Stockholm 2016-06-13
Ver 2.1
Slutrapport projektgenomförande
Raftech
Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS)
innovationstävling Innovation för alla.
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Innehållsförteckning
1
Inledning ....................................................................................................... 1
2
Allmän information ....................................................................................... 1
3
Sammanfattning ............................................................................................ 1
4
Bakgrund....................................................................................................... 2
5
Syfte och målgrupp........................................................................................ 3
6
Projektets mål ............................................................................................... 4
7
Redogörelse av projektresultatet ................................................................... 5
7.1
7.2
8
8.1
8.2
8.3
9
Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler ..................................................... 6
Viktiga insikter ................................................................................................................................... 7
Redogörelse av projektets genomförande.................................................... 10
Genomförandeplan/tidplan ...................................................................................................... 10
Projektets budget........................................................................................................................... 13
Projektets arbetssätt .................................................................................................................... 14
Vad händer nu? ........................................................................................... 14
II
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
1 Inledning
Notera att slutrapporten är en leverabel till PTS och den är en redovisning av hur
projektet har gått, vilka resultat som uppnåtts och de slutsatser som gjorts.
Slutrapporten bör inte överstiga 20 sidor.
Den dokumentation som ni angivit i förstudien att ni ska producera i samband med
projektet ska ses som fristående från detta dokument.
2 Allmän information
Företag/Organisation: Raftech
Projektnamn:
Teletext.se
Författare av detta
dokument:
Fredrik Forsberg, Markus Ström
Projektets tidplan
2015-01-19 till 2016-05-27
(från datum – till
datum)
3 Sammanfattning
Ange positiva effekter och därefter övriga erfarenheter av projektets
genomförande samt kortfattad sammanfattning av resultatet. Bör vara ca 1-2
sidor långt kapitel.
Under projektets genomförande har vi kunnat konstatera att en tjänst som den
projektet utvecklat har potential att göra stor samhällsnytta. Speciellt personer
med förvärvad hörselnedsättning, samt personer som har en hörselnedsättning
som förvärrats med tiden, har stor nytta av tjänsten i sitt arbetsliv och privat.
Denna grupp har ofta vid en tidpunkt kunnat genomföra telefonsamtal men vid
ett skede blivit tvungna att upphöra med detta. Att återigen kunna använda
telefon i yrket och för sina privata kontakter är ofta förenat med starka känslor
för användaren.
Många gånger kan detta innebära att man återigen kan ta kontakt med släkt och
vänner som man inte har haft kontakt med på länge. Man kan åta sig uppgifter i
sin yrkesroll som man tidigare har varit tvungen att avböja.
Sett ur ett samhällsperspektiv är det ekonomiskt försvarbart att tillse att
tjänsten får maximal spridning. Bara en liten justering i de sjukskrivningstal som
1
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
hörselstress och utanförskap direkt och indirekt orsakar blir stora ekonomiska
vinster för samhället.
Under projektets gång har vi också kunnat se att det finns angränsande områden
där grundkonceptet skulle kunna återanvändas för att skapa fler intäktskällor.
Några av dessa angränsande områden kommer vi utveckla med egen finansiering
och några kanske dyker upp som framtida innovationsprojekt.
Vi har också under projektets gång tydligt kunnat se att en maximal
samhällsnytta kommer uppnås om tekniken kan spridas till så många som
möjligt och till fler områden. Inom de primära områden för Teletext handlar det
om individuella beslut vilket begränsar spridningen och hur snabbt Teletext kan
införas. Den dialog vi har haft med övriga delar av offentlig sektor visar att det
finns ett intresse för en vidareutvecklad tjänst som kan införas utan individuella
beslut. På så sätt skulle nyttan av Teletext kunna nå fler i samhället.
Under projektets tester har vi också konstaterat att framtiden för
förmedlingssamtal ligger i ”Ring-Direkt” funktionalitet. Det innebär en väldigt
stor skillnad för användaren av kommunikationstjänster som
förmedlingstjänster om det det finns ”Ring-Direkt” eller inte.
Upplevelsen blir en helt annorlunda om man först måste ta kontakt med en
operatör för att sedan bli vidarekopplad. Självständigheten och känslan av
oberoende blir många gånger förstärkt när man som användare inte behöver
förklara hur man gör för att kontakta personen på telefon via en
förmedlingstjänst.
4 Bakgrund
Redogör kortfattat för bakgrunden till projektet.
Mer än en miljon svenskar är hörselskadade. Det är ett av våra största
folkhälsoproblem. Det finns drygt en miljon hörselskadade i Sverige. Cirka 934
000 av dem har nedsatt hörsel, enligt HRF:s beräkningar (0–100 år).
I åldrarna 16–84 år utgör hörselskadade 12,6 procent av befolkningen (SCB).
Hörselnedsättning är därmed ett av våra största folkhälsoproblem. Hörselskador
blir dessutom allt vanligare.
Hörseln är ett av våra viktigaste sinnen och det utgör för de allra flesta av oss
grunden för vår kommunikation. Konsekvenserna av en hörselnedsättning leder
till kommunikationsbegränsningar för individen vilket i sin tur leder till
minskade möjligheter i sociala och ekonomiska konsekvenser för både individ
och samhället.
Hörapparat är det viktigaste hjälpmedlet för ungefär en tredjedel av Sveriges
hörselskadade. Men ingen hörapparat kan helt kompensera en hörselskada fullt
ut.
2
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Många med hörselnedsättning upplever talsamtal via telefon som ett
osäkerhetsmoment i vardagen. Även en liten hörselnedsättning påverkar
förmågan att delta i samtal, särskilt om flera pratar, och i ljudrika miljöer blir det
ännu svårare. Att någon hör dåligt blir därför snart uppenbart för omgivningen.
Det är oerhört ansträngande att befinna sig i ”hörselgarderoben” och hela tiden
anstränga sig för att inte missa vad som sägs, utan stöd av hjälpmedel. Sådan
”hörselstress” medför risk för ytterligare hälsoproblem. Det sociala stigmat
innebär därför att ett redan stort folkhälsoproblem förvärras. Att under lång tid
jobba i bristfällig arbetsmiljö, utan hjälpmedel och annat rehabiliterande stöd,
kan leda till allvarliga stress- och utmattningssymptom.
Hörselskadade är överrepresenterade när det gäller ohälsa och förtidspension.
Det beror bland annat på att många går länge med hörselproblem, utan att ha
hjälpmedel som underlättar samtal. Hälsoproblemen handlar sällan om själva
hörselskadan. Istället är de en följd av att under lång tid ha brottats med olika
besvärliga hörselsituationer.
Att försöka hänga med på jobbet, utan hjälpmedel och utan anpassning av
ljudmiljön, innebär mycket merarbete och ansträngning så kallad ”hörselstress”.
Den beskrivna tjänsten skulle förenkla och eliminera mycket av den
”hörselstress” som annars är förknippad med telefonsamtal.
Sökanden har lång erfarenhet av arbete med produkter och tjänster för
alternativ telefoni. Det kan konstateras att det finns en stor grupp som idag inte
själva kan genomföra telefonsamtal på ett bra sätt, men som inte heller är
bekväma med att använda sig av de förmedlingstjänster som finns etablerade.
Detta beror kanske på att dessa individer i det vardagliga samtalet ansikte mot
ansikte klarar sig bra med de hörselrester som de har, men att dessa inte räcker
för att genomföra ett telefonsamtal.
5 Syfte och målgrupp
Redogör för syftet med projektet och till vilken målgrupp projektet riktades.
Redogör för hur projektet har uppfyllt detta.
Syftet med projektet har varit att utveckla en molnbaserad tjänst för att
koppla upp textade telefonsamtal. Att utveckla en tjänst som kan
användas av hörselskadade och vuxendöva som inte är betjänta av
bildtelefoner eller texttelefoner.
Det finns en grupp i samhället som inte kan använda vanliga telefoner men
samtidigt inte heller använder text- eller bildtelefoner. Denna grupp klarar sig
ofta ganska bra i det vardagliga samtalet, när man har den man talar med
framför sig.
Genom att se personen man talar med kan man läsa på läpparna, se
kroppsspråket och förstå dialogen av sammanhanget. Om kommunikationen
med kollegor, vänner och släktingar fungerar bra när man träffas så upplevs
samtal via en förmedlingstjänst som omständlig och stigmatiserande.
3
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Den beskrivna gruppen vill använda sin egen förmåga att uttrycka sig i en dialog
som inte är formellt turbaserad på det sätt som texttelefonsamtal eller
bildtelefonsamtal är.
Telefonsamtal mellan Personer som använder bildtelefon eller texttelefon och
personer som använder taltelefoner går via de traditionella förmedlingstjänster
som idag är etablerade. När samtal ska ringas till eller från en bild- eller
texttelefon där motparten använder en vanlig telefon måste först ett samtal till
förmedlingscentralen kopplas upp.
Detta innebär att man ringer till denna och beskriver det nummer man vill bli
uppkopplad emot. Samtalet sker genom att man turas om att tala. Även om det
finns en viss fördel i denna fråga för de som använder förmedlingstjänsten för
bildtelefoni, där man är något friare i sitt samtal, så är det en stor skillnad mot att
klara av sitt samtal ”själv”.
Det finns en funktion för förmedlingstjänsten texttelefoni som heter tala direkt.
Den bygger på att personen som använder texttelefon skall kunna tala med
personen på andra sidan och motta text för motpartens del av samtalet. Tjänsten
tala direkt används i mycket liten omfattning av de tänkta användargrupperna. I
detta projekt har vi kommit i kontakt med flera som har prövat tala direkt men
funnit att den inte möter de behov som de har. Här kommer Teletext in och är
anpassat för en mer naturligt sätt att kommunicera även med hörselskada eller
som vuxendöv.
Den huvudsakliga målgruppen som Teletext vänder sig till är hörselskadade och
vuxendöva. Det är en grupp som inte utan stora svårigheter kan genomföra
telefonsamtal. Gruppen kan uttrycka sig själv genom tal och kommunicerar i
rummet självständigt. Denna grupp har idag inget bra sätt för att kommunicera
via telefon.
Ungefär 33 procent av det totala antalet hörselskadade bär
hörapparater. Det vill säga 315 660 (Källa: HRF) av totalt 934 000
hörselskadade i Sverige.
Vår analys av statistiken (Källa: HRF/landstingsförbundet) ger oss
uppfattningen att ungefär 12% av alla hörapparatanvändare skulle ha
stor nytta av tjänsten som projektet avser utveckla. Hur många som i
praktiken kommer att använda Teletext beror till stor del på
ekonomiska faktorer som beskrivs i kommande avsnitt.
6 Projektets mål
Ange projektets mål (effektmål och resultatmål som specificerade i
förstudiematerialet). Lämna redogörelsen i tabellform om det är möjligt.
4
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Komplett färdig molntjänst
för textade telefonsamtal.
Appar som kan installeras
på mobiltelefoner för enkel
samtalshantering.
Pilotkunder ska ha provat
tjänsten under en period
om minst tre veckor och
genomfört en utvärdering
av produkten enligt den
mall som är framtagen.
En färdig tjänst som kan
börja säljas.
Webbgränssnitt till
tjänsten
Tjänsten skall ha ”RingDirekt” funktionalitet
7 Redogörelse av projektresultatet
I detta kapitel vill vi att du lägger fokus på själva projektresultatet. Dvs. vad blev
slutsatserna av projektet, oavsett om det är ett fälttest, teknisk utveckling, en
studie eller något annat som utförts. Lämna gärna rekommendationer som andra
projekt kan ha nytta av.
Innan ett projekt av den storlek och omfattning som detta startas har man ofta
förväntningar och föreställningar om vilka delar som kommer att gå enkelt och
5
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
vilka delar som kommer att vara svårare. Med vissa undantag genomfördes
projektet enligt förväntan.
Att i förstudiefasen etablera kontakt med och involvera underleverantörer är
mycket viktigt. Att få dem att känna sig delaktiga i projektet och det som
projektet skall leda fram till gör att de inte bara ser projektet som en tillfällig
intäkt.
I ett utvecklingsprojekt så är val av underleverantörer är också en mycket viktig
komponent för ett gott projektresultat. Det är lätt att man ser allt för mycket på
de priser som diskuteras med leverantörerna. Istället ska man se på vilka
referensprojekt och kompetenser de har. Det kan bli mycket dyrt att välja den
billigaste underleverantören, även om det kan vara lockande till en början.
Rätt underleverantör har också ett brett kontaktnät och en vana att
dokumentera sin utveckling löpande.
Vi har för Teletext valt underleverantörer efter det resultat de kan uppnå i
projektet och inte på pris. Viktigt är att försöka minska ner antalet
underleverantörer och försöka ha en huvudansvarig underleverantör som i sin
tur anlitar eventuella under-underleverantörer, vi har försökt få det så till
Teletext men lyckades inte helt ut. Att vi inte helt lyckades lägga ansvaret på en
part är att det rör sig om helt nytt område där det var svårt att få tag på en part
som har ett helhetsgrepp och kan ha det till rimlig kostnad.
Att dokumentera sitt utvecklingsarbete har i detta projekt inneburit att tillfälliga
sjukskrivningar hos underleverantörerna har kunnat hanteras på ett bra sätt.
Projektet levererade den förväntade molntjänsten för textade telefon samtal.
Tidplanen fick justeras något i slutet av projektet, men en bra dialog med vår
handläggare hos PTS gjorde att det gick att på kort varsel justera vissa delar av
sista etappen.
Som plattformen står idag är den färdig för försäljning och leverans av tjänsten.
Vi har tagit fram marknadsmaterial som är anpassat mot olika kundsegment. Av
affärsmässiga skäl väljer vi att inte i detalj gå genom detta mer i denna rapport.
7.1 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler
Här redogör du för projektets resultat. Det kan vara en kortfattat beskrivning t.ex.
av hur många personer som har deltagit i en specifik undersökning och resultatet
av undersökningen, det kan vara en beskrivning av en teknisk lösning och hur den
ska användas etc.
Resultatet av projektet är en teknisk plattform för telefonsamtal som
direkttextas. Plattformen är en integrerad del av det Svenska telefonnätet och
använder på ett smart sätt den senaste tekniken för effektivt utnyttjande av de
kommunikationsassistenter som bemannar tjänsten.
Teletext har från början implementerat den länge efterfrågade funktionen ”RingDirekt”. Förenklat innebär funktionen att samtal till och från en användare av
6
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Teletext inte behöver ske i två steg genom att man först kontaktar en
förmedlingstjänst för att sedan kontakta den som skall nås. Med ”Ring-Direkt”
kan användaren ringa till personer genom att slå deras nummer och koppla upp
samtalet, och personer som ringer till en användare slår dennes nummer utan att
först ringa någon förmedlingstjänst. Detta är en mycket uppskattad funktion, då
den osynliggör det stöd som användaren får.
Projektet har också levererat olika delar som hänger i hop med huvudmålet.
När vi gjorde förstudien till detta projekt hade gjorde vi en enklare översyn av de
medel som finns för telefonhjälpmedel. Under projektets gång har vi fortsatt
denna studie genom att sätta oss in i en mängd olika bestämmelser och
förordningar, samt talat med olika nyckelpersoner som arbetar inom olika
samhällsgrenar där telefonhjälpmedel beställs.
Affärsmodellen som ligger till grund för vidare försäljning av Teletext och
tjänstedrift är anpassad efter den Svenska välfärdsmodellen. Här har vi studerat
vilka möjligheter olika samhällsgrenar har för att kunna finansiera Teletext för
dem som skall använda tjänsten.
Vi har i projektet som beskrivs under de olika etapperna arbetat mycket med
kanaler och försäljningsmodeller. Detta ihop med delar av tekniken är den stora
utmaningen i ett sådant här projekt. De modeller och paketeringar som slutligt
blev har förankrats inom respektive samhällsgren.
En annan leverabel i projektet är det marknadsmaterial vi tagit fram. Detta har
anpassats så att budskapet passar med de ansvarsområden olika samhällsgrenar
har. Vissa delar av marknadsmaterialet har delats ut och är ute på cirkulation i
samhället.
En annan viktig leverabel har varit att undersöka behovet. Förenklat: Har vår idé
och lösning bäring hos användarna? Här har vi fått respons som överträffar våra
förväntningar. Vi har under projektets gång blivit kontaktade av personer som
ryktesvägen hört talas om projektet eller som har hittat projektets hemsida.
Vi är övertygade om att Teletext kommer att fylla en mycket viktig funktion för
en grupp som tidigare inte har haft något bra hjälpmedel för kommunikation
över telefonnätet.
7.2 Viktiga insikter
Nu när projektet har ett resultat så finns det alltid viktiga insikter som gjorts, det
kan t.ex. vara att man insett att olika användargrupper har helt skilda behov,
något som man kanske inte insåg från början, att man skulle utvecklat på en annan
plattform, etc.
En viktig insikt som vi kom fram till i dialog med slutanvändarna är att Teletext
kommer användas av människor med olika förutsättningar och i olika
sammanhang. I projektet har vi försökt möta de önskemål som har funnits hos
användare. Vi har valt att gallra bland de önskemål som har funnits.
7
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Det är en avvägning mellan att ha en produkt som är relativt enkel och med
grundläggande anpassningsmöjligheter. Om man väljer att ta med alla önskemål
om funktioner, inställningar och anpassningar blir det lätt en produkt med allt
för mycket knappar, inställningar och funktioner.
Den avvägning vi har gjort är vi, användarna och beställarna nöjda med. Som
exempel kan nämnas att man som användare kan välja textstorlek, textfärg och
bakgrundsfärg för den text man tar emot som användare.
De inställningar man gjort som användare sparas så att man när man loggar in
på en annan enhet får sina förvalda inställningar.
Under projektets inledande fas framkom det i dialog med de tänkta användarna
att en mycket viktig funktion är tjänstens enkelhet. Även personer som arbetar
med att förskriva hjälpmedel för telefoni påpekade att enkelheten i en ny tänkt
tjänst är mycket viktig.
Många ur användargrupperna som kommer använda Teletext har en förvärvad
hörselnedsättning. De har tidigare haft möjligheten att ringa telefonsamtal
självständigt. Att introducera något som väsentligt skiljer sig från hur ett vanligt
samtal genomförs är inte relevant för gruppen.
För en person som i stort sett hela livet har kunnat genomföra samtal över
telefon på egen hand blir det också mycket störande att ha en tolk eller operatör
mellan sig och den man talar med. Att göra Teletext så ”osynligt” som möjligt var
därför viktigt.
Målgruppen finns i stort sett inom alla olika delar av livet och alla olika delar av
yrkesområden. Därför är det viktigt att kunna anpassa det sätt på vilket man
använder Teletext så att man får en upplevelse som passar det aktuella tillfället.
Vi lyckades med att kunna matcha vår tjänst mot i stort sett alla olika
användarscenarion vi hade satt upp. Det fanns en grupp som vi fick arbeta lite
med för att få fram en bra lösning till. Äldre personer med förvärvad
hörselnedsättning som inte har dator / mobil-vana upplevde de olika
anpassningsmöjligheter vi erbjöd som svåra.
Även om våra anpassningar bygger på de konsumentprodukter som är vanligt
förekommande idag, så har de en relation till teknik som är äldre och är inte
vana med mobiltelefoner, surfplattor och datorer. För denna grupp finns nu en
mycket lättanvänd bordstelefon som består av en lur och en stor skärm. Vid
inkommande samtal ringer telefonen och när man svarar kommer motpartens
tal textat i rutan. När man ringer utgående samtal lyfter man på luren, varpå
rutan visar nummer och grön lur. När man slagit numret och ringt upp personen
kommer text automatiskt fram när motparten svarat.
8
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Bordstelefon för Teletext
Under projektets gång förstod vi också hur viktigt det är med kvalificerade
medarbetare som arbetar med att producera texten. Vi använde under projektet
utbildade och certifierade skrivtolkar som har en vana av att genomföra
skrivtolkning på distans.
Att sätta en vanlig skrivtolk eller någon som endast är snabb på att skriva text,
utan att ha någon utbildning i hur man genomför skrivtolkning på distans blir
inte bra.
De inställningar man gjort som användare sparas så att man när man loggar in
på en annan enhet får sina förvalda inställningar.
9
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
8 Redogörelse av projektets genomförande
I detta kapitel vill vi ha en redogörelse av hur själva genomförandet av projektet
har gått (vad har gått bra och vad har gått mindre bra och förslag på hur man
kunde ha undvikit de värsta fallgroparna om man skulle göra om projektet – dvs.
erfarenheter och insikter).
8.1 Genomförandeplan/tidplan
Lämna en kort redogörelse för de aktiviteter som du har genomfört i projektet och
när under projekttiden de har ägt rum. Jämför med din ursprungliga projektplan
och kommentera avvikelser från planen.
Etapp 1
Under etapp 1 drog vi upp de generella riktlinjerna för hur vi samarbetar inom
projektet. Möten hölls med samtliga leverantörer samlade där vi diskuterade
hur vi kommunicerar med varandra och vad vi kan förvänta av varandra. Vad vi
gör när frågetecken uppstår eller om vi fastnar i något moment där vi är
beroende av annan parts insats osv.
Under etapp ett arbetade vi också fram våra personas, dvs en grupp fiktiva
personer som har fått följa med i projektet när vi diskuterat funktioner, layout
osv.
10
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Det var också i etapp 1 som vi tog fram grunderna till layouten. Det är intressant
att se hur designen utvecklat från de första skisser vi hade i etapp 1. Vi tror att
det är klokt att ha en öppen och förutsättningslös approach till funktioner och
layout tidigt i ett projekts skede.
Etapp 2
Under etapp 2 arbetade vi intensivt med affärsmodellen. Vi studerade noga de
olika direktiv som myndigheter har för kommunikationshjälpmedel och stöd.
En hemsida etablerades och vår logga finslipades till den vi nu har valt att
använda.
11
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Loggan förmedlar ett budskap där tal och text ingår. Bokstaven t i en pratbubbla
i ljusa och positiva färger. Tanken finns att den ska vara lätt att identifiera när
man bläddrar i sin telefon bland olika appar. Namnet Teletext kommer att finnas
med under eller bredvid loggan i olika sammanhang.
Under etappen har vi tittat på hur andra kommunikationshjälpmedel
marknadsförs och säljs på den Svenska marknaden. Vi har också tittat
internationellt på hur motsvarande tjänster och produkter säljs. Möten har
genomförts med tilltänkta kanaler och samhällsgrenar för att mejsla ut tjänsten
och affärsmodellen. Vi har tagit fram en matris med olika varianter av
affärsmodellen som stegvis smalnats av.
Vi känner oss säkra i att Teletext har en given målgrupp som har behovet av
funktionen. Det vi ser som en utmaning i sammanhanget är att finna sätt för att
finansiera Teletext.
Etapp 3
Sälj, sälj, sälj!
Under etapp 3 handlade mycket om att få ut vårt budskap på marknaden. Vi tog
fram olika typer av material och ringde många samtal. Vi har testat lite olika sätt
att formulera oss, olika sätt att förklara tjänsten på och sammanställt det vi
märkt snabbast får motparten i säljsammanhanget att säga –”aha…. Det var ju
smart”.
Projektet deltog på STAF´s konferens i Sundsvall. Deltagande på denna träff är
audionomer som verkar inom privat och landstingskommunal verksamhet.
Syftet med deltagandet var att sprida information då audionomerna träffar våra
användare i sin vardag. Med på konferensen fanns även personer som arbetar
med förskrivning av kommunikationshjälpmedel på landsting runt om i Sverige.
12
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
På HRF:s kongress i Linköping mötte vi många av våra användare. Flera som
testade Teletext blev positivt överraskade av hur enkelt det var att använda. Det
blev känslosamt när användare som på grund av eskalerande hörselnedsättning
för några år sedan gett upp telefonsamtal nu för första gången på länge förstod
att de kunde genomföra samtal.
Under etappen har också möten hållits med beslutsfattare på landsting,
arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt Post och Telestyrelsen. På så sätt
har vi modifierat och bestämt slutliga affärsmodeller utgående från matrisen i
etapp 2.
8.2 Projektets budget
Projektets ursprungliga budget uppgick till 2.285.210 kr varav 1.610.800 kr
finansierades av Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för
alla och 674.410 kr skulle finansieras av Raftech.
Projektets totala kostnad blev 2.323.330 kr varav 1.610.800 kr finansierades av
Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla och 712.530
kr finansierades av Raftech.
Av kostnaderna står underleverantörer för 1.380.500 kr och övriga kostnader
för 203.072 kr.
Finansiär
Budget
Post- och telestyrelsens (PTS)
innovationstävling Innovation för
alla
Raftech
Totalt
Utfall
1 610 800 kr
1 610 800 kr
674 410 kr
712 530 kr
2 285 210 kr
2 323 330 kr
13
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
8.3 Projektets arbetssätt
Redogör för projektorganisation, samarbetsformer och förankring i eventuella
partnerskap och intresseorganisationer.
Projektet arbetade med en internt utvecklad metodik baserad på Agile
och verktygen Trello och Testrail. Utvecklarna utför tester
kontinuerligt så att koden motsvarar de krav som uppställts.
Genomgående för projektet har vi haft korta beslutsvägar och en öppen
och transparant dialog. Samtidigt som alla har haft sina respektive
ansvarsområden har vi kunnat arbeta ganska gränsöverskridande i
vissa delar av projektet.
9 Vad händer nu?
Redogör för vad som händer nu med resultatet, hur tas det om hand, startas det ett
nytt projekt eller blir det en lansering. Beskriv också hur ni har spridit projektets
resultat. Redogör även hur resultatet kan användas av andra som berörs av
projektet även efter att projektet har avslutats. Vilka andra kan ha intresse av att
ta del av projektresultatet. Dela avslutningsvis med er av tankar och visioner för
framtida forskning, utveckling etc.
Fortsättningen av Teletext beror mycket på hur snabbt vi kan sälja och skala upp
tjänsten. Teletext kräver en individuell försäljning per användare och kommer
inte att finansieras av PTS under överskådlig tid. Detta kommer göra att
utvecklingen i antal användare och därmed uppnådd nytta kommer att öka
långsamt.
Vi tror att en finansiering av Teletext alltid kommer ske helt eller delvis på
individnivå. Tjänstens drift finansieras då av flera olika samhällsgrenar, där
beslut om användande föregås på personlig nivå, så att nyttan av konkurrens
kommer samhället till nytta. En kvasimarknad där flera aktörer tillåts verka är
den samhällsekonomiskt mest effektiva modellen för den här typen av tjänster.
Aktörerna tvingas då att hela tiden tillhandahålla en tjänst som tilltalar brukarna
och till en rimlig kostnad.
Ur vårt perspektiv som har utvecklat Teletext och som i övrigt verkar som
entreprenörer, så har vi valt att inte låsa oss till något framtids scenario. Man
måste dock vara medveten om att Teletext kommer att kräva mycket
försäljningsarbete.
Plattformen för Teletext är flexibel kan vidareutvecklas på många sätt. Ett aktuell
vidareutveckling är till för att effektivt uppnå ökad tillgänglighet på webbplatser.
Detta kommer att bredda användningen så att nyttan av Teletext kan nå många
fler och skapa ett alternativt intäktsflöde genom ett skifte från individbeslut till
organisationsbeslut. Vi kommer att arbeta vidare med och söka finansiering till
denna utveckling.
14
