Resa hållbart handlar främst om persontransporter och tar inte alls upp vad transportsektorn i övrigt kan bidra med t ex i form av minskade och effektivare godstransporter. Kapitel 6 Locka till immateriell konsumtion Vi stöder förslaget att frågan skall utredas. Kapitel 7 Finansiering av utredningens förslag till åtgärder Vi konstaterar att finansiering av förslagen och de ekonomiska effekterna för konsumenterna innehåller mycket osäkerheter och därför behöver utredas ytterligare. Hur förslagen skall finansieras är också i hög grad en fråga om prioriteringar i den politiska sfären. Sten-Åke Jönsson Administrativ chef Els-Marie Aronsson Kihlström Förvaltningschef Bilaga 9 Yttrande från kretsloppsnämnden Protokollsutdrag sammanträde 2005-09-22 § 69 Remiss från kommunstyrelsen; Bilen, biffen och bostaden Kontoret har i skrivelse den 12 september 2005 upprättat förslag till yttrande med viss komplettering. BESLUT Att som eget yttrande översända kontorets yttrande till kommunstyrelsen. Justerat 2005-09-29 Kia Andreasson (mp) Kristina Bergman Alme (fp) Tjänsteutlåtande 2005-09-12 Se separat PDF-fil Bilaga 10 Yttrande från miljönämnden Protokollsutdrag sammanträde 2005-10-10 Observera att nedanstående protokollsutdrag vid detta utskick ännu inte är justerat § 148 Dnr 7559/05 Synpunkter på slutbetänkande från Jordbruksdepartementet Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster – Smartare konsumtion, SOU 2005:51 _____________________________________________________ HANDLING Bilaga B: Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande den 4 oktober 2005. YRKANDE Jöran Fagerlund: bifall till förvaltningens förslag. Lisbeth Grönfeldt Bergman och Staffan Ovesson: att betänkandet avstyrks i sin helhet. PROPOSITIONSORDNING Ordföranden ställer proposition på de ovan angivna yrkandena i där angiven ordning och finner att nämnden beslutar bifalla Jöran Fagerlunds förslag. BESLUT Miljönämnden beslutar således med bifall till Jöran Fagerlunds förslag: att översända detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. PROTOKOLLSANTECKNING fp låter till protokollet anteckna följande. Betänkandet bygger enligt vår mening på en i grunden felaktig syn på miljöpolitik – vad den har för syfte och vad den kan åstadkomma. Utredningens förhållande till begreppet hållbar utveckling vilar på premissen att politiker och medborgare ror framtidsbåten med två åror, teknikens och etikens, där den förra bara för oss runt i cirklar om vi inte använder den senare samtidigt. Med den modellen för samhällsförändringar bortser utredaren från de dominerande ekonomiska drivkrafterna och fokuserar på den i jämförelse marginella del som drivs av etiska (altruistiska) motiv. Man kan kanske hävda att ekonomiska drivkrafter och ekonomi visst hör ihop, men inte när det gäller teknikutveckling för bättre miljö, men så är inte fallet. All ekonomi handlar om att hushålla med knappa resurser, och naturresurser följer samma ekonomiska principer som andra resurser. Till exempel är en fri marknad det effektivaste sättet att fördela tillgången till resurserna. Det speciella med naturresurser är att de ofta inte är ägda eller prissatta, vilket gör att vem som helst kan förbruka dem utan att stå för kostnaden för det, vilket i sin tur gör att resurserna överutnyttjas och miljön förstörs. Det är en av miljöpolitikens huvuduppgifter att skapa ett regelverk som förebygger detta överutnyttjande genom att lägga de externa miljökostnaderna på resursförbrukaren. Skatt på utsläpp av koldioxid är ett exempel på det. I den mån den lyckas med det blir varje ytterligare politisk styrning en omfördelning som bara kan motiveras med miljöhänsyn om man tror att politiker är bättre på att fördela resurser effektivt än aktörerna på en fri marknad. (Det är ju en uppfattning man kan ha, men frågan är ju då varför det bara skulle gälla på miljöområdet.) I den mån den inte lyckas med det är det politikernas ansvar att i första hand korrigera detta förhållande och inte försöka slita undan detta med i) ett lapptäcke av detaljregleringar med oklara effekter och ii) ett försök att vältra över ansvaret på medborgarna med en hänvisning till ”etik”. För att kommentera ett annat stycke i betänkandet är det helt riktigt att hållbar utveckling inte står i motsats till tillväxt, men den systematiska satsning på hållbar konsumtion som läggs fram är just en sådan överflödig politisk styrning och därmed en garant för ett ineffektivt resursutnyttjande. Hela utredningen genomsyras av denna brist på insikt om miljöpolitikens huvuddrag och en förkärlek för detaljregleringar. Så ska t.ex. livsmedelsmarknaden regleras mot varor producerade på svenskt territorium (trots att det inte på något sätt garanterar minimal miljöpåverkan), lägenheter förses med varmvattenmätare, gymnasieskolan införa ett nytt kärnämne etc. Även om inte alla förslag är dåliga, har de alla framkommit ur samma förfelade analys av hållbar utveckling och de krav den ställer på politiken. Därför avstår vi från att kommentera alla detaljer och välkomnar istället en omgjord utredning med en rimligare syn på konsumentens roll i arbetet för hållbar utveckling. RESERVATION Staffan Ovesson reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Tjänsteutlåtande 2005-09-28 Till Miljönämnden Synpunkter på slutbetänkande från Jordbruksdepartementet Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster - Smartare konsumtion, SOU 2005:51 Kommunstyrelsen har begärt miljönämndens yttrande över Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster – Smartare konsumtion – slutbetänkande av Utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion – för hushållen. Handläggningstiden har förlängts så att ärendet ska kunna behandlas vid miljönämndens sammanträde den 10 oktober. Sammanfattning Miljöförvaltningen lämnade under våren 2005 synpunkter på delbetänkandet ”Hållbara lasterkonsumtion för en ljusare framtid”. Flera av förvaltningens synpunkter fanns med i kommunstyrelsens samordnade yttrande till Jordbruksdepartementet. Förvaltningen har totalt sett en positiv inställning till slutbetänkandet. Åtskilliga förslag anges för att göra det möjligt för konsumenterna att konsumera hållbart. Viktiga förutsättningar för detta är att producenterna och handeln anpassar sortiment och utbud i hållbar riktning. Utredningen ger många förslag av varierad omfattning, somligt verkar mest visionärt medan annat verkar mera realistiskt och genomförbart. Arbetet för en hållbar utveckling och konsumtion är omfattande och för att komma någonstans är det troligen nödvändigt att göra som utredaren, Stefan Edman gjort, nämligen att sikta mot stjärnorna för att nå trädtopparna. En sammanfattning av utredningen biläggs. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att miljönämnden beslutar: att översända detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Ärendet Förvaltningen är positiv till slutbetänkandet Bilen, biffen och bostaden – handlingsplanen för hållbar konsumtion för hushållen. Utredning ger åtskilliga förslag anges för att göra det möjligt för hushållen att konsumera hållbart. Tyngdpunkten för utredningen ligger på att ringa in de basala ekologiska förutsättningarna för en långsiktigt hållbar konsumtion inom mat, boende och resande. Utredningen följer tre huvudspår, nämligen konsumtion av ”grönare” varor och tjänster och minskning av andelen varor vi konsumerar till förmån för resurssnåla tjänster. Den totala konsumtionen ska minska och vinsten ska tas ut i form av ledig tid med minskad köpkraft och belastning på miljön. Miljöförvaltningen lämnade tidigare i år synpunkter på utredningens del-betänkande. Dessa gäller fortfarande och tas inte upp på nytt. Synpunkterna följer utredningens indelning mat, boende, resande. Förvaltningens synpunkter Förvaltningens grundinställningen till slutbetänkandet är positiv. Arbetet för en hållbar utveckling och konsumtion är omfattande. Viktiga förutsättningar för detta är att producenterna och handeln anpassar sortiment och utbud i hållbar riktning. Utredningens många förslag är av varierad omfattning, en del verkar mest visionärt medan annat verkar mera realistiskt och genom-förbart. Vi välkomnar flertalet åtgärdsförslag som kan öka möjligheterna för en håll-bar konsumtion och underlätta för såväl konsumenter som producenter. Övergripande åtgärder Tydliggöra Konsumentverkets roll Inom området hållbar konsumtion är det viktigt att inte bara den ekologiska delen lyfts fram utan även frågor som rör de ekonomiska, sociala och etiska delarna. I detta sammanhang är det viktigt att Konsumentverket ges möjlighet att visa på den ekonomiska och etiska delen för att klargöra vikten av att vi inriktar handeln mot varor som kan sägas ge minskade ”fotavtryck” i ivärlden. Offentlig upphandling i bästa kvartilen Förslaget offentlig upphandling i bästa kvartilen är ambitiöst och positivt. Redan idag finns ett verktyg för den offentliga upphandlingen, det s k EKU-verktyget (internetbaserad databas med miljökriterier vid upphandling av varor och tjänster) vilket borde ge resultat om alla offentliga upphandlare använde detta. Att ge Miljöstyrningsrådet i uppdrag att starta det föreslagna utvecklingsarbetet är bra, men det är viktigt att även den sociala/etiska delen finns med. Eftersom den offentliga upphandlingen ska följa det europeiska regelverket med fri rörlighet av varor och tjänster inom unionen måste även ett aktivt arbete bedrivas inom EU för att påverka den befintliga lagstiftningen. Hem- och konsumentkunskap som skolämne En viktig förutsättning för en ny generation av hållbara konsumenter är att skolan lyckas bibringa eleverna nödvändiga förutsättningar att göra hållbara val. En förstärkning av ämnet på grundskoleområdet, där det finns idag, är i enlighet med denna strävan. Det kommer att kräva stora förändringar av lärarutbildningen och ökat antal timmar i läroplanen. För att det inte ska ske på bekostnad av annan viktig kunskapsförmedling bör man lyfta in och integrera dessa viktiga delar inom ramen för befintliga ämnen såsom matematik, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen liksom dagens hemkunskap och andra ämnen. Dessa olika ämnesområden rymmer idag mycket av denna kunskap, men den måste användas på ett tydligare sätt. På detta sätt läggs grunden redan till i grundskolan. Att skapa ytterligare ett kärnämne på gymnasienivå kommer att bli en utdragen fråga.– En enklare väg kan vara att integrera det viktiga ämnet hållbar konsumtion i befintliga ämnen där basen redan är given, t ex biologi, naturvetenskap, geografi, samhällskunskap, matematik Indikatorer för hållbar konsumtion Redan idag har ett antal indikatorer inom området miljö och hållbar utveckling tagits fram såväl på det internationella som nationella planet. Om ytterligare indikatorer ska tas fram bör dessa utvecklas och förfinas inom ramen för redan pågående indikatorarbete. Indikatorerna bör utformas så att de inte bara ger uppgifter för hela landet utan också är möjliga att arbeta med i kommunerna. Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet. Stärk marknaden för svenska baslivsmedel För Sverige är det bra med en stabil marknad för svenska baslivsmedel. Dessa livsmedel måste vara ekonomiskt konkurrenskraftiga om de inte ska riskera att förlora i kundintresse i jämförelse med billigare importerade livsmedel. Vidare är det viktigt att produktionen av svenska livsmedel sker på ett hållbart sätt, utan att detta påverkar priset i alltför stor utsträckning. Samtidigt är det viktigt att Sverige inom EU aktivt bedriver en förändring av jordbrukspolitiken, så att EU:s jordbrukspolitik utvecklas i hållbar riktning. Allmän ursprungsmärkning För att konsumenten ska veta var ett livsmedel har producerats och göra medvetna val är ursprungsmärkning en nödvändighet. Förslaget om allmän ursprungsmärkning gäller även butiks- och restaurangledet. Om ursprungsmärkning införs kan det innebära att mera tid måste avsättas för livsmedelstillsyn. Satsa på extensiv svensk nötköttsproduktion Förslaget om extensiv nötköttsproduktion är värt att överväga. Det bör tydligt anges var inom respektive region i landet det kan vara lämpligt med en sådan produktion, med tanke på risken för övergödning av sjöar, vattendrag och kustområden. Erfarenheterna av sensommarens utbrott i Västsverige av ehec-smitta bör också tas med i bedömningen – konflikten betande djur och nyttjande av ytvatten vid bevattning av grödor. Om man idag jämför importerat naturbeteskött med svenskt naturbeteskött kan man konstatera en klar prisdifferens. Visserligen är det svenska köttet – t ex Kaprifolkött KRAV-märkt, men med tanke på den långa transporten (från Sydamerika) av det importerade köttet borde skillnaden prismässigt vara mindre. En satsning på ett svenskt naturbeteskött bör även omfatta någon form av förenklad certifiering. När det gäller oberoende tillsyn och certifieringssystem i lantbruket kan en jämförelse göras med miljötillsynen vid företag med miljöledningssystem. Enligt Miljöbalkskommittén är miljöledningssystem verksamhetsutövarens eget instrument för att internt ordna miljöarbetet och åstadkomma miljö-förbättringar inom de områden och i den takt denne själv bestämmer. Myn-dighetstillsynen innebär en kontroll av att samhällets krav på verksamhets-utövaren är uppfyllda. Den tillsynen kan inte ersättas av företagsinterna miljöledningssystem. Erfarenheten visar att tillsynsbehovet inte minskar i miljöcertifierade företag. Mycket talar för att samma gäller för certifierade lantbruk. För att förenkla något när det gäller djurskyddstillsynen skulle ett system med egenkontroll kunna tas fram. Egenkontroll tillämpas och fungerar för andra verksamheter. Oavsett metod av djurhållning gäller självklart att djurskyddslagen måste följas eftersom den är mininivå för ett fungerande djurskydd. 2§ i djurskyddslagen som säger att ”djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom” får aldrig efterges. Miljöförvaltningen har tyvärr konstaterat att detta inte alltid är fallet. Öka andelen ekologiskt certifierade livsmedel Kostnaderna för att certifiera livsmedel påverkar självklart priset. Om man väljer att minska kostnaderna för ekologiskt certifierade livsmedel under en inledning genom att ge någon form av bidrag måste det tas med i beräkning-en att ett liknande system kan komma att krävas även för andra miljöcertifi-erade produkter. Möjligheten att skapa ett bascertifieringssystem, med minimala påslag på produkterna, bör övervägas. Förslaget att nå ett konsumtionsmål på 25 procent ekologiskt upphandlade och tillagade livsmedel inom stat, kommun och landsting senast 2010 är ett både vällovligt och optimistiskt mål. För att klara ett sådant mål inom kom-munerna, inom barnomsorg, skola och äldreomsorg, som är de stora enhe-terna för livsmedelsanvändning, kommer det att behövas extra resurser, för utbildning, information och inköp. Den redovisade studien om andelen eko-logiska livsmedel i offentliga storhushåll visar på att i snitt uppgår andelen ekologiska livsmedel till 2,5 procent av budgeten. Att på fem år nå målet 25 procent är optimistiskt och några delmål på vägen vore lämpligt, t ex 10 procent 2007 eller 15 procent 2008. Det måste framhållas att införandet av ekologisk mat i kommunernas verksamheter inte får ske på bekostnad av hälsan. Kvaliteten på den andel som inte är ekologisk får inte försämras för att ge utrymme för ekologiska produkter utan måltiderna måste följa Livsmedelsverkets rekommendationer. Ett viktigt förslag i utredningen är att driva vissa frågor inom EU för att minska kostnader för ekologisk produktion och förändra jordbrukspolitiken för att ge fördelar för ekologisk produktion i förhållande till dagens produktion. Sverige bör ta initiativ till detta tillsammans med länder med liknande intressen. Öka andelen Rättvisemärkta/Fairtrade-produkter Att använda Rättvisemärka produkter är ett sätt att ta ansvar för utvecklingen i utvecklingsländerna. Även i denna fråga bör Sverige ta initiativ inom EU. ”Grönt körkort” för butiksanställda Förslaget till ”grönt körkort” för de butiksanställda bör ligga inom ramen för butikernas kvalitets- och miljöarbete. Dagens officiella kvalitets- och miljöledningssystem (ISO 9001 och 14001) är sannolikt både för omfattande och kostsamma. Däremot borde man tillsammans med branschen kunna ta fram ett för verksamheten anpassat system inom vilket frågan om ”grönt körkort” bör kunna ligga. En jämförelse bör kunna göras med Göteborgs miljödiplomering (ett system för små och medelstora verksamheter som funnits i 10 år), som skulle kunna utvecklas i denna riktning. Möjligen skulle det s k livsmedelskörkortet för livsmedelsanställda, som f n diskuteras, kunna kombineras med "grönt körkort" för butiksanställda liksom för övriga anställda som arbetar med livsmedel. Bo hållbart – åtgärder för energi, kemiska ämnen och bruksföremål i våra bostäder Stimulera användningen av ”Göteborgsmodellen” Självklart är det viktigt att bedriva ett utvecklingsarbete i samverkan med företag, organisationer m fl. Utredningen framhåller här den s k Göteborgs-modellen och dess framgång i arbetet för att fasa ut mer eller mindre farliga produkter. Att Göteborgsmodellen har lyckats beror sannolikt på att man samarbetat i olika konstellationer med intresse i frågan. Utredningens förslag att ge Konsumentverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att bedriva ett praktiskt kemikaliearbete på detta sätt bör kompletteras med deltagande från kommuner, regioner, organisationer och företag et. Resa hållbart – åtgärder i transportsektorn Under denna rubrik ges en lång rad goda förslag, som främst ska minska utsläppen av växthusgaser men även medför minskade utsläpp av avgaser med lokal påverkan. Göteborgs stad har tidigare framfört möjligheten att arbeta med transportplaner. Göteborg stad har goda erfarenheter av bilpooler, både för arbetsplatser och privatpersoner och omfattande arbete pågår inom ramen för stadens KLIMP-arbete, bl a med direktbearbetning av bilister. Etableringen av externa köpcentra kan medföra att möjligheten till service i närområdet utarmas och på sikt försvinner. En tillståndsprövning enligt utredningens förslag skulle kunna vara en metod att begränsa de negativa effekterna, men minst lika viktigt är att kommunerna har en medveten, långsiktig planering i samarbete med närliggande kommuner. Förslaget att nya externa köpcentra ska prövas enligt Miljöbalken kan kanske vara en möjlighet för att bättre styra utvecklingen av sådana centra. Det förefaller dock rimligare att hantera frågan via PBL med krav på miljökonsekvensbeskrivning och klara planbestämmelser. Utredningar av nya effektiva former av kollektivtrafik, t ex spårbilsystem, kan vara positivt. Det är emellertid viktigt att sådana utredningar av nya ”avancerade” system inte skymmer mera närliggande åtgärder och behovet av att utveckla och förstärka den kollektivtrafik som finns idag. Göteborg den 28 september 2005 Ingvar Göran T f Direktör Annika Friberg Agenda 21 Göteborg Bilaga: Sammanfattning av utredningen Bilaga 11 Yttrande från SDN Torslanda Protokollsutdrag sammanträde 2005-10-04 § 121 Yttrande över Jordbruksdepartementets remiss Bilen, Biffen Bostaden Hällbara laster -Smartare konsumtion (SOU 2005:51) Förvaltningen har upprättat tjänsteutlåtande den 7 september 2005 med synpunkter på rubricerat slutbetänkande. Beslut - Nämnden beslutar att som eget yttrande till kommunstyrelsen översända tjänsteutlåtandet. Vid protokollet Lena Sandberg Justerat 2005-10-11 Kurt Arvidsson Ingemar Drottinger Tjänsteutlåtande 2005-09-07 Yttrande över Jordbruksdepartementets remiss Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster-Smartare konsumtion(SOU 2005:51) FÖRSLAG TILL BESLUT Stadsdelsnämnden Torslanda föreslås besluta att som eget yttrande till kommunstyrelsen översända föreliggande handling SAMMANFATTNING AV UTREDNING I slutbetänkandet visas hur hushållens konsumtion kan bli "smartare" för både plånboken, hälsan, miljön och det globala resursutnyttjandet. Förutsättningen är att två spår kompletterar varandra: "Grönare" konsumtion och samtidigt - för att undgå ett nollsummespel - en växande andel resurssnål tjänstekonsumtion. Ambition har varit att försöka hitta positiva styrmedel, "bonusar" för bra insatser. Samhället bör också genom sänkta arbetsgivaravgifter på vissa sektorer locka till mer resurssnål konsumtion av bl. a. kultur, vård, utbildning, hälsa, hushållsnära tjänster. UTREDNINGENS FÖRSLAG De förslag som kan påverka SDF Torslanda direkt är i första hand: · Arbetsgivare skall kunna sponsra kollektivtrafikkort och cyklar åt sina anställda utan att betala sociala avgifter och utan att den anställde förmånsbeskattas. Schablonavdrag för jobbresa, oavsett bil/cykel/buss etc. · Kommuner skall kunna upprätta transportplaner för att minska onödiga transporter · Kommuner och landsting skall upphandla produkter i "bästa kvartil". · 25 procent av de livsmedel som upphandlas och tillagas i stat, kommun och landsting år 2010 skall vara ekologisk certifierade; bonus till kommuner och landsting för att påskynda detta. · Halverad moms på ekologiskt certifierade samt rättvisemärkta varor. · Uppmana kommuner och landsting att handla rättvisemärkt. · Regeringen bör initiera en nationell satsning på utbildning som skall ge mer så kallad S.M.A.R.T.-mat i offentliga sektorn (innebär större andel bröd, potatis och grönsaker, halvering av mängden godis, chips och läsk, mer ekologisk mat, cirka 25 procent mindre konsumtion av kött samt miljöanpassade transporter). · Kunskapslyft om mat, hälsa, ekonomi och miljö. · Fler undervisningstimmar i hem- och konsumentkunskap i grundskolan FÖRVALTNINGENS SYNPUNKTER SDF tillstyrker förslagen angående trafik. De ligger helt i linje med förvaltningens miljö- och trafiksäkerhetsplan som innehåller åtgärder för resor till och från arbetet, tjänsteresor och barn och äldres resor. SDF understryker att det även behövs insatser för att ändra människors attityder och beteende avs. resvanor. I Torslanda finns t.ex. Vandrande skolbussar vid några skolor. Barnen går tillsammans till skolan istället för att bli skjutsade. Detta har medfört att trafikproblemen kring skolorna har försvunnit, miljön har blivit bättre, barnen piggare och de har även fått en större social gemenskap. När det gäller upphandling, inköp och användning av ekologiska och rättvisemärkta produkter anser SDF att dessa måste bli billigare för att den önskade volymen skall uppnås. I dagsläget är de flesta av dessa varor betydligt dyrare än motsvarande konventionella. Trots att SDF har politiska mål för andelen ekologiska livsmedel och målmedvetet har arbetat med frågan de senaste åren bl.a. genom att delta i projektet Miljömåltider, där matsedlar säsongsanpassas och utbildning ges i ekologisk matlagning har vi inte lyckts nå mer än 5, 1 % ekologiska livsmedel 2004. Motsvarande siffra för hela Göteborg är 2,7 %. När det gäller rättvisemärkta livsmedel är tillgången till dessa mycket begränsad. SDF tillstyrker förslaget att satsa på utbildning enl. SMART och att genomföra ett kunskapslyft avs. mat, miljö, ekonomi och hälsa. Det ligger väl i linje med förvaltningens arbete. När det gäller utökad undervisning i hem- och konsumentkunskap skulle detta förmodligen innebära en fördyring för förvaltningen om inte undervisningstimmar i andra ämnen minskas. SDF anser att frågan bör utredas ytterligare och i samband med andra översyner av läroplanen. SDF förordar istället att ansvaret för hållbar konsumtion ligger på alla skolämne och integreras i den vanliga undervisningen. Detta behöver inte innebära några ökade kostnader. GÖTEBORGS STAD Torslanda Sven Höper stadsdelschef Erén Andersson miljö- och upphandlingsledare Bilaga 12 Yttrande från trafiknämnden Protokollsutdrag 2005-09-29 § 166 a) Slutbetänkande ”Bilen, Biffen, Bostaden, Hållbara laster – Smartare konsumtion” (SOU 2005:51) Yttrande KS Förslag till beslut enligt skrivelse b) www.nyalagar.nu - information § 166 a Roland Rydin (m) yrkar bifall till kontorets förslag med tillägg att första att-satsen bör ha följande lydelse: ”att tillstyrka utredningens förslag vad gäller kapitel 5.” Nämnden beslutar bifalla kontorets reviderade förslag i enlighet med Roland Rydins (m) yrkande att tillstyrka utredningens förslag vad gäller kapitel 5 att som eget yttrande till Kommunstyrelsen översända kontorets tjänsteutlåtande. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. § 166 b Ma-Lou Wihlborg informerar kort om kontorets webbportal: www.nyalagar.nu. Det är en samlingsplats för lagar som behöver ändras för att vi skall kunna få ett miljöanpassat resande. Redogörelsen antecknas till protokollet. Vid protokollet: Eva Nordqvist Justerat: Leif Blomqvist Roland Rydin Tjänsteutlåtande 2005-09-29 Slutbetänkande ”Bilen, Biffen, Bostaden, Hållbara laster – Smartare konsumtion” (SOU 2005:51) Sammanfattning Trafikkontoret väljer att svara på de delar som berör resande och transporter, vilket främst behandlas i kapitel fem i utredningen. Där presenteras sex strategier för att styra mot ett mer hållbart resande. Dessa är: - stimulans till hållbara bilinköp med bonus och skatter premiering av miljövänliga arbetsresor med bonus och ändrade regler stärkt kollektivtrafik utbyggnad av bilpooler underlättas nya externa köpcentra tillståndsprövas pilotprojekt med spårbilstaxi. Trafikkontoret anser att utredningens förslag är bra och väl underbyggda. Flera av förslagen överensstämmer också med de förslag som Trafikkontoret driver och som presenteras på hemsidan www.nyalagar.nu. Trafikkontoret anser därför att det är hög tid att gå från ord till handling. Det krävs ändrade lagar och regler nationellt för att vi skall kunna påverka arbetsresorna. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att tillstyrka utredningens förslag vad gäller kapitel 5 att som eget yttrande till Kommunstyrelsen översända kontorets tjänsteutlåtande. Lars-Bertil Ekman Trafikdirektör Anders Roth Miljöchef Yttrande Utredningens innehåll berör huvudsakligen tre områden; mat, boende och transporter. Trafikkontoret väljer därför att svara på den del som gäller transporter. I utredningen är det kapitel fem som heter ”resa hållbart – åtgärder i transportsektorn”. En generell synpunkt är att utredningen lägger många bra förslag till åtgärder som förefaller vara väl underbyggda. Speciellt glädjande är att förslag presenteras som berör såväl fordonsparkens miljöprestanda som åtgärder vilka syftar till att påverka arbetsresorna. Flera av förslagen överensstämmer med de förslag som Trafikkontoret driver och som presenteras på hemsidan www.nyalagar.nu. Trafikkontoret anser därför att det är hög tid att gå från ord till handling. Det krävs ändrade lagar och regler nationellt för att vi skall kunna påverka arbetsresorna. Utredningen presenterar sex huvudstrategier för att gå mot ett mer hållbart resande. Trafikkontorets kommentarer om dessa följer den ordning i vilken de presenteras i utredningen. Strategi 1: Stimulans till ekonomiskt och ekologiskt hållbara bilköp Bland de förslag som presenteras anser Trafikkontoret att en förändring av förmånsskattesystemet är viktigast. Att få in en bränsleförbrukningsrelaterad komponent i förmånsskattesystemet är väsentligt för att kunna påverka nybilsförsäljningen till att premiera mer bränslesnåla bilar. Vid en sådan förändring är det dock viktigt att se till att miljöfordon får en fortsatt konkurrensfördel gentemot konventionella fordon, enligt samma princip som föreslås i utredningen. Det gäller då främst fordon som kan köras biobaserade drivmedel och därför har lägre koldioxidutsläpp även om bränsleförbrukningen är den samma som för ett konventionellt fordon. Strategi 2: Premiera miljövänliga arbetsresor genom förändrade regler Trafikkontoret anser att de tre förslag som lagts är mycket viktiga för att förändra arbetsresorna. Att ge arbetsgivare möjlighet till att ge kollektivtrafikkort eller cykelförmån utan att betala sociala avgifter kommer att få fler företag motiverade att vilja arbeta med sina anställdas arbetsresor. En fråga som annars lätt hamnar i skymundan. I kombination med den förändrade tillämpningen av förmånsbeskattning av pplatser, så innebär premiering av kollektivtrafik och cykel också möjlighet att lyfta fram positiva incitament i en förändring. Gällande transportplaner, så är det enligt Trafikkontoret en nödvändig åtgärd som behövs för att få fler företag delaktiga i att hitta lösningar på hur anställda och kunder skall ta sig olika etableringar med andra sätt än bara bil. Trafikkontoret har erfarenhet av hur dagens lagstiftning med miljöbalken och PBL inte täcker detta område och välkomnar därför den föreslagna förändringen. Strategi 3: Stärk kollektivtrafiken och cykelåkandet Trafikkontoret stödjer samtliga de förslag som presenteras. Att kommuner, av exploatören, ges rätt att ta betalt för kollektivtrafikens drift till nya områden är också en fråga som mycket väl kan vara del av en transportplan som togs upp i huvudstrategi 2. Strategi 4: Stöd utbygganden av bilpooler Trafikkontoret har i flera olika omgångar skrivit till både Vägverket och regeringen för att få en anpassning av bl a trafikförordningen med syfte att kunna upplåta särskilda parkeringsplatser för bilpoolsbilar. Därför välkomnar Trafikkontoret ett sådant förslag av utredningen. Vidare är det mycket viktigt för bilpoolsutvecklingen att utredningens förslag om att koppla ihop bilpooler med kollektivtrafiken får ordentligt genomslag. Strategi 5: Tillståndspröva nya externa köpcentra Trafikkontoret tillstyrker. Tyvärr kommer förslaget tio år för sent. Strategi 6: Satsa på pilotförsök med spårbilstaxi Trafikkontoret är positivt till att följa eventuella försök med spårtaxi. Bilaga 13 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande Bilen, Biffen, Bostaden – SOU 2005:51 Göteborgs Stad har fått möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat ärende. Göteborg har varit s.k. testkommun och finner att utredningen tagit del av kommunens erfarenheter. Området hållbar konsumtion är angeläget och innefattar det mesta. Göteborgs stad lämnar synpunkter på de förslag som tydligt berör kommunen och som staden bedömer vara bra och utvecklingsbara. Övergripande åtgärder Den offentliga upphandlingen kan utgöra ett ”draglok” i strävan att genom större volymer ge lägre priser på hållbara produkter och tjänster. Miljöstyrningsrådet och andra organisationer, som arbetar med upphandlingsstöd och utbildningsverksamhet, är viktiga. Mot bakgrund av att riksdagen nyligen beslutat om vilka kärnämnen som ska finnas i den reviderade gymnasieskolan bedöms förslaget att hem- och konsumentkunskap införs som kärnämne inte längre aktuellt. Istället bör övervägas huruvida det är möjligt att lägga in/tydliggöra konsumentperspektivet i kursplaner eller arbeta in dessa perspektiv i läromedel som används i gymnasieskolan. Det är också angeläget att all lärarutbildning förstärks och utvecklas inom området miljö/konsumtion och hållbar utveckling. Staden delar utredningens förslag om en tydligare och mer framträdande roll för Konsumentverket inom hållbarhetsområdet. Samtidigt, vill staden, framhålls vikten av det lokala perspektivet och kommunernas agerande. Ät hållbart Åtskilliga bra förslag presenteras för att möjliggöra för konsumenter att göra medvetna val av hållbara varor. Viktiga förutsättningar är ökad medvetenhet och tydlig märkning. Den offentliga sektorn har genom konkret agerande en större möjlighet att påverka attityder och beteenden än generella informations- och marknadsföringskampanjer. Göteborgs Stad har länge arbetat aktivt för att öka andelen ekologiska livsmedel, på senare tid även rättvisemärkta produkter. Det största hindret för att uppnå målen är priset och därför välkomnas de förslag, både nationella och i förhållande till EU, som kan innebära en annan prisbild i förhållande till konventionella varor. Bo hållbart Göteborgs stad ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag, så som de presenteras i boendeavsnittet. Förslagen rörande energieffektivisering och hållbara energislag ligger i linje med de mål och riktlinjer som fastställts i kommunens energiplan och kommunfullmäktiges budget. Fastighetsbeståndet står inför ett stort underhållsbehov framöver, samtidigt som andelen äldre ökar. Staden understryker i sammanhanget möjligheten att kombinera ROT-åtgärder med åtgärder för att förbättra den fysiska tillgängligheten för äldre i befintliga bostadsbestånd. Den särskilda beredning som regeringen föreslås tillsätta kan bli framgångsrik genom ett brett samarbete mellan berörda aktörer. Det är viktigt att hela livsmiljön beaktas och inte bara själva bostaden. Res hållbart Under denna rubrik ges många goda förslag som främst ska minska utsläppen av växthusgaser men även medför minskade utsläpp av avgaser med lokal påverkan. Det är angeläget att genom förändringar i förmånsskattesystemet stimulera ekonomiskt och ekologisk hållbara bilköp. Att få in en bränsleförbrukningsrelaterad komponent är väsentligt och vid en sådan förändring är det viktigt att se till att miljöfordon får en fortsatt konkurrensfördel gentemot konventionella fordon. Göteborg har goda erfarenheter av såväl bilpooler som gröna transportplaner. Transportplaner kan bidra till att exploatörer i större utsträckning och i tidigare skeden beaktar och planerar för hållbara trafiklösningar. De förslag som behandlar möjligheten för kommunen att ta betalt för drift av kollektivtrafiken är också intressanta. Men en hel del frågeställningar behöver utredas vidare. Förslaget att nya externa köpcentra ska prövas enligt miljöbalken kan vara en möjlighet för att bättre styra utvecklingen av sådana centra. Det förefaller dock rimligare att hantera frågan via PBL med krav på miljökonsekvensbeskrivning och klara planbestämmelser. Utredningar av nya effektiva former av kollektivtrafik, t ex spårbilsystem, kan vara positivt. Det är emellertid viktigt att sådana utredningar av nya ”avancerade” system inte skymmer mera närliggande åtgärder och behovet av att utveckla och förstärka den kollektivtrafik som finns idag. För Göteborgs kommunstyrelse