Genetik

Arvet, gener
och bioteknik
Namn: ………………………………………………………………………………………
Klass:
9C
Arvet, gener och bioteknik
Tidsplanering och litteratur att söka i:
9C
Teori
Läxförhör/Klar
Uppgifter, diskussion, laboration s.6-11
Må 22/2
Genomgång + filmer
(180 min)
Arbeta själv med frågor s.12-13
Ti 23/2 Genomgång + filmer
(150 min) Arbeta själv med frågor och bok s.14-16 (extra 17-18)
On 24/2 Genomgång + filmer
(180 min) Arbeta med frågor s.19-20 (extra 17-18)
To 25/2 Genomgång + filmer
(150 min) Arbeta själv med frågor och bok s.21-23
Genomgång + filmer
Fr 26/2
Diskussion s.20
(190 min)
Må 7/3
(50 min)
Fr 11/3
(50 min)
Utvärdering
Skriftligt prov på frågorna i arbetshäftet
Korta och många frågor
Skriftligt prov på frågorna i arbetshäftet
Långa och få frågor
Biologi Spektrum (svart bok):
 Gener är recept på proteiner
 Gener för arvet vidare
 Sjukdomsgener och genteknik
 Från avel till genslöjd
 Gener med nya uppdrag
 En bot mot svälten?
Klar med s.6-13
Klar med s.14-16
Test 1. på s.13-16
Klar med s.19-20
Test 2. på s.19-20
Klar med s.21-23
Test 3. på s.21-23
Klar med alla frågor
s.13-16 + 19-23
PROV
PROV
s.398-402
s.403-409
s.410-415
s.418-422
s.423-427
s.428-431
Viktiga begrepp:












Cellkärna
DNA
Gen
Kvävebas
Aminosyra
Protein
Ribosom
Proteinsyntes
Stamcell
Genreglering
Kromosom
Kromosompar












Könskromosomer
Vanlig celldelning – mitos
Reduktionsdelning – meios
Tvillingar
Dominant gen
Vikande gen (recessiv)
Korsningsschema
Mutation
Dominant sjukdomsanlag
Vikande sjukdomsanlag
Könsbundet arv
Färgblindhet
2











Blödarsjuka
Downs syndrom
Hybrid-DNA-teknik
Genterapi
Homozygot
Heterozygot
Avel
Förädling
Bioteknik
Genteknik
GMO
Arvet, gener och bioteknik
Arbetssätt:




Uppgifter
Genomgångar
Film
Undersökningar
Dessa förmågor ska du träna:



Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och
ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Genomföra systematiska undersökningar i biologi.
Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll:





Aktuella samhällsfrågor, till exempel bioteknik
Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö.
Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker .
Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån
evolutionsteorin.
Historiska och nutida upptäckter samt deras betydelse för samhällets och människans
levnadsvillkor, till exempel penicillin och transplantationer
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och
diskussioner
”Anledningen till att japaner är så korta
och har gul hudfärg är att de bara har
ätit fisk och ris i tvåtusen år.
Om vi istället äter hamburgare och potatis
de närmaste tusen åren så kommer vi att bli
längre, vita i hyn och blonda.”
Den Fujita, chef för McDonald’s i Japan
3
Arvet, gener och bioteknik
Kunskapskrav:
E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör hälsa och skiljer då fakta
från värderingar och formulerar
ställningstaganden med enkla
motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och
framför och bemöter åsikter och
argument på ett sätt som till viss del för
diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör hälsa och skiljer då
fakta från värderingar och formulerar
ställningstaganden med utvecklade
motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor
och framför och bemöter åsikter och
argument på ett sätt som för
diskussionerna framåt.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika källor
och för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om
informationens och källornas trovärdighet
och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett i
huvudsak fungerande sätt i diskussioner.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika källor
och för utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett
relativt väl fungerande sätt i
diskussioner.
Eleven har goda kunskaper om biologiska
sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom
dessa med relativt god användning av
biologins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör hälsa och skiljer då
fakta från värderingar och formulerar
ställningstaganden med välutvecklade
motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor
och framför och bemöter åsikter och
argument på ett sätt som för
diskussionerna framåt och fördjupar
eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika källor
och för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett
väl fungerande sätt i diskussioner.
Eleven har grundläggande kunskaper om
biologiska sammanhang och visar det
genom att ge exempel och beskriva
dessa med viss användning av biologins
begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang om hälsa,
sjukdom, sexualitet och ärftlighet och
visar då på enkelt identifierbara
samband som rör människokroppens
byggnad och funktion.
Eleven undersöker olika faktorers
inverkan på ekosystem och populationer
och beskriver då enkelt identifierbara
ekologiska samband och ger exempel på
energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss
del underbyggda resonemang kring hur
människan påverkar naturen och visar på
några åtgärder som kan bidra till en
ekologiskt hållbar utveckling.
Eleven kan ge exempel på och beskriva
några centrala naturvetenskapliga
upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Eleven kan föra utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang om hälsa,
sjukdom, sexualitet och ärftlighet och
visar då på förhållandevis komplexa
samband som rör människokroppens
byggnad och funktion.
Eleven undersöker olika faktorers
inverkan på ekosystem och populationer
och beskriver då förhållandevis
komplexa ekologiska samband och
förklarar och visar på samband kring
energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang
kring hur människan påverkar naturen
och visar på fördelar och
begränsningar hos några åtgärder som
kan bidra till en ekologiskt hållbar
utveckling.
Eleven kan förklara och visa på
samband mellan några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
4
Eleven har mycket goda kunskaper om
biologiska sammanhang och visar det
genom att förklara och visa på
samband inom dessa och något
generellt drag med god användning av
biologins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om hälsa,
sjukdom, sexualitet och ärftlighet och
visar då på komplexa samband som rör
människokroppens byggnad och funktion.
Eleven undersöker olika faktorers
inverkan på ekosystem och populationer
och beskriver då komplexa ekologiska
samband och förklarar och
generaliserar kring energiflöden och
kretslopp.
Dessutom för eleven välutvecklade och
väl underbyggda resonemang kring hur
människan påverkar naturen och visar ur
olika perspektiv på fördelar och
begränsningar hos några åtgärder som
kan bidra till en ekologiskt hållbar
utveckling.
Eleven kan förklara och generalisera
kring några centrala naturvetenskapliga
upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Arvet, gener och bioteknik
Exempel på frågeställningar
Exempel på provfrågor som kräver faktakunskaper men relativt korta svar:

Förklara begreppen kromosom, dominant gen, mutation och genterapi.

Koppla samman cellerna till vänster med kromosomuppsättningen till höger
1 Äggcell från kvinna
A 22X eller 22Y
2 Hudcell från en kvinna
B 44XX
3 Spermie från en man
C 44XY
4 Njurcell från en kvinna
D 22X

Ge exempel på vad som orsakar mutationer, och vad mutationer kan leda till.

Vilka påståenden är felaktiga? Förklara varför!
A Vi har 46 kromosomer.
B Tvåäggstvillingar har identiska arvsanlag.
C Cancer beror vanligen på mutationer i kroppscellerna.
D När könsceller bildas blandas arvsmassan så att varje könscell får en unik
uppsättning gener.
Exempel på provfrågor där du förväntas förklara sammanhang och använda begrepp:

Förklara hur proteiner bildas i cellerna – från DNA i cellkärnan till ett färdigt protein.
Rita modeller!

Mutationer kan uppstå i både könsceller och kroppsceller. Varför kan mutationer i
spermier och äggceller få andra följder än mutationer i kroppsceller?

Några ungdomar diskuterar genmodifiering och använder sig av olika argument.
Vem använder ett naturvetenskapligt argument?
A Genmodifiering är ett brott mot livets helighet.
B Genmodifiering sker främst där det är lönsamt.
C Genmodifiering kan få en organism att tillverka nya kemiska ämnen.
D Genmodifiering kan hjälpa till att bota världssvälten.

Ge ett argument för varför genmodifiering skulle kunna leda till en minskad användning
av bekämpningsmedel. Ge sedan ett argument för motsatsen.

Ge exempel på naturvetenskapliga upptäckter som har att göra med arvet,
och förklara vilken betydelse upptäckterna har haft för människors levnadsvillkor.
5
Arvet, gener och bioteknik
Laboration - DNA från munnen
Uppgift:
 Undersök ditt eget DNA från munnen.
Material:
 Natriumklorid
 Alkohol (T-röd)
 Diskmedel
 Övrigt material: …………………………………………………………………………………………………………………………
Genomförande:
1. Läs igenom hela instruktionen. Planera hur du ska lägga upp laborationen och
vilka material du kan tänkas behöva - fyll på listan ovan.
2. Blanda ihop en 1% saltlösning (ex; 1ml i 100ml vatten).
3. Tugga lätt på kinden i 30 sekunder och skölj munnen direkt efter med
saltlösningen i 60 sekunder – svälj inte!
4. Spotta ut saltlösningen i en bägare eller dylikt.
Häll lite av lösningen (ca 2 cm) i ett rent provrör.
5. Blanda lika delar diskmedel och vatten (ca 1 - 1,5 cm av vardera ämne) i ett
nytt provrör. Tillsätt mixen till provröret med saltlösningen.
Diskmedel öppnar cell- och kärnmembranen så att DNA blir fritt i lösningen.
6. Tillsätt en pipett alkohol (T-röd) i ytan till lösningen i provröret.
Låt alkoholen rinna längs insidan på provröret (vinkla provröret).
Saltvatten och etanol gör att DNA fälls ut och blir synligt!
7. Låt provröret stå en stund. Den vita ringen som bildas strax under ytan
är söndertrasad DNA från de yttersta muncellerna.
8. Prova att vira upp DNA med en tandpetare, och gör i ordning ett preparat
som du kan titta på i ett mikroskop! Rita vad du ser här!
Resultat och slutsats: ……………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………………………………………….
6
Arvet, gener och bioteknik
Laboration - DNA från kiwi
Uppgift:
 Undersök om du kan hitta DNA från en kiwi.
Material:
 Kiwi
 T-röd (alkohol)
 Natriumklorid
 Diskmedel
 1 liten bägare
 Tratt





Filtreringspapper
Mätglas
Pinne
Sked
Lupp eller mikroskop
Genomförande:
1. Hämta allt material du behöver enligt listan och genomförandet (läs allt innan du börjar).
2. Mosa en bit av kiwin i en bägare.
3. Späd 5 ml diskmedel med 50 ml vatten.
4. Täck fruktmoset med det utspädda diskmedlet.
5. Tillsätt en nypa salt och blanda väl.
6. Gör i ordning filterpapper i en tratt och ställ i en bägare.
7. Häll fruktmoset i tratten och filtrera.
8. Mät hur stor volum du fått av det filtrerade fruktmoset.
Tillsätt försiktigt en lika stor mängd (iskall) T-röd.
9. Försök nysta upp lite DNA med en pinne, och gör i ordning ett preparat
som du kan titta på i ett mikroskop! Rita vad du ser här!
Resultat och slutsats: ……………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………………………………………….
7
Arvet, gener och bioteknik
Uppgift – Arv och miljö
Går alla egenskaper i arv från våra föräldrar?
Eller beror vissa endast av miljön omkring oss?
Kan en egenskap bero både på arv och miljö?
1. Titta på egenskaperna nedan, och fundera över vilka som enbart beror av arv,
vilka egenskaper som endast beror av miljön och vilka egenskaper som beror
på både arv och miljö.
2. Fyll i egenskaperna i tabellen.
3. Skriv en motivering till minst 3 av dina val och lämna in till läraren.






Förmåga att tala
Kroppslängd
Skonummer
Ondska
Skönhet
Hårfärg
Enbart miljön






Kriminalitet
Intelligens
Argsinthet
Förmågan att gå
Muskelstyrka
Tecknartalang
Både miljö och arv
8






Bollsinne
Homosexualitet
Ärlighet
Ögonfärg
Musikalitet
Matematikbegåvning
Enbart arv
Arvet, gener och bioteknik
Uppgift – Hur olika är vi egentligen?

Vilket nummer blir du (1-128)? …………………………………………………………….
o
o
o
o
o
Figuren visar sju ringar som är numrerade från mitten och utåt.
Varje ring betecknar ärftliga egenskaper.
Färga ringens plussida om du har egenskapen, eller minussida om du saknar egenskapen.
Du ska alltså bara markera ett plus eller ett minus i varje ring!
När du går vidare till fråga 2. utgår du den halva som du färgat på fråga 1.
Till slut ska du bli ett nummer mellan 1-128.
+
-
Fråga 1. Kan du rulla tungan till ett U?
Ja
Nej
Fråga 2. Är din öronsnibb fri eller fast?
Fri
Fast
Fråga 3. Har du öronutskott?
Ja
Nej
Fråga 4. Är du fräknig?
Ja
Nej
Fråga 5. Har du smilgropar?
Ja
Nej
Fråga 6. Vilken färg har dina ögon?
Bruna/gröna
Blå/grå
Fråga 7. Har du lockigt eller rakt hår?
Lockigt
Rakt
9
Arvet, gener och bioteknik
Bilder på egenskaper
Fri öronsnibb
Öronutskott
Fast öronsnibb
V-format hårfäst
Ej öronutskott
Uppnäsa
Vänster tumme över höger
Rakt hårfäste
Rak nästipp
Inåtböjda lillfingertoppar
10
Arvet, gener och bioteknik
Uppgift – Egenskaper i familjen
Dominanta anlag
Jag 2.
1.
Brun och grön ögonfärg (dominerar över blå och grå.)
2.
Normal syn.
3.
Grop i hakan.
4.
Skrattgropar i kinderna.
5.
Förmåga att rulla tungan till ett rör.
6.
Mörkt hår (dominerar över ljust.)
7.
Ej rött hår (dominerar över rött hår.)
8.
Lockigt hår.
9.
V-format hårfäste (dominerar över rakt.)
3.
4.
5.
10. Medsols hårvirvel (dominerar över motsols.)
11. Normal pigmentering (dominerar över albino.)
12. Fräknar.
13. Fria öronsnibbar (dominerar över fastvuxna vid kinden.)
14. Böjd näsa (dominerar över rak.)
15. Rak nästipp (dominerar över uppnäsa.)
16. Vida näsborrar (dominerar över trånga.)
17. Fylliga läppar (dominerar över smala.)
18. Skomakartumme med övre delen av tummen bakåtböjd.
19. Inåtböjda lillfingertoppar (dominerar över raka.)
20. Högerhänthet (dominerar över vänsterhänthet.)
21. Höger tumme överst vid knäppta händer.
22. Höger underarm överst vid korslagda armar.
23. Blodgrupp A, AB, B (dominerar över blodgrupp O.) Få vet!
1. Markera vilka dominanta anlag DU har genom att markera ruta 1.
Om egenskapen visar sig är det dominant.
2. Undersök hemma om du och din familj har samma anlag.
Låt då exempelvis kolumn 2. vara mamma, kolumn 3. pappa, kolumn 4. syster
och så vidare.
3. Diskutera
a) Har du och din familj samma anlag?
b) Vad kan skillnader bero på?
c) Tror du människors egenskaper på olika världsdelar skiljer sig åt? Varför?
11
Arvet, gener och bioteknik
Cellens delar och funktioner
Bi Spektrum s.231
Kroppen hos en vuxen människa innehåller ungefär 100.000 miljarder celler.
1.
Beskriv kortfattat vad cellens delar har för funktion.
2.
Placera ut cellens delar på bilden.
3.
a) Vad kallas den kemiska reaktion som ger cellen energi?
b) Skriv en formel för den kemiska reaktionen.
c) Vad händer om cellen inte får bränsle?
Del i cellen
Funktion/Beskrivning
A. Cellkärna
B. Ribosomer
C. Mitokondrier
D. Cellmembran
E. Lysosom
12
Arvet, gener och bioteknik
Gener är recept på proteiner
Bi Spektrum s.398-402
4.
Vad handlar genetik om?
5.
Var i kroppen finns dina arvsanlag?
6.
Vilka två huvuduppgifter har våra gener?
7.
Beskriv hur ”bokstäverna” i DNA är sammankopplade i baspar.
Rita en enkel bild av DNA och förklara hur informationen finns lagrad.
8.
a) Vad består en gen av?
b) Ungefär hur många gener har vi människor?
9.
Vilken betydelse tror forskarna att överskotts-DNA har?
10. a) Vad heter de byggstenar som bygger upp proteinerna?
b) Beskriv hur ett protein bildas, från DNA i cellkärnan till ett färdigt protein.
Använd gärna bilden nedanför eller rita en egen!
CELLKÄRNA MED ARVSMASSA (DNA)
13
Arvet, gener och bioteknik
Gener för arvet vidare
Bi Spektrum s.403-405
11. a) Hur många kromosomer har människans kroppsceller?
b) Hur många kromosompar har människans kroppsceller?
12. Celler dör och måste ersättas. Beskriv med hjälp av modellen
nedanför hur ”vanliga celler” förökar sig och blir kopior av
”modercellen”. Vad händer i varje steg?
(Modellen är förenklad och innehåller bara 2 av 46 kromosomer.)
13. a) Vad kallas kromosompar nummer 23 med annat namn?
b) Hur ser du på kromosomerna om det är en man eller en kvinna?
c) Varför har en könscell inte lika många kromosomer som en vanlig cell?
14. Förklara skillnaden mellan tvåäggstvillingar och enäggstvillingar.
15. Vilket påstående är felaktigt? Motivera ditt svar.
A) Vi har 46 kromosomer. Två av dem är könskromosomer, pojkar har XY och flickor XX.
B) Cancer beror vanligen på mutationer i kroppscellerna.
C) Tvåäggstvillingar har identiska arvsanlag.
D) När könscellerna bildas blandas arvsmassan så att varje könscell får en unik
uppsättning gener. Därför blir inte syskon identiskt lika.
16. Visa i korsningsschemat nedan hur barnets kön ärvs.
MAN
KVINNA
14
Arvet, gener och bioteknik
Celldelning (bilder från Bi spektrum)
15
Arvet, gener och bioteknik
Gener för arvet vidare
Bi Spektrum s.406-409
17. Varför förekommer gener parvis?
18. Anlag kan antingen vara dominanta eller vikande (recessiva).
a) Ge minst tre exempel på egenskaper som är dominanta.
b) Beskriv hur korsningsscheman kan visa hur arvsanlag ärvs.
19. Sonja och Erik ska skaffa barn. Sonja har bruna ögon med två dominanta anlag (BB)
för ögonfärg och Erik har blå ögon med två vikande anlag (bb) för ögonfärg.
a) Visa i korsningsschemat hur barnets ögonfärg kan komma att se ut.
b) Hur stor är chansen att Sonjas och Eriks första barn får bruna ögon?
Erik
Sonja
20. Förändras sannolikheten om Sonja istället har bruna ögon med ett dominant anlag och
ett vikande anlag (Bb) för ögonfärg och Erik har blå ögon med två vikande anlag (bb)
för ögonfärg?
a) Visa i korsningsschemat hur barnets ögonfärg kan komma att se ut.
b) Hur stor är chansen att Sonjas och Eriks första barn får bruna ögon?
Erik
Sonja
21. Daniel och Johanna har båda lockigt hår. De väntar sitt första barn och de funderar på
hur deras barns hår kan se ut. Båda har ett dominant anlag (L) och ett vikande anlag (r).
a) Visa i korsningsschemat hur barnets hår kan komma att se ut.
b) Hur stor är chansen att Daniels och Johannas första barn får rakt hår?
Daniel
Johanna
16
Arvet, gener och bioteknik
Gener för arvet vidare
Extra korsningsscheman
Homozygot - Två gener som är likadana kallas homozygoter.
Ex. två dominanta gener eller två vikande gener.
Heterozygot - Två gener som är olika kallas heterozygota.
Ex. en dominant och en vikande gen.
Blå ögonfärg kan alltså bara vara homozygota.
Bruna ögon kan vara antingen homozygota eller heterozygota.
22. a) Vad kallas ett genpar med två dominanta gener?
b) Vad betyder hetero?
c) Är en person med blå ögonfärg homozygot eller heterozygot? Motivera.
23. Anlag för fria öronsnibbar är dominant (D) över fasta öronsnibbar (v).
a) Vilket av genparen 1-3 visar en homozygot öronsnibb?
b) Vilket av genparen 1-3 visar en heterozygot öronsnibb?
c) Har en person med anlagen Dv fria eller fasta öronsnibbar?
Genpar 1.
D
Genpar 2.
D
D
v
Genpar 3.
v
v
24. En brunögd heterozygot och en blåögd homozygot väntar barn tillsammans.
Visa med ett korsningsschema vilka genkombinationer och vilken ögonfärg
barnet kan få.
MAN
KVINNA
25. Hos kaniner beror svart päls på en dominant gen (S) och vit päls på en vikande
gen (v). Två svarta kaniner som är heterozygoter parar sig med varandra.
Visa med korsningsscheman hur många olika genkombinationer det kan finnas
hos ungarna.
HANE
HONA
17
Arvet, gener och bioteknik
Gener för arvet vidare
Extra korsningsscheman om blod
26. Vilka genkombinationer kan en person med A-, B-, AB- respektive 0-blod ha?
A och B är dominanta gener och 0 är vikande gener. Rita modeller av möjliga
genpar, ex:
A
B
A
0
27. Visa med hjälp av korsningsscheman vilka blodgrupper ett barn kan få om
a) pappan har blodanlag AA och mamman har blodanlag AB.
b) pappan har blodanlag B0 och mamman har blodanlag 00.
MAN
MAN
KVINNA
KVINNA
28. Hur stor är sannolikheten att ett barn får blodgrupp A om pappan har blodanlag
A0 och mamman har blodanlag AB? Visa med hjälp av korsningsschema.
MAN
KVINNA
29. Kan en man med blodgrupp B vara far till ett barn med blodgrupp 0 om
mamman har blodgrupp A? Motivera ditt svar med korsningsschema.
MAN
KVINNA
30. Diskutera hur blodgruppsbestämning kan användaas vid faderskapsmål.
18
Arvet, gener och bioteknik
Sjukdomsgener och genteknik
Bi Spektrum s.410-411
31. a) Vad innebär mutation hos en cell?
b) Ge exempel på yttre faktorer som kan leda till mutationer.
c) Förklara hur en mutation kan leda till cancer.
d) Vad kan mutationer leda till mer förutom sjukdomar?
32. En person bär på ett anlag för en sjukdom. Sjukdomen har inte
brutit ut hos bäraren. Är sjukdomsanlaget dominant eller vikande? Motivera.
33. Cleo är 2 år och har den ärftliga sjukdomen cystisk fibros.
Ingen av hennes föräldrar har sjukdomen.
a) Rita ett korsningsschema som visar hur Cleo har ärvt sjukdomsanlagen
från sina föräldrar. Använd litet s för att ange ett vikande sjukdomsanlag
och stort F för att ange ett friskt dominant anlag.
b) Hur stor var sannolikheten för att Cleo skulle få cystisk fibros?
PAPPA
MAMMA
34. Kerstin och Allan ska skaffa barn. Allan bär på en ärftlig sjukdom med dominant anlag.
Nu undrar de över hur stor risken är att barnet får anlag för denna dominanta skadade
gen, så att sjukdomen bryter ut. Visa med hjälp av korsningsschema.
ALLAN
KERSTIN
35. Färgblindhet är en genetisk sjukdom som är könsbunden.
Ramona ser färger bra, men bär på anlaget för färgblindhet.
Hon får barn med Jocke som är en normalseende man.
a) Hur stor sannolikhet är det att de får ett barn som är färgblind?
Visa med ett korsningsschema.
b) Varför är det vanligare att pojkar är färgblinda?
19
Arvet, gener och bioteknik
Sjukdomsgener och genteknik
Bi Spektrum s.412-415
36. Beskriv den genetiska sjukdomen Downs syndrom.
37. a) Nämn några modellorganismer som är viktiga för den genetiska forskningen.
b) Varför är dessa så viktiga?
38. Genteknik har använts sedan 1970-talet.
Under de senaste årtiondena har hybrid-DNA-tekniken utvecklats.
a) Ge exempel på läkemedel som tillverkas med hybrid-DNA-teknik.
b) Beskriv hur metoden fungerar när bakterier tillverkar insulin.
39. Mänskliga gener, friska som sjuka, kan också flyttas över till möss.
På vilket sätt har forskare utnyttjat denna kunskap?
40. a) Vad är genterapi?
b) Varför är det skillnad mellan genterapi på kroppsceller och på könsceller?
41. Läs s.416-417 ”Gentester på gott och ont”. Tänk själv först och diskutera sedan!
A. Tycker du att det är etiskt riktigt att vid fosterdiagnostik
sortera bort befruktade ägg med sjukdomsanlag?
B. Om du hade en svår ärftlig sjukdom i släkten, skulle du vilja veta om du
i framtiden kommer att få sjukdomen?
Även om det inte går att bota sjukdomen eller förhindra att den bryter ut?
C. Vill du veta vilka gener du har och vilka sjukdomar som du riskerar att få?
Hur tror du att du skulle reagera om du fick veta att du har ökad risk
att i framtiden får en allvarlig sjukdom?
D. Vad tror du händer om arbetsgivare eller försäkringsbolag kan få reda på
resultaten av anställdas gentester?
E. Skulle du vilja göra ett gentest för att se vilken idrott som passar bäst
för dig? Vilka fördelar och nackdelar kan du se med sådana tester?
20
Arvet, gener och bioteknik
Från avel till genslöjd
Bi Spektrum s.418-422
42. a) Ungefär hur länge har människan odlat växter?
b) Varför var metoder såsom syrning och jäsning viktiga när människan blev bonde?
43. Teknik som tar levande organismer till hjälp kallas bioteknik. Exempel på bioteknik
är hö som jäser till ensilage och bakterier på avloppsreningsverk.
a) Hur förädlas växter och djur med traditionell bioteknik?
b) Hur förädlas växter och djur med modern genteknik?
c) Vilka för- och nackdelar finns med metoderna i jämförelse med varandra?
44. a) Ge exempel på djur och växter som förädlats på traditionellt sätt.
b) Ge exempel på djur och växter som förädlats genom genteknik.
c) Vilka egenskaper vill man ofta få fram hos ätliga växter?
d) Vilka egenskaper önskar man avla fram med djurförädling?
45. a) Vad är en genmodifierad organism (GMO)?
b) På vilka sätt skulle en genmodifierad organism kunna förändra ett ekosystem?
46. Bonden Kent har haft problem med insektsangrepp på sin åker.
Beskriv hur Kent med hjälp av genteknik kan få hjälp mot insekterna
utan att bespruta sina grödor med giftiga medel.
47. På vilka sätt skulle en genmodifierad organism kunna förändra ett ekosystem?
21
Arvet, gener och bioteknik
Gener med nya uppdrag
Bi Spektrum s.423-427
48. Hur kan genmodifiering göra potatis mer tålig mot kyla?
49. Varför vill man göra lax till växtätare?
50. Hur skulle genmodifierade bakterier och växter kunna förse oss
med bränslen och nya material?
51. Vilka risker skulle kunna finnas med att modifierade gener kan spridas till vilda arter,
eller att genmodifierade djur sprider sig i ett ekosystem?
52. Finns det risker med genmodifierade livsmedel?
53. På vilket sätt finns det risk för att odlare kan bli mer beroende av
sina leverantörer om de väljer utsäde till skräddarsydda grödor?
Diskutera och skriv några argument för och mot genmodifierad mat.
Kan du tänka dig att äta GMO? Vilket är ditt främsta argument?
22
Arvet, gener och bioteknik
En bot mot världssvälten?
Bi Spektrum s.428-431
54. I vilka länder är genmodifierade grödor vanligast?
BOMULL
RAPS
SOJA
55. Varför är genmodifierade grödor ovanligare inom EU?
56. Vilka fördelar skulle en ”fosforsnål” gris kunna ha, jämfört med en vanlig gris?
57. Varför finns det risk att nya och nyttiga grödor inte hjälper mot svälten i världen?
58. Varför har man regler om säkerhetsavstånd mellan genmodifierade odlingar
och traditionella?
59. Oavsett vilken riskbedömning som visar sig rimligast – vilken nytta kan vi ha
av den pågående diskussionen om genteknikens möjligheter och risker?
23