Kultur i och utanför MR

Kultur i och utanför MR
MR, Relativism och Mångfald
Åsa Wahlström
Vt 2011
Kultur(1), kultur(2), kultur(3), kultur(4)
Kultur inom MR: rätten till
kultur (instrumentalism)
1. Materiell kultur
2. Kreativt skapande
3. Levnadssätt (”total way of
life”) (see Stavenhagen
2001, se även Smith,
Rhona K.M. (2007)
Textbook on International
Human Rights)
Kultur utanför MR:
antropologi idag
(konstruktivism)
4. konstruktivism (process,
fluiditet, omtvistad)
(Merry 2003, Riles 2006,
Cowen, m.fl., Wilson)
Instrumentalism
Kultur i internationell rätt: instrumentalism
• Förutsägelseinstrument,
inte att lagar beskriver “verkligheten”
• Laghypoteser inte sanna eller falska – lämpliga eller ej
• Kulturteorier inom MR kan inte göra anspråk på att beskriva
hur världen ”är”
Realism, Essentialism
Den upplevda
verkligheten: realism
• I vardagslag tror vi att
det finns en materiell
verklighet, som är
oberoende av om vi
upplever den eller ej
Essentialism:
• Kön, sexualitet, ”ras”,
etnicitet (Irobfolket),
Häxeri (Kinshasa,
Acornhoek)
• ”Finns” oavsett kontext
Konstruktivism
Filosofi:
• Kunskap konstrueras i
förhållande till kontext
• Varje människa
konstruerar sin
verklighet
• Förnimmelsen och
förståelsen ger inga
trogna avbildningar av
omvärlden
Sociologi Social konstruktivism:
• Allmänbegrepp (typ
kultur) och värden är
konstruktioner
• Identitetspolitik,
feminism, gay
rättigheter “man föds
inte till kvinna, man blir
det”
Att jämföra äpplen och päron
• Kultur i internationell
rätt = äpplen
• Kultur i hur någon
upplever det
och
• Kultur i hur
antropologer teoriserar
det = päron
Rätten till kultur i den allmänna
förklaringen
”Envar har rätt att fritt taga del av samhällets
kulturella liv, att njuta av konsten samt att bli
delaktig av vetenskapens framsteg och dess
förmåner. Envar har rätt till skydd för de
moraliska och materiella intressen som
härröra från varje vetenskaplig, litterärt eller
konstnärligt verk till vilket han är
upphovsman.” Artikel 27 FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna
Rätten till kultur i internationella
konventioner
• När FN:s allmänna förklaring om de MR skulle
omarbetas till folkrättligt bindande dokument fick
rätten till K uttryckligen utrymme i:
• FN:s internationella konvention om ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheter:
Art 15: rätten att deltaga i det kulturella livet, om
rätten för den enskilde att åtnjuta fördelarna av
vetenskapens framsteg och om skydd för
konstnärligt skapande.
• Men även: om hur rättigheterna ska upprätthållas
och om vikten av internationellt samarbete på
området.
Rätten till kultur i internationella
konventioner, forts.
• Konventionen om de medborgerliga och politiska
rättigheterna skyddar på många sätt utövandet av
kultur i minst lika hög grad som IKESKR:
• Rätten till religion och skyddet för mötesfrihet och
yttrandefrihet
• Minoritetskyddet, Art. 27 (ger upphov till kollektiva
rättigheter för särskilda grupper i samhället, till
skillnad från övriga art. i båda konventionerna)
Art 27 IKMPR
”I stater där det finns etniska, religiösa eller
språkliga minoriteter skall de stater som
tillhör sådana ej förvägras rätten att i
gemenskap med andra medlemmar av sin
grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till
och utöva sin egen religion eller att använda
sig av sitt eget språk”
Rätten till kultur i internationella
konventioner
• Betoning på individuella rättigheter och dess
företräde framför kollektiva för att undvika konflikt
mellan dem (se vidare Klum 2000
http://www.humanrights.se/upload/files/2/Fondens%20publikationer/Ratten%20till%20kult
ur.pdf.)
• Konventionen om avskaffande av all slags
diskriminering mot kvinnor art. 2(f) försöker komma
åt problemet:
Konventionsstaterna skyldiga att ”vidta alla lämpliga
åtgärder, inklusive lagstiftning, för att ändra eller
upphäva gällande lagar och förordningar, sedvänjor
eller bruk som innebär diskriminering av kvinnor”
Exemplen visar på olika
uppfattningar om kultur
• Inte tydliga i texterna, används löst i
allmänhet
• Tre olika begreppsuppfattningar inom rätten
till kultur:
1. Materiell kultur (culture as capital)
2. Kreativt skapande (culture as creativity)
3. Kultur som totalt levnadssätt (culture as a
total way of life)
Materiell kultur(1)
• Mänsklighetens/en grupps samlade materiella arv–
inklusive föremål, artfakter, monument, byggnader…
• Rätten till kultur: individers jämbördiga möjlighet att
ta del av dessa föremål (Staffan Lundéns föreläsning)
• Rätten till kulturell utveckling – anses gå hand i hand
med ekonomisk utveckling: infrastruktur=tillgång,
resurser=mer grejor (böcker, museum, bibliotek,
skydda kulturella platser, minnesmonument) –
människan utvecklas som individer i samhället och
mänskliga samhället kan blomstra (Art 27, allmänna
förkl.)
Kreativt skapande(2)
• Process/resultat av mänskligt skapande
• Upphovsmannens/kvinnans rättighet att
skapa, uttrycksfrihet…
En författare ska ha frihet att skriva böcker, en
vetenskapsman ska ha frihet att forska, alla
ska kunna ta del av den skapade kulturen
• Fokus på elit/finkultur
• Salman Rush vs klottraren som bötfälls
(graffitti vs klotter, kulturministern Sverige)
Kultur 1 och 2
• Handlar främst om rätten att skapa och
konsumera kulturella produkter (art. 15
allmänna förklaringen) och ta del av detta
kulturella liv (art. 27 allmänna förklaringen)
Kultur som totalt levnadssätt(3)
(seder, uppfattningar och värderingar)
• Summan av de materiella och själsliga aktiviteter och
produkter som skapas av en viss social grupp i samhället och
som innebär att de kan urskiljas från andra, liknande grupper
• Kultur ett sammanhängande, slutet värderingssystem med
symboler och beteendesätt. Reproduceras och återkommer.
Ger fingervisning och mening för beteende och social
relationer. Dock även föränderlig, UNESCO.
• Antropologer E. Tylor (”that complex whole which includes
knowledge, belief, art, morals, law, custom, and any other
capabilities and habits acquired by man as a member of
society”) (Primitive Culture, 1871) och C. Geertz
meningsskapande ”web of meaning”
Kultur i MR(3)
”Institutionella element av kultur är relativt lätt att fastställa:
skola, museer, bibliotek, religiösa byggnader. Vad är mer
problematiskt är påverkan av mindre påtagliga aspekter på
resten av samhället, särskilt där kulturen är en minoritet”
”Att pröva en stats överensstämde med artikel 27 kan göras
objektivt. Den fysiska förverkligandet av rättigheter är mest
framträdande: minoritets skolor, kyrkor och museer. Statens
positiva eller negativa främjande av kulturen är en
nyckelfråga. I huvudsak vad som krävs är ett bevis på att ett
samhälles kultur inte lider av statliga förtryck.” (Smith 2001:
309)
Eriksen 1993, Merry 2003
• Eriksen: Vanligaste sätt att se på kultur bland
antropologer idag.
• Merry 2003: 1940/50-talets antropologiska
kulturbegrepp som fått stort genomslag inom
MR.
Kultur 3
• Människor världen över bär på många tusentals urskiljbara
kulturer
• I vissa fall delar de flesta av ett lands befolkning en
gemensam kultur, i andra finns det ett varierande antal olika
kulturer.
• Omstritt hur många existerande kulturer, samt vilka som ingår
i dem.
• Förändras genom tiderna, men bibehåller distinkt kulturell
identitet.
• Risk för essentialism: kultur och etnicitet ngt man föds in i och
aldrig kommer ifrån, ngt som existerar oberoende av sociala
sfären och sociala aktörers agerande (Stavenhagen 2001)
Kultur 3, forts.
• En grupps etniska/kulturella identitet beror inte på innehållet
i den, utan de sociala gränsdragningar som människor
definierar – medlemskap i en gupp bestäms av människor
själva och detta förändras (F. Barth 1969).
• Rätten till kulturell identitet: varje kulturell grupp har rätt att
bibehålla och utveckla sin specifika kultur
• ”Individen bibehåller sin personlighet genom sin kultur, därför
innebär respekt för individuella skillnader rätten till respekt
för kulturella skillnader” (Herskovitz, m.fl.)
• Rätten till kultur: rätten att vara annorlunda/ha annorlunda
värderingar
• Art 29 African Charter: ”Positive African values”
Merry 2003
• Om kultur förstås så här så betyder det att
kulturrelativism måste försvara varje
värdering och trosuppfattning till varje pris.
• Inte konstigt då att MR ses i motsats till
kultur i internationell rätt (se exempel på detta Smith, Rhona
K.M. (2007) Textbook on International Human Rights)
•
Kultur=tradition och ofta destruktiv tradition
(även Okin)
Kultur som sedvänja
Mänskliga rättighetskommittén tillstår att art. 27 i den allmän.
förkl. ger utrymmer för
”anpassningen av traditioner till modernt levnadssätt och
försäkra utvecklingen av teknologi” (Mahuika v New Zealand
http://www1.umn.edu/humanrts/undocs/547-1993.html)
”rätten att njuta av sin egen kultur ska inte bevaras intakt till
varje pris. Människans historia visar att teknologisk
utveckling har medfört olika förändringar till existerande
levnadssätt och därigenom påverkat en kultur. Sannerligen,
en grupps vägran att ändra sina traditionella levnadssätt kan
begränsa ekonomisk utveckling i samhället i stort”
(Smith, Rhona K.M. (2007) Textbook on International Human
Rights, s. 309-310)
Tolkningen görs av staten
• Konventionerna talar inte om hur grupper ska
definieras och hur principer ska tolkas (inte
behöva vara del av minoritet, möjlighet att
assimileras i majoritetsbefolkningen)
Kitok v Sverige 1985
• Ivan Kitok, svensk medborgare, same minoritet, född 1926: Sverige bryter
mot art. 1 och 27 Int. Konv. Medborgerliga och politiska rättigheter
• Kitok tillhör samisk familj som har haft renskötsel som livsföring i över 100
år. Har civil rättighet att utföra denna, samt till land och vatten i
Sörkaitum sameby (fungerar som kooperativ). Kitok förlorat medlemskap i
kooperativ efter att ha arbetat med annat i 3 år - icke-medlem har inte
rätt till land och vatten.
• Sverige ville minska antalet renuppfödare, därför beslutade de att om inte
arbetat med det i 3 år, inte längre dessa rättigheter
• CCPR Human Rights Committee 1988: Sverige rätt för att de bejakar
minoritetens välfärd som helhet. Kitok rätt till föda upp renar, jaga och
fiska, men inte som kollektiva rättigheter (se
http://www.unhchr.ch/tbs/doc.nsf/%28Symbol%29/d9332db8dfce2f63c1
256ab50052d2ff?Opendocument)
Kultur och instrumentalism
• Tittar på olika artiklar i olika konventioner för
att bedömma individens kollektiva och
individuella rättigheter (äpplen)
• Uppfattningen om kultur något annat (päron)
• Eller?
Eller?
• Merry 2003: uppfattningen av kultur som statisk
tradition är inbygd i nutida global MR diskurs
• Politiska rörelser som kampen mot FGM/kvinnlig
oskärelse förstärker den här uppfattningen av kultur.
• Sedvänjan har fått enorm uppmärksamhet i ”väst”
och i delar av Afrika.
• Man vinner på att tala om seden i termer av gammal
traditionell kultur, samt föreställningar av afrikansk
barbari och islamisk kvinnoförtryckande ideologi
Merry 2003, forts.
• Förnekar inte den fysiska smärtan och lidande
innebär, även argument om kvinnors
underordning...
• Men noterar global upptagenhet med denna
specifika sedvana på bekostnad av annat:
• ojämlik tillgång till utbildning och arbete, till
rent vatten och tillräckligt med mat, och hur
arvsrätt kan diskriminera mot kvinnor
Kultur främst som hinder för
kvinnors rättigheter
• Många MR dokument, t.ex. Konventionen om
avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,
kultur som hinder för kvinnors rättigheter
• Kulturbegreppet inte diskuterat och utvecklat, men
uppenbarligen = traditionella sedvänjor och religion
– ansvaret ligger på trosuppfattningar och
värderingar
• På bekostnad av att påpeka lokal/global politisk,
ekonomisk och strukturell marginalisering
Avsäga sig ansvaret
Att skylla kulturen för förluster och brister som kvinnor,
minoriteter, m.fl. drabbas av är en lockande ideologi
för de som yrkar på neoliberal globalisering:
Globala konflikter och bristande ekonomisk och social
jämlikhet skylls på de andras kultur – rika länder inte
ansvariga.
Och: gör “dem” underlägsna: misshandel i europeiskt
land, inte europeisk kultur, men FGM i Sudan är
afrikansk kultur
Kultur och konstruktivism
Kultur som obunden, omtvistad, kopplad till
maktrelationer. Inte bara tankesätt och
värderingar, även praktisk handling, vanor,
sunt förnuft. Ngt mera flytande,
Omvistat och föränderliga värderingar och
handlingar, än vad som ryms i tanken om
kultur som tradition. Kultur är effekten av historiska
influenser, snarare än evolutionistisk utveckling.
Dess gränser är flytande, meningar omtvistade,
och samhällsinstitutioner och politisk ekonomi hjälper till att
producera mening. Hybriditet och kreolisation, inte
enhetlighet och konsekvent. (Merry 2003: 22) (m.fl.)
Merry, forts.
Historisk och dynamisk skildring med plats
för social agens: kultur skapar människan,
människan skapar (förståelsen av) kultur.
kultur angår inte bara området tro och värderingar,
men också relationer som skapas genom
institutioners aktiviteter, politiska strukturer och
juridiska föreskrifter.
(Vi måste granska vem som konstruerat/r kulturella
uppfattningar som legitimerar våld mot kvinnor och vem som
vinner på det. Vi måste ifrågasätta vems kulturella
föreställningar and värderingar som är priviligerade och
varför)
FN möten är djupt genomsyrade av
kultur
De tror de håller på med juridik och lagar, men sysslar
faktiskt med att skapa kultur:
• Definierar könsroller
• En NGO tar upp ett problem, det tas upp i ett
internationellt MR möte, man diskuterar och
kommer fram till gemensamma formuleringar av vad
problemet innebär och består i, kanske blir
konvention, i den grad länder inkorporerar den
varierar, rapporter till kommittéer, shadow reports,
o.s.v.
Riles 2006 om Merry 2003
• Forskat om internationella rättighets-jurister
• Medvetna om problemen, essentialism, o.s.v.
• De sysslar med instrumentalism för att kunna utföra
sitt arbete. Betyder inte att de är okunniga om
kulturbegreppet från konstruktivistiskt perspektiv
• Merry pratar om ”MR kulturen” som ett totalt
levnadssätt, själv instrumentalist
• Riles: jag studerar dem, men teoriserar inte om den
som Merry… ”cirkling back” (konstruktionism i
forskningspraktiken?)
kultur(5)
• (5) kultur som ett analytiskt verktyg för
att förstå kultur 1,2,3 (se Cowen m.fl. 2001 Culture
and Rights: anthropological perspectives. Introduktion på:
http://assets.cambridge.org/97805217/93391/sample/9780521
793391ws.pdf)
Varför nr 5 (förståelse av kultur i termer av
konstruktivism som analytiskt verktyg)?
FÖR:
• Cowen mfl: använda kunskapen
om att kultur bäst
förstås/teoriseras i egenskap av
konstruktivism (nr 3)
• Inte behöva slänga ut teoretiskt
begrepp bara för att kultur ofta
omtalas i termer av essentialism i
praktiken
• Egentligen inte så krångligt –
handlar bara om hur man kan
studera kultur i MR sammanhang
i termer av konstruktivism (Merry
2003 vs Riles 2006)
• Ingen större skillnad mellan 3 o 4
• (4.5 vs. 5?)
EMOT:
• Kultur är för inbundet i
romantikens språkbruk, för
mycket ideologiskt bagage för att
kunna användas som ett
analytiskt verktyg
• Det är klarhet vi behöver, inte
obestämdhet (t.ex. Eriksen 2001,
Kuper 1999)