Sollentuna 2017-02-05 Ver 1.1 Slutrapport projektgenomförande Kommunikationssystem för hörselskadade med hjälp av mobiltelefoner (Mocom) AB Transistor Sweden Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla. Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling Innehållsförteckning 1 Inledning ....................................................................................................... 1 2 Allmän information ....................................................................................... 2 3 Sammanfattning ............................................................................................ 2 3.1 3.2 Effekter.................................................................................................................................................. 2 Genomförande.................................................................................................................................... 3 4 Bakgrund....................................................................................................... 4 5 Syfte och målgrupp........................................................................................ 5 6 Projektets mål ............................................................................................... 6 6.1 6.2 7 7.1 7.2 8 Resultatmål.......................................................................................................................................... 6 Effektmål .............................................................................................................................................. 6 Redogörelse av projektresultatet ................................................................... 6 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler ..................................................... 6 Viktiga insikter ................................................................................................................................... 7 Redogörelse av projektets genomförande...................................................... 8 8.1 Genomförandeplan/tidplan ......................................................................................................... 8 8.1.1 Etapp 1 (2014-06-15 till 2014-09-30)....................................................................................... 8 8.1.2 Etapp 2 (2014-10-01 till 2015-03-31)....................................................................................... 8 8.1.3 Etapp 3 (2015-04-01 till 2015-11-30)....................................................................................... 9 8.1.4 Etapp 4 (2015-12-01 till 2016-12-01).....................................................................................10 8.2 Projektets budget........................................................................................................................... 11 8.2.1 Översikt .................................................................................... Error! Bookmark not defined. 8.2.2 Budget per etapp ...............................................................................................................................11 8.2.3 Egenfinansiering................................................................................................................................12 8.3 Projektets arbetssätt .................................................................................................................... 12 9 9.1 9.2 9.3 Vad händer nu? ........................................................................................... 13 Marknadsetablering och utmaningar .................................................................................... 13 Vidareutveckling ............................................................................................................................ 14 Övriga intressenter ....................................................................................................................... 15 II Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling 1 Inledning Notera att slutrapporten är en leverabel till PTS och den är en redovisning av hur projektet har gått, vilka resultat som uppnåtts och de slutsatser som gjorts. Slutrapporten bör inte överstiga 20 sidor. Den dokumentation som ni angivit i förstudien att ni ska producera i samband med projektet ska ses som fristående från detta dokument. 2012 började vi utveckla hörseltekniska hjälpmedel mot Internet of Things (IoT). IoT-tekniken hade då tagit en explosionsartad fart under de senaste åren och produkterna blev bara mindre och mindre – samma prestanda som några år innan hade rymts i en större desktopdator kunde nu byggas in i en smartmobil. Mobiltillverkarna började också i allt större utsträckning fylla telofonerna med smarta elektronikkomponenter som fick själva telefonfunktionen att framstå som marginell. För hörhjälpmedelsområdet såg vi möjlighterna med denna utveckling eftersom vi visste att brukare både efterlyser hjälpmedel som är lättare att hantera och som dessutom känns moderna. Vårt första IoT-baserade hjälpmedel, Lynx Mobile, lanserades under 2013 och var en vidareutveckling av vårt varseblivningsystem med konventionella sändare och mottagare. Med denna lansering gjorde vi det möjligt för brukare att med en smartmobil eller smartklock uppfatta larm och signaler med särskilda ljud-, ljus- och vibrationsmönster. Lanseringen gav mersmak och vi ville fortsätta utvecklingen, men behövde för detta samarbetspartners och finansiering. Under en utställning inom hörhjälpmedelområdet lockades vi av PTS innovationstävling och skickade in två bidrag till tävlingen ”Från studier till arbete”. Båda tävlingsbidragen handlade om att föra hörhjälpmedelsutvecklingen framåt inom området smartmobiler och IoT utifrån hörhjälpmedel – det ena inom varseblivning och det andra inom kommunikation. Tävlingsbidraget ”Kommunikationssystem för hörselskadade med hjälp av mobiltelefoner” blev en av vinnarna vilket var oerhört roligt. Vi hade satt ribban högt - under projekttiden skulle en produkt utvecklats och nå marknaden och flera tekniska utmaningar skulle behöva övervinnas. Utvecklingsprojektet innebar att vi skulle få mobiltelefoner att fungera som ett hörhjälpmedel och uppnå bättre taluppfattning i svårare lyssningssituationer som exempelvis möten och undervisning. Vi visste att ljudöverföringshastigheten behövde bli snabb – snabbare än vad någon annan gjort i motsvarande applikationer. 1 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling 2 Allmän information Företag/Organisation: AB Transistor Sweden Projektnamn: Kommunikationssystem för hörselskadade med hjälp av mobiltelefoner Författare av detta dokument: Johan Hammarström Projektets tidplan 2014-06-15 till 2016-12-15 (från datum – till datum) 3 Sammanfattning Ange positiva effekter och därefter övriga erfarenheter av projektets genomförande samt kortfattad sammanfattning av resultatet. Bör vara ca 1-2 sidor långt kapitel. 3.1 Effekter Projeket, som hos oss internt fick arbetanamnet Mocom, har gått ut på att utveckla ett mobilbaserat hörhjälpmedel. Följande positiva effekter har uppnåtts med projektet: - En ny typ av hörhjälpmedel är på väg ut på marknaden. - Ökat hjälpmedelsstöd genom smartbaserade produkter för personer med hörselnedsättning. - Förbättrad hjälpmedelstillgänglighet – kortare startsträcka till hjälpmedelsanvändning med teknik man redan bär med sig. - Möjlighet att exempelvis kollegor och studiekamrater kan underlätta för personer med hörselnedsättning genom att använda mobiltelefer som mikrofoner. - Ett attraktivt hörhjälpmedel har blivit tillgängligt som förnyas i takt med att utvecklingen av smartmobiler och annan smart elektronik går framåt. - Stöd för ytterligare hjälpmedelsfunktioner så som varseblivning. - Förutsättningar för ett vidareutvecklingsprojekt för automatisk textning av ljud på avstånd eller där bakgrundsljud förekommer. 2 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling 3.2 Genomförande Projektet inleddes med att utvärdera teknologier för anslutning mellan enheterna samt vilken överförings- och kodningsteknik som skulle kunna ge snabbast möjliga ljudöverföring med tillräckligt god ljudkvalitet. Vi behövde göra en nulägesanalys utifrån tekniska plattformar, mikrofonanslutingsalternativ och ljudöverföring till hörapparater. Ljudfördröjning (latens eller latency) var en kritisk faktor där vi bedömt risker att inte ljudöverförignshastigheten inte skulle bli tillräckligt bra. Personer med hörselnedsättning är ofta beroende av läppavläsning för att höra vad någon säger och är inte talet synkroniserat med läpprörelserna så uteblir denna möjlighet. I konsumentljudbranschen talar man om läppsynkront ljud under 40 ms. I den proffessionella ljudbranschen handlar det oftast om mindre toleranser och andra typer av synkroniseringsproblem som vid exempelvis redigering och inspelning. För en konsument handlar det om att kunna lyssna på exempelvis en TV genom ett par hörlurar och och se läpprörelserna på den som pratar samtidigt som ljudet kommer. Det har tagits fram en ljudkodningsteknik inom Bluetooth (APTx-Low Latency) där man hävdar läppsynktront ljud på 40 ms. Vår erfarenhet från är att ännu kortare fördröjning krävs – dels utifrån fördröjning i den digitala hörapparaten, men också att läppavläsingen är avgörande för att uppfatta. Ju längre lyssningsavstånden är, desto mindre viktig blir fördröjningen eftersom möjligheten till läppavläsning avtar med avståndet. I den inledande delen av projektet utredde vi de användarfall och gjorde proofof-concept-test. Användarfallen vi kortlistat var föreläsningssituationer och mötessituationer där möten skulle bli mer svåruppnått än föreläsningar på grund av hårdare krav på ljudöverföringshastighet i möten. Vi utvärderade mikrofonteknologier då vi bedömde att detta krävdes för att uppnå god ljudupptagning. Det blev dock senare klart för oss att mikrofontekniken i Apples iOS-enheter var tillräckligt bra för ändamålet och det var dessutom fördelaktigt att inte ansluta extern mikrofon ur användningsperspektiv. Jämförelser med konventionell hörteknik gav oss en möjlighet att sätta det i relation till något som utvecklats enbart för att fungera som hörteknik. Vi implementerade en ljudöverföring som byggde på en direkt WiFi-anslutning mellan enheterna (utan krav på serveruppkoppling) och efter en del arbete fick vid ned latensen till 30 ms. Kvaliteten gick att förbättra genom att öka fördröjningen något och vi implementerade till en början ett reglage där man själv kunde ställa in fördröjning och därefter fick den ljudöverföringskvalitet som möjliggjordes utifrån detta. Just användandet av WiFi för att strömma data med låg fördröjning har i sig inbyggda problem, bland annat på grund av störningar från andra nät och annan teknisk utrustning som använder WiFi på 2.4 GHz bandet. En viktig del i projektet var användarvänlighet och användarupplevelse – detta itererades fram i samverkan med testpersoner och förskrivare. 3 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling Den ursprungliga planen var att utveckla stöd både för iOS- och Android, men under projektets gång blev det tydligt att Android inte skulle hinna lansera de uppdateringar som krävdes för att möjliggöra en fungerande produkt. Det blev tydligt att Android inte hade stöd för att möjliggöra kort fördröjning och det vi utvecklade visade tecken på mångfalt sämre prestanda vilket inte skulle bli användbart. Därför förskjöts fokus till att utveckla en väl fungerande lösning på iOS-plattformen samt ordna den kringliggande teknik som krävdes för att få en stabil ljudöverföring samt ljudöverföring till hörapparaterna. Vid tiden för skrivandet av denna rapport har Android blivit bättre på att hantera ljudfördröjning internt, men vi bedömmer fortfarande att man bör vänta ytterliggare någon version av Android innan man startat implementationen där. Under projekttiden blev det mer tydligt att brukarna i större utsträckning önskade direktljud till sina hörapparater. När projektansökan skrevs var det fortfarande vanligt med att halsslingor förskrevs, men i allt större utsträckning har det blivit direktljud som förskrivs. Eftersom någon digital ljudöverföringsstandard inte har lanserats har vi kunnat förhålla oss primärt till den överföring som går att göra via hörapparatens MT- och T-läge. De anslutningsalternativ vi har lanserat är hörlur, halslinga/krok och kabel till hörapparatsstreamer. Proprietära ljudprotokoll som exempelsvis made for iPhone (MFI) som stöds av hörapparatsföretagen ReSound och Starkey är avsedda för telefonkommunikation och har därför en längre ljudfördröjning vilket gör att vi vid anslutning till denna uppnår betydligt längre fördröjning. I mars 2016 lanserade vi resultatet av detta projekt, Transett TALK (förkortas T-TALK), bland yrkesproffessionella inom audiologi. Vi blev den första eller en av de första att lansera ett kommunikationshjälpmedel som baseras på mobiltelefoner. Transett TALK kan användas med iPhone, iPod, iPad eller en kombination av dessa med stöd för upp till tre samtida sändarmikrofoner plus ljudupptagning från mottagarenhetens mikrofon. 4 Bakgrund Redogör kortfattat för bakgrunden till projektet. En person med hörselnedsättning har svårare att höra i miljöer där det förekommer bakgrundsljud och längre lyssningsavstånd. I Sverige upplever cirka 1 400 000 någon typ av problem med hörseln och av dessa är cirka 750 000 människor i behov av hörapparat och drygt hälften av dessa är hörapparatsbrukare (källa Hörselskadades Riksförbund). För att möjliggöra taluppfattning för en hörselskadad i svåra lyssningssituationer krävs en förbättring av det så kallade "signal-brus-förhållandet" (SnR). För att enbart förstärka det ljud man vill lyssna på i förhållande till omgivningsljudet så används en mikrofon på talaren alternativt ansluts ljudkällan direkt till hörapparaterna via en trådlös förbindelse (exempelvis en TV eller radio). Hörapparaten löser inte SnR-problematiken eftersom dess mikrofoner och förstärkare verkar i närområdet. I branschen talar man ibland om att 4 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling hörapparaten har en räckvidd på cirka två meter – i synneret när bakgrundsljud förekommer. Många lyssningssituationer är längre än två meter – vid exempelvis föreläsningar kan det vara så mycket som 15-30 meter. Även i möten är avståndet ofta längre än två meter och förekomsten av bakgrundsljud i form av röster, projektorfläkt, och andra typer av ljud. Detta gör möten och föreläsningar typiska problematiska områden för personer med nedsatt hörsel. Förutom detta så innebär lyssning med ett sämre SnR att man snabbare blir trött och det leder till att många känner frustration och stress. Långa möten har oftast en tröttande effekt på alla deltagare, men för de med nedsatt hörsel kan situationen bli ohållbar. Det har funnits olika generationerns hörhjälpmedel på marknaden för att avhjälpa problematiken med bakgrundsljud och lyssningsavstånd. Redan på 60och 70-talet började de trådlösa systemen göra entré på marknaden och Transistors Transett 701 var ett populärt system under 70- och 80-talet i undervisningsmiljö. Systemet bestod av en mikrofon som läraren använde och som sände ljudsignalen till en mottagare som satt monterad på väggen och ljudet från talaren distribuerades sedan via en slingförstärkare som skapade ett elektromagnetiskt fält som hörapparaten kunde fånga upp via sitt MT- eller Tläge. Under 90-talet lanserades Transett 904-systemet vilket kom att bli vanligt i många länder i Europa både som skol- och arbetshjälpmedel. Systemet hade både en lösning för att föra över ljudet via en slingförstärkare, men det fanns också trådlösa mottagare till systemet som gjorde att man kunde använda systemet utomhus och ha det med sig när man var på resande fot. Eftersom undervisningsmetoderna började bli allt mer dialogbaserade uppkom ett behov av att kunna förmedla mer än lärarens röst och därför togs en lösning fram där flera olika mikrofoner kunde sända ljud till hörapparaterna via så kallad push-to-talk (PTT)-funktion. Mot slutet av 90-talet lanserades flera typer av konferensmikrofoner som kunde placeras på bord och fånga upp ljudet från flera talare. Nackdelen med denna lösning var att man kompromissade med signal-brus-förhållandet, men det krävdes inte längre att varje person skulle använda en mikrofon. Denna typ av teknologi fick framför allt genomslag i arbetsmiljö där färre var motiverade att använda flermikrofonsystem. Under 2000-talet vidareutvecklades tekniken till att bli mindre och vissa tillverkare gick också över till digital ljudöverföring. 5 Syfte och målgrupp Redogör för syftet med projektet och till vilken målgrupp projektet riktades. Redogör för hur projektet har uppfyllt detta. Syftet med projektet var att utveckla en produkt som gör det möjligt att med mobiltelefoner eller annan smart elektronik uppnå en bätre ljud- och taluppfatning i svåra lyssningssituationer. Målgruppen är personer med olika grad av hörselnedsättning som återkommande befinner sig i svåra lyssningsmiljöer - exempelvis studenter på universitet och arbetsdeltagare som har svårt att höra i möten. Av tidigare erfarenhet vet vi också att denna typ av hörhjälpmedel även ger stöd för personer med koncentrationssvårigheter vid undervisning och det blev därför en indirekt målgrupp. 5 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling I första hand var målgruppen individer som inte är tillräckligt motiverade att använda proprietär utrustning för att höra bättre. Det handlar dels om personer som av olika skäl inte har möjlighet att bära med sig mikrofonutrustning, men också de som har en möjlighet att välja bort hörhjälpmedel för att de tycker att de kan klara sig ändå, men som skulle ha stor nytta av ett förbättrat signal-brusförhållande i svåra lyssningssituationer och som därmed minska ansträngningen av att höra vad som sägs. 6 Projektets mål Ange projektets mål (effektmål och resultatmål som specificerade i förstudiematerialet). Lämna redogörelsen i tabellform om det är möjligt. 6.1 Resultatmål Resultatmålen för projektet var: Produkten ska uppfylla de krav som är definierade i kravspecifikationen. Testpersoner ska ha testat produkten och genomfört en utvärdering. Innan projektet slutredovisats skall leverans av produkter till brukare ha börjat. 6.2 Effektmål Försäljning av 3000 st mottagarapplikationer och sändarenheter till hörselskadade som gör att man som hörselskadad kan ansluta sig som lyssnare. Initialt säljs produkten som mjukvara tilll befintliga kunder så som arbetsförmedling, landsting och privata hörcentraler. I produkten ingår halsslinga och inkopplingskablage till streamer. 7 Redogörelse av projektresultatet I detta kapitel vill vi att du lägger fokus på själva projektresultatet. Dvs. vad blev slutsatserna av projektet, oavsett om det är ett fälttest, teknisk utveckling, en studie eller något annat som utförts. Lämna gärna rekommendationer som andra projekt kan ha nytta av. 7.1 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler Här redogör du för projektets resultat. Det kan vara en kortfattat beskrivning t.ex. av hur många personer som har deltagit i en specifik undersökning och resultatet av undersökningen, det kan vara en beskrivning av en teknisk lösning och hur den ska användas etc. Projektet har resulterat i lanseringen av Transett TALK på den svenska marknaden. Denna består av dels en mjukvara som installaras på iOS-enheter och gör att de fungerar som sändare (mikrofon) och mottagare. Alla leveranser har hittills skett där de varit förinstallerade i hårdvara som levererats eller genom iOS Testflight, men det kommer att gå att ladda ner applikationen på App 6 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling Store framöver då man köper själva mottagarenheten och sedan kan man ansluta godtyckligt (max tre) antal mikrofoner i efterhand – exempelvis om en kollega har iPhone krävs inga ytterligare licenser för att använda den som mikrofon. Förutom detta har vi kompletterat erbjudandet med en halsslinga, slingkrok, hörlur och anslutningskablage till streamer för att möjliggöra olika typer av inkopplingsalternativ. En specifik 4G-hub har också lagts till erbjudandet för att säkerställa bästa möjliga ljudkvalitet över 5GHz WiFi. Det har också förberetts en enklare servertjänst för att hantera användare och licensiering – denna kommer att anslutas när applikationen läggs upp på App Store. 7.2 Viktiga insikter Nu när projektet har ett resultat så finns det alltid viktiga insikter som gjorts, det kan t.ex. vara att man insett att olika användargrupper har helt skilda behov, något som man kanske inte insåg från början, att man skulle utvecklat på en annan plattform, etc. Projektet har tagit längre tid än ursprungligen beräknat. Viktiga insikter i projektet blev: - Testiterationerna blev fler och det tog också längre tid än beräknat att genomföra tester eftersom varje testperson hade olika förutsättningar. - Personliga skäl hos nyckelpersoner i projektet. - Det blev tydligt för oss redan då vi utvecklade stöd för varseblivning att det skilde sig markant vilka tekniska möjligheter som finns på Android respektive iOS. I det fallet (varseblivning) var Android det enda möjliga för att uppnå kravställd funktionalitet, medan det för ljudöverföring istället iOS s blev det enda möjliga. Detta har varit en oförutsägbar faktor i projektet då planerna under projektets gång också har varit att kunna färdigutveckla en Androidbaserad version, men Google har inte under projektettiden skapat dessa förutsättningar vilket var antagandet vid projektstart. - Anslutningsteknologi för att möjliggöra ljudöverföring till hörapparater var mer tidskrävande än vad vi först anade. Dels att uppnå rätt nivåer med konventionell slingteknik från smartmobiler, men också för att vi ville utvärdera alternativa möjligheter till direktöverföring till hörapparat utifrån användarnas önskemål. Slingkrok har tillkommit som för att säkerställa god fältstyrka via T-läge till olika typer av hörapparater. Dessutom har vi en hörlur som möjliggör att man även kan använda Transett TALK för att lyssna på teleslingor (slingmottagare) och på så vis öka användningsområdet för produkten ytterligare. - Vi har under projekttiden utvecklat en prototyp med automatisk textning av det inkommande ljudet genom Transett TALK. 7 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling 8 Redogörelse av projektets genomförande I detta kapitel vill vi ha en redogörelse av hur själva genomförandet av projektet har gått (vad har gått bra och vad har gått mindre bra och förslag på hur man kunde ha undvikit de värsta fallgroparna om man skulle göra om projektet – dvs. erfarenheter och insikter). 8.1 Genomförandeplan/tidplan Lämna en kort redogörelse för de aktiviteter som du har genomfört i projektet och när under projekttiden de har ägt rum. Jämför med din ursprungliga projektplan och kommentera avvikelser från planen. Projektet har genomförts i fyra etapper: 8.1.1 Etapp 1 (2014-06-15 till 2014-09-30) Den inledande etappen var en etableringsfas där vi efter förstudien analyserade och utvärderade olika teknikplattformar för ljudöverföring. I denna fas upprättades också en advisory board som bestod av en brukare, specialist på AF Rehab samt ett företag som specialiserat sig på arbetsplatsanpassningar för personer med nedsatt hörsel. Vi hade inledande möten med personer från denna grupp. Vi kallade i planeringfasen detta för ”styrgrupp”, men såg det som mer lämplig att kalla det advisory board utifrån dess funktion och karaktär under projekttiden. Vi utvärderade också olika typer av mikrofontillkopplingsalternativ för att se vilka möjligheter som skulle finnas att skapa en bättre ljudupptagningsförmåga. 8.1.2 Etapp 2 (2014-10-01 till 2015-03-31) I den andra etappen intensifierades applikationsutvecklingen för att nå en version som kunde testas mer hos brukare. I den här etappen blev det tydligt att vi också kunde testa användning i möten – något vi inte trott till en början på grund av fördröjningen i ljudöverföringen. Det blev därför viktigt i denna etapp att utveckla stöd för ljudhantering eftersom mikrofonen i ett möte skulle användas som avståndsmikrofon och därigenom behöva göras mer känslig. Det innebar utveckling och utvärdering av ljudprocessning inkluderade bl.a expander och kompressorfunktionalitet. Under den andra etappen växte användargränssnittet fram i samverkan med brukare och specialister inom AF. En testpanel bestående av tio personer rekryterades i samverkan med HRF Stockholm samt Uppsala universitet. De första testerna gjordes med brukaren i advisory board - en man i 40årsåldern med en dubbelsidig grav hörselnedsättning. Arbetsplatsen var ett fastighetsbolag och arbetsuppgifterna innehöll mycket resor för att träffa kollegor och kunder och hjälpa till i olika fastighetsprojekt. Han befann sig ofta i möten och såg behovet av att använda något som inte var lika krångligt att ha med sig som ett konventionellt hjälpmedel. Vid testet var utvecklingsansvarig och projektledare från AB Transistor närvarande – det ansågs viktigt att få direkt feedback efter genomfört test och också kunna göra anpassningar och justeringar löpande. Vid första testtillfället 8 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling utfördes tester i fingerad mötesmiljö, medan det andra tillfället utfördes i verkligt möte med kollegor - denna gång gjordes justeringar under pauser. Insikter från de första testtillfällena som genomfördes var framför allt uppkomsten av ekoeffekter utifrån att ljudet kommer in genom brukarens hörapparater med olika tidsvariabler. Bland annat så implementerades möjligheten till medhörning via mottagarenheten från denna testiteration. Nästa testiteration genomfördes vid Uppsala universitet och här skulle användarna testa i egen regi. Testerna inleddes med att studenterna fick låna testutrustning efter att ha fått en genomgång hur tekniken fungerar. Testpersonerna fick också med sig en folder som innehöll testintruktioneer, användarvägledning och en enkät som skulle fyllas i efter respektive testfall. De viktigaste insikterna blev stabilitetsproblem som kunde uppstå beroende på hur mycket annan datatrafik som fanns på 2,4 GHz-bandet. Dessutom insåg vi behovet av att kunna hantera återsammankoppling av enheter om en föreläsare går iväg med sin telefon (mikrofon) utanför räckviddsområdet och sedan återvänder. 8.1.3 Etapp 3 (2015-04-01 till 2015-11-30) I den tredje etappen instensifierades användartesterna och det blev tätare utvecklingscykler. Testerna blev en tidskrävande process kalendertidsmässig eftersom testpersonerna hade olika möjligheter att genomföra dessa beroende på arbetsbelastning, närvaro på jobbet och årstid (vissa arbetsplatser var det exempelvis nästan inga möten som behövdes för testet under sommartid). Att testa ett hörhjälpmedel innebär att man utsätter sig för en obekväm risk att inte höra om tekniken inte fungerar och det är inte alla personer som känner sig bekväma med detta och därför valdes specifika tillfällen ut för att genomföra tester. Även om man kan ha med ett annat hörhjälpmedel parallellt så stjäl det uppmärksamhet att hantera utvärdering och eventuella problem. Insikter från användartesterna handlade inledningsvis om ljudöverföringsproblematik till hörapparater. Vi utvecklade en prototyp av halsslinga med annan dimensionering av slingtrådslindning för att förstärka till en godtagbar nivå. Vi kompletterade också användartesterna med en slingkrok som möjliggjorde en än kraftigare ljudöverföring till hörapparaterna via MT- och T-läge. Vi kunde också konstatera att problematiken med ljudöverföringen ett flertal gånger berodde på hörapparatsspecifika inställningar som krävde att testpersonens audionom behövde ändra inställningar i hörapparaten för att det skulle fungera. Vi implementerade två olika ljudprofiler produkten – en för närlyssning och en för avståndslyssning. Jämförelser gjordes för att utvärdera vilken prestanda vi kunde uppnå relativt andra konventionella hjälpmedelslösningar. Resultatet från dessa tester var positiva – vi kunde konstatera att en relativt god nivå uppnåddes trots att de andra systemen var avsedda enbart som hörhjälpmedel. I maj 2015 gjordes en ”Release for talk” (RFT) på Transett TALK under en branschspecifik hörselkonferens i Sverige. Lanseringen innebar att vi började 9 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling kommunicera om produkten med kunder. Vi genomförde dessutom en turné till utvalda kunder för att presentera och diskutera T-TALK. Vi deltog under etapp 3 i PTS utbud av kurser inom affärsmodellering, lanseringsförberedelser och säljteknik – ett givande inslag i projektet. Vi utvärderade också under etapp 3 teknologier för automatisk taligenkänning (speech recognition) och utvecklade en prototyp för test och utvärdering. I dessa tester konstaterade vi dock att stödet ännu inte blev tillräckligt bra för vår målgrupp. Mot slutet av den tredje etappen upptäckes stabilitetsproblem i ljudöverföringen – i synnerhet uppstod dessa problem vid vissa miljöer där det förekom mycket annan radiotrafik på 2,4 GHz. Det gjorde att vi beslutade att tillföra en 4G-router i testuppsättningen så 5 GHz WiFi kunde användas. Detta kom att förbättra överföringskvaliteten och stabiliteten avsevärt. 8.1.4 Etapp 4 (2015-12-01 till 2016-12-01) Under den fjärde etappen åtgärdades buggar och en 1.0-version kunde tas till marknaden. Under våren 2016 arbetade vi med lanseringsförberedelser och genomförde lansering på den svenska marknaden. Under hösten 2016 gjorde vi ytterligare en prototyp med automatisk taligenkänning (speech recognition) och konstaterade att utvecklingen gått framåt på ett bra sätt som gynnade vår målgrupp. 10 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling 8.2 Projektets budget Redovisa projektets totala kostnad och hur det har finansierats (belopp uppdelat på finansiärer) och eventuella avvikelser gentemot budget. 8.2.1 Summering Nr Beskrivning Kostnad Budget (SEK) Kostnad Utfall (SEK) ABTfinansiering PTSfinansiering 1 Projektledning 222 140 kr 229 800 kr 46 600 kr 183 740 kr 2 Utveckling 787 200 kr 863 000 kr 235 800 kr 627 200 kr 3 Test 10 500 kr 28 000 kr 28 000 kr 0 kr 4 Användartest 105 000 kr 105 000 kr 105 000 kr 0 kr 5 Försäljning och marknadsföring 189 970 kr 275 760 kr 175 760 kr 100 000 kr 6 Inköp testplattformar och annan hårdvara 30 000 kr 48 500 kr 48 500 kr 0 kr 7 Mjukvara (licenser etc) 50 000 kr 10 000 kr 10 000 kr 0 kr 8 Resekostnader 25 000 kr 54 000 kr 54 000 kr 0 kr 1419810 kr 1614060 kr 703 120 kr 910940 kr Kommentar 8.2.2 Budget och utfall per etapp Etapp 1 Budget: 275 950 kr Utfall: 240 950 kr Etapp 2 Budget: 367 680 kr Utfall: 180 515 kr Etapp 3 Budget: 463 680 kr Utfall: 349 606 kr 11 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling Etapp 4 Budget: 312 500 kr Utfall: 842 989 kr Summering Budget totalt: 1 419 810 kr Utfall totalt: 1 614 060 kr 8.2.3 Egenfinansiering PTS finansiering uppgick till totalt 910 940 kr (enligt plan). Transistors finansiering uppgick till totalt 703 120 kr. Detta innebar att Transistor finansierat direkta kostnader på 194 250 kr mer än beräknat. 8.3 Projektets arbetssätt Redogör för projektorganisation, samarbetsformer och förankring i eventuella partnerskap och intresseorganisationer. Så här har projektorganisationen sett ut i AB Transistor för MOCOM-projektet: Projektledare: Johan Hammarström Biträdande projektledare: Carl Rönn Utvecklare / tekniskt ansvarig: Henrik Ejderholm Tester/utvärderingar: Peter Sirén Försäljning/marknad: Håkan Nilsson I projektet har huvudsakligen projektledare och utvecklare haft täta möten och avstämningar. Övriga projektdeltagare har blivit inbjudna på avstämningar utfrån olika typer av insatser. I projektet har advisory group varit bollplank löpande i projektet. Genom denna grupp har också expertgranskning kunnat göras utifrån bland annat användargränssnitt, användarupplevelse, funktionalitet och ljudkvalitet. De samarbeten som funnits i projektet är följande: Hörselskadades förening i Stockholm (HRF Stockholm) HRF Stockholm har hjälpt oss med rekryteringar av testpanel. Medlemmar i HRF Stockholm har varit delaktiga i tester och utvärderingar av Transett TALK. Testare i advisory board Både projektledare och ytterligare en brukare har varit testare som rapporterat till advisory board. 12 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling Arbetsförmedlingen Rehab Syn Döv Hörsel Deltagare från Umeå och Uppsala. Firma Roger Brodin Roger Brodin har varit med i advisory group och kommit med synpunkter under projekttiden. Företaget jobbar med arbetsplatsanpassningar för hörselskadade och döva i Stockholmsområdet med framför allt Arbetsförmedlingen som uppdragsgivare. Hörselbron Vi har haft möten med Hörselbron och haft en inledande dialog med dem i projektet och avser också en slutrapportering. Här har det dock inte funnits någon löpande uppföljning - denna har ersatts med de övriga deltagare som funnits i projektet. 9 Vad händer nu? Redogör för vad som händer nu med resultatet, hur tas det om hand, startas det ett nytt projekt eller blir det en lansering. Beskriv också hur ni har spridit projektets resultat. Redogör även hur resultatet kan användas av andra som berörs av projektet även efter att projektet har avslutats. Vilka andra kan ha intresse av att ta del av projektresultatet. Dela avslutningsvis med er av tankar och visioner för framtida forskning, utveckling etc. 9.1 Marknadsetablering och utmaningar Under maj 2016 lanserades Transett TALK. Fokus sker initialt på det arbetstekniska området. Några av de utmaningar vi står inför är: - Mer och mer kunder (förskrivare och brukare) efterfrågar direktljud till hörapparaterna och detta går inte att lösa idag på ett bra sätt. Vi har gjort utvärderingar av ReSounds teknologi direkt till hörapparat och fått det att fungera med Transett TALK, men ytterligare fördröjning adderas till överföringen vilket gör att ljudet inte längre kan betraktas som läppsynkron. - Marknaden domineras av stora aktörer inom hörapparatsindustrin som har knutit förskrivande led nära intill sig. Som exempel så ägs en stor del av de privata hörklinkerna i Sverige av koncerner som också äger hörapparats- och hjälpmedelsprodukter. Det gör att förskrivningarna ofta sker med de egna varumärkena och det är därmed svårare att få gehör för en utomstående produkt/teknologi. - Kravspecifiktioner för offentliga upphandlingar av landsting i både Sverige och motsvarigheten i andra länder speglar produkter och teknologi som bygger på proprietär teknologi på specifika plattformar. Här har man en konservativ syn på hörhjälpmedel och det är därför en svårighet att få in en ny generations hjälpmedel på avtal då det finns hinder i form av problem med att finansiera standardprodukter så som Apple-enheter. 13 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling Vid det muntliga slutredovisningstillfället av detta projekt kommer vi redogöra lite närmare för hur vår plan ser ut och vad vi tror är de viktigaste stegen för att lyckas med marknadsetableringen. 9.2 Vidareutveckling I den muntliga framställningen av projektidén till PTS den 12e februari 2014 lyftes möjligheterna med automatisk textning då vi med den produkt som skulle utvecklas skulle åsadkomma förbättring av insignalen från talare. Två av oss som arbetat i projektet har varit verksamma i IT-bolag där taligenkänning använts sedan 90-talet i dikteringssammanhang för radiologer. Vi har följt och tagit del av utvecklingen samt under projektet passat på att utvärdera teknologin utifrån de användarfall detta projekt berör (studier och arbete). Textning är ett nödvändigt stöd för många personer med hörselnedsättning – det är ett sätt att ytterligare förstärka taluppfattnignen då man kan använda sig av ytterligare sinne förutom hörseln. Undertextning används i stor utsträckning idag för TV och film, men även realtidstextning av exempelvis föreläsningar och möten. Under projekttiden 2014-2016 har det hänt mycket inom automatisk taligenkänning (speech recognition) och området artificiell intelligens. Vi implementerade och utvärderade hur långt tekniken kommit under etapp 3 och konstaterade där att vi inte skulle gå vidare med detta eftersom stödet inte var tillräckligt bra. Under 2016 uttrycker Googles VD Larry Page att taligenkänning är en av de stora teknikgenombrotten som vi står inför och flertalet företag som exempelvis Google och Microsoft satsar stora summor på detta område där man ser att artificiell intelligens (AI) kan göra skillnad. Under 2016 uppnåddes en teknologisk milstolpe i världen då Microsoft i laboratoriemiljö lyckades få en dator att uppfatta tal bättre än en människa. Givetvis under optimala former, men ändå en viktig milstolpe som gör oss motiverade att fortsätta utvecklingen inte minst utifrån detta område. Vi valde därför att göra en ny prototyp för taligenkänning i etapp 4 och då hade det hänt saker som gjorde att textningen fick en helt annan kvalitet än tidigare – även på det svenska språket som tidigare varit mer eftersatt. En av de mest kritiska faktorerna för att uppnå träffsäkerhet i automatisk textning är att signalen på det som ska textas måste vara tillräckligt bra. Att försöka få en dator idag att känna igen och tolka ljud på avstånd sker fortfarande med mycket varierad framgång och många gånger är det omöjligt för datorn att urskilja det som sägs – detta är också ett av de stora problemen med röstigenkänning idag och framöver enligt experter inom området. Datorn har alltså samma behov som en person med hörselnedsättning att få en tillräckligt god lyssningssignal och det är precis det som vi strävat efter att åstadkomma med Transett TALK. Därför är den teknologi vi utvecklat med detta projekt ett mycket bra avstamp för att kunna ta ytterligare steg framåt. Vi ser flera anledningar att överväga vidareutveckling av Transett TALK utifrån detta och vi kommer att bjuda in till diskussion om detta under första delen av 2017. 14 Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling 9.3 Övriga intressenter Vi har har under projekttiden blivit kontaktad av både yrkesproffession inom hörsel och andra aktörer inom närliggande branscher: - Intresse från AF Rehab har uttryckts för att använda Transett TALK för att möjliggöra bättre distansteckentolkning utfrån att det ofta är svårt för tolken att höra vad som sägs om det är flera som deltar vid ett möte. - Intresse från ett företag inom tolkning/översättning har hört av sig och velat utvärdera möjligheten att nyttja Transett TALK i deras realtidstolkningar på distans. - Projektet Opera för alla som vunnit finansieringsstöd via PTS har hört av sig och intresserad sig för vår ljudöverföring med hög ljudöverföringshastighet över WiFi. - Ett företag som utvecklar en ny generations hörselteknologi har hört av sig och intresserat sig för imlementationen av Transett TALK. 15