Lägre risk i ­placeringsportföljen, men högre potentiell avkastning. En tidning om • Hedgefonder • Private Equity • Reala tillgångar • Råvaror • Strukturerade produkter # 2 Juni 2010 Vågar man prata om gyllene tider? Ja, för onoterat. Möt småföretagaren som investerar i småföretag. SID 10–11 Ryska medelklassens bostadsrevolution Den ryska BNP-prognosen har räknats upp till 6,5 procent av Morgan Stanleys analytiker. Realfond Ryssland ser stora möjligheter i ryssarnas bostadsdrömmar. SID 12–13 Europeisk skogshövding ser möjligheterna Jakten på klimatsmarta råvaror gör skogen extra intressant att investera i. SID 6 Mannen bakom Yale-modellen David Swensen Han har tjänat miljarder åt Yale-universitetets stiftelse, Yale Endowment, och lyckats med en genomsnittlig avkastning på 16 procent de senaste 20 åren. Läs artikeln om Yale’s investeringssnille. SID 8–9 Reala tillgångar är deras svar på finanskrisen. – Fokus är att investera i det man begriper, säger Marcus Jibréus. Kära läsare I dessa orostider kan det vara lägligt att fundera över skillnaden mellan risk och osäkerhet. Risk kan ju allmänt defi­ nieras som en situation där det finns kända utfall. Osäkerhet å sin sida handlar om att de möjliga utfallen inte är kända på förhand. Som 9/11, eller Grekland. Optioner, stop-loss-order och blankning är svåra ord för ganska enkla sätt för aktiemarknaden att hantera risk. Men osäkerhet är något som aktiemarknaden hatar och där befinner vi oss nu. Ännu en gång. För oss som arbetar med alternativa investeringar är detta ännu ett bevis på varför en placeringsportfölj med enbart aktier och aktiefonder inte kan ge maximal avkastning över tid. Om det är någon som har förstått detta, är det förvaltarna för amerikanska och engelska universitetsstiftelser. Deras mål med förvaltningen är att varje år, oavsett börsutveckling, leverera in avkastning till universitetet. Ofta utgör denna avkastning 25–40 procent av universitetets driftsbudget, så att påstå att avkastningen från stiftelsen är viktig är snarast en underdrift. I detta nummer får du lite mer insikt kring hur David Swensen, Yale-stiftelsens förvaltare, tänker och agerar. Sug i dig de tankarna och fundera över varför en privatperson eller företagare ska resonera annorlunda när det gäller investeringar. Trevlig läsning! Marcus Jibréus, vd Jibréus & Ölvestad Alternativa Investeringar www.alternativainvesteringar.se Alternativa Investeringar ges ut av Jibréus & Ölvestad Alternativa Investeringar AB. Ansvarig utgivare: Marcus Jibréus Kontakt: [email protected] telefon: 08-21 94 70 Varför ska jag investera alternativt? www.inpress.com Jibréus & Ölvestad Alternativa Investeringar AB är Sveriges första företag helt fokuserat på alternativa investeringar. Genom alternativa investeringar skapar man en tryggare portfölj med en jämnare avkastning och mindre korrelation mot aktie- och räntemarknaden. Redaktör: Ulrica Segersten • Texter: Eyal Sharon Krafft AD: Tove Engström • Repro: InPress • Tryck: Printall Kontakt: Conny Unéus, 018-68 30 00. Större institutioner, exempelvis pensionsoch försäkringsbolag samt universitet som PRODUCERAD AV: Harvard och Yale, har under många år framgångsrikt använt sig av alternativa investeringar i sin förvaltning. Detta för att minska den totala risken i portföljen – och ändå behålla ­eller höja den potentiella avkastningen. Visionen är att genom egenutvecklade produkter göra ­alternativa investeringar mer tillgängliga för ­privata investerare, då det tidigare varit i princip förbehållet institutioner. Finansiella perspektiv ”Vi ville ge vanliga sparare möjligheten att investera i flera tillgångsslag.” Långsiktig placeringshorisont Jibréus & Ölvestad Alternativa Investeringar vill erbjuda placeringar som står emot när den traditionella aktiemarknaden darrar. Från tiden som chefer på nätmäklaren Avanza, tog de båda grundarna med sig en viktig insikt. vi såg att välbeställda Private Bankingkunder hade annat än bara aktier i åtanke när de placerade – konst, skog, guld, fas­ tigheter. Det var en framgångsrik strategi, vilket gav oss idén att erbjuda fler sparare möjlighet till flera tillgångsslag, säger Marcus Jibréus, vd för Jibréus & Ölvestad Alternativa investeringar. Innan var möjligheterna att placera i andra tillgångsslag ytterst begränsade i Sverige. Det äger sin kulturhistoriska förklaring. – I Sverige är vi ett väldigt aktieintresserat och aktiefokuserat land. Vi har inte haft hyperinflation som i Tyskland och därför inte sett behov av inflationssäkra investeringar. Dessutom har vi flera folkaktier och aktiesparföreningar som sprider intresse för aktier, säger Marcus Jibréus. onoterade bolag, skog och mark är svåra att omsätta, måste placeringshorisonten vara långsiktig. Naturligtvis vill han gärna att placeringarna ska ge hög avkastning, men det kan vara nog så effektivt att undvika 7,5% förluster. Amerikanska aktier Den bästa avkastningen kommer inte 9,8% alltid från Globala att spridaaktier riskerna, men det är det mest effektiva sättet att bevara investeringskapitalet. Därför inspireras vi av hur stora långsiktiga stiftelser förvaltar kapital, exempelvis amerikanska 24,4%och engelska universitetsstiftelser. Private Deras Equityportföljer bygger på en stor del alternativa tillgångar såsom hedgefonder, fastigheter, skog, olja och gas. Placeringsstrategin lyder: diversifiera portföljen på flera tillgångsslag och våga investera i illikvida tillgångar. Dock har vanliga privatpersoner och 2,1% Obligationer Cash företag knappast råd att&ha lika många in- vesteringsförvaltare som dessa stiftelser. 32% numera placera i alterDäremot kan man Reala tillgångar nativa investeringar. – Där kommer vi in i bilden. Såväl privat­ personer som företag och mindre stiftelser har sett poängen med att enkelt kunna diversifiera sina portföljer på fler tillångsslag genom 24,4% de fonder vi erbjuder, säger Hedgefonder Marcus Jibréus. Så här ser en långsiktig portfölj ut: Men även om den traditionella aktiemark­ naden kan ha sina goda perioder, brukar den återkommande drabbas av störningar – med kursras som följd. – Den traditionella aktiemarknaden skyr osäkerhet och reagerar mycket nega­ tivt på störningar, som terrordåden 9/11 liksom Greklands dallrande ekonomi. Skogsfastigheters värde däremot, växer oavsett hur illa det går för Grekland. För att ytterligare minska risken och undvika ras gäller det att välja tillgångsslag med omsorg, hitta investeringar vars cykel inte korrelerar. Guldpriset brukar exempelvis stiga när aktiekurserna dyker ner. – Tidshorisonten är ytterligare en viktig aspekt, framhåller Marcus Jibréus. Eftersom 2,1% Obligationer & Cash 32% Reala tillgångar 7,5% Amerikanska aktier 9,8% Globala aktier 24,4% Private Equity 24,4% Hedgefonder (juni 2009) En långsiktig portfölj ska innehålla många olika tillgångsslag. Fördelningen i bilden visar fördelningen i Yale-stiftelsens portfölj. Skog ”Under det senaste decenniet har skogsinvesteringar varit lönsammare än aktieköp.” Carl-Johan Jürss, LRF Konsult Köpläge! Priset på skogsmark i Baltikum har ökat mycket kraftigare än i Sverige de senaste åren, men kostar bara en femtedel av den svenska. Medan priset på skogsmark i ring på plats följer. I kalkylen tas hänsyn till att marken, utöver den årliga direkta avkastningen på 4–6 procent, efter fem år ska ge 60 procent i värdestegring. Marken som köps är en avvägd blandning av kalhygge, ny, gammal och medel­ålders­skog. Sverige stigit med 85 procent de senaste fem åren, har skogen i de baltiska länderna både tre- och fyrdubblat sitt värde. Ändå är det köpläge, anser Realfond Skogs grundare och förvaltare Patrik Lingårdh. – I Baltikum kostar skogsmarken bara en femtedel av vad den kostar i Sverige, ibland är priset ännu lägre. Tiden som en del av Sovjetunionen var hämmande för Baltikums ekonomiska utveckling. Därför är de fortfarande underprissatta, säger han. Med sikte på god ekonomisk utveck- ling i de baltiska länderna och fortsatt återhämtning efter den ekonomiska krisen, är Patrik Lindgårdh väl rustad för flera köp. Den senaste nyemissionen genererade 15 miljoner kronor, vilka han härnäst ska förvärva skogsmark med. Förvärven föregås alltid av en noggrann genomgång av såväl karta som skogsbruksplan, varpå en egen mätning och invente- ”Skog är en trygg och stabil tillgång som inte följer börsutvecklingen.” Patrik Lingårdh, Realfond Skog Avkastningen skapas av att de förvärvade skogsfastigheterna brukas enligt svensk modell med röjning, gallring, avverkning och återplantering. Den avverkade skogsråvaran säljs och vinstmedlen delas ut. Fonden tar inga lån och har således inga räntekostnader. Värdeökningen drivs dels av utjämningen i pris mellan skogsfastigheter i ”gamla” och ”nya” Europa, dels av skogens roll som leverantör av skogsråvara. Många EU-länder har ett stort underskott på bioenergi fastän 20 procent av energin år 2020 ska komma från bioenergi. Sverige klarar detta mål med råge i dag. Ytterligare en viktig faktor är löpande investeringar i marken. Till skillnad från Sverige brukar skogsägare i Estland, Lettland och Litauen undvika allt som kostar pengar. I stället för nyplantering, tidig gallring, röjning och annan löpande skötsel, hugger de ned och kapitaliserar skogen. – När vi köper, sköter vi skogsmarken genom lokala partner. Skogen blir lika välskött som i Sverige. Det röjs bättre än annars i Baltikum, gallras tidigt och nyplanteras. Visst kostar det, men vi vet att vi får igen pengarna i form av högre priser, säger Patrik Lingårdh. Kunskaper om skogen har han sedan han blev jägmästare. Han studerade ett år på ealfond Skog investerar i skogsmark inom R EU • Tidshorisont: 5 år • Värdepapper: B-aktier • Minsta investeringsbelopp: 50 000 kronor • Avgifter: Courtage 2,5%, förvaltningsavgift 0,8% per år • Målavkastning: 60% • Målsättning för årlig utdelning: 4–6% För mer information: www.realfonder.se/skog ge. Realfond Skog hade per första kvartalet två investeringar i Estland om totalt 50 hektar, fyra i Lettland om totalt knappt 1200 hektar och åtta i Litauen om totalt 250 hektar. Skogsfastig­heterna ägs genom Realfond Skogs lokala dotterbolag i respektive land. Garpenberg, högskolan i Dalarna, följt av fyra år på Umeå universitet. Intresset för skog och natur är sprungen ur Östergötlands skogar. Morföräldrarna var gårdsägare. – Jag tillbringade mycket tid i skogen. Jag följde med pappa och morfar på jakt och fiske när jag var en liten kille på 5–6 år. 5 När yrkesvalet väl stod för dör- ren blev han osäker och började läsa sjukvårdsförberedande utbildning. – Det var inte min grej. I grund och botten är jag entreprenör och gillar att göra affärer och träffa folk. Som tur var snubblade han under ett besök på Arbetsförmedlingen över en broschyr om jägmästarutbildning. 20 minuter senare fattade han sitt beslut. Och på den vägen är det. Guru hyllar skogen Källa: LRF 2006 verige altikum Kr / m3 sk Jeremy Grantham är förvaltare och grundare till den amerikanska kapitalförvaltaren GMO, med drygt 100 miljarder dollar under förvaltning. Jeremy är känd för att med stor precision ha förutspått IT-kraschen år 2000. GMO presenterar en sjuårshorisont för olika tillgångsslag. Aktiva skogsinvesteringar ligger i 2007framåt,2008 topp visar deras undersökningar. Figur: Prisutveckling på skogsmark i Sverige. Kr / m3 sk Prisutvecklingen på skogsmark i Sverige 400 300 200 Prisutvecklingen på skogsmark i Baltikum 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: LRF/Realfond Skog Profil ”Jag tror att marknadsvärdet på skogen kommer att fortsätta stiga.” Jacob Palmstierna råvaran känsla för Släktgården med tillhörande skog har gett Christer Segerstéen både stabilitet och trygghet. Utöver det känslo­mässiga bandet, ser han skogen som en utmärkt investering, vars framtid kan bjuda på storslagna möjlig­heter. Christer Segerstéen tycks inte ha något emot den informella titeln Europas skogshövding. Som ordförande för såväl LRF Skogsägarna som den europeiska organisationen för familjeskogsbruket CEPF, representerar han ofantliga rikedomar. Bara i Sverige spänner familjeägarnas skogsbestånd över 6,3 miljoner hektar skog, eller hela 252 miljarder kronor, baserat på tidningen Skogsaktuellts snittpris om 40 000 kronor per hektar. Med all respekt för skogens enorma och ständigt stigande penningvärde, betyder skogen något långt utöver det pekuniära. – Skogen har gett mig stabilitet och trygghet. Det förmedlar jag vidare till kommande generationer, säger han. för sitt barnbarn berätta sägner som hade gått i arv inom familjen. Så som han pekade på stället i skogen där Karl XII, ”Karl den oövervinnerlige”, stannade till och band sina hästar. Känslan för skogen kom till unge Christer även på andra och mer handfasta vägar. Tidigt skötte han om gångarna i den 2,5 hektar stora engelska parken, med tillhörande ståtliga ekar. Tillsammans med farfar planterade han, apterade träd och var med och hjälpte till när farfar jagade, fiskade och drog upp kräftor i Emmen. Sjöutsikten brukar Christer uppskatta speciellt under sommarhalvåret, då familjen avnjuter sin söndagsmiddag ute på verandan. Samtidigt som det känslomässiga Redan som liten gick Christer jämte far- far i Hamra gårds skogar utanför Linköping och beundrade släktens klenod i sjätte generationen. Likt en vandrande historiebok kunde farfar uppehålla sig vid vissa ställen, peka och ”Skogen har gett mig stabilitet och trygghet. Det förmedlar jag vidare till kommande generationer.” Christer Segerstéen bandet till skogen är urstarkt, är Christer Segerstéen fullt medveten om skogens ekonomiska värde. Likväl som han precis vet dagens marknadsvärde av hans 180 hektar skogsmark, anser han att potentialen inom överskådlig framtid är mångfalt större. Skälen till skogens enorma potential är egentligen allmänt kända: den globala växthuseffekten och jakten på alternativa råvaror till produkter som hittills tillverkats av råolja. För vid sidan om skogens kända roll som energikälla, liksom råvaruförsörjare till såväl bygg- som pappersindustrin, står det nu nya och revolutionerande användningsområden för dörren. – Skog ska kunna ersätta alla oljebase- rade produkter. Kläder görs redan i dag av viskosmassa, i stället för vattenslukande bomull. Biomassa pressas till en komposit som används i Toyotas bilar. Det finns blöjor, tetrapak och även blodkärl gjorda av cellulosa. Användningsområdena är många. Alltsedan farmor gick bort för 25 år se- dan och Christer Segerstéen tog över släkt- provident.com.cy Private Banking för företagare Finansiella tjänster – för företagare, av företagare Grunden för vårt erbjudande är alltid att hitta den individuella lösning som bäst utgår från din situation och svarar mot dina behov. Providents skatte- och kapitalrådgivning för företagare baseras på kontinuerligt uppbyggd kunskap om behov och önskemål. Det är aldrig fråga om standardlösningar – varje uppdrag är unikt. Lägre skatt – högre avkastning I arbetet med att över tid nå god avkastning, givet den valda risknivån, spelar den skatt du betalar en stor roll. Sedan många år är vi specialiserade på private banking för företagare. Hos oss kan du samla hela din ekonomi. Det ger dig en kombination av lägre skatt och högre avkastning. De val du gör idag lägger grunden för ditt företags framtida tillväxt. Namn: Christer Segerstéen. Ålder: 60. Familj: Hustru, fyra barn och tre barnbarn. Bor: Hamra gård utanför Linköping. Gör: Skogsägare och ”månskensbonde”. Ordförande för LRF samt det Europatäckande CEPF. Fritid: Jakt, fiske och fysiskt skogsarbete. ”Det finns inget som är så skönt som att jobba fysiskt med kroppen. Det är just då som beslut värker fram.” gården, är skog en långsiktig investering för honom. Det kan ta 80–90 år tills nyplanterad skog kan avverkas. Men forskningen har gjort landvinningar även på det området. – Numera går det att avverka efter 50– 60 år. Det handlar inte om genmanipulation, utan om förädlade plantor. Det kan ge nästan den dubbla avkastningen. Skogsägaren Christer Segerstéen med 180 hektar skogsmark i sina ägor, är fullt med­ veten om skogens ekonomiska värde. Avkastning Avkastning Skatt Skatt Avkastning Utan planering betalar du 26,3% i skatt på avkastningen. I ett samarbete med Provident kan du sänka den skatten till 0%. Läs mer på provident.com.cy. SVERIGE Box 7564, 117 28 Stockholm Besöksadress: Jakobsbergsgatan 9 Tel 08-556 064 00 CYPERN Centre Point Tower Stasicratous Str. 37, Suite 502 1065 Nicosia, Cyprus Tel: +357 22 02 81 60 Yale-modellen ”Yale’s David Swensen, is seen as the Warren Buffett of endowments.” The Economist Mr Yale Model Yale-universitetets investeringsfond har slagit de amerikanska aktiefonderna med hästlängder i 20 år. Framgångsreceptet är känt över hela världen som Yale-modellen. Mannen bakom modellen heter David Swensen. Och han älskar långsiktighet, diversifiering och utbildningsinstitutioner. Han kallas Mr Yale Model och har tjänat miljarder åt Yale-universitetets forskningsstiftelse, Yale Endowment. När som helst hade han kunnat lämna Yale och gå över till Wall Street och genast mångdubblat sin lön. I stället stannar David Swensen kvar som investeringschef på Yale år efter år. Varför? Så här besvarar den 56-årige ekonomiprofessorn själv frågan i amerikansk tv: – Det måste bero på en medfödd defekt. Allvarligt talat, både min far och farfar var kemiprofessorer. Jag älskar utbildningsinstitutioner, speciellt Yale. Det är tur för Yale. För när David Swensen, som promoverade i nationalekonomi på Yale, tog jobbet som investeringschef för universitetets forskningsstiftelse, hade han en miljard dollar i potten. 20 år senare har stiftelsens kapital växt till 23 miljarder dollar, runt 140 miljarder kronor. Med undantag för finanskrisens 2009, har han i snitt fått pengarna att växa med 16 procent per år. Därmed har han överträffat 99 procent av samtliga amerikanska aktiefonder. Prestationen tål även att jämföras med institutioner här i Sverige. Den som lusläst Andra AP-fondens senaste årsredovisning kan räkna ut att fonden gett cirka 6 procent i årlig avkastning de senaste nio åren, 2009 borträknat. En bit kvar till Swensons 16 procent. Investeringsstrategin bakom David Swensens framgångar är ingen hemlighet. Den beskrivs ingående i boken Pioneering Portfolio Management (Banbrytande portföljmanagement) som utkom 2008. Det mest grundläggande i David Swensens investeringsstrategi är att komma ifrån den så vanligt förekommande traditionella portföljen, som har sin grund i räntefonder, obligationer och börsnoterade aktier. I stället delar han sin portfölj i sex ungefär lika stora delar och diversifierar investeringarna. Räntefonder, obligationer och börsnoterade aktier viktas ner och makar på sig för att göra plats för alternativa investeringar som onoterade aktier, hedgefonder och reala tillgångar som oljefält, skog och mark. I strategin ingår ett förhållandevis lågt risktagande, eftersom avkastningen finansierar Yales löpande drift. Dessutom är David Swensen tydlig med hur han ogillar att stirra sig blind på kortsiktiga siffror. – Det vilar en hästtävlingsmentalitet över ett års siffror. Självklart måste man studera dem noga, men att utse en vinnare eller förlorare på basis av 12 månaders prestation är dumt i samband med portföljer som förvaltas med en oerhört lång tidshorisont. Utöver långsiktigt tänkande månar han om att i det längsta undvika flockbete­ ende. Därför försöker Swensen sälja tillgångar som stigit kraftigt och undviker panikförsäljningar vid nedgångar. – Investeringsvärlden kan vara knepig att förstå sig på. Den skiljer sig mycket från den alldagliga världen. Om du talar med en affärsman, går logiken ut på att belöna en vinnare och döda en förlorare. Men när du i investeringsvärlden har en vinnare, bör du vara misstänksam angående vad som kommer härnäst. Om du däremot har en förlorare, måste du vara hoppfull, men inte naivt hoppfull, säger han till Yale Magazine. Detta är en tidning från Realfonder Pengar är inte allt men utan löpande avkastning från Yale Endowment får inte det ärofyllda universitetet ihop sin driftsbudget. Tur då att de har investeringsgeniet David Swensen som investeringschef. Yale-modellen Yale Endowment kallas den stiftelse som till cirka 40 procent årligen finansierar det världsberömda universitetet Yale i USA. Placeringsprincipen kan sammanfattas som en bred portfölj med fler tillgångsklasser än enbart obligationer och aktier, som är det vanliga för stiftelser av denna typ. De reala tillgångarna är främst fastig­ heter, skog, olja och gas. Nästan 70 procent betraktas som alternativa investeringar. De senaste 20 åren har Yale Endowment haft en avkastning på över 13 procent per år i genomsnitt. Yale Endowment förvaltar i dag cirka 22 miljarder dollar. StarCap ”Jag skulle vilja se incitament för privatpersoner att investera i onoterade bolag.” Marie Reinius, vd Svenska Riskkapitalföreningen Att investera i icke börsnoterade bolag är ännu ett sätt att diversifiera portföljen och sprida riskerna. Den höga avkastningshistoriken lockar fåmansföretagare, som gärna investerar sitt överskott i andra fåmansföretag. Gyllene tider – för ono Det är gyllene tider för att gå in i onoterade bolag, anser Peter Larsson, finansiell rådgivare på investmentföretaget Provident. Priserna är, i kölvattnet av finanskrisen, alltjämt pressade. Utbudet är det heller inget fel på. Medan 40-talisterna går i pension, lämnar de efter sig ett smörgåsbord av välmående företag att välja och vraka emellan. Kruxet är att privatpersoner inte har kunnat investera samlat och enkelt i mindre onoterade bolag. Fram till nu. Starcap Private Equity Fund är en fond med fokus på bolag med en omsättning på mellan 50 och 100 Mkr. Starcap har onoterade bolag i sin portfölj och riktar sig till investerare som vill minska risken i sin portfölj genom att diversifiera. Därtill har onoterade bolags avkastning varit konsekvent bättre jämfört med OMX-index de senaste tio åren, på­talar Peter Larsson. – Det beror på att ägaren till ett onote- rat bolag helhjärtat kan ägna sig åt att driva och utveckla bolaget. Ett noterat bolag ska lämna kvartalsrapporter som både ska falla tarcap Private Equity Fund investerar i svenska onoterade S bolag • Tidshorisont: 6–7 år • Värdepapper: B-aktier • Minsta investeringsbelopp: 250 000 k­ ronor • Avgifter: Courtage 2,5%, förvaltningsavgift 1,5% per år ­• Mål­­av­kastning: 20% per år • Målsättning för årlig utdelning: 3% • Belåning: Försiktig, från 0 till maximalt 40%. För mer information: www.starcap.se analytiker och aktieägare i smaken. Det kan ta från tid till annan ge oönskade ”extra jobb” beroende på kvartalsrapportens mottagande. Ett lönsamt onoterat bolag ger en jämnare och högre avkastning över tiden. Men, påpekar Peter Larsson, eftersom ägarna till onoterade bolag är betydligt färre än ägarna till börsnoterade, är bolagens likviditet mer varierande och placeringshorisonten med nödvändighet längre än vid vanliga aktiefonder, åtminstone fem år. ”Vi satsar på långsiktiga investeringar som grundar sig på sunda bolag.” Johan Amnéus, förvaltare Starcap Private Equity Fund En investerare som tänker långsiktigt, förstår den långa placeringshorisonten och som har satsat på onoterade bolag är Johan Börjebo, ägare till Nordisk VVS-teknik AB. – Det är helt okej med en lång horisont. Det är ändå pengar jag inte använder och en investering jag tror på. Men man ska naturligtvis väga tiden mot vinsten som investeringen ger. Själv gick han in i onoterade bolag efter en rekommendation. I åtanke hade han hög avkastning och fullödiga insikter om vad ett kapitaltillskott betyder för ett litet bolag. – Jag vet mycket väl vad det betyder att behöva kapital för verksamheten. Klart att det påverkade mig i beslutet. Sedan köpbeslutet har fyra år gått. Hur tillfreds är han med sin investering? – Jag är nöjd. I och för sig trodde jag att utvecklingen skulle gå lite fortare, men mina andelar har gått upp, så jag har gjort en skaplig vinst, säger Johan Börjebo. Vi har gjort det enkelt och överskådligt att spara långsiktigt oterat ”Onoterade bolags avkastning har varit konsekvent bättre jämfört med OMX-index de senaste tio åren.” Peter Larsson, Senior Advisor på Provident Investments Vad kan Starcap bidra med? – Starcap vill hjälpa bolagen att växa. Vi kan bidra med kompetens i ägarfrågor, hjälpa bolagen att bygga struktur­ kapital och ta fram bra personer som kan gå in i ledningen, säger Johan Amnéus. www.anea.se Len ad gr in 0 ”Den ryska återhämtningen kommer att drivas av den inhemska efterfrågan.” Världsbankens ekonom Zelico Bogetic M1 Ryssland Shakhovskaja Istra Nya R ig a M9 Realfond Ryssland Rosa – Så här går investeringen till 1 M i ns kM Moshaisk Ki ev M3 Realfonden Rysslands affärsidé är att tjäna pengar på omklassificering av jordbruksmark till byggbar mark. Avgörande för framgången är att välja rätt mark och behärska den byråkratiska processen. Nationalekonomidoktorn Irina Zhivikina vet hur den byråkratiska slipstenen ska dras i Ryssland. I drygt elva år har hon arbetat med fastighets- och markfrågor på det legala och administrativa planet. Först som chef för avdelningen för fastighets- och markfrågor i den ryska presidentens administration, och åren innan hon började som rådgivare till Realfond Rysslands styrelse var hon viceguvernör i Nizhniy Novgorod, Rysslands fjärde största stad. när marken har omklassificerats från jordbruks- till byggfastighet. Varför just Ryssland? – För att avkastningen från omklassificering av jordbruksmark i Ryssland är hög, efterfrågan på villatomter är stor, liksom köpkraften. Realfond Ryssland köper mark i områden vars lokala myndigheter har stor erfarenhet av markexploatering. Ryssland är på det sättet ett attraktivt land för investerare, säger Irina Zhivikina. Så här går investeringen till. Realfond det mesta måste stämma om investe- Ryssland köper mark som kan omklassificeras till såväl fritidsboende som permanentboende i attraktiva områden. Vinsten ligger i den femfaldiga värdeökningen ringen ska lyckas, inte minst valet av område att köpa marken i. Men Irina Zhivikina är övertygad om att Realfond Rysslands projekt ligger bra till. – Våra projekt ligger i vackra områden som är populära och uppskattas av den övre medelklassen. Vi väljer områden där omklassificeringsarbetet och försäljningen kan genomföras på relativt kort tid. Det är en viktig faktor. Omklassificeringen genomförs av en professionell organisation lokalt här i Moskva, vilket borgar för en bra avkastning, framhåller Irina Zhivikina. Kan du precisera det? – Min uppfattning som rådgivare till fonden är att den årliga avkastningen från fondens markprojekt kommer att överstga 30 procent. Hur kan du vara så säker på det? – Marken som Realfond Ryssland inves- ”Ett fantastiskt land med stor potential” Visst kan fondens affärsidé låta fantastiskt enkel. Köp jordbruksfastigheter på pendlingsavstånd till Moskva billigt. Skaffa byggtillstånd för fastigheterna. Sälj till en byggherre för det mångdubbla anskaffningspriset. Kruxet är den svåröverskådliga tillstånds­ processen i Ryssland, vilket är trumfkortet för Adam Fischer, ordförande i Realfond Ryssland. Som Ikeas jurist och Land Development Director var han ansvarig för markförvärv och tillståndsprocesser i Ryssland, och med i teamet bakom Ikeas – och Rysslands – första köpcentrum. Vid sidan av hårda kunskaper om processen och juridiken framhåller Adam Fischer vikten av mjuk kompetens, att kunna knäcka de sociala koderna. Själv talar han flytande ryska sedan juridikstudierna i S:t Petersburg för tolv år sedan. Under tiden har affärsklimatet, inte minst för fas­ tighetsinvesteringar, blivit betydligt gynnsammare i Ryssland. Landets ekonomiska uppsving förde med sig en kraftig in­komstökning. I snitt tjänar Moskvaborna 60 procent mer än västeuropeerna, enligt Fischer, som påpekar att Moskva och övriga Ryssland är som två skilda länder. I den övre medelklassen tjänar A Realfo os la vM 8 Ya r Gor ky Sadovaja Kreml M7 Ringen Ka M KA D lu g M ka M 6 i rs as Marken som Realfond Ryssland investerar i ligger i områden med stor efterfråga på tomter och köpstarka kunder. Shakhovskaja, som fonden investerat i, är ett attraktivt område med ren och vacker natur. Med den nya och fina motorvägen ”Nya Riga” tar man sig lätt och smidigt till centrala Moskva på en timme. K Tula M2 4 a terar i ligger i områden med stor efterfrågan på tomter och köpstarka kunder. Ta exempelvis Shakhovskaja, som fonden investerat i. Det är ett attraktivt område med ren och vacker natur. Med den nya, fina motorvägen tar man sig lätt och smidigt till centrala många Moskvabor motsvarande 80 000 kronor i månaden. Det blir en del över även när de har betalat in den 13-procentiga inkomstskatten. Mycket pengar i plånboken, men också en tickande bomb. 5 miljoner (av totalt 16) Moskvabor är bosatta i rivningsklassade bostäder. De ser sig om efter nytt boende. Naturligtvis vill denna köpstarka grupp inte vara sämre än sina västeuropeiska likar. – Ryssarna har rest och sett hur Adam Fischer, ond Ryssland Moskva. För att investeringen ska bli lyckosam är lokal expertis helt avgörande, eftersom allt, från lagstiftning till kultur, varierar från land till land. Och det är den lokala expertisen som måste välja markområden, planera dem attraktivt, upprätthålla ett konstruktivt samarbete med myndigheterna och genomföra projekten från ax till limpa. De är också avgörande i det kontinuerliga arbetet med riskbedömning. – Fondens management är hela tiden proaktiva och arbetar ständigt med att andra bor, och de vill bo lika bra. Trenden är att flytta ut från en lägenhet i Moskva till en villa eller ett radhus en bit utanför. Det är en stark strävan. Ska Moskvaborna bo lika bra och med samma villatäthet som i Sverige, måste en hel del villor byggas. Närmare 4 miljoner. Men först ska byggmark anskaffas, vilket är Realfond Rysslands affärsidé. – Efterfrågan på villamarknaden blir enorm – det är alla överens om. identifiera risker. Likväl kan det uppstå svårigheter kring genomförandet. Men vi hoppas kunna lösa svårigheterna genom att ligga steget före och genom professionell hantering av våra lokala experter. Vår expertis besitter kunskaper om såväl specifika markfrågor som registreringsförfaranden av mark och fastigheter. Sist, men inte minst, är de väl uppdaterade om vad köparna är intresserade av att investera i. Vad tror du själv om utvecklingen på fastighetsmarknaden? – Den kommande tiden kommer att präglas av en uppgång, då vi ser en mycket positiv tillväxt framöver, säger Irina Zhivikhina. Realfond Ryssland investerar i vackert belägen jordbruksmark som omklassificeras till mark för villa­­ bebyggelse • Tidshorisont: 3 år • Värdepapper: B-aktier • Minsta investeringsbelopp: 50 000 kronor • Avgifter: Courtage 2,5%, förvaltningsavgift 0,5% per år • Avkastningsmål: 45–50% per år. Ingen årlig utdelning sker under tiden • Belåning: Fonden tar inga lån. För mer information: www.realfonder.se/ryssland vimmel ”Intressantast i kväll är skogsalternativet och möjligheten till värdestegringen i baltiska skogar.” Jonas Bernholm Placeringskväll i Stockholm I Stockholm en kväll i mars fick besökarna höra om intressanta investeringstrender och hur det går att minska den totala risken i investeringsportföljen. Intresset var stort. Möt några av besökarna som besvarade tre frågor. 1. Vad fick dig att komma hit i kväll? 2. Är det någon speciell fond som verkar extra intressant? 3. Kände du till begreppet alternativa investeringar sedan tidigare? Björn Tideman och Tove Göthner, 32. 1. Det var egentligen min mamma som tyckte att vi skulle hit, hon hade läst om Jacob Palmstierna. Vi bor dessutom i närheten av hans slott. Vi passade på att komma hit när vi ändå är i Stockholm. 2. Det vi kom hit för var Realfond skog. Jag tycker att det låter som en bra alternativ placering. 3. Vi har inte känt till alternativa investeringar innan. Kvällens föreläsningar har varit välorganiserade och informativa. Kaija Li, 38, och Ervin Li, 33, Stockholm 1. Vi blev nyfikna efter att ha läst Jacob Palmstiernas investering i skog i broschyren Alternativa Investeringar. 2. Det är skogsplaceringar som vi är mest intresserade av. 3. Ja, vi visste att det betyder antingen skog eller fastigheter, påtagliga grejer. Det är bra med en sådan här informationsträff där man får veta mer – man kan fråga om allt, och inga frågor är dumma. Jonas Bernholm, 63, Stockholm 1. Jag har redan investerat i Realfond Skog och är här för att följa upp det. 2. Möjligheten av en värdestegring på de baltiska skogarna är mest intressant. Det finns alltid risker med nya typer av investeringar innan de prövats i verklig­ heten. Omvandlingen av åkermark till villaområden i Ryssland känns riskabel. 3. Alternativa investeringar intresserar mig. Jag har varit på ett par presentationer tidigare. Vill inte bara ha aktier i portföljen. Försöker alltid skaffa beslutsunderlag. Ekaterina Kovaleva, 32, Stockholm 1. En vän berättade om den här presentationen. Jag är intresserad av olika investeringsmöjligheter, eftersom jag jobbar med bolags­ förvaltning. 2. Hade jag haft en egen portfölj skulle jag nog satsat på mark i Ryssland. Jag är därifrån och tror att man måste ha en viss känsla för Ryssland för att känna sig trygg med att investera där. 3. Nej, men det är väldigt spännande. Eva Bystam, 81, Stockholm 1. Jag fick idén att komma hit när jag läste om alternativa investeringar i Privata Affärer. 2. Jag är ganska taggad på skog. Också det här med mark lät intres­ sant. 3. Det är första gången jag har kommit i kontakt med alternativa investeringar. Hittills har jag hållit på med aktier och fonder. Har provat aktieindexobligationer, men det var en mycket negativ erfarenhet. Bengt Lagerstedt, 74, Stockholm 1. Jag läste om alternativa investeringar i Privata Affärer. 2. Ryssland är intressant, men för den som inte är född där kan den ryska marknaden kännas lite turbulent. Jag är mer familjär med de baltiska länderna eftersom jag har arbetat och bott där. Jag har några vänner som jobbar med skog i Baltikum och kan stämma av med dem. 3. Inte så mycket, men jag har varit inne i småbolag som delägare. Detta är en tidning från Realfonder RIKTIG TILLVÄXT FRÅN RIKTIGA TILLGÅNGAR. Riktiga tillgångar som skog och mark finns alltid där oavsett hur börsen går och de har alltid ett värde, oavsett inflation. Tillgångar som dessutom kan ge riktigt bra avkastning, eller som vi säger: Riktig tillväxt från riktiga tillgångar. Realfond Ryssland investerar i mark i Ryssland. Realfond Skog investerar i skogsmark inom EU. Gå in på vår hemsida där anmälningsblankett finns och du kan lära dig mer om vad reala tillgångar kan göra för din placeringsportfölj. www.realfonder.se Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som investeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Detta är inte en investeringsfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder. Placeringskvällar med Anders Andersson Skatteeffektiva investeringar för företagare & privatpersoner Jibréus & Ölvestad Alternativa Investeringar arrangerar i samarbete med Anders Andersson och tidningen Driva Eget placeringskvällar på tre orter och informationsträffar på andra orter. Moderatorn Anders Andersson ger handfasta råd och ställer kritiska frågor till experter som presenterar olika placeringsalternativ. Du får under trevliga former höra om olika investerings­ möjligheter som är sunda och långsiktiga med fokus på investeringar med 0 procent reavinst­ skatt för företagare och nedsatt kapitalvinstskatt för privatpersoner. 1 jun 2010 Gävle Infoträff 3 jun 2010 Stockholm Infoträff 9 jun 2010 Helsingborg Infoträff 10 jun 2010 Stockholm Placeringskväll med Anders Andersson 16 jun 2010 Västerås Placeringskväll med Anders Andersson 17 jun 2010 Göteborg Placeringskväll med Anders Andersson 22 jun 2010 Uppsala Infoträff 23 jun 2010 Stockholm Infoträff Antalet platser är begränsat men medverkan är gratis, så anmäl dig tidigt. Träffarna börjar kl 18 och håller på cirka två timmar. Lättare förtäring serveras. Du kan läsa mer och anmäla dig på www.alternativainvesteringar.se Under varje kväll lottar vi ut två biljetter till showen Digiloo 2010.