GRUPPROCESSER,
INKLUDERING
OCH MARGINALISERING
Teoretiska grunder
och praktiska råd för
normskapande, inkludering och skapande av
ett bra arbetsklimat i gruppen
Matts Dahlkwist, 2012
VAD ÄR EN GRUPP?
Huvudkriterier som definition på en grupp:
• gemensamma mål
• gemensamt beroende och arbetsfördelning
• känner tillhörighet
• strukturerade relationer
• ömsesidig påverkan
• gruppmotivation
• tidsutsträckning (någon form av historia och framtid).
Testa själv: Se Johnson & Johnson s 3!
GRUPPROCESSER
•
Grupprocesser är en beteckning på vad som sker inom en grupp och
hur de enskilda gruppmedlemmarna agerar som en följd av det
sociala samspel som äger rum och de åtgärder som en grupp
utvecklar när den konfronteras med en uppgift (Hammar Chiriac
2003)
VARFÖR LÄRA OM GRUPPROCESSER?
•
Styra normbildning
•
Utveckla effektiva grupper
•
Personlig och socal utveckling
•
Bli sedd – alla får tala
•
Öva argumentation
•
Öva tagande av roller
•
Varierande undervisningsformer
•
Övning inför arbetslivet
Bl a Johnson & Johnson
NORMALITETENS RELATIVITET
•
•
Vår sociala utveckling präglas av ständiga jämförelser. I samverkan med andra
utvecklas vi till sociala individer
•
Vad är normalt? Kultur- grupp- och tidsbundet
•
Normalfördelningsdebatten
•
”Samhällsburet” eller ”individburet” perspektiv genom historien, samt
•
•
”Kategoriskt” (patologi hos individen) eller ”relationellt” (socialpsykologiska och
sociokulturella förhållanden) perspektiv
Praktiska konsekvenser av olika perspektiv?
Rosenqvist (2007) m fl
SKOLANS DOLDA ELLER
OSYNLIGA LÄROPLAN
”Om vi verkligen vill komma åt kränkningar,
trakasserier och diskriminering i skolan är det
just i normerna vi bör börja. Genom att kritiskt
granska hur normer görs och vilka effekter de
får, lär vi oss att se vilka normer det är som vi
behöver ifrågasätta och förändra för att
komma åt att en del elever och lärare
marginaliseras i skolan”.
Martinsson & Reimers (2008)
SKOLA OCH SEGREGATION - HISTORIK
•
1842: Stora grupper med funktionsnedsättning ställs utanför,
”totala institutioner”. Segregationstanken. Det biologiska arvet.
•
1950-60-talet: Mot integration, t ex samordnad
specialundervisning avlöser ”hjälpklass”
•
1970-talet: ”En skola för alla” – ett begrepp som senare kommer
att holkas ur successivt
•
Idag: Nya former av segregation – särskilda undervisningsgrupper,
nivågruppering, växande särskoleverksamhet.
Utbildningspluralism men likvärdighetskrav
Heimdahl Mattsson (2008)
KATEGORISERING PÅ GOTT OCH ONT
•
Exempel på kategorisering:
-
Psykiatridiagnostik, ”bokstavsdiagnostik”
-
Socialgruppssystem
-
Skolorganisation
(vidmakthålla struktur, resurseffektivitet, ”träffa rätt”)
-
Diskrimineringslagen 2009
Helldin (2007), m fl
DIAGNOS OCH GRUPP
•
Diagnos ger i regel eleven en mer positiv självuppfattning. Idag kan
diagnos användas som ett redskap för att legitimera exkludering
•
Nackdelar?
Heimdahl Mattson (2008)
STEREOTYPIERING
Se Johnson & Johnson, kap 10
Grunder
Vanliga exempel
Konsekvenser
MARGINALISERING OCH
DISKRIMINERING
DISKRIMINERINGSLAGEN 2009:
De sju diskrimineringsgrunderna - diskriminering i förhållande till marginalisering:
•
Kön – diskriminering p g a en viss könstillhörighet
•
Etnisk tillhörighet – diskriminering på grund av nationellt eller etniskt ursprung, ras eller hudfärg
•
Religion eller annan trosuppfattning – diskriminering p g a religion eller livsåskådning
•
Sexuell läggning – diskriminering p g a sexuell läggning
•
•
Funktionshinder - definieras som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
•
förväntas uppstå
•
•
Könsöverskridande identitet eller uttryck - Att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller genom sin
klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsgrunden har inget samband
•
med sexuell läggning
•
Ålder
S k o l ve r k e t 2 0 0 9 , D a h l k w i s t 2 0 1 0
FÖRVÄNTNINGARNAS BETYDELSE
Enig pedagogisk forskning:
• De elever/grupper som möts av låga och
förutbestämda förväntningar får ofta en mer
negativ självbild och presterar lätt under sin
potential. Risk för sänkt självförtroende och
motivation.
• ”Oprofessionell avskildhet” - exkludering med
outbildad personal är något ganska vanligt och
något särskilt olämpligt
Heimdahl Mattsson (2008)
Gruppstorlek
För god effektivitet - att få fram goda idéer, ärliga
synpunkter och ett gott resultat:
4-6 medlemmar en lämplig gruppstorlek (varierar något
beroende på gruppens mål):
Mindre marginaliserng, jämnare talfördelning, större
öppenhet:
Grupp med 8 medlemmar: 10:1
Grupp med 6 medlemmar: 3:1
Grupp med 4 medlemmar: 1,5:1
Arfwedsson&Arfwedsson, 2002, m fl
GRUPPENS UTVECKLING
GRUPPFASMODELLER ENL WHEELAN (2010) OCH
FIRO (1996)
1.
Initialfasen
2.
Smekmånadsfasen/Formandet
3.
Konfliktfasen/Stormandet
4.
Samarbetsfasen/Normerandet, utförandet
5.
Separationsfasen
Risk för marginalisering i olika faser?
Förebyggande åtgärder i de 2 första faserna!
VANLIGA KONFLIKTORSAKER I
EN GRUPP
-Ständiga frånvaroproblem p g a sjukdom
-Ständiga frånvaroproblem av andra orsaker
-Frånvaro vid redovisningstillfället
-”Dålig personkemi” - personkonflikter
-Mycket ojämn tal- och maktfördelning
-Allmän passivitet/”freerider-problem” och/eller social loafing.
-Skilda målsättningar/inställning till arbetsprocessen
Risk för marginalisering?
Hur kommer vi åt dessa konfliktorsaker?
Dahlkwist: Lärarledarskap, relationer och grupprocesser, 2011
EGET HANDLANDE I
KONFLIKTSITUATIONER
•
Gör en självvärdering (se Johnson & Johnson s 354)
•
Vad kan jag arbeta med?
HANDLEDARENS ROLL VID KONFLIKTER I
GRUPPEN – I ETT INKLUDERINGSPERSPEKTIV
-
Viktigt med att tillsammans arbeta fram någon form av
utvärderingsbart gruppkontrakt, ett sätt att inkludera alla,
reflektera över och att förebygga konflikter
-
Viktigt att gruppen själv först får försöka att träna sig i att
hantera uppkommen konflikt
-
Om detta inte går, ska handledaren gripa in
-
Utvärdera och följ upp även själva arbetsprocessen – vi lär av
konflikter = social träning (viktigt skolmål)!
Dahlkwist: Gruppsykolgi (2007), Johnsson & Johnsson (2011)
NEGATIV
GRUPPKONFORMITET –
VANLIGA BETEENDEMÖNSTER
Några symptom:
-
Loafing
-
Individer som vågar ”gå emot” exkluderas
-
”Gate-keepers” kontrollerar ”icke önskvärd” information
-
En illusion om att tystnad eller utebliven diskussion betyder enighet i gruppen
-
Grupptänkandefenomenet
-
Bortförklaring av lösningar man inte vill ha
Passer&Smith (1996), Dahlkwist (2011)
POSITIV
GRUPPKONFORMITET:
FACILITATION
Att man anstränger sig extra mycket tillsammans med andra (t ex Tripetts
experiment)
DEINDIVIDUALISERING
•
Ansvarstagandet tenderar att minska med gruppens storlek
Exempel och konsekvenser?
ÄR GRUPPARBETE EFFEKTIVT?
(JOHNSSON & JOHNSSON KAP 1)
•
Pseudogrupp --------------
•
Hur skapa effektiva grupper?
-
tydliga mål
-
tvåvägskommunikation
-
struktur och kontrakt
-
konstruktiv konflikthantering
-
öva sociala färdigheter
High performance group
Se gruppfaserna!
•
Vilka för- respektive nackdelar finns då det gäller att göra samma uppgift i
grupp, alternativt enskilt?
I ett marginaliseringsperspektiv?
Fundera!
ONLINE-GROUPS
•
Se Johnson & Johnson s 40-41
RÅD VID
GRUPPINDELNING
- Viktigt att syftet styr gruppindelningen: Social eller
prestationsorientering? Snabbhet eller social
utveckling? Känner medlemmarna varandra?
Anpassa ledarskapet därefter
(situationsanpassat ledarskap)
- Styrd och läraraktiv gruppindelning är att föredra
framför fri gruppering
- Undvik att sätta samman medlemmar med starka
negativa spänningar i samma grupp, speciellt
om det är en prestationsorienterad målsättning!
- Mycket ängsliga individer kan behöva en
”stöttepelare” med sig in i gruppen
OLIKA TYPER AV GRUPPUPPGIFTER
•
Additiva uppgifter: Alla gruppmedlemmars samtidiga individuella prestation vid
ett och samma tillfälle adderas samman. Varje medlems bidrag ökar den
gemensamma prestationen, t ex dragkamp.
•
Disjunktiva uppgifter: Endast ett svar kommer att representera hela gruppen,
andra svar förkastas. Samarbete krävs inte ovillkorligen. Exempel: Olika
former av problemlösning.
•
Konjunktiva uppgifter: Ställer särskilda krav på intimt samarbete. Det krävs att
samtliga medlemmar i gruppen klarar uppgiften, då gruppen är beroende av
sin svagaste länk. Exempel: Bergsbestigning
•
Kompensatorisk uppgift: Alla medlemmars bidrag vägs samman. Genomsnittet
blir gruppens resultat. Ett gemensamt svar ska avges. T ex val av
ordningsman eller lucia.
•
Komplementära uppgifter: Alla gruppmedlemmars uppfattningar vägs samman
och summan av alla delarna blir gruppens resultat. Ett verkligt grupparbete ska
utforma dels någon form av problemlösning och dels ett samlat utnyttjande av
gruppens kompetens.
(Dahlkwist 2011)
FRAMGÅNGSFAKTORER
FÖR DELAKTIGHET
elevhälsans lokaler har ett centralt läge
skolhälsan ska ha personal av båda könen
skolarbetet ska inkludera social träning (inkl arbete i grupp)
aktivt elevinflytande, trivselregler, flextid, mat, arbetsformer mm
fysiskt god arbetsmiljö
synliga och aktiva skolledare
direkta och snabba beslutsgångar
personalkommunikation runt enskilda elever och kurssamverkan och koordination
vuxnas närvaro på olika platser i skolmiljön
samspel; öppet och friktionsfritt
elevrelationer m brett umgänge, över klassgränserna
bred gemenskap; alla ska med utan hänsyn till elevers olikheter
(Göransson, 2008)
-
Skolans arbetsmiljö är den enskilda faktor som fick sämst omdöme av 1000 barn i en
SCB-undersökning 2010 (problem för 4-6/10 barn).
INKLUDERINGSIDEER
-
Teambuildingsövningar vid starten
-
Värderingsövningar och dilemmadiskussioner fortlöpande
-
Positiva ritualer
-
Föräldramöten kring positiva teman
-
Grupparbetsorganisation/grupparbete som social träning
-
Hela skolan en trygghetszon
