Kommunikationssystem för hörselskadade med hjälp av

Sollentuna 2017-02-05
Ver 1.1
Slutrapport projektgenomförande
Kommunikationssystem för hörselskadade med hjälp av mobiltelefoner (Mocom)
AB Transistor Sweden
Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS)
innovationstävling Innovation för alla.
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Innehållsförteckning
1
Inledning ....................................................................................................... 1
2
Allmän information ....................................................................................... 2
3
Sammanfattning ............................................................................................ 2
3.1
3.2
Effekter.................................................................................................................................................. 2
Genomförande.................................................................................................................................... 3
4
Bakgrund....................................................................................................... 4
5
Syfte och målgrupp........................................................................................ 5
6
Projektets mål ............................................................................................... 6
6.1
6.2
7
7.1
7.2
8
Resultatmål.......................................................................................................................................... 6
Effektmål .............................................................................................................................................. 6
Redogörelse av projektresultatet ................................................................... 6
Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler ..................................................... 6
Viktiga insikter ................................................................................................................................... 7
Redogörelse av projektets genomförande...................................................... 8
8.1
Genomförandeplan/tidplan ......................................................................................................... 8
8.1.1 Etapp 1 (2014-06-15 till 2014-09-30)....................................................................................... 8
8.1.2 Etapp 2 (2014-10-01 till 2015-03-31)....................................................................................... 8
8.1.3 Etapp 3 (2015-04-01 till 2015-11-30)....................................................................................... 9
8.1.4 Etapp 4 (2015-12-01 till 2016-12-01).....................................................................................10
8.2
Projektets budget........................................................................................................................... 11
8.2.1 Översikt .................................................................................... Error! Bookmark not defined.
8.2.2 Budget per etapp ...............................................................................................................................11
8.2.3 Egenfinansiering................................................................................................................................12
8.3
Projektets arbetssätt .................................................................................................................... 12
9
9.1
9.2
9.3
Vad händer nu? ........................................................................................... 13
Marknadsetablering och utmaningar .................................................................................... 13
Vidareutveckling ............................................................................................................................ 14
Övriga intressenter ....................................................................................................................... 15
II
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
1 Inledning
Notera att slutrapporten är en leverabel till PTS och den är en redovisning av hur
projektet har gått, vilka resultat som uppnåtts och de slutsatser som gjorts.
Slutrapporten bör inte överstiga 20 sidor. Den dokumentation som ni angivit i
förstudien att ni ska producera i samband med projektet ska ses som fristående
från detta dokument.
2012 började vi utveckla hörseltekniska hjälpmedel mot Internet of Things (IoT).
IoT-tekniken hade då tagit en explosionsartad fart under de senaste åren och
produkterna blev bara mindre och mindre – samma prestanda som några år
innan hade rymts i en större desktopdator kunde nu byggas in i en smartmobil.
Mobiltillverkarna började också i allt större utsträckning fylla telofonerna med
smarta elektronikkomponenter som fick själva telefonfunktionen att framstå
som marginell.
För hörhjälpmedelsområdet såg vi möjlighterna med denna utveckling eftersom
vi visste att brukare både efterlyser hjälpmedel som är lättare att hantera och
som dessutom känns moderna. Vårt första IoT-baserade hjälpmedel, Lynx
Mobile, lanserades under 2013 och var en vidareutveckling av vårt
varseblivningsystem med konventionella sändare och mottagare. Med denna
lansering gjorde vi det möjligt för brukare att med en smartmobil eller
smartklock uppfatta larm och signaler med särskilda ljud-, ljus- och
vibrationsmönster.
Lanseringen gav mersmak och vi ville fortsätta utvecklingen, men behövde för
detta samarbetspartners och finansiering. Under en utställning inom
hörhjälpmedelområdet lockades vi av PTS innovationstävling och skickade in två
bidrag till tävlingen ”Från studier till arbete”. Båda tävlingsbidragen handlade
om att föra hörhjälpmedelsutvecklingen framåt inom området smartmobiler och
IoT utifrån hörhjälpmedel – det ena inom varseblivning och det andra inom
kommunikation. Tävlingsbidraget ”Kommunikationssystem för hörselskadade
med hjälp av mobiltelefoner” blev en av vinnarna vilket var oerhört roligt.
Vi hade satt ribban högt - under projekttiden skulle en produkt utvecklats och nå
marknaden och flera tekniska utmaningar skulle behöva övervinnas.
Utvecklingsprojektet innebar att vi skulle få mobiltelefoner att fungera som ett
hörhjälpmedel och uppnå bättre taluppfattning i svårare lyssningssituationer
som exempelvis möten och undervisning. Vi visste att
ljudöverföringshastigheten behövde bli snabb – snabbare än vad någon annan
gjort i motsvarande applikationer.
1
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
2 Allmän information
Företag/Organisation: AB Transistor Sweden
Projektnamn:
Kommunikationssystem för hörselskadade med hjälp av
mobiltelefoner
Författare av detta
dokument:
Johan Hammarström
Projektets tidplan
2014-06-15 till 2016-12-15
(från datum – till
datum)
3 Sammanfattning
Ange positiva effekter och därefter övriga erfarenheter av projektets
genomförande samt kortfattad sammanfattning av resultatet. Bör vara ca 1-2
sidor långt kapitel.
3.1 Effekter
Projeket, som hos oss internt fick arbetanamnet Mocom, har gått ut på att
utveckla ett mobilbaserat hörhjälpmedel. Följande positiva effekter har uppnåtts
med projektet:
-
En ny typ av hörhjälpmedel är på väg ut på marknaden.
-
Ökat hjälpmedelsstöd genom smartbaserade produkter för personer med
hörselnedsättning.
-
Förbättrad hjälpmedelstillgänglighet – kortare startsträcka till
hjälpmedelsanvändning med teknik man redan bär med sig.
-
Möjlighet att exempelvis kollegor och studiekamrater kan underlätta för
personer med hörselnedsättning genom att använda mobiltelefer som
mikrofoner.
-
Ett attraktivt hörhjälpmedel har blivit tillgängligt som förnyas i takt med
att utvecklingen av smartmobiler och annan smart elektronik går framåt.
-
Stöd för ytterligare hjälpmedelsfunktioner så som varseblivning.
-
Förutsättningar för ett vidareutvecklingsprojekt för automatisk textning
av ljud på avstånd eller där bakgrundsljud förekommer.
2
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
3.2 Genomförande
Projektet inleddes med att utvärdera teknologier för anslutning mellan
enheterna samt vilken överförings- och kodningsteknik som skulle kunna ge
snabbast möjliga ljudöverföring med tillräckligt god ljudkvalitet. Vi behövde
göra en nulägesanalys utifrån tekniska plattformar,
mikrofonanslutingsalternativ och ljudöverföring till hörapparater.
Ljudfördröjning (latens eller latency) var en kritisk faktor där vi bedömt risker
att inte ljudöverförignshastigheten inte skulle bli tillräckligt bra. Personer med
hörselnedsättning är ofta beroende av läppavläsning för att höra vad någon
säger och är inte talet synkroniserat med läpprörelserna så uteblir denna
möjlighet. I konsumentljudbranschen talar man om läppsynkront ljud under 40
ms. I den proffessionella ljudbranschen handlar det oftast om mindre toleranser
och andra typer av synkroniseringsproblem som vid exempelvis redigering och
inspelning. För en konsument handlar det om att kunna lyssna på exempelvis en
TV genom ett par hörlurar och och se läpprörelserna på den som pratar
samtidigt som ljudet kommer. Det har tagits fram en ljudkodningsteknik inom
Bluetooth (APTx-Low Latency) där man hävdar läppsynktront ljud på 40 ms.
Vår erfarenhet från är att ännu kortare fördröjning krävs – dels utifrån
fördröjning i den digitala hörapparaten, men också att läppavläsingen är
avgörande för att uppfatta. Ju längre lyssningsavstånden är, desto mindre viktig
blir fördröjningen eftersom möjligheten till läppavläsning avtar med avståndet.
I den inledande delen av projektet utredde vi de användarfall och gjorde proofof-concept-test. Användarfallen vi kortlistat var föreläsningssituationer och
mötessituationer där möten skulle bli mer svåruppnått än föreläsningar på
grund av hårdare krav på ljudöverföringshastighet i möten.
Vi utvärderade mikrofonteknologier då vi bedömde att detta krävdes för att
uppnå god ljudupptagning. Det blev dock senare klart för oss att
mikrofontekniken i Apples iOS-enheter var tillräckligt bra för ändamålet och det
var dessutom fördelaktigt att inte ansluta extern mikrofon ur
användningsperspektiv. Jämförelser med konventionell hörteknik gav oss en
möjlighet att sätta det i relation till något som utvecklats enbart för att fungera
som hörteknik.
Vi implementerade en ljudöverföring som byggde på en direkt WiFi-anslutning
mellan enheterna (utan krav på serveruppkoppling) och efter en del arbete fick
vid ned latensen till 30 ms. Kvaliteten gick att förbättra genom att öka
fördröjningen något och vi implementerade till en början ett reglage där man
själv kunde ställa in fördröjning och därefter fick den ljudöverföringskvalitet
som möjliggjordes utifrån detta. Just användandet av WiFi för att strömma data
med låg fördröjning har i sig inbyggda problem, bland annat på grund av
störningar från andra nät och annan teknisk utrustning som använder WiFi på
2.4 GHz bandet.
En viktig del i projektet var användarvänlighet och användarupplevelse – detta
itererades fram i samverkan med testpersoner och förskrivare.
3
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Den ursprungliga planen var att utveckla stöd både för iOS- och Android, men
under projektets gång blev det tydligt att Android inte skulle hinna lansera de
uppdateringar som krävdes för att möjliggöra en fungerande produkt. Det blev
tydligt att Android inte hade stöd för att möjliggöra kort fördröjning och det vi
utvecklade visade tecken på mångfalt sämre prestanda vilket inte skulle bli
användbart. Därför förskjöts fokus till att utveckla en väl fungerande lösning på
iOS-plattformen samt ordna den kringliggande teknik som krävdes för att få en
stabil ljudöverföring samt ljudöverföring till hörapparaterna. Vid tiden för
skrivandet av denna rapport har Android blivit bättre på att hantera
ljudfördröjning internt, men vi bedömmer fortfarande att man bör vänta
ytterliggare någon version av Android innan man startat implementationen där.
Under projekttiden blev det mer tydligt att brukarna i större utsträckning
önskade direktljud till sina hörapparater. När projektansökan skrevs var det
fortfarande vanligt med att halsslingor förskrevs, men i allt större utsträckning
har det blivit direktljud som förskrivs. Eftersom någon digital
ljudöverföringsstandard inte har lanserats har vi kunnat förhålla oss primärt till
den överföring som går att göra via hörapparatens MT- och T-läge. De
anslutningsalternativ vi har lanserat är hörlur, halslinga/krok och kabel till
hörapparatsstreamer.
Proprietära ljudprotokoll som exempelsvis made for iPhone (MFI) som stöds av
hörapparatsföretagen ReSound och Starkey är avsedda för
telefonkommunikation och har därför en längre ljudfördröjning vilket gör att vi
vid anslutning till denna uppnår betydligt längre fördröjning.
I mars 2016 lanserade vi resultatet av detta projekt, Transett TALK (förkortas
T-TALK), bland yrkesproffessionella inom audiologi. Vi blev den första eller en av
de första att lansera ett kommunikationshjälpmedel som baseras på
mobiltelefoner. Transett TALK kan användas med iPhone, iPod, iPad eller en
kombination av dessa med stöd för upp till tre samtida sändarmikrofoner plus
ljudupptagning från mottagarenhetens mikrofon.
4 Bakgrund
Redogör kortfattat för bakgrunden till projektet.
En person med hörselnedsättning har svårare att höra i miljöer där det
förekommer bakgrundsljud och längre lyssningsavstånd. I Sverige upplever cirka
1 400 000 någon typ av problem med hörseln och av dessa är cirka 750 000
människor i behov av hörapparat och drygt hälften av dessa är
hörapparatsbrukare (källa Hörselskadades Riksförbund). För att möjliggöra
taluppfattning för en hörselskadad i svåra lyssningssituationer krävs en
förbättring av det så kallade "signal-brus-förhållandet" (SnR). För att enbart
förstärka det ljud man vill lyssna på i förhållande till omgivningsljudet så
används en mikrofon på talaren alternativt ansluts ljudkällan direkt till
hörapparaterna via en trådlös förbindelse (exempelvis en TV eller radio).
Hörapparaten löser inte SnR-problematiken eftersom dess mikrofoner och
förstärkare verkar i närområdet. I branschen talar man ibland om att
4
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
hörapparaten har en räckvidd på cirka två meter – i synneret när bakgrundsljud
förekommer. Många lyssningssituationer är längre än två meter – vid exempelvis
föreläsningar kan det vara så mycket som 15-30 meter. Även i möten är
avståndet ofta längre än två meter och förekomsten av bakgrundsljud i form av
röster, projektorfläkt, och andra typer av ljud. Detta gör möten och föreläsningar
typiska problematiska områden för personer med nedsatt hörsel. Förutom detta
så innebär lyssning med ett sämre SnR att man snabbare blir trött och det leder
till att många känner frustration och stress. Långa möten har oftast en tröttande
effekt på alla deltagare, men för de med nedsatt hörsel kan situationen bli
ohållbar.
Det har funnits olika generationerns hörhjälpmedel på marknaden för att
avhjälpa problematiken med bakgrundsljud och lyssningsavstånd. Redan på 60och 70-talet började de trådlösa systemen göra entré på marknaden och
Transistors Transett 701 var ett populärt system under 70- och 80-talet i
undervisningsmiljö. Systemet bestod av en mikrofon som läraren använde och
som sände ljudsignalen till en mottagare som satt monterad på väggen och ljudet
från talaren distribuerades sedan via en slingförstärkare som skapade ett
elektromagnetiskt fält som hörapparaten kunde fånga upp via sitt MT- eller Tläge. Under 90-talet lanserades Transett 904-systemet vilket kom att bli vanligt i
många länder i Europa både som skol- och arbetshjälpmedel. Systemet hade
både en lösning för att föra över ljudet via en slingförstärkare, men det fanns
också trådlösa mottagare till systemet som gjorde att man kunde använda
systemet utomhus och ha det med sig när man var på resande fot.
Eftersom undervisningsmetoderna började bli allt mer dialogbaserade uppkom
ett behov av att kunna förmedla mer än lärarens röst och därför togs en lösning
fram där flera olika mikrofoner kunde sända ljud till hörapparaterna via så
kallad push-to-talk (PTT)-funktion. Mot slutet av 90-talet lanserades flera typer
av konferensmikrofoner som kunde placeras på bord och fånga upp ljudet från
flera talare. Nackdelen med denna lösning var att man kompromissade med
signal-brus-förhållandet, men det krävdes inte längre att varje person skulle
använda en mikrofon. Denna typ av teknologi fick framför allt genomslag i
arbetsmiljö där färre var motiverade att använda flermikrofonsystem. Under
2000-talet vidareutvecklades tekniken till att bli mindre och vissa tillverkare
gick också över till digital ljudöverföring.
5 Syfte och målgrupp
Redogör för syftet med projektet och till vilken målgrupp projektet riktades.
Redogör för hur projektet har uppfyllt detta.
Syftet med projektet var att utveckla en produkt som gör det möjligt att med
mobiltelefoner eller annan smart elektronik uppnå en bätre ljud- och
taluppfatning i svåra lyssningssituationer. Målgruppen är personer med olika
grad av hörselnedsättning som återkommande befinner sig i svåra
lyssningsmiljöer - exempelvis studenter på universitet och arbetsdeltagare som
har svårt att höra i möten. Av tidigare erfarenhet vet vi också att denna typ av
hörhjälpmedel även ger stöd för personer med koncentrationssvårigheter vid
undervisning och det blev därför en indirekt målgrupp.
5
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
I första hand var målgruppen individer som inte är tillräckligt motiverade att
använda proprietär utrustning för att höra bättre. Det handlar dels om personer
som av olika skäl inte har möjlighet att bära med sig mikrofonutrustning, men
också de som har en möjlighet att välja bort hörhjälpmedel för att de tycker att
de kan klara sig ändå, men som skulle ha stor nytta av ett förbättrat signal-brusförhållande i svåra lyssningssituationer och som därmed minska ansträngningen
av att höra vad som sägs.
6 Projektets mål
Ange projektets mål (effektmål och resultatmål som specificerade i
förstudiematerialet). Lämna redogörelsen i tabellform om det är möjligt.
6.1 Resultatmål
Resultatmålen för projektet var:



Produkten ska uppfylla de krav som är definierade i
kravspecifikationen.
Testpersoner ska ha testat produkten och genomfört en
utvärdering.
Innan projektet slutredovisats skall leverans av produkter till
brukare ha börjat.
6.2 Effektmål
Försäljning av 3000 st mottagarapplikationer och sändarenheter till
hörselskadade som gör att man som hörselskadad kan ansluta sig som lyssnare.
Initialt säljs produkten som mjukvara tilll befintliga kunder så som
arbetsförmedling, landsting och privata hörcentraler. I produkten ingår
halsslinga och inkopplingskablage till streamer.
7 Redogörelse av projektresultatet
I detta kapitel vill vi att du lägger fokus på själva projektresultatet. Dvs. vad blev
slutsatserna av projektet, oavsett om det är ett fälttest, teknisk utveckling, en
studie eller något annat som utförts. Lämna gärna rekommendationer som andra
projekt kan ha nytta av.
7.1 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler
Här redogör du för projektets resultat. Det kan vara en kortfattat beskrivning t.ex.
av hur många personer som har deltagit i en specifik undersökning och resultatet
av undersökningen, det kan vara en beskrivning av en teknisk lösning och hur den
ska användas etc.
Projektet har resulterat i lanseringen av Transett TALK på den svenska
marknaden. Denna består av dels en mjukvara som installaras på iOS-enheter
och gör att de fungerar som sändare (mikrofon) och mottagare. Alla leveranser
har hittills skett där de varit förinstallerade i hårdvara som levererats eller
genom iOS Testflight, men det kommer att gå att ladda ner applikationen på App
6
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Store framöver då man köper själva mottagarenheten och sedan kan man ansluta
godtyckligt (max tre) antal mikrofoner i efterhand – exempelvis om en kollega
har iPhone krävs inga ytterligare licenser för att använda den som mikrofon.
Förutom detta har vi kompletterat erbjudandet med en halsslinga, slingkrok,
hörlur och anslutningskablage till streamer för att möjliggöra olika typer av
inkopplingsalternativ. En specifik 4G-hub har också lagts till erbjudandet för att
säkerställa bästa möjliga ljudkvalitet över 5GHz WiFi. Det har också förberetts en
enklare servertjänst för att hantera användare och licensiering – denna kommer
att anslutas när applikationen läggs upp på App Store.
7.2 Viktiga insikter
Nu när projektet har ett resultat så finns det alltid viktiga insikter som gjorts, det
kan t.ex. vara att man insett att olika användargrupper har helt skilda behov,
något som man kanske inte insåg från början, att man skulle utvecklat på en annan
plattform, etc.
Projektet har tagit längre tid än ursprungligen beräknat. Viktiga insikter i
projektet blev:
-
Testiterationerna blev fler och det tog också längre tid än beräknat att
genomföra tester eftersom varje testperson hade olika förutsättningar.
-
Personliga skäl hos nyckelpersoner i projektet.
-
Det blev tydligt för oss redan då vi utvecklade stöd för varseblivning att
det skilde sig markant vilka tekniska möjligheter som finns på Android
respektive iOS. I det fallet (varseblivning) var Android det enda möjliga
för att uppnå kravställd funktionalitet, medan det för ljudöverföring
istället iOS s blev det enda möjliga. Detta har varit en oförutsägbar faktor
i projektet då planerna under projektets gång också har varit att kunna
färdigutveckla en Androidbaserad version, men Google har inte under
projektettiden skapat dessa förutsättningar vilket var antagandet vid
projektstart.
-
Anslutningsteknologi för att möjliggöra ljudöverföring till hörapparater
var mer tidskrävande än vad vi först anade. Dels att uppnå rätt nivåer
med konventionell slingteknik från smartmobiler, men också för att vi
ville utvärdera alternativa möjligheter till direktöverföring till hörapparat
utifrån användarnas önskemål. Slingkrok har tillkommit som för att
säkerställa god fältstyrka via T-läge till olika typer av hörapparater.
Dessutom har vi en hörlur som möjliggör att man även kan använda
Transett TALK för att lyssna på teleslingor (slingmottagare) och på så vis
öka användningsområdet för produkten ytterligare.
-
Vi har under projekttiden utvecklat en prototyp med automatisk textning
av det inkommande ljudet genom Transett TALK.
7
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
8 Redogörelse av projektets genomförande
I detta kapitel vill vi ha en redogörelse av hur själva genomförandet av projektet
har gått (vad har gått bra och vad har gått mindre bra och förslag på hur man
kunde ha undvikit de värsta fallgroparna om man skulle göra om projektet – dvs.
erfarenheter och insikter).
8.1 Genomförandeplan/tidplan
Lämna en kort redogörelse för de aktiviteter som du har genomfört i projektet och
när under projekttiden de har ägt rum. Jämför med din ursprungliga projektplan
och kommentera avvikelser från planen.
Projektet har genomförts i fyra etapper:
8.1.1 Etapp 1 (2014-06-15 till 2014-09-30)
Den inledande etappen var en etableringsfas där vi efter förstudien analyserade
och utvärderade olika teknikplattformar för ljudöverföring. I denna fas
upprättades också en advisory board som bestod av en brukare, specialist på AF
Rehab samt ett företag som specialiserat sig på arbetsplatsanpassningar för
personer med nedsatt hörsel. Vi hade inledande möten med personer från
denna grupp. Vi kallade i planeringfasen detta för ”styrgrupp”, men såg det som
mer lämplig att kalla det advisory board utifrån dess funktion och karaktär
under projekttiden. Vi utvärderade också olika typer av
mikrofontillkopplingsalternativ för att se vilka möjligheter som skulle finnas att
skapa en bättre ljudupptagningsförmåga.
8.1.2 Etapp 2 (2014-10-01 till 2015-03-31)
I den andra etappen intensifierades applikationsutvecklingen för att nå en
version som kunde testas mer hos brukare. I den här etappen blev det tydligt att
vi också kunde testa användning i möten – något vi inte trott till en början på
grund av fördröjningen i ljudöverföringen. Det blev därför viktigt i denna etapp
att utveckla stöd för ljudhantering eftersom mikrofonen i ett möte skulle
användas som avståndsmikrofon och därigenom behöva göras mer känslig. Det
innebar utveckling och utvärdering av ljudprocessning inkluderade bl.a
expander och kompressorfunktionalitet.
Under den andra etappen växte användargränssnittet fram i samverkan med
brukare och specialister inom AF. En testpanel bestående av tio personer
rekryterades i samverkan med HRF Stockholm samt Uppsala universitet.
De första testerna gjordes med brukaren i advisory board - en man i 40årsåldern med en dubbelsidig grav hörselnedsättning. Arbetsplatsen var ett
fastighetsbolag och arbetsuppgifterna innehöll mycket resor för att träffa
kollegor och kunder och hjälpa till i olika fastighetsprojekt. Han befann sig ofta i
möten och såg behovet av att använda något som inte var lika krångligt att ha
med sig som ett konventionellt hjälpmedel.
Vid testet var utvecklingsansvarig och projektledare från AB Transistor
närvarande – det ansågs viktigt att få direkt feedback efter genomfört test och
också kunna göra anpassningar och justeringar löpande. Vid första testtillfället
8
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
utfördes tester i fingerad mötesmiljö, medan det andra tillfället utfördes i
verkligt möte med kollegor - denna gång gjordes justeringar under pauser.
Insikter från de första testtillfällena som genomfördes var framför allt
uppkomsten av ekoeffekter utifrån att ljudet kommer in genom brukarens
hörapparater med olika tidsvariabler. Bland annat så implementerades
möjligheten till medhörning via mottagarenheten från denna testiteration.
Nästa testiteration genomfördes vid Uppsala universitet och här skulle
användarna testa i egen regi. Testerna inleddes med att studenterna fick låna
testutrustning efter att ha fått en genomgång hur tekniken fungerar.
Testpersonerna fick också med sig en folder som innehöll testintruktioneer,
användarvägledning och en enkät som skulle fyllas i efter respektive testfall. De
viktigaste insikterna blev stabilitetsproblem som kunde uppstå beroende på hur
mycket annan datatrafik som fanns på 2,4 GHz-bandet. Dessutom insåg vi
behovet av att kunna hantera återsammankoppling av enheter om en föreläsare
går iväg med sin telefon (mikrofon) utanför räckviddsområdet och sedan
återvänder.
8.1.3 Etapp 3 (2015-04-01 till 2015-11-30)
I den tredje etappen instensifierades användartesterna och det blev tätare
utvecklingscykler. Testerna blev en tidskrävande process kalendertidsmässig
eftersom testpersonerna hade olika möjligheter att genomföra dessa beroende
på arbetsbelastning, närvaro på jobbet och årstid (vissa arbetsplatser var det
exempelvis nästan inga möten som behövdes för testet under sommartid). Att
testa ett hörhjälpmedel innebär att man utsätter sig för en obekväm risk att inte
höra om tekniken inte fungerar och det är inte alla personer som känner sig
bekväma med detta och därför valdes specifika tillfällen ut för att genomföra
tester. Även om man kan ha med ett annat hörhjälpmedel parallellt så stjäl det
uppmärksamhet att hantera utvärdering och eventuella problem.
Insikter från användartesterna handlade inledningsvis om
ljudöverföringsproblematik till hörapparater. Vi utvecklade en prototyp av
halsslinga med annan dimensionering av slingtrådslindning för att förstärka till
en godtagbar nivå. Vi kompletterade också användartesterna med en slingkrok
som möjliggjorde en än kraftigare ljudöverföring till hörapparaterna via MT- och
T-läge. Vi kunde också konstatera att problematiken med ljudöverföringen ett
flertal gånger berodde på hörapparatsspecifika inställningar som krävde att
testpersonens audionom behövde ändra inställningar i hörapparaten för att det
skulle fungera.
Vi implementerade två olika ljudprofiler produkten – en för närlyssning och en
för avståndslyssning. Jämförelser gjordes för att utvärdera vilken prestanda vi
kunde uppnå relativt andra konventionella hjälpmedelslösningar. Resultatet från
dessa tester var positiva – vi kunde konstatera att en relativt god nivå
uppnåddes trots att de andra systemen var avsedda enbart som hörhjälpmedel.
I maj 2015 gjordes en ”Release for talk” (RFT) på Transett TALK under en
branschspecifik hörselkonferens i Sverige. Lanseringen innebar att vi började
9
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
kommunicera om produkten med kunder. Vi genomförde dessutom en turné till
utvalda kunder för att presentera och diskutera T-TALK.
Vi deltog under etapp 3 i PTS utbud av kurser inom affärsmodellering,
lanseringsförberedelser och säljteknik – ett givande inslag i projektet.
Vi utvärderade också under etapp 3 teknologier för automatisk taligenkänning
(speech recognition) och utvecklade en prototyp för test och utvärdering. I dessa
tester konstaterade vi dock att stödet ännu inte blev tillräckligt bra för vår
målgrupp.
Mot slutet av den tredje etappen upptäckes stabilitetsproblem i ljudöverföringen
– i synnerhet uppstod dessa problem vid vissa miljöer där det förekom mycket
annan radiotrafik på 2,4 GHz. Det gjorde att vi beslutade att tillföra en 4G-router
i testuppsättningen så 5 GHz WiFi kunde användas. Detta kom att förbättra
överföringskvaliteten och stabiliteten avsevärt.
8.1.4 Etapp 4 (2015-12-01 till 2016-12-01)
Under den fjärde etappen åtgärdades buggar och en 1.0-version kunde tas till
marknaden. Under våren 2016 arbetade vi med lanseringsförberedelser och
genomförde lansering på den svenska marknaden.
Under hösten 2016 gjorde vi ytterligare en prototyp med automatisk
taligenkänning (speech recognition) och konstaterade att utvecklingen gått
framåt på ett bra sätt som gynnade vår målgrupp.
10
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
8.2 Projektets budget
Redovisa projektets totala kostnad och hur det har finansierats (belopp uppdelat
på finansiärer) och eventuella avvikelser gentemot budget.
8.2.1 Summering
Nr
Beskrivning
Kostnad
Budget
(SEK)
Kostnad
Utfall
(SEK)
ABTfinansiering
PTSfinansiering
1
Projektledning
222 140 kr
229 800 kr
46 600 kr
183 740 kr
2
Utveckling
787 200 kr
863 000 kr
235 800 kr
627 200 kr
3
Test
10 500 kr
28 000 kr
28 000 kr
0 kr
4
Användartest
105 000 kr
105 000 kr
105 000 kr
0 kr
5
Försäljning och
marknadsföring
189 970 kr
275 760 kr
175 760 kr
100 000 kr
6
Inköp testplattformar
och annan hårdvara
30 000 kr
48 500 kr
48 500 kr
0 kr
7
Mjukvara (licenser
etc)
50 000 kr
10 000 kr
10 000 kr
0 kr
8
Resekostnader
25 000 kr
54 000 kr
54 000 kr
0 kr
1419810 kr
1614060 kr
703 120 kr
910940 kr
Kommentar
8.2.2 Budget och utfall per etapp
Etapp 1
Budget: 275 950 kr
Utfall: 240 950 kr
Etapp 2
Budget: 367 680 kr
Utfall: 180 515 kr
Etapp 3
Budget: 463 680 kr
Utfall: 349 606 kr
11
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Etapp 4
Budget: 312 500 kr
Utfall: 842 989 kr
Summering
Budget totalt: 1 419 810 kr
Utfall totalt: 1 614 060 kr
8.2.3 Egenfinansiering
PTS finansiering uppgick till totalt 910 940 kr (enligt plan).
Transistors finansiering uppgick till totalt 703 120 kr. Detta innebar att
Transistor finansierat direkta kostnader på 194 250 kr mer än beräknat.
8.3 Projektets arbetssätt
Redogör för projektorganisation, samarbetsformer och förankring i eventuella
partnerskap och intresseorganisationer.
Så här har projektorganisationen sett ut i AB Transistor för MOCOM-projektet:
Projektledare: Johan Hammarström
Biträdande projektledare: Carl Rönn
Utvecklare / tekniskt ansvarig: Henrik Ejderholm
Tester/utvärderingar: Peter Sirén
Försäljning/marknad: Håkan Nilsson
I projektet har huvudsakligen projektledare och utvecklare haft täta möten och
avstämningar. Övriga projektdeltagare har blivit inbjudna på avstämningar
utfrån olika typer av insatser.
I projektet har advisory group varit bollplank löpande i projektet. Genom denna
grupp har också expertgranskning kunnat göras utifrån bland annat
användargränssnitt, användarupplevelse, funktionalitet och ljudkvalitet.
De samarbeten som funnits i projektet är följande:
Hörselskadades förening i Stockholm (HRF Stockholm)
HRF Stockholm har hjälpt oss med rekryteringar av testpanel. Medlemmar i HRF
Stockholm har varit delaktiga i tester och utvärderingar av Transett TALK.
Testare i advisory board
Både projektledare och ytterligare en brukare har varit testare som rapporterat
till advisory board.
12
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Arbetsförmedlingen Rehab Syn Döv Hörsel
Deltagare från Umeå och Uppsala.
Firma Roger Brodin
Roger Brodin har varit med i advisory group och kommit med synpunkter under
projekttiden. Företaget jobbar med arbetsplatsanpassningar för hörselskadade
och döva i Stockholmsområdet med framför allt Arbetsförmedlingen som
uppdragsgivare.
Hörselbron
Vi har haft möten med Hörselbron och haft en inledande dialog med dem i
projektet och avser också en slutrapportering. Här har det dock inte funnits
någon löpande uppföljning - denna har ersatts med de övriga deltagare som
funnits i projektet.
9 Vad händer nu?
Redogör för vad som händer nu med resultatet, hur tas det om hand, startas det ett
nytt projekt eller blir det en lansering. Beskriv också hur ni har spridit projektets
resultat. Redogör även hur resultatet kan användas av andra som berörs av
projektet även efter att projektet har avslutats. Vilka andra kan ha intresse av att
ta del av projektresultatet. Dela avslutningsvis med er av tankar och visioner för
framtida forskning, utveckling etc.
9.1 Marknadsetablering och utmaningar
Under maj 2016 lanserades Transett TALK. Fokus sker initialt på det
arbetstekniska området. Några av de utmaningar vi står inför är:
-
Mer och mer kunder (förskrivare och brukare) efterfrågar direktljud till
hörapparaterna och detta går inte att lösa idag på ett bra sätt. Vi har gjort
utvärderingar av ReSounds teknologi direkt till hörapparat och fått det att
fungera med Transett TALK, men ytterligare fördröjning adderas till
överföringen vilket gör att ljudet inte längre kan betraktas som
läppsynkron.
-
Marknaden domineras av stora aktörer inom hörapparatsindustrin som
har knutit förskrivande led nära intill sig. Som exempel så ägs en stor del
av de privata hörklinkerna i Sverige av koncerner som också äger
hörapparats- och hjälpmedelsprodukter. Det gör att förskrivningarna ofta
sker med de egna varumärkena och det är därmed svårare att få gehör för
en utomstående produkt/teknologi.
-
Kravspecifiktioner för offentliga upphandlingar av landsting i både
Sverige och motsvarigheten i andra länder speglar produkter och
teknologi som bygger på proprietär teknologi på specifika plattformar.
Här har man en konservativ syn på hörhjälpmedel och det är därför en
svårighet att få in en ny generations hjälpmedel på avtal då det finns
hinder i form av problem med att finansiera standardprodukter så som
Apple-enheter.
13
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
Vid det muntliga slutredovisningstillfället av detta projekt kommer vi redogöra
lite närmare för hur vår plan ser ut och vad vi tror är de viktigaste stegen för att
lyckas med marknadsetableringen.
9.2 Vidareutveckling
I den muntliga framställningen av projektidén till PTS den 12e februari 2014
lyftes möjligheterna med automatisk textning då vi med den produkt som skulle
utvecklas skulle åsadkomma förbättring av insignalen från talare. Två av oss som
arbetat i projektet har varit verksamma i IT-bolag där taligenkänning använts
sedan 90-talet i dikteringssammanhang för radiologer. Vi har följt och tagit del
av utvecklingen samt under projektet passat på att utvärdera teknologin utifrån
de användarfall detta projekt berör (studier och arbete).
Textning är ett nödvändigt stöd för många personer med hörselnedsättning – det
är ett sätt att ytterligare förstärka taluppfattnignen då man kan använda sig av
ytterligare sinne förutom hörseln. Undertextning används i stor utsträckning
idag för TV och film, men även realtidstextning av exempelvis föreläsningar och
möten.
Under projekttiden 2014-2016 har det hänt mycket inom automatisk
taligenkänning (speech recognition) och området artificiell intelligens. Vi
implementerade och utvärderade hur långt tekniken kommit under etapp 3 och
konstaterade där att vi inte skulle gå vidare med detta eftersom stödet inte var
tillräckligt bra. Under 2016 uttrycker Googles VD Larry Page att taligenkänning
är en av de stora teknikgenombrotten som vi står inför och flertalet företag som
exempelvis Google och Microsoft satsar stora summor på detta område där man
ser att artificiell intelligens (AI) kan göra skillnad.
Under 2016 uppnåddes en teknologisk milstolpe i världen då Microsoft i
laboratoriemiljö lyckades få en dator att uppfatta tal bättre än en människa.
Givetvis under optimala former, men ändå en viktig milstolpe som gör oss
motiverade att fortsätta utvecklingen inte minst utifrån detta område.
Vi valde därför att göra en ny prototyp för taligenkänning i etapp 4 och då hade
det hänt saker som gjorde att textningen fick en helt annan kvalitet än tidigare –
även på det svenska språket som tidigare varit mer eftersatt.
En av de mest kritiska faktorerna för att uppnå träffsäkerhet i automatisk
textning är att signalen på det som ska textas måste vara tillräckligt bra. Att
försöka få en dator idag att känna igen och tolka ljud på avstånd sker fortfarande
med mycket varierad framgång och många gånger är det omöjligt för datorn att
urskilja det som sägs – detta är också ett av de stora problemen med
röstigenkänning idag och framöver enligt experter inom området. Datorn har
alltså samma behov som en person med hörselnedsättning att få en tillräckligt
god lyssningssignal och det är precis det som vi strävat efter att åstadkomma
med Transett TALK. Därför är den teknologi vi utvecklat med detta projekt ett
mycket bra avstamp för att kunna ta ytterligare steg framåt. Vi ser flera
anledningar att överväga vidareutveckling av Transett TALK utifrån detta och vi
kommer att bjuda in till diskussion om detta under första delen av 2017.
14
Slutrapport för projektgenomförande i PTS innovationstävling
9.3 Övriga intressenter
Vi har har under projekttiden blivit kontaktad av både yrkesproffession inom
hörsel och andra aktörer inom närliggande branscher:
-
Intresse från AF Rehab har uttryckts för att använda Transett TALK för att
möjliggöra bättre distansteckentolkning utfrån att det ofta är svårt för
tolken att höra vad som sägs om det är flera som deltar vid ett möte.
-
Intresse från ett företag inom tolkning/översättning har hört av sig och
velat utvärdera möjligheten att nyttja Transett TALK i deras
realtidstolkningar på distans.
-
Projektet Opera för alla som vunnit finansieringsstöd via PTS har hört av
sig och intresserad sig för vår ljudöverföring med hög
ljudöverföringshastighet över WiFi.
-
Ett företag som utvecklar en ny generations hörselteknologi har hört av
sig och intresserat sig för imlementationen av Transett TALK.
15