På upptäcktsfärd i kyrkan
Biskopskulla Fittja Fröslunda
Gryta Giresta Hjälsta Holm
Kulla Långtora Nysätra
Saker som finns i (nästan) alla kyrkor
Det finns vissa saker som vi kan hitta i nästan alla kyrkor. Här
hemma, runt om i Sverige och i andra länder. Några av de sakerna
berättar vi om här. Bilden här i boken kanske inte ser ut som det
gör i din kyrka. Då kan det vara spännande att fundera på varför!
Hittar du de här sakerna i din kyrka?
Dopfunt
En dopfunt är en skål i sten, trä
eller metall. Den kan vara liten
eller stor. När någon ska döpas
häller vi vatten i dopfunten, och
ber en bön för att vattnet ska
välsignas och förvandlas till
något heligt som är mer än
vanligt vatten. Sedan tar
prästen lite vatten i handen och
häller försiktigt – tre gånger –
på huvudet på den som döps.
Både barn och vuxna kan
döpas. Ett barn eller en vuxen
som döps blir medlem i kyrkan
och hör resten av livet till Guds
stora familj
För länge sedan doppades ett
barn som döptes ned i vattnet
helt och hållet. Därför kan
gamla dopfuntar ibland vara
väldigt stora.
Dopfunten var och är en av de
viktigaste sakerna i kyrkan.
Text Lagunda församling. Omslagsbild fotograf Emma Carlsson. Övriga bilder från Svenska kyrkans
bildbyrå IKON. Illustrationer Argument förlag
Altare
Altaret är ett bord av sten eller
trä. Det står oftast längst fram i
kyrkan. Det allra första altaret
var ett vanligt matbord. Innan
det hade byggts kyrkor samlades
människor som trodde på Gud
och Jesus hemma hos varandra
för att sjunga, be och dela bröd
och vin tillsammans.
Jesus lärde oss att göra så, och
vid altaret äter de som vill fortfarande tillsammans. Det är inte
vanlig mat utan en särskild sorts
bröd och vin – precis som Jesus
lärde ut för nästan tvåtusen år
sedan.
Altaret är en av de viktigaste platserna i kyrkan. Där får vi känna
att vi hör ihop med många människor. Många fler än de som finns i
kyrkan samtidigt som vi just idag. Ofta finns en altarring, eller en
halv ring runt altaret. När vi tänker oss att ringen fortsätter runt
hela altaret kan vi också tänka oss att det finns många fler som är
med i samma ring – runt hela jorden!
På altaret står ofta ett kors, kanske också blommor och ljus.
Ovanför altaret kan det finnas en tavla, eller en skulptur, eller en
målning som ska hjälpa oss att tänka på Gud och på Jesus när vi
tittar mot altaret i kyrkan.
Predikstol
Vad då för stol? När vi pratar om en
möbel som är gjord för att någon
ska stå vid den och tala säger vi ofta
talarstol. Att predika är att tala, eller
berätta, om tro och om Gud och att
förklara vad som står i Bibeln. Det
kan prästen göra från en predikstol.
På 1500-talet ändrades mycket
inom kyrkan i Sverige och i delar av
norra Europa. Då blev predikan med
förklaringar till Bibeln så att man
började bygga predikstolar i
kyrkorna. De placerades högt upp
så att prästen skulle både höras och
synas bra överallt i kyrkan.
Ofta fick predikstolarna dekorationer, skulpturer och målningar så
de skulle vara både högtidliga och vackra. Sådant arbete gjordes
vid olika tidpunkter i olika kyrkor. Man betalade gärna extra för att
en snickare eller målare som var särskilt populär just då skulle göra
arbetet så det skulle bli så fint och nytt som möjligt. Därför är
predikstolarna en av de saker i kyrkan som det syns bäst på när den
är gjord, eftersom vad som man tyckte var extra fint kunde ändra
sig ganska fort. Man kunde också tycka olika i olika delar av
Sverige, och ännu mer olika blir det när vi ser predikstolar i kyrkor i
andra länder. Sådant gör det spännande att hitta och titta i kyrkor!
Idag används inte alltid predikstolen i kyrkan. Prästen kan predika
från en enklare talarstol som står på golvet långt fram i kyrkan i
stället.
Orgel
Orgeln är det största av alla
musikinstrument. Den har pipor
som byggts för att härma ljudet
från olika instrument och bland
annat därför blir ljudet från en
orgel så speciellt.
Redan i Egypten 200 år f Kr
byggde man en sorts orglar som
drevs med vatten. De blev fort
populära och spreds genom
Europa. Så småningom kom man
på att orglar kunde drivas med
luft i stället. Det var när man
uppfann bälgar, sådana bälgar
som också finns på dragspel
Under medeltiden kom orglar in i kyrkorna, och från början stod de
längst fram i koret. Då användes de mest i den musik som prästen
sjöng för församlingen. Efter 1500-talet blev det vanligare med
psalmer som alla fick sjunga med i och då blev orgeln viktig för att
ge stöd till sången. Från 1600-talet och framåt började man bygga
större orglar som lät mer som orglarna idag. Då flyttades orgeln
ofta till den bakre delen av kyrkan där det fanns mer plats. Därifrån
kunde den också ge ännu bättre stöd till församlingens sång i
psalmerna.
Idag finns mer än 3000 orglar i kyrkor runt om i Sverige. De allra
flesta av dem används fortfarande till musik i gudstjänster och till
konserter. Har du provat att spela på en orgel? Om du vill försöka
kan du prata med den som spelar i kyrkan.
Kyrkklocka
Sedan långt tillbaka har kyrkklockor
använts för att samla människor och
kalla på uppmärksamhet. De har
kallat till gudstjänst, ringt för glädje
och sorg, men också ringt till
varning när det var krig eller när det
brann så många behövde hjälpa till.
Kyrkklockorna hjälpte också
människor att hålla tiderna under
dagen.Först hade man små
handklockor att ringa i. I några
kyrkor finns sådana klockor kvar
också idag.
Sveriges första stora kyrkklockor
levererades från Tyskland till den kristna kyrkan i Birka på 830talet. Då hade de stora kyrkklockorna som placerades i kyrktorn
eller klockstaplar börjat bli vanliga över hela den kristna världen.
Klockringningen sköttes av klockaren som också tog hand om
kyrkan och hjälpte prästen. En klockare skulle leda sången i kyrkan
och i en lag som kom år 1686 stod det att han också skulle lära
människor att läsa och skriva. 1842 kom en ny lag om skolor i
Sverige och då behövde klockaren inte längre vara lärare. Ändå var
det länge vanligt att läraren också var klockare och kyrkomusiker.
Idag hänger klockorna i kyrkans torn eller en särskild klockstapel
utanför kyrkan. Kyrkklockor ringer ofta när helgen börjar klockan
sex på lördag kväll, för att berätta att en gudstjänst ska börja, och
dessutom under gudstjänsten när prästen berättar att någon har
dött.
Symboler (bilder) att leta efter i kyrkan
Kors
Eftersom några människor som levde samtidigt
som Jesus tyckte att han både ljög och gjorde
farliga saker, dödade de honom på sätt som var
vanligt på den tiden. Han blev korsfäst, alltså
fastsatt på ett kors.
När vi ser ett kors i kyrkan tänker vi på hur
Jesus dog. Men vi tänker också på varför han
dog. På att han valde att göra det för
att rädda alla som tror på honom.
Och dessutom tänker vi på att han blev levande
igen – Jesus vann med Guds hjälp över döden.
Korset är den vanligaste symbolen i kyrkan.
Ibland ser vi ett kors med Jesus på. Då kallas
det ett krucifix.
Duva
Duvan är en symbol för den helige Anden –
en kraft som vi inte ser men får från Gud.
När Jesus började vandra runt och tala, be och
berätta blev han först döpt i floden Jordan.
Det står i Bibeln att en duva då kom ned till
Jesus som en bild av den helige Anden
samtidigt som man hörde Guds röst.
Ljus
Jesus sa: ”Jag är världens ljus. Den som tror på
mig skall inte vandra i mörker utan ha livets
ljus.”
När livet känns svårt kan vi tända ett ljus.
Då blir det lättare att komma ihåg att ett ljus
– även om det är litet –alltid är starkare än
mörkret. Och att Gud är med oss också när
det känns som mörkast.
Lamm
Lammet var en vanlig symbol under Jesu tid.
I Bibeln talas det på flera ställen om Jesus som
Guds lamm. Det man menar då är att när Jesus
dör på korset gör han det som ett oskyldigt
lamm, som dör för alla människors skull.
Fisk
Fisken är en av de äldsta symbolerna för Kristus.
När man på grekiska skriver Jesus Kristus, Guds
son, Frälsare och tar den första bokstaven i varje
ord får man förkortningen ICHTHYS. På grekiska
betyder det fisk.
De första kristna som riskerade att bli hårt
straffade för sin tro använde fisken som ett
hemligt tecken. Kanske ritade någon en fisk i
sanden och den som såg tecknet visste att här
fanns någon annan som var kristen.
XP
Många tycker det ser ut som PX, men man
ska läsa det som XP. Det är också en grekisk
förkortning. Det grekiska alfabetet är lite
annorlunda än vårt alfabet, och det man på
grekiska skriver som X och P skriver vi som CH
och R. Det är de första bokstäverna i namnet
som på grekiska stavas CHRistos – alltså
Kristus.
Tupp
Kyrktuppen är en symbol för vaksamhet.
Vaksamhet betyder att vara vaken och
uppmärksam. Jesus säger att den som vill följa
honom ska vara uppmärksam på tecken som
kan visa att det snart är dags för honom att
komma tillbaka.
Triangel eller ”trifolium”
En triangel, eller ett trifolium som är en blomma
med tre blad, visar att Gud är treenig. Treenig
är ett ord som används ofta i kyrkan och som
kan vara svårt att förstå. Det betyder att vi
tror på en enda Gud, men att Gud också är tre:
han är samtidigt Fadern som skapar oss, Sonen
Jesus som befriar oss, och Anden som ger oss
liv och kraft.
Ibland har en triangel ett öga i sig. Då tänker vi
på Gud som någon som är allseende, någon
som ser allt och vakar över människorna.
A och O
Ibland finns i kyrkan bokstäverna A och O, fast
skrivna på grekiska som A och Ω. A är den
första bokstaven och Ω den sista i det
grekiska alfabetet. I Bibeln talas om Gud som A
och Ω, alltså den förste och den siste. Gud är
både början och slutet av allt, och finns i allt
som sker i världen och i livet. Eller med vårt
alfabet A och Ö och alla bokstäver däremellan.
Skepp eller båt
Ibland finns det bilder av skepp i kyrkorna.
Ett skepp är en bild för själva kyrkan, och det
man menar är att man i ett stadigt skepp kan
resa tryggt också när det blåser mycket.
Vi får resa med skeppet kyrkan över stormiga
hav – som en bild av att livet kan kännas svårt
och stormigt – och komma till en lugn och fin
strand på andra sidan.
Kyrkans placering
Visste du att hur kyrkan är placerad också är en symbol? De allra
allra flesta kyrkor är byggda så altaret ligger åt öster och ingången
åt väster. Solen går upp i öster och man tänker sig att Kristus en
gång ska komma tillbaka som solen i öster. Öster förknippas också
med paradiset. Därför tittar vi åt det hållet i kyrkan.
Väster är motsatsen - det gamla livet som man lämnar bakom sig.
(Också lekkyrkan i Kyrkstugans trädgård ligger med altaret i öster
och ingången i väster.)
Människor i kyrkans bilder
Du känner nog igen Jesus på många bilder i kyrkan. Men det finns
också fler människor på bilder eller som skulpturer i våra kyrkor.
Människor som det står om i Bibeln, eller som har gjort särskilda
saker så att vi vill komma ihåg dem.
Maria, mamma till Jesus
I Bibeln kan vi läsa om när ängeln Gabriel kom till Maria och sa att
hon skulle föda en pojke, som var Guds son. Vi kan också läsa om
när Maria födde Jesus i ett stall. Senare när Jesus är vuxen, är
Maria med när hennes son Jesus blir korsfäst, dödad och läggs i
graven. De här berättelserna, och många fler, finns som bilder i
kyrkorna. Bilder av Maria med det lilla nyfödda barnet i knät, eller
när Maria gråter nedanför korset, är vanliga. Ofta har hon blå
kläder på sig i bilderna. Den blå färgen är en symbol för himlen.
Evangelister – de som skrev ner berättelserna om Jesus liv
Ibland kan vi se fyra skulpturer ganska nära varandra, som verkar
höra ihop men ändå är olika. De håller ofta i varsin bok, och bredvid
sig har de varsin symbol: människa, lejon, oxe och örn. Det är bilder
av de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes.
De skrev ner berättelser om Jesus, så att vi kan läsa dem än idag.
Helgon
Ett helgon är någon som levt i särskild kontakt med Gud och gjort
så speciella saker att människor vill komma ihåg honom eller henne
som en förebild. I många kyrkor ber man inte bara till Gud och
Jesus utan också till helgonen. Här i Svenska kyrkan ber vi inte till
helgonen på det sättet, men det finns fortfarande kvar berättelser
och bilder som ska påminna oss om dem. Vanligt i kyrkorna här är
bilder och skulpturer av Sankt Stefan, Sankt Petrus, Sankt Paulus,
Johannes döparen och Sankta Birgitta.
Hitta och titta i kyrkan
I den här lilla boken finns bilder på sådant du kan titta efter när du
kommer in i en kyrka. Både i kyrkor här hemma, och i andra kyrkor i
hela världen. Det finns också förklaringar till hur saker används, och
vad olika bilder betyder.
När du hittar och tittar i flera kyrkor kommer du nog att upptäcka
att samma sak kan se ut på många olika sätt. Kanske kan du så
småningom gissa hur gammal en sak är bara genom att titta på
den. Eller var den kommer ifrån.
Men det viktigaste är inte att kunna och veta mycket, utan att vilja
upptäcka. Att vara nyfiken och fortsätta hitta och titta i kyrkan.
Glöm inte att stanna ibland och fundera på hur många som varit i
den här kyrkan före dig. Tänk på alla som jobbat med att bygga och
måla, sy och snida. På alla som suttit i bänkarna, sjungit, lyssnat,
tittat på tak och målningar och skulpturer, och gått på golvet
precis där du sätter dina fötter. Idag får du och jag vara här och
upptäcka på vårt sätt.
Ibland säger man på vuxenspråk att kyrkan är ett levande
kulturarv. Kulturarv brukar vi kalla musik, konst, byggnader och
traditioner som funnits länge, och som vi tillsammans har ärvt
(=fått) av alla de människor som levt före oss. När kulturarvet är
levande betyder det att vi idag också får leva mitt i allt det här –
vi får alla vara med och hjälpa till så att det inte glöms bort utan får
fortsätta finnas. Därför är det viktigt att vi är många som hittar
och tittar och lär oss mer!
Ha så roligt när du hittar och tittar i kyrkan!
