Likabehandlingsplan för Åkerboskolan och
fritidshemmet
Planen beslutad: 20131210
Planen gäller till: december 2014
Rektorn har ordet:
Som rektor har jag ett övergripande ansvar för enhetens likabehandling av alla barn/ungdomar och personal
samt för att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat. För att uppnå detta deltar jag aktivt i
trygghetsgruppens arbete. Vi utbildar oss tillsammans, vi reviderar vår likabehandlingsplan varje år och jag får
en redovisning av gruppens arbete varje vecka. Att motverka kränkningar och trakasserier och stötta personalen
i detta arbete är en av mina viktigaste uppgifter. Min vision är att alla på Åkerboskolan behandlar varandra med
respekt i ord och handling.
Jan-Erik Carlsson
Syfte
Planen syftar till att förebygga och förhindra alla former av kränkande behandling och diskriminering samt att
främja barns och ungdomars lika rättigheter.
Förkortningar och förklaringar
TG=Trygghetsgruppen
VG-grupp: Personal som genomgått kursen Värdegrund och likabehandling i teori och praktik.
Normkritiskt förhållningssätt: en medvetenhet om vilka normer (oskrivna regler) som finns i vår verksamhet.
Utvärdering av likabehandlingsplan 2012-13
Föräldrarådet, elevgrupper och personal har utvärderat målen i förra årets likabehandlingsplan. Resultatet av
utvärderingen är följande:
Talutrymmet fördelas till större del lika mellan pojkar och flickor: Målet kvarstår, men en ökad
medvetenhet och uppmärksamhet om problematiken finns hos pedagogerna. Det är ett långsiktigt mål
som kommer att kräva kontinuerliga insatser.
Förekomsten av kränkningar och trakasserier gällande kön och ålder minskar: Målet kvarstår, dock har
vi sett en positiv trend angående en minskad andel kränkningar och trakasserier som rör just dessa två
diskrimineringsgrunder.
Främjande insatser
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet
inriktas mot alla och pågår kontinuerligt. Exempel på främjande insatser från vår verksamhet:
Främjande insatser utifrån diskrimineringsgrunderna
Främja likabehandling av pojkar och flickor:
Vi ser att det är viktigt att skolan skapar förutsättningar för att eleverna ska utveckla sina förmågor och intressen
utan att begränsas av föreställningar om kön. Vi ser att ett kompetensutvecklingsbehov finns hos personalen och
därför har vi påbörjat ett medvetet arbete med detta, där vi exempelvis uppmärksammar fördelningen av
talutrymme i klassrummet. Detta arbete kommer även att fortgå under läsåret 2013-14.
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet:
En främjande insats som vi genomför är att vi i undervisningen belyser rasismens idéhistoria och vilka effekter
den har på det svenska samhället. Vi tillämpar också ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen där lärare
är medvetna om de rådande normerna och försöker hitta exempel i undervisningen som går utanför dessa och
behandlar eleverna på så sätt att det inte förstärker rådande interkulturella normer.
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning:
Vår skolmiljö är i stort sett tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar både synliga och osynliga. Ett
medvetet arbete pågår kontinuerligt med att anpassa miljön och verksamheten utifrån elevers olika
förutsättningar. Alla elever oberoende av funktionsförmåga ska ges samma möjligheter och förutsättningar att
delta i skolans aktiviteter. Vi kommer under läsåret 2013-14 fokusera ytterligare på att öka medvetenheten hos
personalen om de dolda funktionsnedsättningarna och normerna runt dessa samt se över tillgängligheten för
eleverna.
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning:
Vi främjar lika rättigheter oavsett sexuell läggning genom att ta upp homo- och bisexualitet integrerat i
undervisningen genom att behandla detta på ett likvärdigt sätt inom ramen för sex och
samlevnadsundervisningen. Det normkritiska arbetet som vi påbörjat under förra läsåret kommer att fortgå även
under 2013-14 och innebär en kritisk granskning av vår verksamhet utifrån hur undervisningen förmedlar normer
om sexuell läggning.
Främja likabehandling oavsett ålder:
Vi arbetar främjande genom att skapa olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika
åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Det kan vara t ex Grande finale, skoljoggen och
sagoprojektet. Se Må-bra planen. År 6-9 har även schemapositionen Måltid där elever i olika åldrar möts när de
väljer att arbeta med ett visst ämne.
1
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning:
Undervisningen om olika religioner ges på ett sakligt, allsidigt och likvärdigt sätt i undervisningen. Vi tillämpar
ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen som innebär att lärare är medvetna om de rådande normerna
och försöker hitta exempel i undervisningen som går utanför dessa och inte förstärker rådande religiösa normer.
Det finns alltid ett måltidsalternativ för de elever som följer andra religiösa matregler.
Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar:
Vi har en Må-bra profil på skolan som presenteras på skolans hemsida. Må-bra veckor/dagar. Ansvarig: Må-bra
grupp, personal, elever.
Vi har rastvärdar, mat och bussvakter: Ansvarig: All personal.
Ordnings - trivselregler arbetas fram tillsammans med elever. Dessa sänds hem till samtliga hem för att gås
igenom och undertecknas av vårdnadshavare och elev. Ansvarig: Klassföreståndare/klassansvariga och
fritidspersonal.
Med stöd av personal får elever återkommande hålla i aktiviteter i syfte att skapa en god atmosfär på hela skolan.
Ansvarig: Berörd personal.
Vi har klassråd och elevråd. Ansvarig: Klassföreståndare/klassansvariga.
Elever, vårdnadshavare och personal är delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplanen. Ansvarig: TG.
Kartläggning
All personal ska rapportera kränkningar och trakasserier på allvarslappar. Dessa sammanställs varje
vecka av TG. Ansvarig: All personal samt TG.
Elevintervjuer genomförs i oktober. Ansvarig: TG
Kartläggning av otrygga platser på skolan både inomhus och utomhus. Denna kartläggning omfattar alla
elever och genomförs i oktober. Ansvarig: TG.
Mentor genomför trivselsamtal med sina mentorselever två gånger per termin. Information ges till TG.
Ansvarig: Mentor/klasslärare.
Samtal mellan mentor/klasslärare och elev genomförs kontinuerligt. Vid incidenter förs strukturerade
samtal enligt en utarbetad arbetsgång. Ansvarig: Mentor/klasslärare.
Vid utvecklingssamtalen varje termin samtalar mentor/klasslärare, elev och vårdnadshavare om elevens
trivsel i skolan. Ansvarig: Mentor/klasslärare.
Utvärderingar där elever, föräldrar och personal utvärderar ordningsregler och likabehandlingsplan.
Elevrådet, elevskyddsombud och föräldrarådet är delaktiga i processen med att utarbeta en ny
likabehandlingsplan varje år. Ansvarig: Elevrådsansvarig och arbetslagsledare.
I varje arbetslag finns TG-representanter och som en återkommande punkt under arbetslagsmötena
varje vecka delges aktuella ärenden till övrig personal. Ansvarig: TG.
Vi använder observation som en metod i syfte att upptäcka kränkningar och trakasserier utifrån
diskrimineringsgrunderna. Ansvarig: All personal.
Resultat av kartläggningen
TG sammanställer all tillgänglig kartläggning och en nulägesanalys görs. Analysen ligger till grund för
framtagandet av mål till den nya likabehandlingsplanen.
Utifrån de aktuella kartläggningarna framkommer det att:
Pojkar har fortfarande större talutrymme än flickor i klassrumssituationer.
Personal och elever uppger att kränkningar och trakasserier förekommer till viss del på skolan.
Elever i år 6-9 upplever en viss otrygghet vid cykelparkeringen och i korridoren ner mot NO-salarna
samt korridoren ner mot språksalarna.
Elever i år F-2 upplever en viss otrygghet vid fotbollsplanen.
Kränkningar och trakasserier har förekommit på bussen till och från skolan i årskurs F-5.
Analys
Pojkar har fortfarande större talutrymme än flickor i klassrumssituationer: Det normkritiska
förhållningssättet som vi arbetat med under läsåret 2012/13 bör förstärkas med ytterligare insatser på
både skol och gruppnivå. Arbetet bör vara kontinuerligt, strukturerat och ses som långsiktigt.
Personal och elever uppger att kränkningar och trakasserier förekommer till viss del på skolan.
Tänkbara orsaker till detta ligger såväl på grupp som individnivå.
Elever i år F-2 upplever en viss otrygghet vid fotbollsplanen: Anledningen kan vara att fotbollsplanen
ligger undanskymd och att det inte alltid finns vuxna närvarande där.
Elever i år 6-9 upplever en viss otrygghet vid cykelparkeringen samt i korridoren mot NO och
språksalarna. Cykelparkeringen: Tänkbara orsaker till detta kan vara att elever samlas på detta ställe
2
och det kan upplevas som otryggt. Vuxennärvaron är inte så stor vid denna plats. I korridorerna mot
NO samt språksalarna är det inte heller så stor vuxennärvaro samt att det ligger undanskymt.
Kränkningar och trakasserier har förekommit i år F-5 på bussen från och till skolan: Det har tillkommit
en busspolicy som tagits i bruk.
Förebyggande insatser
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
och omfattar sådant som vi har identifierat i en kartläggning av verksamheten som risker.
Utifrån identifierade behov genomför vi följande förebyggande insatser:
Mål för läsåret 2013/14
Periodens mål ligger till grund för likabehandlingsarbetet och hur processen går vidare mot vår vision.
Alla elever ska ges möjlighet att visa vad de kan utan att begränsas av föreställningen om kön.
Förekomsten av kränkningar och trakasserier minskar.
Åtgärder
Alla elever ska ges möjlighet att visa vad de kan utan att begränsas av föreställningen om kön:
Det normkritiska arbetet förstärks med pedagogiska diskussioner hur vi på skol och gruppnivå ger alla
elever möjlighet att visa vad de kan. Tid: vt-2014 och ht- 2014. Ansvarig: Arbetslagsledare och
personal som deltagit i kursen Värdegrund och likabehandling i teori och praktik.
Elever får kännedom om likabehandlingsplanens mål och åtgärder. Tid: vt-2014 och ht- 2014
Ansvariga: Klassföreståndare/mentorer.
Vi fokuserar på att skapa ett tillåtande och tryggt gruppklimat i våra klasser. Tid: Kontinuerligt.
Ansvariga: Klassföreståndare/mentorer.
Personal delger varandra exempel på arbetssätt där eleverna ges ökade möjligheter att visa sina
kunskaper. Tid: Vid de fortbildningsträffar som VG-gruppen anordnar. Ansvariga: All personal.
Förekomst av kränkningar och trakasserier minskar:
Personal som gått kursen Värdegrund och likabehandling i teori och praktik genomför två gånger per
termin fortbildningsträffar i normkritisk pedagogik. Tid: vt- 2014 och ht- 2014. Ansvarig: VG-grupp
Yngre elever möter äldre elever i olika sammanhang och konstellationer såsom samarbetsövningar och
problemlösningsuppgifter. Detta ska ske enligt Måbra -planen. Tid: Enligt Måbra-planen. Ansvarig: All
personal.
Kontinuerligt värdegrundsarbete i det dagliga arbetet. Vi för diskussioner med eleverna i skolan och
barnen på fritidshemmet om vad kränkande behandling och trakasserier står för. I diskussioner betonas
alla människors grundläggande behov. Tid: vt-2014-ht 2014. Ansvarig: All personal.
Rast och bussvärdar är uppmärksamma på de otrygga platser som kartläggningen visar t ex korridorerna
mot NO och språksalarna, cykelparkeringen och fotbollsplanen.
Tid: Kontinuerligt. Ansvarig: Alla buss och rastvärdar
Sammanställningen från elevintervjuerna som genomfördes i oktober lämnas över till klassansvariga för
vidare arbete med gruppen. Tid: januari. Ansvarig: TG och klassföreståndare/klassansvariga.
Det ”gula” rummet längst ner i NO-korridoren tas bort. Tid: vt-2014. Ansvarig: TG och Vaktmästare.
Utvärdering
Elevintervjuer genomförs i oktober. Ansvarig: TG
Skolverkets utvärderingsmaterial BRUK används. Tid: oktober. Ansvarig: Arbetslagsledarna.
TG sammanställer frekvensen av allvarslappar rörande kränkningar och trakasserier i syfte att skönja ett
mönster. Tid: september. Ansvarig: TG
Kartläggning av otrygga platser på skolan både inomhus och utomhus. Denna kartläggning omfattar alla
elever och genomförs i oktober. Ansvarig: TG.
Likabehandlingsplanen ska utvärderas av föräldrar, elever och personal under månaderna oktober och
november. Ansvarig: TG.
En analys av den utvärdering som gjorts ligger till grund för nya mål i nästkommande
likabehandlingsplan. Ansvarig: TG.
3
Alla vårdnadshavare kan hjälpa till!
Elever, lärare och annan personal på Åkerboskolan kan göra mycket, men det är nödvändigt att hemmen hjälper
till. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkningar förekommer. Om skola och hem klart tar
avstånd från kränkningar får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om kränkningar. Är någon i
klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst?
Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om kränkningar!
Barn berättar inte alltid om kränkningar de känner till därför att de tror att det är skvaller eller är rädda för
hämnd. Att berätta om kränkningar är inte skvaller. Det är att hjälpa den som har det svårt. Skolans personal
berättar aldrig var de fått sin information ifrån. Ingen skall kunna utpekas eller drabbas.
Tillsammans kan vi skapa en skola där alla trivs och mår bra. På vår skola kan du kontakta de vuxna i
trygghetsgruppen eller klassläraren/mentorn.
Åkerboskolans Trygghetsgrupp
Kontakt
Liselott Franzén
[email protected]
Ulla Petersson
[email protected]
Ann Davidsson
[email protected]
Yvonne Petersson
[email protected]
Michaela Stenfelt
[email protected]
Annika Holm
[email protected]
Daniel Widell
[email protected]
Therese Ämtvall
Kurator
[email protected]
Samtliga kan nås via expeditionen tel. 0485 – 881 51
Åkerboskolans likabehandlingsplan är framtagen och fastställd av personal, elever och föräldrar på
Åkerboskolan.
Löttorp 10 december 2013
Jan-Erik Carlsson
Rektor
4
Bilaga 1
Processcirkel likabehandlingsarbete
Processcirkeln som arbetsmodell ligger till grund för likabehandlingsarbetet på Åkerboskolan.
5
Bilaga 2
Vad säger våra styrdokument?
Diskrimineringslag (2008:567)
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter
oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Skollagen (1kap 2 §)
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en
som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Särskilt skall den som verkar i skolan
1: främja jämställdhet mellan könen samt
2: aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem:
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes
välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell
läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt
motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.
6
Bilaga 3
Begrepp
För att veta vad vi menar med olika begrepp i vår plan är det viktigt att dessa definieras:
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av såväl elever som personal.
Kränkningar kan vara:
fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker
verbala i form av hot, elaka ord, spridning av rykte
psykiska i form av utfrysning, miner, suckar, fniss och skratt
text och bild i form av klotter, obehagliga mail, sms och lappar
uppträdande som – utan att vara trakasserier – kränker en elevs värdighet, t.ex. mobbning.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Ålder
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Sexuella trakasserier
Trakasserier som är av sexuell art t ex ovälkomna beröringar, skämt, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong.
Diskriminering
Diskriminering I skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning eller ålder. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan vara antingen
direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens
kön. Det kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går
så många flickor på just det programmet.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering kan ske om alla behandlas lika. Skolans regler och rutiner kan verka vara neutrala, men i
praktiken kanske de missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Exempelvis
om alla elever serveras samma mat kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av allergi behöver
annan mat.
7
Bilaga 4
Rutiner för anmälningsskyldighet
Enligt skollagen måste lärare och annan personal göra en anmälan till rektorn så snart de fått kännedom om att
en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Anmälningsskyldigheten gäller även
om ett barn eller en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon i personalen (se
bilaga 5). Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Det gäller alla kränkningar
eller misstänkta kränkningar.
Huvudmannen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i skolan och kan uppmärksamma och rikta
resurser till skolor där det finns problem. På så sätt kan huvudmannen utgöra ett stöd i likabehandlingsarbetet.
Arbetsgång vid diskriminering, kränkande behandling och trakasserier
Det finns en pärm där händelser såsom knuffar, glåpord m.m. skall noteras skriftligt av all personal i skolan.
Pärmen förvaras inlåst och noteringarna sammanställs regelbundet av trygghetsgruppen.
Ärenden som ska behandlas av trygghetsgruppen behandlas enligt nedan.
Eleverna kan vända sig till de vuxna om de har upplevt eller uppmärksammat kränkningar eller trakasserier. Ett
brevinkast finns på vaktmästarexpeditionen där eleverna anonymt kan lägga meddelanden.
Ärendet behandlas av skolans team enligt följande:
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
.
Steg 5
Kännedom om kränkande behandling eller trakasserier
Ärendet anmäls till rektor och utbildningsnämnden informeras
Innan teamet påbörjar samtal med de berörda har en noggrann utredning gjorts med hjälp av noteringar,
arbetslagsmöten och mentorssamtal.
Vårdnadshavare kontaktas
Allvarssamtal
Personal ur TG pratar med den kränkta eleven. Under hela arbetsprocessen har teamet fortlöpande
samtal med denne och kuratorssamtal erbjuds.
Personal ur TG hämtar eleven som kränker för samtal där det klargörs vad teamet vet och att skolan inte
accepterar att någon form av kränkning fortsätter. Kuratorsamtal erbjuds.
Vårdnadshavare till båda parter kontaktas.
Nytt samtal med den som kränker sker en till två veckor efter första samtalet, för att kontrollera att
kränkningarna har upphört.
Om kränkningar och trakasserier inte upphör kallas elev, vårdnadshavare, berörd personal och rektor till
ett Elevvårdsmöte.
Åtgärdsprogram upprättas, vid behov både för den utsatta eleven och för den som utfört kränkningen.
Detta dokument undertecknas av elev, vårdnadshavare och rektor.
Skriftlig varning (Skollagen 5 kap. 9 §)
Fortsätter kränkningarna utfärdas en skriftlig varning av rektor.
Tillfällig omplacering på skolenheten (Skollagen 5 kap. 12§) och kontakt med
socialförvaltningen.
Steg 6
Tillfällig omplacering på annan skola (Skollagen 5 kap. 13§) och anmälan till
socialförvaltningen och/eller polis.
Steg 7
Avstängning (Skollagen 5 kap.14§)
8
Bilaga 5
Utbildningsförvaltningen
Dokumentation av arbetsgång då ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling.
(Skollagen 6 kap. 10 §)
Anmälan till rektor/förskolechef
Kränkande behandling har uppmärksammats för eleven/barnet
Namn
Personnummer
Anmälan görs av
Klass
Datum
Anmälan till huvudman
Anmälan görs av
Datum
Utredning
Utredningen genomförs av
Utredningen påbörjas
Utredningen avslutas
Samråd med elevhälsan
Åtgärder
9
Skola
Bilaga 6
Ansvarsfördelning
Alla på Åkerboskolan har skyldighet och ett kollektivt ansvar för att likabehandlingsplanen
följs och förankras hos elever, personal och vårdnadshavare.
Rektor ansvarar för:
att alla i personalen får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.
att de vuxna i teamet utbildas inom området minst vartannat år.
att kompisstödjare erbjuds utbildning regelbundet.
Personal ansvarar för:
att alla barn/ elever har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att planen efterlevs.
Barns och elevers ansvar:
är att engagera sig för att leva upp till likabehandlingsplanen samt att medverka vid uppföljning och revidering
av planen.
Föräldrars ansvar:
är att hålla sig uppdaterade och insatta i likabehandlingsplanen.
10
Bilaga 7
Karta över skolan och området runt som används för att identifiera otrygga områden. Denna kartläggning
genomförs i oktober.
11
Bilaga 8
MÅ BRA 13/14
”Vi vill att våra barn/ungdomar lämnar
Åkerboenheten som hela människor, med ett gott
självförtroende, en positiv framtidssyn och verktyg att
ta sig an världen!”
F-2: 1-2 pass
idrott/rörelse
3-9 : 3
idrottspass i
veckan inkl simundervisning
Ämneskunskaper och utveckling,
vuxentäthet, mentorstid, elevens val,
mentorssamtal, samarbetsövningar, teater
och kulturbesök, lässtunder, läxhjälp, måltid,
tema/samverkan, Blå Jungfrun (spec),
aktivitetsdagar och tillgång till bibliotek.
Ordningsregler, elevråd, Trygghetsgrupp,
relationsfrämjande
aktiviteter och
12
värdegrundsarbete.
Vecka
Solvändan
F-3
34
35
36
4-9
GRUPPKÄNSLA
* skapa gruppkänsla
* klassens dag
* trivseldagar
* lek * samarbetsövningar
* värdegrundsarbete * sandslott i tvärgrupper
* fixa i ordning klassrum * landa i sin grupp * ordningsregler
* likabehandlingsplan m.m
Ansv: klassansvariga
Lgr-11: ”Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust
att lära”.
Lpfö 98:”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp,
att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.”
38 och
42
MÅ BRA VECKA
* föreläsare, skoljoggen, lek, pröva-på-aktiviteter, massage m.m.
Ansv: Solvändan: CN och elever
Åk F-5: ÅB, UP och HS och elever
Åk 6-9: YP, MS, DW och elever.
Åk 6-9 kommer att ha sin må bra-vecka vecka 42
Skoljoggen ansvar: MS, ÅB och DW
Lgr-11: ”I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna
uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas”.
”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet”.
Lpfö 98: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.”
43
LEK
Vi uppmärksammar leken. Äldre möter yngre.
Elever tränar ledarskap på olika sätt.
Ansv: Solvändan: CN
F-3: CP och ÅB
4-9: DW och HS
+ klassansvariga
Lgr-11: ”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga
skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper”.
Lpfö 98: ”Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje
barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan.”
47
SAGOTEMA
13
Berätta för varandra över klassgränserna. Skriva, läsa, illustrera….
Ansv: Solvändan: ER
F-9: CNi, KB, UP, LF och AD.
Lgr-11: Språk, lärande och identitesutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala,
läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicerar och därmed få tilltro till sin
språkliga förmåga”.
Lpfö 98:”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp
samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera
med andra.”
50
LUCIA
Ansv: respektive arbetslag
Lgr-11: ”Medvetenheten om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg
identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och
värderingar”.
51
JULAVSLUTNING
Ansv: respektive arbetslag
LGR-11: ”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och att ansvar för att
stärka denna förmåga hos alla som arbetar där”.
4
FÖRINTELSENS MINNESDAG
Mån 27 januari
Här jobbar vi bla med materialet ”Spela Roll” från Levande Historia.
Ansv: Åk 4-5: AD
Åk 6-9: PB, CNi, PB och AH
Lgr-11: ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”.
”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser”.
7
MÅ BRA VECKA
* föreläsare, alla hjärtans dag, hjärt och lungräddning, lek, pröva-på-aktiviteter, massage m.m.
Ev.satsning på dans. DW kontaktar dansinstitutet.
Ansv: Solvändan: CN och elever
Åk F-5: ÅB, UP och HS och elever
Åk 6-9: YP, MS, DW och elever
Lgr-11: ”I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna
uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas”.
14
”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet”.
16
DRAMA/DANS/MUSIK
Vi visar upp läsårets arbeten
Grande Finale tors 17 april kl 9.30-10.20 i stora hallen
Solvändan- åk 9: HS, CP, ÅB, MB, IH och även Kultursskolans Peo och Oscar om möjligt.
Lgr-11: ”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika
uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar, Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i
bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamheter”.
Lpfö 98:””Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att
förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik,
dans och drama.”
18
VÄRLDSBOKDAGEN
ons 30 april
Ansv: Solvändan: ASt
F-9: CNi, KB, UP och MF.
Lgr-11: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna
ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som
tillsammans med andra.
Lpfö 98:”””Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för
symboler och deras kommunikativa funktioner.”
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin
förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.”
21
FÖRSKOLANS DAG
Ansv: Solvändan: IH
Åk 6-9: YP och Måbra-eleverna 6-9
Lpfö 98: "Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv."
21
OPERATION ÅKERBO
Ansv: KB och CNi
Lgr-11: ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”.
24
SOMMARAVSLUTNING
Ansv: respektive arbetslag
Lgr-11: ”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och att ansvar för att
15
stärka denna förmåga hos alla som arbetar där”.
16
