HÖRSAM HÖGSKOLA
Information om mottagande och tillgänglighet inom den svenska
högskolan för studenter med begränsad hörselfunktion
Christina Dravins
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi
INLEDNING
I detta arbete studeras högskolors information och stöd till studenter med hörselnedsättning.
Arbetet fokuserar information tillgänglig via svenska högskolors hemsidor avseende
pedagogisk stöd riktade till personer som använder talad kommunikation i lärsituationen.
Syftet är att beskriva och jämföra utbudet liksom att föreslå möjliga förbättringar.
Svenska universitet och högskolor samt några utvalda internationella läroanstalter granskas
genom analys av information presenterad på utbildningsanordnarnas hemsidor.
BAKGRUND
Studenter med hörselnedsättning
I Sverige finns det enligt Hörselskadades riksförbund (HRF, 2007) cirka 3 000 personer med
hörselnedsättning i åldern mellan 16 och 20 år. Statistiken är bristfällig, men med
utgångspunkt i nämnda antal kan man på god grund anta att det borde finnas över tusen
studenter; eller potentiella sådana, som har behov av specialanpassningar för att vara fullt
delaktiga vid studier. Samma källa anger dock att endast cirka 10 till 15 procent av
ungdomar med hörselskada går vidare till högre studier.
Nätportalen Studeramedfunktionshinder.nu anger att det 2010 fanns 218 studenter med
nedsatt hörselfunktion som inte använde sig av teckentolkning. Siffran omfattar endast
personer som hade kontakt med samordnare för studenter med funktionshinder vid
något/någon av landets universitet eller högskolor. Fem studenter inom gruppen behövde
inte tolk, då läraktiviteterna försiggick på teckenspråk. Således fanns enbart 213 studenter,
med nedsatt hörselfunktion som använde talad kommunikation och hade stöd via
samordnare. Unga vuxna med nedsatt hörsel är således kraftigt underrekryterade till högre
utbildning. Punch, Creed och Hyde (2006) fann att ungdomar inom (motsvarande)
gymnasieskolan förutsåg svårigheter med fortsatt utbildning och begränsningar med
avseende på möjliga studieval. Många var också omedvetna om de möjligheter som fanns
att få pedagogiskt stöd.
Att studera med andra förutsättningar - ingen student får diskrimineras på grund av
funktionshinder
År 2009 trädde den så kallade diskrimineringslagen i kraft. Den del som berör utbildning
anger att högskolan ska arbeta för att alla studenter ska ha samma rättigheter och man åläggs
att verka mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder. Enligt lagen får således ingen student diskrimineras på grund av funktionshinder
(Diskrimineringslag, 2008:567SFS nr: 2008:567). Lärosätena har därmed ansvar för att
studeranden med funktionshinder erbjuds samma möjligheter som alla andra.
I och med den nya lagen kom ansvaret för tillsyn att flyttas från Högskoleverket till
Diskrimineringsombudsmannen (DO). Detta innebär att sedvanliga granskningar av
universitet och högskolor inte omfattar mottagandet av studenter med funktionshinder. Vid
brister skall istället en anmälan till DO göras (personlig kommunikation, Caroline Cruz
Högskoleverket).
Anpassningar för mottagande av studenter med nedsatt hörselfunktion
Nutida högskolepedagogik eftersträvar aktivt lärande. Studenten förväntas ta del i både
föreläsningar, grupparbeten och seminarier genom frågor eller diskussionsinlägg . Genom
detta så kallade kooperativa lärande, det vill säga samspel med kurskamrater, förväntas
graden av engagemang liksom graden av förståelse öka (Cavanagh, 2011).
Redan en tämligen moderat hörselnedsättning påverkar förmågan att uppfatta tal i mindre
gynnsamma situationer som till exempel på långt avstånd eller i miljöer med störande ljud.
Kompenserande åtgärder måste således erbjudas annars riskerar studenter med nedsatt
hörselfunktion att utsättas för begränsningar i tillgänglighet vid läraktiviteter. Många
studenter med hörselnedsättning rapporterar brister i tillgänglighet vad gäller föreläsningar
och gruppaktiviteter liksom delaktighet i sociala aktiviteter (Long et al. 2007, Hyde et al
2009). Andelen studenter med begränsad hörselfunktion är mindre än förväntad och avhopp
från studierna vanligare än hos studenter med typisk hörselfunktion (Lang 2002).
De insatser som tillförsäkrar god tillgänglighet för personer med hörselnedsättning är väl
beskrivna och omfattar, förutom personliga hjälpmedel som hörapparater, följande punkter
(Gustafsson 2002, 2009, Hyde et al 2009):
– väl anpassad akustisk och visuell miljö
– tillgång till hörteknisk utrustning såsom magnetslinga eller FM-system
– resurser som skrivtolk och/eller anteckningshjälp
För att ytterligare understödja kan lärarens beteende och förhållningssätt öka
tillgängligheten för studenten. Exempel på sådana stöttande strategier från lärarens sida är
(Gustafsson 2009):
– systematisk användning av hörteknisk utrustning
– praktiken att alltid upprepa frågor och kommentarer från kursdeltagare liksom att
identifiera vem talaren var, med syfte att tydliggöra diskussionen
– adekvat timing av verbala utsagor och didaktisk presentation med syfte att ge tid att såväl
titta på och fokusera talaren som det omtalade objektet eller företeelsen
– systematisk användning av visuellt stöd och visualiseringsstrategier med syfte att skapa
perceptuell samstämmighet
– systematisk tillgång till lektionsförberedande materiel med syfte att tydliggöra strukturen i
arbetet
- fysiskt förhållningssätt för att möjliggöra läppavläsning, till exempel att undvika att
vandra runt under föreläsningen eller att prata samtidigt som man vänder sig från
auditoriet för att skriva på tavlan.
Ett sätt att öka tillgängligheten är användandet av skrivtolkning, vilket innebär att det sagda
skrivs ned i realtid och presenteras via en bildskärm. På så sätt blir en textad version
tillgänglig för personen med hörselbegränsning. Textande i realtid är krävande och man
använder i allmänhet speciella tangentbord som tillåter skrivandet av flera tecken samtidigt
(se vidare http://bundesverband-schriftdolmetscher.de).
Under senare år har det genom digital teknik tillkommit ytterligare möjligheter att öka
tillgängligheten för personer med nedsatt hörsel. Automatiserade tal-till-text system har
kommit till användning, liksom bruket av nätbaserade kursmoment, vilket värderas högt av
studenter med begränsningar i hörselfunktionen (Long et al 2007). Det har framhållits att
distanskurser skulle vara särskilt lämpade för studenter med nedsatt hörsel eftersom risken
för kommunikativ marginalisering minskar (Richardson , Long och Foster, 2004).
FRÅGESTÄLLNINGAR
Med förankring i vad som är känt om situationen för studenter, liksom de åtgärder som kan
tillförsäkra målgruppen god tillgänglighet ställs följande frågor:
- Vilken information ger högre svenska läroanstalter rörande stöd till studenter med nedsatt
hörselfunktion via sina hemsidor?
- Hur är graden av likvärdighet vad gäller information på de olika läroanstalternas
hemsidor?
- Vilka typer av pedagogiskt stöd erbjuds?
- Kan modeller för ytterligare stöd hämtas utifrån internationella förebilder?
- Vilka typer av pedagogiskt utvecklingsarbete skulle kunna förbättra mottagandet av
studenter med begränsad hörselfunktion?
METOD
En granskning av information på hemsidor rörande utbudet av stödåtgärder för studenter
med funktionsnedsättningar genomfördes. Förfaringssättet registrerar och analyserar vad
läroanstalterna själva väljer att presentera för potentiella studenter via sina hemsidor.
Urval av läroanstalter
Högskoleverket (augusti 2011) anger det finns 47 universitet och högskolor som får utfärda
svenska examina därutöver finns det 5 enskilda utbildare som har examenstillstånd inom
psykoterapi” (www.hsv.se). Samtliga 52 läroanstalter inkluderades i analysmaterialet.
För jämförelse utvaldes de fyra högst rankade europeiska universiteten enligt Times
ranking,
(http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2011-2012/europe.html),
nämligen de tre engelskspråkiga lärosätena Cambridge University, Oxford University,
Imperial College (samtliga Storbritannien) och den tyskspråkiga högskolan Eidgenössische
technische Hochschule Zürich (förkortat ETHZ, Schweiz). Urvalet baserar sig på att en hög
ranking bland annat anses vara en indikator på god undervisningskvalitet och god
resurstilldelning. Därutöver inkluderades Griffith University, Australien, med motiveringen
att man har en speciell profilering mot studenter med begränsad hörselfunktion.
Förfarande
I första momentet av datainsamlingen, identifierades läroanstalter vilka saknade sökfunktion
på sin hemsida. Tio saknade sådan funktion och undantogs från vidare analysarbete (se
Bilaga 1).
Ett antal sökord utvaldes med syfte att finna relevanta avsnitt på de aktuella hemsidorna.
Sökorden redovisas i Tabell 1.
•
•
•
•
•
•
Svenska
funktionsnedsättning
hörselskadad
hörselnedsättning
Hörselteknik/hörteknik
FM-sytem
slinga
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Engelska
disability
hard of hearing
hearingloss
supportive aid
FM-system
induction loop
•
•
•
teckenspråk
skrivtolk
likabehandling
•
•
•
•
•
Sign Language
caption
•
•
stödåtgärd
tillgänglighet
•
•
•
•
•
equal opportunities
support
accesability
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tyska
Behinderung
Schwerhörend
Schwerhörigkeit
Hörsystem
FM-Anlage
•
•
•
•
Induktionsschleife
Gebärdesprache
Beschriftung
Gleichstellung
•
•
Nachteilsausgleich
Barrierefreiheit
Tabell 1. Sökord
För varje läroanstalts hemsida identifierades de delar som behandlar stöd för studenter med
funktionshinder, liksom träffar på sökorden som återfanns inom andra delar av hemsidorna.
Därefter sparades den identifierade informationen till ett dokument. Sökningen genomfördes
den nionde och tionde oktober 2011. Materialet härstammar alltså från en bestämd tidpunkt
gemensam för alla läroanstalter.
Materialet analyserades med speciellt fokus på stödåtgärder riktad mot studenter med
begränsad hörselfunktion. Samtliga angivna typer av stöd noterades, om hörteknisk
utrustning tillhandahålls och i så fall vilken typ, liksom om det finns akustik anpassning i
undervisningslokalerna. Därutöver identifierades annan direkt information till studenter i
målgruppen, liksom förekomsten av direkt information till lärare. Vidare noterades om
läroanstalten presenterade något strategiskt program avseende lärande med funktionshinder.
Slutligen registrerades om någon likabehandlingsplan fanns publicerad.
RESULTAT
Svenska läroanstalter
Tio läroanstalter uppvisade mycket allmänt hållen information, utan angivande av konkreta
uppgifter om vilka typer av stöd som kan komma att erbjudas (se Bilaga 1). Alla
läroanstalter anger dock att speciella handläggare/samordnare finns för stödfrågor. Närmare
analys kunde dock inte genomföras på grund av brist på detaljinformation. De återstående
32 högskolorna finns presenterade i Tabell 2.
Samtliga entydigt benämnda stödinsatser noterades och sammanställdes. I Tabell 3 anges
typ och frekvens av listade stödåtgärder. Insatstyper som enbart benämnts en gång finns inte
presenterade. Listan omfattar alla typer av åtgärder, alltså inte bara de som är riktade mot
den aktuella målgruppen, det vill säga studenter med begränsad hörselfunktion.
Anteckningshjälp
Anpassad litteratur (inläsning av
material, hörböcker, taktil skrift)
Teckenspråkstolkning
Anpassad examination (muntlig,
förlängd tid, enskilt rum, dator med
stavningsprogram)
Resurslab/datorstöd/viss teknisk
utrustning (talsyntes, läspenna,
språkrättning, scanner m.m)
Mentorsstöd/fadderstöd
Specialpedagogiskt stöd
Extra handledning
Assistans (vid rörelsehinder eller
blindhet)
Skrivtolkning
Slinga/portabelt system
Vilorum
Specialanpassning av lokaler
(speciella bord och/eller stolar)
27
23
22
17
17
16
14
13
12
12
5
3
2
Tabell 3. Erbjudna stödåtgärder och antal gånger de finns angivna inom materialet;
exempel på konkreta åtgärder anges inom parentes.
Tre högskolor har tydliga anvisningar till lärare och tre har speciella publikationer riktade
till studenter med funktionshinder. Fem högskolor har tydliga handlingsprogram avseende
studier med funktionshinder och har tillika speciella nätportaler för studeranden med
funktionsnedsättningar.
Av det totalt 42 lärosäten som hade sökfunktion på sin hemsida hade 24
likabehandlings-planer där funktionsnedsättning omnämns.
Under sökordet tillgänglighet, visar det sig att träffar avser fysisk tillgänglighet och här
återfinns information om dörröppnare, hissar, ingångar utan trappor liksom information om
tillgängliga parkeringsplatser.
Vad gäller den aktuella målgruppen redogör fyra läroanstalter överskådligt för samtliga
lokaler med fast magnetslinga. En högskola listar en lokal som inte är lämplig för användare
av FM-system. Samma högskola listar lokaler lämpade för grupparbeten. Bortsett från de
nämnda exemplen, är det svårt att få en överblick avseende hörteknisk utrustning. På vissa
hemsidor ges ingen information om hörteknik i anslutning till avsnitten om stöd till
funktionshindrade, men återfinns likväl på andra platser. Vissa läroanstalter anger inga
uppgifter medan andra kortfattat skriver att studenten själv ansvarar för lån av utrustning
från landstinget. Några högskolor anger att studenten själv ska ordna teknisk utrustning från
hemlandstinget men anger samtidigt att det finns fasta slingor och någon gång anges också
att portabel slinga finns att låna.
Utländska läroanstalter
ETHZ har på sin hemsida en kortfattad information rörande studier med funktionshinder.
Studenten erbjuds koordination av stöd i förhållande till behov. Vad gäller tillgänglighet
finns för större lokaler en specifikation omfattande fysisk tillgänglighet, ljud- och
ljusförhållanden samt teknisk utrustning. Vid föreläsningar i dessa används alltid mikrofon
och högtalarssystem. Möjligheter att koppla upp åhörarmikrofoner finns. Förhållanden i
mindre lokaler går inte att utläsa. Någon lika behandlingsplan finns inte utan man hänvisar
till Behindertengleichstellungsgesetz
(http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/de/index/themen/20/06.html).
Inom Imperial Colleges hemsida finns en innehållsrik portal för studenter med
funktionshinder och likabehandlingsplanen omfattar såväl anställda som studenter.
Information om eventuellt stöd är övergripande. Man erbjuder utbildning till personal
Disability Equality Training For Staff. Information om fysisk tillgänglighet finns listad
under varje enskild avdelning (”departement”). Universitetet tillhandahåller magnetslingor
och ytterligare utrustning kan bekostas efter ansökan.
University of Cambridge har på sin hemsida en omfattande portal med information rörande
funktionsnedsättningar, vilken riktar sig till både studenter och anställda. Det anges att ”de
flesta föreläsningssalar” är utrustade med magnetslinga, men konkreta uppgifter saknas
dock. Ytterligare åtgärder kan vidtas om studenten så behöver. En omfattande information
finns för lärare och en likabehandlingsplan finns publicerad.
På University of Oxfords hemsida återfinns en mycket omfattande portal med information
för studenter med funktionsnedsättning. Samordnare för insatser finns och på hemsidan
finns också filmer där studenter berättar om sin situation. Hörteknisk utrustning bekostas av
universitetet och en likabehandlingsplan finns.
På hemsidan från Griffith University finns en speciell portal för studenter med nedsatt
hörselfunktion. Hörteknisk utrustning tillhandhålls av universitetet. Lärosätet har en
”hörsel/dövprofil” med en mängd olika aktiviteter och tillika stödåtgärder.
DISKUSSION
Att studera med begränsad hörselfunktion är uppenbarligen utmanande. Det kan vara svårt
att uppfatta vad som sägs av läraren under föreläsningar men modern högskolepedagogik
kräver dessutom att studenten ska lyssna och vara aktiv i gruppsituationer. Det är dessutom
inte ovanligt att traditionella föreläsningar innehåller inslag av gruppdiskussioner
(Cavanagh 2011). Det låga andelen studerande med begränsad hörselfunktion och andelen
studenter som väljer att avbryta högre studier (Lang 2002) indikerar att det finns utrymme
för fler stödjande åtgärder.
Som tidigare redovisas finns ett flertal åtgärder och praktiker som kan implementeras för att
öka tillgängligheten för studenter med nedsatt hörselfunktion. Man kan då undra vilken eller
vilka som uppfattas som mest gynnande. I en studie rörande faktorer för god lärandemiljö
rankade skolelever med nedsatt hörselfunktion, positivt inverkande faktorer i följande
ordning; lärarens förhållningssätt, rumsakustiken och först på tredje plats i
prioritetsordningen rankades fungerande hörteknik (Conniativits Gellerstedt 2007). Detta
kan synas förvånande men inte den bästa hörapparat kan kompensera en föreläsare som inte
kan hantera en mikrofon och som pratar i ett rum med dålig akustik eller mycket
bakgrundsbuller.
Lärarnas förhållningssätt och pedagogiska praktiker
Med utgångspunkt i ovanstående kommer följande diskussion först att fokusera information
rörande lärarstabens kompetensnivå avseende lärande med nedsatt hörselfunktion. Insikten
om studentens behov, kan anses utgöra en förutsättning för att anta ett bestämt
förhållningssätt.
I en undersökning av 72 studenter med begränsad hörselfunktion noterar Hyde och
medarbetare (2009) att många av de upplevda problemen i undervisningssituationen kunde
knytas direkt till föreläsaren. Hinder utgjordes av att vissa lärare inte använde mikrofon,
pratade otydligt eller med brytning, vände bort ansiktet när de talade och glömde att upprepa
frågor från auditoriet. Man upplevde också att föreläsare ibland inte ville acceptera att
studenten hade svårt att vara delaktig i lärprocessen. Författarna framhåller vikten av att
lärarna inser att stöd som till exempel anteckningshjälp inte till fullo kompenserar för
studentens svårigheter att vara delaktig.
Då det gäller lärares förhållningssätt finns inom det svenska materialet ytterst lite att hämta.
Kompetensen i hörselfrågor kommenteras inte, men det är tydligt att några få högskolor
prioriterar åtgärder för att skapa goda lärandemiljöer för studeranden med nedsatt
hörselfunktion. Tre läroanstalter har skriftliga ”instruktioner” till lärare som möter studenter
med nedsatt hörselfunktion och en högskola har sökt samarbete med en hörselpedagog från
landstinget.
I det utländska materialet skiljer ETHZ ut sig genom att över huvud taget inte kommentera
pedagogiskt förhållningssätt. De tre brittiska universiteten lägger alla tonvikt på lärarens
kompetens. Imperial College har en kurs rörande studerande med funktionshinder, inom sitt
högskolepedagogiska utbud. Trots att Grifftith University har en tydlig hörselprofilering
anges i en undersökning av Hyde och medarbetare (2009) att studenterna upplevt
svårigheter kopplade till lärares förhållningssätt.
Akustiska förhållanden och högtalarsystem
Information rörande rumsakustik och belysning saknas helt i det svenska materialet. De
akustiska förhållandena vid undervisning och grupparbeten är en viktig faktor för en god
lärandemiljö. Betungande faktorer för studenter med begränsad hörselfunktion utgörs av
dålig rumsakustik, dålig belysning och bakgrundsbuller (Gustafsson 2009, Hyde et al.
2009). I en nyligen publicerad studie rörande ljudmiljö för studenter i allmänhet inom den
svenska högskolan, uppger 40 % att de upplever problem med störande ljud (HRF 2011).
Eftersom medhörning, det vill säga att höra vad kurskamrater frågar eller kommenterar,
måste studentmikrofoner, fasta eller rörliga finnas, eller så måste läraren åta sig att alltid
upprepa det sagda. Det finns dock bara uppgift från en läroanstalt om flera mikrofoner i en
och samma lokal.
Vad gäller tekniska lösningar framstår modellen från de stora föreläsningssalarna inom
ETHZ som mycket intressanta. Här används alltid mikrofon och högtalarsystem därutöver
finns det möjligheter att ansluta studentmikrofoner. Föreläsningssalarna är akustikanpassade
och har god belysning. Den enskildes behov förefaller till stor del vara täckt av
”standardarrangemangen”, vilket är eftersträvansvärt.
Om man vid de brittiska universiteten generellt använder mikrofon och högtalarsystem
framgår tyvärr inte. Griffith University har god tillgång på teknisk utrustning men som
framhålls av Hyde och medarbetare (2009) så fungerar inte alltid hanterandet utan problem.
Direkta stödåtgärder
I materialet återfinns ett antal specifika åtgärder som avser att stötta studenterna i
lärandesituationen. Den allra vanligaste typen av stödåtgärd i det svenska materialet utgörs
av anteckningshjälp. Denna insats erbjuds inte enbart studenter med nedsatt hörselfunktion.
Stödformen är dock inte oproblematisk, då anteckningarna inte alltid är tillförlitliga (Hyde
m fl. 2009). Om man har haft svårt att uppfatta vad som sagts, har man inte heller så goda
möjligheter att senare kontrollera om anteckningarna är korrekta. Det bör framhållas att, till
exempel Griffith university, anlitar professionella, det vill säga utbildade anteckningstagare.
I det svenska materialet finns exempel på information som inte avspeglar samma kritiska
hållning till de kvalitativa aspekterna av antrckningstagande som framhålls av Hyde med
medarbetare (2009):
Försök att ordna anteckningshjälp eller annan hjälp bland dina medstudenter. Det har visat sig
vara ett bra alternativ. En mindre ersättning utgår till den som är villig att ställa upp.
(från: Funktionsnedsättning och studier, Karlstad universitet)
Åtgärder som är enbart riktade till studenter med nedsatt hörselfunktion, det vill säga
magnetslinga respektive FM-system och skrivtolkning är mera ovanliga och utgör bara nio
procent av det totala antalet benämnda stödåtgärder. En ofta benämnt stöd är
teckenspråkstolkning; men då detta arbete behandlar studenter som inte använder sig av
teckenspråk i lärandesistuationen, kommenteras åtgärden inte ytterligare.
Vad gäller tillgången till magnetslinga respektive FM-system har ett fåtal högskolor
överskådlig, och vad som förefaller vara uttömmande, information. Generellt saknas dock
sammanhållen överblick och listningar över hörteknik återfinns på diverse ställen som till
exempel information rörande lokaler lämpliga för konferenser eller listningar över årliga
översikter av teknisk utrustning. Det finns inte heller någon enhetlig nationell strategi för
ansvarstagandet vad gäller hörteknik. Vissa högskolor anger sig ta ansvar för tekniken
medan andra anger att detta åligger studenten.
Ett flertal högskolor listar skrivtolkning som stödåtgärd. Ett alternativ till denna stödform är
att föreläsningen videoinspelas för att sedan textas och läggas ut som en podcast. Alla fyra
engelskspråkiga universitet erbjuder denna service. Något sådant har inte kunnat återfinnas i
det svenska materialet.
Tre stödformer som syftar till att utveckla studentens medvetande och metakognition om sin
lärandesituation utgörs av mentorsstöd/fadderstöd, specialpedagogiskt stöd och extra
handledning. Ett flertal läroanstalter erbjuder denna typ av stöd. Det är dock svårt att veta
vad erbjudandet konkret innebär, då det ofta saknas förtydligande på hemsidorna.
Vad gäller anpassning av litteratur och resurslab/datorstöd adresserar de inte grundproblemet
vad gäller tillgänglighet, nämligen att få tillgång till det som sägs. Däremot kan dessa
åtgärder underlätta lärandet och därmed vara av stort värde. En anpassad examination kan
krävas i vissa fall, till exempel om det ingår ljudmaterial i provet.
Ansvarsfördelning
Vad gäller ansvarsfördelningen då det gäller de undervisning åligger den enligt lagen
läroanstalten. Det är dock så att studenten måste meddela läroanstalten att behov föreligger,
annars är det omöjligt att möte dessa. Regelverket är dock tydligt. Läroanstalten måste axla
det övergripande ansvaret och erbjuda studenten utbildning på lika villkor. I det svenska
materialet understryks dock ofta studentens eget ansvar. En relevant fråga kan tyckas vara
om studenter med funktionshinder ska åläggas ett utökat ansvar i jämförelse med andra.
Vissa skrivningar fokuserar den enskilde studentens roll, exempelvis återfinns följande
uppmaningar:
Introducera dig för respektive lärare i början av varje moment och tala om vilka behov du har. Fråga
gärna om det går bra att till exempel spela in föreläsningarna på band eller om du kanske kan få ta del
av Powerpoint-presentationer eller OH-bilder redan före föreläsningen
…
Din förmåga att ta eget ansvar och att formulera dina behov i studiesituationen är en viktig egenskap
för att du ska lyckas i dina studier.
(från: Funktionsnedsättning och studier, Karlstad universitet)
De flesta lärare är positivt inställda till olika stödformer men vissa har väldigt liten erfarenhet eller
ingen alls varför det är viktigt att du förklarar din situation.
…
...Be läraren använda mikrofon.
( från: Det funkar att studera med funktionshinder, KI)
Det är mycket möjligt att citaten avspeglar den verklighet som möter studenterna. Man kan
dock fråga sig om förhållandena lever upp till lagens påbud om lika möjligheter och
faktumet att ansvaret ankommer läroanstalten.
Bästa tillgänglighet?
Materialet som analyserats utgörs av läroanstalternas egna presentationer riktade till
potentiella studenter. Ett rimligt antagande är att man valt att presentera ”sitt bästa”, men
ingen undersökning har genomförts om det skrivna motsvarar verkligheten.
Vad som däremot kan fastställas är att informationen inte är jämförbar högskolorna emellan,
vilket är problematiskt för potentiella studenter. I det förliggande materialet kan noteras
avsevärda skillnader då det gäller information för studenter med funktionsnedsättning. Av de
52 läroanstalterna uteslöts 20 från analys, så man antingen sakande sökfunktion på sin
hemsida eller gav så vag information att vidare analys var omöjlig. Innehållet presenterat på
de återstående 32 hemsidorna varierar mycket i så väl omfång som kvalité.
För en potentiell student som söker information om möjligheterna till stöd vid nedsatt
hörselfunktion finns specifik information på ett tiotal läroanstalters hemsidor. Bland dessa
kan speciellt Örebro universitet framhållas, men även Blekinge högskola,
Linnéuniversitetet, Högskolan Gotland, Högskolan i Skövde och Högskolan Dalarna har
tydlig och relativt omfångsrik information. Linköpings universitets och Karolinska
institutets hemsidor innehåller mycket information men kan uppfattas som något
svårnavigerade. KTH ger en tämligen tydlig bild av det stöd som kan ges, men saknar
översiktlig information rörande akustiska förhållanden och hörteknik.
Det kan också noteras att nära hälften av läroanstalterna inte redovisade
likabehandlingsplan omfattande funktionsnedsättning på sina hemsidor.
Förslag till utveckling och förbättring
- Motivera till kontakt med den pedagogiska stödenheten
Fler studenter skulle kanske välja att initiera kontakt med den pedagogiska stödenheten om
det fanns tydlig information om de möjligheter som kan öppnas genom detta.
Hyde med medarbetare (2009) anger att av de 257 studenter vid Griffith University, som vid
inskrivningen angivit att de hade en hörselnedsättning, hade bara 43 % hänvänt sig till den
pedagogiska stödenheten. Av de som inte fått stöd, begärde betydligt fler personer
studieuppehåll eller avbröt sina studier, jämfört med dem som fått stöd. Författarna
diskuterar hur studenternas självbild och uppfattning om funktionshindret påverkar
möjligheter att klara studierna. Det finns evidens att många studenter med nedsatt
hörselfunktion väljer att inte berätta om sin funktionsnedsättning (Richardson , Woodley och
Long, 2004) Även siffrorna från Sverige antyder att det finns ett betydande underutnyttjande
av pedagogiskt stöd då det gäller studenter med hörselbegränsning (HRF 2007,
www.studera med funktionshinder.nu)
Att studenter med funktionshinder väljer bort kontakt med stödenheten får således
uppenbara konsekvenser. Flertalet av de svenska läroanstalterna skriver att det är önskvärt
att studenten i god, eller mycket god tid tar kontakt, dock framgår det ofta inte vad detta
skulle kunna leda till. Utformning och innehåll skulle kunna inspireras av den som finns vid
Oxford University. I materialet finns flera videofilmer, bland annat med en student med
nedsatt hörselfunktion, som uppmanar andra att verkligen ta till sig att stöd kan vara av stort
värde och underlätta studierna mycket.
- Behov av att utveckla kompetenshöjande åtgärder för att befrämja lärarnas förhållningssätt
Åtgärder som höjer lärarstabens medvetenhet och kunskapsnivå kan anses vara mycket
viktiga då den enskilda lärarens förhållningsätt är avgörande för studentens delaktighet.
En god framförhållning är nödvändig för att lärarna ska ha möjlighet att planera eventuell
anpassning av läraktiviteter och hinna tillägna sig lämpliga undervisningspraktiker. Det
måste dock finnas möjligheter att tillägna sig sådana färdigheter.
Gruppen av studenter med begränsad hörselfunktion är mycket liten, varför ett material
rörande bemötande och pedagogiska praktiker skulle kunna utvecklas gemensamt för den
svenska högskolan. Möjliga partner för ett sådant arbete skulle kunna vara Örebro
universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se), en statlig myndighet
med uppdrag att verka för likvärdig utbildning för personer med funktionsnedsättning.
- Ökad tillgänglighet avseende ljud- och ljusförhållanden
Bristen på tydliga anpassningar av den allmänna ljud- och ljusmiljön inom de svenska
läroanstalterna framstår som problematisk. HRFs (2011) nyligen genomförda undersökning
om ljudmiljön i högskolan, liksom kunskapen om vikten av god ljudmiljö visar på ett
område där stora insatser behöver genomföras. Översyn av undervisningslokalers lämplighet
och ansvar för allmän teknisk utrustning är något som ankommer på den enskilda
utbildningsanstalten.
Det är värt att notera att två av de brittiska läroanstalterna inte skiljer på tillgänglighet för
studenter respektive lärare. Frågan om ljudmiljö, akustik och hanterandet av ljudteknisk
utrustning bör inte ses som något som enbart berör de studerande. Systematisk användning
av mikrofon och högtalarsystem av både föreläsare och vid kommentarer från auditoriet
gynnar alla. Det samma gäller kommunikativ medvetenhet och goda akustiska förhållanden.
- Digitala läraktiviteter
Det har framhållits att användningen av nätbaserade läraktiviteter lämpar sig speciellt väl för
studenter med nedsatt hörselfunktion. Genom att använda IT-baserat lärande kan många
fallgropar elimineras (Erath och Lakin 2004, Long et al. 2007). Dock kan det tyckas att
eventuella rekommendationer till studenter med hörselnedsättning att framför allt välja
internetbaserade utbildningar inte medför lika valmöjligheter som för andra personer.
Snarare begränsar förslaget utbudet och kringgår tillgänglighetsproblematiken genom att
eliminera direkt verbal kontakt.
Genom att systematiskt använda internetbaserade resurser för delar av läraktiviteterna kan
graden av likvärdighet höjas. Till exempel kan studenterna erbjudas att genomföra
gruppaktiviteter antingen via fysiska träffar eller via forum- och chattfunktioner. Inom en
given kurs kan det då finnas flera som väljer den internetbaserade varianten av olika skäl.
Studenten med nedsatt hörselfunktion erbjuds härvid samma val som andra och kan anpassa
sina studieaktiviteter enligt sina förutsättningar och önskemål.
Det vore också önskvärt att man från den svenska högskolans sida följde utveckling och
implemetering vad gäller tillgänglighetshöjande teknik. Som exempel kan nämnas textad
podcast av föreläsningar, användning av tal-till-text system och utnyttjandet av funktioner
hos så kallade smartphones och surfplattor (Lesner och Klinger, 2011).
SLUTORD
Lärandeaktiviteter vid högre studier kan ha en mångfald utformningar men i de flesta fall
används talad kommunikation för att utbyta information och åsikter, för att diskutera och
debattera. En nedsatt hörselfunktion slår direkt mot detta verbala samspel. Med
utgångspunkt från litteraturen kan hävdas att lärarnas medvetenhet rörande
hörselnedsättning är grunden för byggandet av ett pedagogiskt sammanhang.
Mot bakgrund av det faktum att alltför få unga vuxna med nedsatt hörselfunktion väljer
högre utbildning borde speciellt fokus riktas mot rekrytering och specifikt stöd. Det senare
är också ytterst viktigt för att förebygga studieavbrott.
LITTERATUR
Cavanagh M (2011) Students’ experience of active engagement through cooperative
learning activities in lectures. Active Learning in Higher Education. 12 (1) 23 -33
Erath AS, Larkin VM (2004) Making Distance Education Accessible for Students Who Are
Deaf and Hard-of-Hearing. Assistive Technology Volume 16, Issue 2, 116-123
Gustafsson A. 2002. Klassrum för hörselskadade – några exempel på
alternativa lösningar för en friare undervisning. Nordisk tidskrift för hörsel- och
dövundervisning. 1(3): 21-24
Hyde M, Punch R, Hartley J, Neale, Brennan L (2009) The experience of deaf and hard of
hearing students at a Queensland University 1985 – 2005. Higher Education and Research
& development. Vol 28, No 1, March, 85 - 98
Lang, HG (2002) Higher education for deaf students: Research priorities in the new
millennium. Journal of Deaf studies and Deaf Education. 9. 267 – 280
Long GL, Vignare K, Raychel P. Rappold RP, Mallory J (2007) Access to Communication
for Deaf, Hard-of-Hearing and ESL Students in Blended Learning Courses The
International rewiew of research in open and distance learning. Vol 8, No 3
(http://www.irrodl.org/index.php/irrodl/article/view/423/933)
Punch R, Creed PA, Hyde MV (2006) Career Barriers Perceived by Hard-of-Hearing
Adolescents: Implications for Practice From a Mixed-Methods Study . Journal of Deaf
Studies and Deaf Education. 11:2, 224 - 237
Richardson JTE, Woodley A, Long GL (2004) Students with an Undisclosed Hearing Loss:
A Challenge for Academic Access, Progress, and Success? J ournal of Deaf Studies and
Deaf Education. vol. 9 no. 4, 427 – 441
Richardson JTE, Long GL, Foster SB (2004) Academic Engagement in Students with a
Hearing Loss in Distance Education . Journal of Deaf Studies and Deaf Education. vol. 9
no. 1, 68 – 85
Övriga publikationer
Coniavitis Gellerstedt L (2007) Om elever med hörselskada i skolan. Örebro:
Specialpedagogiska institutet.
Gustafsson A (2009) Att höra i skolan – om hörteknik i undervisningen Förutsättningar och
möjligheter. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Härnösand
Hörselskadades Riksförbund (2007) Årsrapport, Äh, det var inget viktigt .om
hörselskadades situation i Sverige, www.hrf.se
Lesner SA , Klingler M (2011) Apps With Amps: Mobile Devices, Hearing Assistive
Technology, and Older Adults. American Speech and Hearing Association
( http://www.asha.org/Publications/leader/2011/111011/Apps-With-Amps--Mobile-Devices,
-Hearing-Assistive-Technology,-and-Older-Adults/)
Ljudmiljön i högskolan (2011) www.hrf.se
Svensk författningssamling, Diskrimineringslag, 2008:567, nr: 2008:567
Internetkällor
Behinderten Gleichstellungsgesetz,
http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/de/index/themen/20/06.html
Bundesverband Schriftdolmetscher
http://bundesverband-schriftdolmetscher.de
Högskoleverket
www.hsv.se
Studera med funktionshinder
www.studeramedfunktionshinder.nu
Times ranking
http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2011-2012/europe.html
