Likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen
Verksamhetsplan
Här möter vi världen och lär oss för livet
0
Innehållsförteckning
Nolltolerans ............................................................................................................................................ 2
1.
Bakgrund .................................................................................................................. 2
2.
Syfte ......................................................................................................................... 2
3.
Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål och skolans vision ........ 2
Kartläggning .......................................................................................................................................... 2
4.
Utvärdering av tidigare plan .................................................................................... 2
5.
Slutsatser av årets kartläggning gällande risk för inslag av diskriminering eller
kränkande behandling ........................................................................................................ 2
6.
Slutsatser av kartläggningen av elevernas trygghet och trivsel ............................... 3
7.
Mål för kommande år utifrån kartläggningen .......................................................... 3
8.
Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen ................... 3
9.
Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen ............. 3
10.
Handlingsplan utifrån kartläggningen ...................................................................... 4
11.
Kompetensutvecklingsplan ...................................................................................... 4
Främjande arbete ................................................................................................................................... 4
12. Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och
skollag ................................................................................................................................ 4
13.
Elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet ........................................................... 5
14.
Vårdnadshavares kännedom .................................................................................... 5
15.
Kontaktperson .......................................................................................................... 5
16.
Rutiner vid akuta situationer .................................................................................... 5
17.
Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev ................... 6
18. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxna kränker/diskriminerar
elev
19.
Begreppens innebörd ............................................................................................... 6
20.
Skolans ordningsregler med konsekvenser .............................................................. 9
21.
Skolans systematiska arbetsmiljöarbete ................................................................... 9
Bilaga 1 ................................................................................................................................................. 10
Bilaga 2 ................................................................................................................................................. 11
Bilaga 3 ................................................................................................................................................. 12
Bilaga 4 ................................................................................................................................................. 12
1
Nolltolerans
1. Bakgrund
Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All
personal inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda
och vidta åtgärder.
2. Syfte
Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling.
3. Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål och skolans
vision
Här möter vi världen och lär oss för livet
Vi är en mångkulturell skola som genomsyras av trygghet, engagemang och kreativitet . Vårt
arbete präglas av:
• att vi medvetet utmanar och stöttar eleverna så att de utvecklar språket i alla ämnen genom
språkets olika uttryck.
• att vi tar tillvara elevernas erfarenheter som en naturlig och vardaglig del i det
kunskapsutvecklande arbetet.
• att vi arbetar för att tillsammans med eleverna öka kunskapen och förståelsen för olika
kulturer och för alla människors lika värde.
Vi arbetar aktivt för att alla ska känna trygghet och glädje på skolan. Goda relationer och höga
förväntningar är en förutsättning för att ge eleverna lust till lärande.
Kartläggning
4. Utvärdering av tidigare plan
I förra likabehandlingsplanen fanns inga mål uppsatta och utifrån det har vi inget att
utvärdera. I årets plan kommer vi att sätta upp ett mål utifrån den kartläggning som gjorts.
5. Slutsatser av årets kartläggning gällande risk för inslag av
diskriminering eller kränkande behandling
Utifrån skolans lokala trivselenkät kan vi utläsa att det förekommer kränkningar bland elever.
Kränkningarna ser ut att främst vara verbala, språkbruket är hårt. Det framkommer även att
det finns elever som inte har kamrater på skolan.
2
Skolan ska arbeta mer effektivt med att förebygga kränkningar bland elever. En tydlig samsyn
kring hur vi agerar kring språkbruket ska synliggöras bland personalen så att all personal
agerar på samma sätt när något sker. Värdegrundsarbetet ska genomsyra undervisningen mer
genom att utgå från Specialpedagogiska skolmyndighetens material DATE.
6. Slutsatser av kartläggningen av elevernas trygghet och trivsel
Enkäten visar att det finns platser på skolan som upplevs otrygga. Dessa platser skiljer sig åt
beroende på årskurs. Bland de lägre åldrarna upplever man matsalen och duschrummen som
otrygga. Bland de äldre eleverna är främst toaletterna och fotbollsplanen otrygga platser.
Fotbollplanen upplevs otrygg på grund av konflikter.
Bland många elever på skolan upplevs bristande studiero som ett hinder för lärande. Detta ser
vi i alla årskurser. Detta kommer att bli ett område där skolan ska utföra ett förändringsarbete
under läsåret.
7. Mål för kommande år utifrån kartläggningen
Målet är att säkerställa studiero för våra elever.
Målet med vårt förändringsarbete kring studiero är att alla elever ska få ett bra lärandeklimat
där de kan fokusera på sitt lärande. Under höstterminen ska en djupare kartläggning göras.
Kartläggningen kommer att utgå från elevernas perspektiv kring studiero. Kartläggningen
kommer att göras i åk.6 och görs via enkät och lektionsobservationer. Specialpedagogen
ansvarar för att göra och sammanställa kartläggningen. I början av vårterminen kommer all
personal på skolan träffas för att arbeta fram hur vi ska arbeta förebyggande i de olika
klasserna utifrån vad som framkommit från kartläggningen. Därefter är det alla lärares ansvar
att utföra de åtgärder som vi kommit fram till i klasserna. Under vårterminen kommer ett antal
uppföljningsmöten bokas in för att se hur arbetet i klasserna går. Rektorerna ansvarar för att
uppföljningsmötena sker.
8. Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen
På skolan har vi ett fungerande rastvaktsystem som kan utvecklas till att bli mer främjande.
Ett fokus ligger på de otrygga platserna på skolgården under rasterna. Brobyggarna har ett
främjande arbete på skolan genom att vara en länk mellan somaliska hem och skolan. Ett
bättre samarbete sker som leder till en bättre och tryggare skolgång för de somaliska eleverna.
9. Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån
kartläggningen
På skolan har vi ett antal platser som upplevs som otrygga av våra elever. För att skapa
trygghet kring dessa platser är det viktigt att vi använder elevens röst för att tillsammans finna
åtgärder. Elevrådet kopplas in i tidigt skede för att se över lokaler och bemanning.
3
10. Handlingsplan utifrån kartläggningen
Mål:
Målet är att säkerställa studiero för alla våra elever.
Insatser:
Kartläggning görs i åk.6 utifrån elevernas perspektiv. Utifrån den information vi får från
kartläggningen skapar vi gemensamt en handlingsplan för att arbeta förebyggande med en
säkrad studiero i F-6.
Hur:
Kartläggningen görs under november och december i 6A och 6B. Kartläggningen görs av
specialpedagogen i arbetslag 4-6 genom observation och enkätundersökning under tre olika
lektioner. Efter sammanställning av enkätsvaren samlas en grupp om fem elever från varje
klass med specialpedagogen och diskuterar svaren. Efter samtal med elever träffas pedagoger
som deltagit i observationerna för att analysera underlaget utifrån olika kategorier.
Under första APT-träffen under vårterminen -17 samlas all personal på skolan och tar då del
av den information som kartläggningen givit. Utifrån denna information formar vi
tillsammans en handlingsplan hur vi ska arbeta i alla klasser för att säkerställa studieron.
Uppföljningsmöten sker kontinuerligt under våren arbetslagsvis. Rektorerna ansvarar för att
uppföljning sker.
Vem:
 Specialpedagog i 4-6 ansvarar för kartläggningen.
 Rektorerna ansvarar för att pedagogerna tillsammans får träffas och planera en
handlingsplan. De ansvarar även för att boka in uppföljningsmöten var femte vecka
med de olika arbetslagen.
Resultat:
En mer detaljerad handlingsplan för förändringsarbetet finns i bilaga 1.
11. Kompetensutvecklingsplan
All personal på skolan ska arbeta med värdegrundsfrågor som en naturlig del i sin
undervisning och till sin hjälp kan de använda DATE-materialet från SPSM. All personal ska
få information om materialets upplägg och hur det konkret kan användas i undervisingen.
Specialpedagogerna ansvarar för att personalen får den kunskap och stöttning de behöver i sitt
arbete.
Personalen ska också få ta del av information och riktlinjer som getts från Skolverket och
Skolinspektionen för att kunna nyttja detta i utförandet av handlingsplanen kring säkrad
studiero. Specialpedagogerna ansvarar för att personalen får den kunskap de behöver.
Främjande arbete
12. Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag
och skollag


I vår skola ska alla känna sig trygga och respekterade.
Ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling.
4




Skolan ska skapa en tillgänglig lärandemiljö för alla våra elever.
Vi ska utveckla en ökad förståelse av de demokratiska värdena hos eleverna.
Vi ska utveckla ett systematiskt arbete för tydliga regler mot diskriminering och
kränkande behandling.
I vår skola arbetar vi för att uppmärksamma elevers positiva beteende.
Så här arbetar vi för att nå målen:
 Skolans personal ska utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
 Vi tar tillvara på de tillfällen som uppstår i vardagen i skolan för att utveckla elevernas
förmåga att förstå andra människor och för att utveckla elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och ansvar.
 Vi klargör och diskuterar olika kulturers värdegrunder och dess konsekvenser för det
personliga handlandet när vi öppet redovisar och diskuterar skiljaktiga värderingar,
uppfattningar och problem med eleverna.
 Ett aktivt elevråd ger möjlighet till inflytande och demokratiska arbetsformer. Elevens
röst blir hörd och tagen på allvar.
 Elevhälsoteamet arbetar aktivt för att skapa ett främjande och förebyggande arbete
kring elevernas olika lärandemiljöer.
 Vi ska utveckla vårt kvalitetsarbete utifrån gjord inventering för att utveckla
verksamheten för skolans och elevernas bästa.
 Vi kompetensutvecklar vårt förhållningssätt genom att kartlägga, analysera och följa
upp skolans nolltoleransarbete. Detta görs genom kollegialt lärande.
13. Elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet
Eleverna görs delaktiga genom klassråd och elevråd. Där har eleverna möjlighet att komma
med förslag och synpunkter på likabehandlingsplanen. I samband med detta omarbetas och
synliggörs även ordnings- och trivselreglerna på skolan. Elevernas synpunkter kommer också
fram i trivsel- och elevinflytandeenkäterna och används som underlag i främjande och
förebyggande arbete.
14. Vårdnadshavares kännedom
Föräldrar/vårdnadshavare görs delaktiga genom ett föräldramöte under höstterminen.
Likabehandlingsplanen och skolans rutiner kring kränkning finns även tillgänglig på skolans
hemsida.
15. Kontaktperson
Rektor Birgitta Söderqvist, 070-556 98 55
Biträdande rektor Johan Karlsson, 072-146 63 46
16. Rutiner vid akuta situationer
1. Vuxna som uppmärksammar situationen ingriper genast. Den vuxne ska agera utifrån
elevens upplevelse och ej lägga in någon värdering. Eleven ska tas på allvar när eleven
5
berättar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. Då
den akuta situationen åtgärdats informeras elevernas mentorer om händelsen.
2. Mentor samtalar med eleven/eleverna om vad som hänt och om det har hänt tidigare.
Samtalet dokumenteras (bilaga 2. Finns i digital form på likabehandlingsikonen på
FC).
17. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev
1. Alla vuxna som upptäcker eller får kännedom om trakasserier eller kränkande
behandling är skyldiga att agera. Vid upptäckt/kännedom ska samtal hållas med
berörda elever. Mentor/undervisande lärare/EHT-personal är ansvariga för att
samtalen hålls snarast och att anteckningar förs (bilaga 2. Finns i digital form på
likabehandlingsikonen på FC). Vårdnadshavare kontaktas snarast. En anmälan till
rektor görs samma dag. Den vuxne som upptäcker trakasserierna eller kränkande
behandling ansvarar för att en LISA skickas in. LISA hittar du på inloggad, mina etjänster, rapportera tillbud, skador.
2. Om trakasserierna eller kränkande behandlingen fortgår kallar rektor inom två veckor
föräldrar och elever till samtal för att reda ut situationen. En handlingsplan upprättas.
Samtalet ska dokumenteras (bilaga 2).
3. Uppföljningssamtal genomförs efter två veckor. Samtalet dokumenteras.
4. Om trakasserierna eller kränkningarna inte upphör gör elevhälsoteamet en bedömning
av ytterligare åtgärder. Sociala myndigheter och/eller polis kopplas in.
18. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxna
kränker/diskriminerar elev
1. Personal som upptäcker eller får kännedom om att en vuxen diskriminerar, trakasserar
eller kränker elev är skyldig att anmäla till rektor. Denna person ansvarar för att en
LISA skickas in. LISA hittar du på inloggad, mina e-tjänster, rapportera tillbud,
skador.
2. Rektor samtalar med berörd person. Elev tas om hand om av elevhälsoteamet.
Föräldrar kontaktas. Samtal dokumenteras (bilaga 3).
3. Anmälan skrivs och rapporteras till verksamhetschefen.
4. Om den vuxne arbetar på skolan kontaktar rektorn det lokala skyddsombudet. Rektor
kopplar vid behov in kommunhälsan.
5. Vid allvarliga fall kan det bli disciplinära åtgärder mot anställda. Arbetsgivare
erbjuder den anställde stöd innan arbetsrättsliga åtgärder vidtas.
6. Systematisk uppföljning sker tills ärendet avslutas för personal och elev.
19. Begreppens innebörd
Definitioner och begrepp
Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som
skyddas av diskrimineringslagstiftningen:
6
• Kön
Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande
och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av
sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av
pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer
där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse.
• Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet
eller uttryck)
Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller
genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
• Etnisk tillhörighet
Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara
förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska
ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och
främlingsfientlighet.
• Religion eller annan trosuppfattning
Skolan/skolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I
skolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för
den ena eller andra åskådningen. Skolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn
har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan
trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös
åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.
• Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder)
Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika
sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis
allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen
betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever
begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen
utan det är miljön som kan vara funktionshindrande.
• Sexuell läggning
Skolan/skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och
heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma
värdegrund till barnen.
• Ålder
Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om:
– särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg,
grundskola, särskola och specialskola samt om
7
– särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och
nödvändiga.
Direkt diskriminering
Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om
diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara
när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går
så många flickor på detta program.
Indirekt diskriminering
Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala
men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar
en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken
missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn
serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl
behöver annan mat.
Bristande tillgänglighet
Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att
en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en
jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att
genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering.
Trakasserier
Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Begreppet ”sexuella trakasserier” innebär ett handlande av sexuell
natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också
vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc.
Kränkande behandling enligt skollagen
Skolan/skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande
behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande
som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns
eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och
bilder.
Fler begrepp
• Mobbning
8
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
• Rasism
En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det
finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och
därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
• Främlingsfientlighet
Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska,
kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.
• Homofobi
En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som
ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer.
20. Skolans ordningsregler med konsekvenser
Skolans regler finns i bilaga 4.
21. Skolans systematiska arbetsmiljöarbete
9
Handlingsplan för säkrad studiero
Bilaga 1
Steg 1- Kartläggning
Kartläggningen kommer att utgå ifrån elevernas upplevelse av undervisningen. Den kommer
att ha sitt fokus på åk.6 då det var främst i dessa klasser som man upplevde studieron som låg
i trivselenkäten.
Kartläggningen kommer att bestå av enkätsvar från elever, observation av specialpedagog och
djupintervjuer med en grupp om fem elever från vardera klass. Specialpedagogen kommer att
observera tre lektionstillfällen i varje klass i ämnena matematik, so och musik. Observationen
görs utifrån ett färdigt observationsschema och observatören kommer att inta rollen som
passiv deltagande observatör. När ca 10 minuter återstår av lektionen kommer
specialpedagogen ta över lektionen och den undervisande läraren lämnar klassrummet.
Eleverna ska få fylla i en enkät utifrån hur de upplevde studieron på lektionspasset. Denna
process görs med båda klasserna under tre tillfällen, en i varje ämne.
Steg 2- Analys med elever
Efter att specialpedagogen har sammanställt enkätsvaren för varje klass samlas en liten grupp
om fem elever från varje klass tillsammans med specialpedagogen. Då går vi igenom
enkätsvaren tillsammans och diskuterar svaren och eventuellt andra faktorer som kan påverka
studieron.
Steg 3- Analys med lärare
Det insamlade materialet analyseras tillsammans med undervisande lärare som deltagit i
observationerna. Mötet för analysträff planeras in under december månad och initieras av
specialpedagogen. Analysen görs genom att sortera problem och behov under rubrikerna:
- Den fysiska miljön och skolans arbete med normer och värden.
- Lärares förhållningssätt och ledarskap.
- Undervisningens innehåll, arbetsformer och uppgifternas komplexitet
- Elevers utveckling mot målen, ledning, stimulans.
Steg 4- Utformande av handlingsplan
All personal på skolan kommer tillsammans under ett APT-möte i januari, som rektorerna
ansvarar för, arbeta fram förslag på åtgärder, prioritera och göra en planering över hur vi ska
arbeta förebyggande kring studiero i alla klasser på skolan. Specialpedagogen ansvarar för att
sammanställa planeringen i en handlingsplan som ska implementeras hos all personal.
Steg 5- Uppföljning och utvärdering
Arbete med handlingsplanen ska pågå under vårterminen-17 och åtgärderna ska följas upp
kontinuerligt i arbetslagen. Rektorerna ansvarar för att uppföljning sker. Effekterna av
åtgärderna ska mätas under slutet av vårterminen. Detta kommer att ske genom
gruppintervjuer med utvalda elever och pedagoger. Specialpedagogerna ansvarar för att
utvärderingen sker.
10
Utredning om kränkande behandling
Bilaga 2
Samtal med
 den som upplevs vara utsatt
 den/de som upplevs trakassera eller kränka
Datum då samtalet ägde rum:
Elevens namn:
Klass:
Skola:
Närvarande vid samtalet:
Uppgifter som har framkommit under samtalet:
Utredning gjord av:
Anvisning
Att använda då elev upplever sig ha blivit utsatt för, eller misstanke finns om, trakasserier och/eller
kränkande behandling inom skolans verksamhetsområde.
Förvaras i elevakt
11
Utredning om kränkande behandling
Samtal med:______________________________________
Datum då samtalet ägde rum:_______________________
Uppgifter som har framkommit under samtalet:
_________________________
12
Bilaga 3
Ordningsregler för Bredsands skola
Bilaga 4
Skolan är vår gemensamma arbetsplats. Det är allas ansvar att skapa en
trevlig arbetsmiljö. Om alla hjälps åt att följa reglerna så får vi det
trivsamt.
Lektioner
Övrigt
Vi arbetar på lektionerna och gör vårt
bästa.
Vi passar tider.
Vi äter inte godis eller tuggar tuggummi på
skolan.
Alla hjälps åt att skapa studiero i
klassrummet.
Privata värdesaker som vi tar med oss ansvarar vi
för själva. Skolan ersätter inte skada eller förlust.
Vi kommer i tid till lektionerna och har
med oss det material vi behöver.
Vi går inomhus.
Vi tar av oss ytterkläder, mössor och kepsar
inomhus.
Raster
Vi är ute på rasterna.
På våra raster får alla vara med.
Vi håller oss inom skolområdet.
Det finns alltid rastvakter ute på
skolgården vid
rast.
De lekredskap som skolan förfogar över
turas vi om att använda.
Lekar som snöbollskastning eller ”Herren
på täppan” är inte tillåtna.
Alla använder hjälm när vi åker kana och
skridskor.
Mobiltelefon
Mobiltelefon får användas på lektionstid
efter tillstånd av lärare.
Konsekvenser
Mobiltelefonen får inte användas i
kränkande eller diskriminerande syfte t.ex.
genom sms och fotografering. Inga bilder
eller filmer får tas på elever eller personal
utan dennes tillåtelse.
Om elev bryter mot skolans regler sker
åtgärderna stegvis enligt följande:
Tillsägelse - samtal/allvarssamtal föräldrakontakt
Telefonen tas med på eget ansvar. Skolan
ersätter inte skada eller förlust.
Matsalen
Vi tvättar händerna innan vi går till
matsalen.
Vi sitter lugnt och äter och använder ett
fint bordsskick.
13