Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiets förslag till budget 2005 och flerårsplaner 2006-2007 för Göteborgs Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ................................................................... 1 Läsanvisning............................................................. 3 Vision och förhållningssätt ...................................... 4 GÖTEBORGARNAS BEHOV ÄR VÄGLEDANDE ..... 6 GÖTEBORGS STADS VERKSAMHETER............... 10 Samhällsutveckling ................................................ 10 Kommunal service .................................................. 17 Myndighetsutövning............................................... 26 Organisationsutveckling ........................................ 27 PERSONAL.............................................................. 29 EKONOMI ................................................................ 31 Inledning ommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument och syftar till att styra utvecklingen av staden. I styrningen måste flera olika perspektiv beaktas. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling samtidigt som personalens möjligheter till delaktighet och engagemang ska tillgodoses. K Vi välkomnar naturligtvis alla läsare av kommunfullmäktiges budget men vill samtidigt tydliggöra att den i första hand vänder sig till Göteborgs Stads nämnder och styrelser. De inriktningar och prioriterade mål som beskrivs i denna budget ska alltså konkretiseras och omsättas i praktik av nämnderna och styrelserna. Budget 2005 är utarbetad enligt modellen för Balanserad styrning. De prioriterade målen har en tidshorisont över hela planperioden om inte annat anges. Måluppfyllelse kan och bör dock eftersträvas snarast möjligt. Revidering av de prioriterade målen sker årligen i och med att kommunfullmäktige tar nytt budgetbeslut. Budgetens roll är att inom de ekonomiska ramarna och gällande lagstiftning ange kommunfullmäktiges viktigaste inriktningar och prioriteringar. Detta innebär också att de planer, program, riktlinjer och policies etc som kommunfullmäktige har antagit genom åren är underordnade budgeten och har därmed en stödjande funktion. En tänkt ordning för en nämnd eller styrelses budgetarbete kan se ut på följande sätt: Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget utarbetar och beslutar nämnd/styrelse ett inriktningsdokument för den egna budgeten. Det bör innehålla övergripande inriktningar och prioriterade mål. Inriktningsdokumentet kan med fördel utformas enligt samma struktur som denna budgethandling. Ansvaret för inriktningsdokumentet kan inte delegeras. Därefter har nämnd/styrelse möjlighet att delegera utarbetandet av ett budgetförslag till förvaltningen/bolaget. I budgetförslaget konkretiseras målen i inriktningsdokumentet ytterligare och aktiviteter för hur måluppfyllelse ska uppnås beskrivs. Budgetförslaget behandlas och beslutas av nämnden/styrelsen. På så sätt utgör budgethandlingen länken mellan politik och förvaltning, även om det formella ansvaret alltid ligger hos nämnden/styrelsen. 1 Varje nämnd och styrelse ansvarar för uppföljning av dels den egna budgeten och dels kommunfullmäktiges prioriterade mål. Rapportering till kommunstyrelse och kommunfullmäktige ska därför ske med resultat och analyser utifrån kommunfullmäktiges mål. Valet av verksamhetsform (förvaltning eller bolag) ska inte avgöra graden av följsamhet mot denna budgets inriktningar och prioriterade mål. Samtliga nämnder och styrelser har ansvar för samtliga prioriterade mål. Arbetet med uppföljning, utvärdering och analys måste utvecklas. Nödvändiga verktyg och relevanta kunskaper behövs för att kunna kommunicera kring resultaten och för att kunna formulera målen för verksamheten. Kontakten måste också, på alla plan, förbättras mellan olika delar av Göteborgs Stads organisation. Dialogen som styrmedel är en alltför lite använd möjlighet. Ansvaret för att hitta kontaktytor och arenor för dialog är gemensamt för den politiska ledningen och förvaltnings- eller bolagsledningen i respektive organisation. Denna budget är ett försök att uttrycka mål och prioriteringar tydligare än förut och därmed nå lite längre mot balanserad styrning av Göteborgs Stad. 2 Läsanvisning enna budget är indelad i fem olika avsnitt. Det första avsnittet omfattar gemensam vision och förhållningssätt för Göteborgs Stad som helhet. De följande avsnitten är indelade utifrån olika perspektiv. Avsnitt två är formulerat ur ett medborgarperspektiv, avsnitt tre är formulerat ur ett verksamhetsperspektiv, avsnitt fyra är formulerat ur ett personalperspektiv och avsnitt fem är formulerat ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är alltså samma perspektiv som återfinns i modellen för Balanserad styrning. Syftet med denna indelning är att tydligare kommunicera viktiga frågor sett ur de olika perspektiven. D Budgeten innehåller flera olika uttryck och begrepp som syftar till att tydliggöra viktiga budskap. Begreppen är inte nya men behöver definieras för att användas på ett likartat sätt inom hela Göteborgs Stad. Nedan följer definitionen på några av de centrala begreppen i denna budget. Begrepp Definition Vision Önskvärt framtida tillstånd. Visionen anger ett ideal, ett tillstånd att sträva efter. Visionen ska tydliggöra varför organisationen finns till, för vem och vart den är på väg. Förhållningssätt Kulturer, värderingar och förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten i det dagliga arbetet. En sorts sociala trafikregler som alla känner till och bejakar. Strategier Strategier anger inriktningen på verksamheten ur ett övergripande perspektiv. Vilka vägar man väljer för att förverkliga visionen och målen. Prioriterade mål Mål ska vara SMARTA, det vill säga specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsatta och ansvarsfördelade. Prioriterade mål kräver särskilt fokus och kommer att mätas och följas upp. 3 Vision och förhållningssätt änniskor i Göteborg har olika förutsättningar att leva ett bra liv. Vår vision är en solidarisk och hållbar stad där alla behövs och där alla får goda möjligheter att utveckla sina liv. I vår framtida stad ska vi ha vänt segregation till integration. M Med en solidarisk stad menar vi en stad där alla medborgare känner att de fyller en viktig uppgift och behövs, en stad med ett gemensamt ansvar, engagemang och framtidstro. Med en hållbar stad menar vi en stad som grundar sin utveckling på att bevara och utveckla det goda i staden, dess karaktär och identitet utan att hindra framtida generationers förutsättningar. Med integration menar vi att alla medborgare i Göteborgs Stad är delaktiga och deltar i samhällsbygget. Alla har ett ansvar för att demokratin och mänskliga rättigheter respekteras i vår stad. Genom att minska klyftorna och bekämpa segregation i samhället kan vi förkorta vägen till integration. Strategin för att nå detta framtida tillstånd är att vi förenar de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och låter detta förhållningssätt prägla såväl vårt sätt att leda som att genomföra all verksamhet inom Göteborgs Stad. Som utgångspunkt för vårt förhållningssätt har vi utgått ifrån begreppet hållbar utveckling – ett begrepp som Bruntlandkommissionen lanserade och som brukar förklaras som en utveckling som möter dagens behov utan att hindra framtida generationers möjligheter. Som bärande utgångspunkt i budgeten står vårt gemensamma synsätt på hållbar utveckling. Detta förhållningssätt präglar såväl denna budgets alla delar som vårt dagliga politiska arbete i kommunen. Vårt förhållningssätt utgår ifrån följande tre dimensioner: Den ekologiska dimensionen/miljön/bärkraften Den ekonomiska dimensionen/tillväxt/konkurrenskraften Den sociala dimensionen/människan/medborgarkraften En stark ekonomi skapar förutsättningar för morgondagens välfärd. Och hållbarhet på miljöområdet är grundläggande för såväl göteborgarnas som Göteborgssamhällets framtida välbefinnande. Bristerna i den sociala dimensionens utveckling utgör dock ett hot, inte bara mot sammanhållningen i Göteborgssamhället utan också mot den ekonomiska tillväxten. 4 Därför är det viktigt att upprätthålla och stärka utvecklingen inom såväl ekonomi som miljö och parallellt med det finna former för att vända utvecklingen i den sociala dimensionen. I detta långsiktiga arbete är det viktigt att betona de inre såväl som de yttre mänskliga behoven. Samtidigt gäller det att undvika suboptimeringar, det vill säga att identifiera och hantera sådana insatser som visserligen kan vara fruktbara i ett perspektiv, men kanske än mer motverkar i ett annat. De tre dimensionerna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Var för sig är de nödvändiga men inte tillräckliga. Först tillsammans förmår de utrycka hållbarhet. Detta innebär att göteborgaren ska bli bemött som en hel människa. Varje individ måste bli sedd utifrån sin hela livssituation. Kommunen finns till för göteborgarna och inte tvärtom. De kommunala verksamheterna ska vara lättillgängliga och serviceinriktade. Stadens verksamhet ska präglas av en helhetssyn som ger möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett effektivare sätt. För våra framtida utmaningar i en hållbar utveckling krävs nya och okonventionella lösningar. 5 GÖTEBORGARNAS BEHOV ÄR VÄGLEDANDE öteborgarnas behov ska vara vägledande för utvecklingen av staden och dess verksamheter. Detta kapitel beskriver det vi vill fokusera på utifrån göteborgarnas perspektiv. Utifrån dessa behov vill vi sedan utveckla stadens verksamheter. G Kapitlet struktureras enligt tre underrubriker, den ekologiska dimensionen, den ekonomiska dimensionen samt den sociala dimensionen. Vi vill här peka ut de strategiska områden och prioriterade mål som är viktigast under 2005. Den ekologiska dimensionen Göteborg kan utvecklas ytterligare när det gäller miljöområdet. Möjligheten för stadens invånare att leva i enlighet med naturens kretslopp ska eftersträvas. Ambitionen är att säkra morgondagens generationers rätt till en ren miljö. Tillgång till grönområden i stadsdelarna har betydelse för folkhälsan samtidigt som det gör staden vackrare. Göteborgare ska ha tillgång till parker och naturområden för att kunna tillgodose sina behov av rekreation och avkoppling. Göteborgarna har behov av att kunna förflytta sig i staden. Göteborg ska vara en stad med hög tillgänglighet. En tillgänglighet som inte enbart rör möjligheten att resa utan även delaktighet i våra verksamheter och att ta del av vår information. Inriktningen ska vara att utveckla de för alla göteborgare, totalt sett, effektivaste sätten att ta sig fram i staden, nämligen att åka spårvagn och buss, att cykla och att gå. Trots anpassningen av kollektivtrafiken kommer vissa personer ändå att vara i behov av särskilda resor med taxi och anpassade fordon. Prioriterade mål: Miljön ska förbättras i Göteborg genom att resande med kollektivtrafik och cykel ska öka i förhållande till biltrafiken. 6 Den ekonomiska dimensionen Det finns ett samband mellan välfärden i Sverige och tillväxten som ska finansiera den. Ökat antal arbetade timmar ger tillväxt. Det handlar med andra ord om att fler människor måste få jobb. Satsningar på turism, kultur, ett bra företagsklimat samt en stark samverkan mellan kommunen, universitetet och näringslivet skapar förutsättningar för denna tillväxt. Ökade resurser som fördelas solidariskt ger ökad trygghet i staden. Den enda tillväxt som fungerar långsiktigt är hållbar tillväxt. Göteborgarna ska ha möjlighet att lära nytt under hela livet. Det ska finnas goda möjligheter att börja om eller bygga vidare på sin utbildning. Detta oavsett om det gäller att läsa in grundskole- eller gymnasiekompetens, få sin kompetens validerad, läsa vidare på högskola eller att man deltar i kompetensutveckling på sin arbetsplats. Arbete är en grundläggande förutsättning för att människor ska ha frihet att forma sina liv som de själva vill och inte vara beroende av bidrag. Fler människor i arbete är ett nödvändigt mål för att minska de sociala och ekonomiska klyftorna i samhället. Människors deltagande i arbetslivet har en avgörande betydelse för en framgångsrik integration. Arbetslöshet bidrar till utanförskap och otrygghet. Att försörja sig själv är en fråga om människovärde och egenmakt. Göteborgarna har rätt till ett yttersta nätverk som ska stödja och hjälpa när andra möjligheter är uttömda. Individens behov av integritet och självbestämmande ska prägla den hjälp som kommunen tillhandahåller. Man ska kunna välja olika typer av boende i sin egen stadsdel, därför är det viktigt att det finns hyreslägenheter, bostadsrätter och småhus i alla stadsdelar. I en tid av bostadsbrist blir det extra problematiskt för grupper med särskilda behov. För dessa grupper har kommunen ett särskilt ansvar att ordna boende. Boendet är en del av välfärdspolitiken och göteborgare har rätt till en god bostad. Prioriterade mål: Människor har behov av att kunna försörja sig själva och forma sina egna liv. Därför ska försörjningsstödet och arbetslösheten minska. Många göteborgare söker bostad, därför ska det byggas 8000 nya bostäder under mandatperioden. 7 Den sociala dimensionen Göteborgarnas upplevelse av trygghet är en fråga om livskvalitet. Våld, hot och kränkande handlingar i alla dess former ska bekämpas vare sig detta sker i hemmet eller i stadsmiljön. Målet måste vara att staden ska vara öppen och trygg för alla grupper i samhället under alla tider på dygnet. Barn och unga har specifika behov. Inriktningen ska vara att tillförsäkra dem deras demokratiska rättigheter, att bemöta dem med tolerans och respekt och att sätta deras bästa i första rummet. Alltför många barn saknar trygga uppväxtvillkor i Göteborg. Vuxenvärlden har ett gemensamt ansvar för barnens tillvaro. Att göra tidiga och förebyggande insatser förbättrar barnens uppväxtvillkor. Detta kan minska behovet av samhälleliga insatser som annars kan bli nödvändiga när droger och kriminalitet väl blivit ett faktum. Barn har behov av såväl pedagogisk miljö som social träning med andra barn. Detta ger dem bättre möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper i framtida studier. Ambitionen är att kunna tillgodose barns behov av omvårdnad och kreativt lärande. Det ska vara roligt att gå i skolan. I Göteborg skiftar barnens förutsättningar till lärande. Unga människors olika förutsättningar kräver ett varierat utbud av lärandemiljöer. Vägen till kunskap måste utformas efter det enskilda barnets situation. Olika behov kräver olika resurser. Barn ska ges förutsättningar att nå kunskapsmålen. Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är fortfarande en realitet. Ungdomar har behov av en utbildning som förbereder dem för övergången till vuxenvärlden, en värld som kan bestå av både arbete och vidare akademiska studier. Ungdomar ska ges förutsättningar att gå ut gymnasiet med godkänt resultat. Många ungdomar i Göteborg efterfrågar möjligheter att påverka sin vardag. Ungdomar ska ges förutsättningar till ett självständigt liv. Deras engagemang ska tillvaratas. Ungdomar ska få möjlighet till inflytande i de verksamheter de brukar. Att bli gammal innebär ofta att man inte klarar tillvaron lika självständigt som i yngre dagar. Äldre göteborgare ska ha möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och med respekt för självbestämmande och integritet. Personer med funktionshinder har precis som alla andra göteborgare, unika och individuella behov. Dessa behov ska tillgodoses med respekt för integritet och självbestämmande och så långt det är möjligt vara individuellt anpassade till den enskildes behov och önskemål. 8 En rolig och aktiv fritid är en av de viktigaste faktorerna för ett friskt liv. Här spelar idrotten en viktig roll. Idrotten innehåller allt från lek och ”prova-på”verksamhet till utövande på elitnivå. Detta är delar av samma kedja. Göteborg är en stad rik på kultur- och nöjesutbud. Barn och vuxna har behov av de värden detta ger. Göteborgarna ska ha möjlighet att ta del av ett professionellt kulturliv av hög konstnärlig kvalitet. Medborgarna har behov av kulturella mötesplatser för samtal och reflexion. Mötesplatser och möjligheter till ett eget skapande främjar den personliga kulturella kompetensen. Det skapar även förståelse för andra kulturer vilket främjar integrationen i samhället. Barndomen är den tid då samhället har stora möjligheter att stimulera och utveckla ett kulturintresse hos individen. Barns erfarenheter från eget skapande fördjupar kunskapen kring de konstnärliga uttrycken och underlättar också för annan teoretisk inlärning. Prioriterade mål: Barn har behov av social träning i pedagogisk miljö. Därför ska antalet platser i förskolan öka. Unga människor har behov av en bra kunskapsgrund. Därför ska andelen elever med godkända betyg öka. Äldre göteborgare vill bo och leva som tidigare även när de behöver vård och omsorg. Då krävs att tryggheten och inflytandet över det kommunala stödet ökar. Äldres möjligheter att komma ut och delta i sociala aktiviteter ska öka. Andelen ungdomar i Göteborgs Stad som engagerar sig i föreningslivet och blir ledare ska öka. Barn har behov av kulturell stimulans och möjligheter till eget skapande, därför ska alla barn i grundskolan erbjudas plats i kultur- och musikskolans verksamheter. Barn och ungdomar måste ges lika förutsättningar att ta del av ett kulturutbud som är anpassat efter deras behov. Därför ska alla elever få erbjudande om minst en museilektion, en teaterföreställning och en skolbioföreställning per år. 9 GÖTEBORGS STADS VERKSAMHETER etta kapitel syftar till att beskriva de verksamheter som vi utifrån göteborgarnas behov ser som verktyg för att uppnå våra ambitioner. Kapitlet struktureras enligt fyra underrubriker, Samhällsutveckling, Kommunal Service, Myndighetsutövning samt Organisationsutveckling. Göteborgs Stads verksamheter innefattar naturligtvis fler områden än dem som beskrivs här. Vi vill här peka ut de strategiska områden och prioriterade mål som är viktigast under 2005. D Gemensamt för Göteborgs Stads verksamheter är ett antal övergripande strategier och inriktningar som ska prägla allt arbete. Vår vision är att Göteborg ska vara en bra stad att leva och arbeta i. Under det här avsnittet lyfter vi fram de områden som vi bedömer viktiga för en hållbar utveckling och som är områden vi ser ska prägla allt arbete i Göteborgs Stad. Samhällsutveckling n förutsättning för hållbar utveckling är en fungerande demokrati. Detta kräver i sin tur att stadens verksamheter präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Demokratin och dess arbetsformer måste ständigt erövras och utvecklas. Den ska vara processinriktad för att göra många delaktiga men också kunna visa beslutskraft när det gäller att lösa människors akuta problem. Den civila sektorn och medborgarnas engagemang är en viktig del i utvecklingen av ett gott samhälle. Då samhället är, och måste vara, i ständig utveckling är det väsentligt att den offentliga sektorn är öppen och mottaglig för nya kreativa lösningar. E 10 Mångfaldsarbete ångfald och integration i kommunens verksamheter skapar förbättrad service, kreativitet, effektivitet och stärker demokratin. För oss innefattar begreppet mångfald olikheter beroende på kön, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, ålder, språk, sexuell läggning, funktionshinder med mera. M All segregering och diskriminering måste motverkas. Vi eftersträvar likvärdiga förutsättningar för till exempel studier, arbete och boende. Mångfaldens Göteborg, med ny kunskap och kompetens, kan med sin språkrikedom, kultur och entreprenörskap vara ett viktigt bidrag till en hållbar utveckling för staden. Göteborgs Stads mångfaldsenhet arbetar konsultativt och systematiskt gentemot förvaltningar och bolag. Fokus för arbetet är att aktivt stöd till det lokala mångfaldsarbetet vidareutvecklas. Syftet är att all verksamhet i kommunen planmässigt och kontinuerligt ska arbeta med grupprocesser och kunskapsöverföring i frågor som rör attityder och värderingar. Detta ska inte bara ske i nämnd eller ledningsgrupp utan nå ut till alla medarbetare inom respektive organisation. Parallellt sker arbete centralt med bland annat seminarier och information för att motverka diskriminering. Jämställdhetsarbete Det finns osynliga mönster som gör att kvinnor generellt har mindre makt och inflytande än män. Det gäller att göra dessa mönster synliga och därmed möjliga att förändra. Både kvinnors och mäns behov och erfarenheter ska tas tillvara och ligga till grund för att skapa nya normer och handlingsmönster. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kunskap. Verksamheterna måste ständigt arbeta med ett kunskapslyft ifråga om jämtegrering för att skapa förutsättningar för jämställdhet. Kunskap ska omsättas i praktisk handling för att åstadkomma reella förändringar. Jämställdhetsplanerna ska ha konkreta mål, ge anvisning om metoder för att uppnå målen och vara lätt att följa upp och utvärdera. Jämställdhetsarbetet ska vara en naturlig del inom alla politikens områden; i formuleringar av mål, i uppföljningar och i utvärderingar. Folkhälsoarbete Behovet av förebyggande hälsoarbete är stort. För att lyckas med ambitionerna i folkhälsoarbetet måste all kommunal verksamhet genomsyras av ett folkhälsoperspektiv. För att effektivt förbättra hälsosituationen för göteborgarna måste folkhälsoarbetet bygga på ett lokalt engagemang. I de lokala folkhälsoråden möjliggörs konstruktivt hälsoarbete över sektors- 11 gränser, mellan myndigheter och föreningar. Vi vill se en bredare samordning mellan de olika aktörerna inom detta område. För att vidareutveckla det lokala hälsoarbetet krävs en kontinuerlig utvärdering av de lokala hälsoråden och att det finns centralt stöd i övergripande frågor. Fokuserade områden för det lokala folkhälsoarbetet är att sträva efter jämlikhet i hälsa, särskilt riktat mot barn och ungdomar, genom bland annat skolhälsovården. Vi vill särskilt uppmärksamma det drogförebyggande arbetet, livsstilsfrågor och trygghet. Genomgående för folkhälsoarbetet är att både se till insatser som förbättrar folkhälsan generellt och att särskilt rikta sig till de grupper som idag har den sämsta hälsan. Storstadspolitiskt arbete Vi har under de senaste åren haft en övergripande storstadssatsning i utsatta stadsdelar i Göteborg. De olika projekten har i huvudsak bestått av insatser för ökad sysselsättningsgrad, språkutveckling och förbättrat skolresultat samt trygghet, delaktighet och förbättrad folkhälsa. Det är nu dags att se storstadspolitiken som en angelägenhet för Göteborgs samtliga verksamheter. Det storstadspolitiska arbetet handlar framåt om att arbeta strukturellt inte bara utifrån den sociala dimensionen utan att se det ur ett tillväxtperspektiv. Vi har inte råd att inte ta tillvara alla göteborgares förmåga och arbetskraft. När storstadssatsningen nu avslutas i sin nuvarande form ska storstadspolitiken implementeras. De erfarenheter och det nätverk som byggts upp under projektets gång blir en viktig del i det framtida arbetet. 12 Stadsutveckling öteborgsregionen är en av de mest dynamiska tillväxtregionerna i Sverige. Samverkan mellan kommunen, högskolan och näringslivet är grunden till den särskilda kunskapskultur som håller på att utvecklas i Göteborg. G Inriktningen ska vara att skapa en miljö, i vid mening, som ger möjligheter till att nya varaktiga jobb växer fram. Göteborg har unika förutsättningar att locka företag att etablera sig i kommunen. Man ska kunna känna sig hemma och välkommen i Göteborg. Med tillgång till en trygg och mänsklig stad, ett gott kulturliv, utbildning, bostad, en god miljö och framförallt en positiv framtidstro blir vår stad framgångsrik. Tillgängligheten till Göteborg med olika kommunikationsmedel är en avgörande konkurrensfaktor och ska utvecklas. Hamnen, Nordens största, har en betydelsefull roll för internationell handel. De stora investeringar i hamnen, flyttning av omlastningscentraler och utbyggnad av järnväg ska ge möjligheter till ökade mervärden såväl för logistikföretag som för Göteborgsmiljön och göteborgarna. En aktiv näringslivspolitik och en genomtänkt planering avseende både konkurrenskraft och bärkraft är i kombination avgörande framgångsfaktorer för Göteborg. Inriktningen ska vara att stärka Göteborg som Nordens logistikcentrum. Konkurrenskraft och bärkraft Göteborgs Stad tar aktiv del i utvecklingen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle genom att bygga storstaden där konkurrenskraft och bärkraft går hand i hand. Göteborgs identitet, särart och kulturhistoriska värde ska bevaras och utvecklas. Den fysiska planeringen är viktig för att skapa ett långsiktigt, uthålligt och konkurrenskraftigt Göteborg. Rutiner och kvalitetssäkring för ett hållbart byggande ska förbättras för både befintliga och nya byggnader. Ny bebyggelse ska i första hand ske genom att komplettera bebyggelsen så att existerande infrastruktur utnyttjas. Vid exploatering av gröna områden i befintlig tät bebyggelse ska balansering tillämpas så att ett borttaget naturvärde ersätts med ett nytt med minst lika högt värde. Vi vill värna gröna stråk som binder samman grönområden för att bevara och utveckla biologisk mångfald. Utvecklingen och formerna för Södra Älvstrandens stadsutveckling ska ha Norra Älvstranden som förebild genom att överföra markägande till ett utvecklingsbolag för att driva stadsutvecklingen. Ett helhetstänkande och ett starkt kommunalt engagemang är avgörande för att lyckas med förnyelsen av Södra Älvstranden och Gullbergsvassområdet. 13 Arbetet med den nya gång- och cykelbron mellan City och Norra Älvstranden är ett viktigt strategiskt projekt för att binda samman staden. Detaljplanearbetet ska bedrivas med förtur. Staden ska kunna erbjuda en hälsosam miljö för invånarna genom att grönområden och naturvärden värnas och blir mer tillgängliga. Bostäder Göteborgs Stad ska värna och utveckla allmännyttan bland annat genom att bygga nya hyresrätter. Kommunen ska värna den fördelning av upplåtelseformer som finns i Göteborg som helhet. En blandning av bostadsformer ska stimuleras för att få en mer blandad befolkningssammansättning. Inriktningen ska vara att den nya byggnationen ska stärka integration och trygghet genom att bygga flerbostadshus där småhus dominerar och småhus där flerbostadshus dominerar. Tiden från beslut om att upprätta detaljplan för bostadsbyggande till att bostadsbyggarna kan sätta spaden i marken ska kortas. Samverkan mellan de planerande, finansierande och utförande parterna ska öka och effektiviseras. Alla som vill får inte tag i en bostad. Därför är bostadsbyggandet prioriterat. De senaste åren har många kategoribostäder såsom student- och gruppboende prioriterats. Inriktningen ska nu vara att öka byggandet av hyresrätter för den öppna marknaden samt att särskilda boenden kan inhyras i vanliga hyreshus. Många äldre väljer att bo kvar hemma så länge som möjligt. En avgörande faktor för detta är tillgängligheten. Kommunen ska verka för att genom enkla åtgärder och statsbidrag vid ombyggnad göra detta möjligt inom rimliga ekonomiska gränser. Kollektivtrafik Göteborgarna väljer att åka kollektivt om turtätheten är hög och kvaliteten är god. Tryggheten på väg till och vid hållplatser samt i fordonen ska förbättras. Linjer med spårväg, stombuss eller expressbuss ska byggas ut. Anropsstyrd trafik ska så småningom bli allmän kollektivtrafik på platser eller på tider där resandet är lågt. Fordon i kollektivtrafiken anpassas och strategiska hållplatser byggs successivt om så att även funktionshindrade kan erbjudas resande med tidtabellstyrd kollektivtrafik. Funktionshindrade ska i första hand kunna åka med tabellstyrd kollektivtrafik och i andra hand med kompletterande anropsstyrd trafik. Göteborgarna ska stimuleras att välja kollektivtrafik, bilpool och miljöfordon genom en medveten parkeringspolicy och ökad medvetenhet. Kommunen kan genom sina förvaltningar och bolag på olika sätt stimulera och ge incitament för att åka kollektivt och cykla istället för att åka bil till och från jobbet. 14 Arbetsmarknadsinsatser öteborg ska ha ett dynamiskt och framåtriktat synsätt när det gäller insatser för att stärka sysselsättningen och motverka arbetslöshet, segregation och utanförskap. Regering och riksdag har det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Den kommunala verksamheten fokuserar främst på insatser riktade mot ungdomar, utrikes födda och funktionshindrade. I Göteborg ska alla ha samma möjligheter att söka och få ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Insatserna ska vara individinriktade och den kompetens och utbildningsnivå, som individen har, ska tas tillvara. G Ungdomsarbetslösheten har under några år legat förhållandevis lågt. Med försämrad konjunktur slås ungdomar snabbare än andra, ut från arbetsmarknaden. Kommunen ska ha en fortsatt god beredskap att tillsammans med arbetsförmedlingen sätta in åtgärder med kort varsel och med hög kvalitet. Stadens förvaltningar och bolag spelar en betydelsefull roll genom att ställa praktikplatser för ungdomar till förfogande. Dessa praktikplatser ska i möjligaste mån leda till riktiga jobb. Den sammanhållna arbetsinriktade introduktionen för flyktingar och nyanlända ska ha ett kedjeperspektiv, alla myndigheter ska samverka för att tillsammans med individen planera introduktionen. Därefter ska de olika parternas specialresurser kroka i varandra och inte planeras var för sig. Målet ska vara egen försörjning och delaktighet. Validering ska ingå som en självklar del av introduktionen för att ge en så snabb väg som möjligt till egenförsörjning. Även arbetsgivare, såväl privata som offentliga, ska knytas till processen. Arbetsmarknadsåtgärden OSA, offentligt skyddat arbete, fyller en viktig uppgift för människor med socialmedicinska behov. Åtgärden ska finnas inom så många olika verksamheter som möjligt. Det är viktigt att även kvinnor med socialmedicinska problem i ökad utsträckning erbjuds dessa arbeten. Varje år erbjuder staden sommarjobb åt ungdomar som avslutat första årskursen i gymnasiet. En investering som ger många ungdomar möjlighet att för första gången pröva på ett arbete. Verksamheten ger också de unga ett tillfälle att pröva på arbeten inom offentlig sektor och bidrar därmed till att främja framtida rekrytering. Jobben fördelas lika mellan tjejer och killar och en viss andel viks för ungdomar med funktionshinder. Det är viktigt att förvaltningar och bolag ställer platser till förfogande för att ge Göteborgs ungdomar en chans till sommarjobb. 15 Miljöarbete öteborgs verksamheter ska bidra till att göra vår stad till en av världens mest progressiva städer på miljöområdet. En av förutsättningarna för långsiktig hållbarhet är kunniga och medvetna konsumenter. Det är en angelägen konsumentpolitisk uppgift att medverka till att människor utvecklar konsumtionsmönster som är långsiktigt hållbara. Uppsökande verksamheter är viktiga inslag i miljöarbetet. På en föränderlig energimarknad är det väsentligt att konsumenterna får objektiv information och stöd vad det gäller bästa energival ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv. G Miljöfrågorna ska integreras i alla verksamheter. Det är vår ambition att varje nämnd och bolag ska utveckla miljöledningssystem. Detta är en betydelsefull uppgift och vi ser här Agenda 21-samordnarna som viktiga kunskapslänkar. Inriktningen är att effektivisera vår energi- och materielanvändning samt att finna kloka lösningar som gynnar såväl ekonomi som miljö. Göteborgs Stad som medveten konsument Göteborgs Stad ska genom sina ekonomiska aktiviteter stimulera de miljöriktiga verksamheter som finns i vår omvärld. Ett led i detta är grön upphandling och inköp av miljömärkta varor. Vårt prioriterade mål att andelen miljömåltider ska öka främjar också denna ambition. Vi vill även verka för att havets resurser nyttjas på ett mer ansvarsfullt sätt än idag. Som ett led i att styra bort från ett icke selektivt fiske där hotade arter utsätts för exploatering och stora delar av fångsten kasseras ska Göteborgs Stad vid upphandling välja miljömärkt fisk då detta är möjligt. Kretslopp och energi Vår ambition är att skapa ett kretsloppssamhälle. I linje med detta ska vi minska mängden förbrukade naturresurser och därigenom skapa en långsiktig försörjningstrygghet av råvaror. Kommunens verksamheter ska vidta de åtgärder som krävs för att höja kompostjord och slam till kvalitetsnivåer som är accepterade av berörda intressenter. Energilösningar baserade på sol, vind, biobränslen samt införande av bränsleceller ska uppmuntras. Med ett gasdrivet kraftvärmeverk kan även biogas användas för produktion av el och värme. Göteborgs investeringar i system för källsortering av avfall ska vidareutvecklas. Det är nödvändigt att finna de tekniska lösningar som optimalt kan behandla de källsorterade fraktionerna. Prioriterade mål El-effektiviteten ska öka Förbrukningen av fossila bränslen ska minska. Andelen miljömåltider som kommunen serverar ska öka. 16 Kommunal service nder detta avsnitt lyfter vi fram de områden vi bedömer viktiga för en god kommunal service i Göteborg. Vi har strukturerat avsnittet enligt följande rubriker, Utbildning, Äldreomsorg, Hemsjukvård, Funktionshinder, Individ- och familjeomsorg, Fritid samt Kultur. U Utbildning kolan ska ge eleverna en stabil grund att stå på, den ska förbereda eleverna för nästa steg inom utbildningen, för arbetslivet och för livet i övrigt. Därför är det skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att klara de kunskapsmål som ställts upp. Om skolan märker att en elev riskerar att inte nå målen ska insatser sättas in så tidigt som möjligt. Det gäller i synnerhet elever i behov av särskilt stöd. Skolan ska vara individuellt anpassad. S Den fysiska kondition man tillgodogör sig tidigt ger en bra grundkondition för resten av livet. Barnen i skolan ska ha daglig fysisk aktivitet, denna behöver dock inte komma till uttryck i regelrätt idrottslig träning. Lek eller en promenad i skogen är bra alternativ då det gör sambandet mellan livsstil, motion och hälsa tydligt. Alltför många barn och ungdomar är utsatta för mobbning och utanförskap. Det behövs fler vuxna som ser och stöttar de elever som har det svårt. Skolan ska också vara tydlig när det gäller könsmobbning. Kränkande tillmälen och handlingar måste genast uppmärksammas och stoppas. Barn och ungdomar som lever i miljöer där våld förekommer är en utsatt grupp som ska uppmärksammas särskilt. En annan utsatt grupp är flickor och unga kvinnor som lever i familjer där de riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan är den verksamhet som först ser tecken på dessa barns och ungdomars utsatta situation. Socialtjänst och skola ska ha beredskap för att upptäcka, bemöta och stödja dessa barn och ungdomar. Skolan och fritidsverksamheterna i stadsdelarna ska arbeta integrerat och också inbjuda föreningslivet att medverka till att erbjuda eleverna fysiska, kulturella och utbildande aktiviteter i skollokalerna vid skoldagens slut. Det finns elever i Göteborgs Stad som på grund av bristande kunskaper i svenska har svårt att ta till sig undervisningen. Det finns ingen anledning till att en elev ska bli underkänd i exempelvis matematik för att han eller hon har bristande kunskaper i svenska. Undervisning i kärnämnen på modersmålet bör kunna erbjudas dessa elever. 17 Förskolan och grundskolan Platsbristen i förskolan är ett problem för hela Göteborg som måste lösas gemensamt. Därför krävs en ökad samverkan och helhetssyn. De sista åren i grundskolan präglas inte bara av studier, man börjar också allt mer att forma sin identitet. Alldeles för många går ur grundskolan utan de kunskaper som krävs för att klara av gymnasieskolan. Skolan ska ha ett system som kan hjälpa dessa elever och ge dem en andra chans. Det har skett en oroväckande förändring i ungdomars attityd till alkohol och narkotika. Undervisningen om alkohol, narkotika och tobak måste därför utvecklas. Det ska ske i samarbete med föräldrar och föreningslivet. Det finns fortfarande ett tydligt könsmönster i valet av program i gymnasieskolan. Med fler män i förskolan och grundskolan och med ett medvetet arbete med att bemöta barn och ungdomar lika oavsett kön, så blir det naturligt för barnen att både män och kvinnor kan välja yrkesområden inom förskola och grundskola. Gymnasieskolan Gymnasieskolan ska utbilda sina elever och förbereda dem för övergången till vuxenvärlden, en värld som kan bestå av både arbete och av vidare akademiska studier. En kombination av praktik och studier kan hjälpa skoltrötta elever att få en gymnasieutbildning. Därför ska gymnasieskolan arbeta med att ta fram praktikplatser till de elever som behöver det. De ungdomar som går ur gymnasiet utan godkända betyg eller som avbryter sina gymnasiestudier drabbas särskilt hårt av arbetslöshet. Göteborgs Stads verksamheter ska hitta samverkansformer med berörda parter för att hjälpa dessa ungdomar. Det finns ett tydligt klassmönster i vilka som påbörjar akademiska studier efter gymnasiet. Det är sju gånger vanligare att barn till tjänstemän studerar vidare än att barn till arbetare gör det. Staten har byggt ut och skapat fler platser inom universitet och högskola men skolan måste arbeta individuellt med de ungdomar som vill, men inte vågar, gå vidare till högre studier. 18 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska tillgodose göteborgarnas återkommande behov av vidareutbildning samt svara på samhällets efterfrågan av kompetens. Genom att erbjuda vuxenutbildning hos en kommunal utbildningsenhet såväl som i upphandlad verksamhet kan vi skapa en pedagogisk mångfald där individens behov är i centrum. Alla vuxenstuderande ska ha en effektiv studiegång genom att den studerande alltid hamnar på rätt nivå i sina studier. För nyanlända flyktingar och invandrare ska vuxenutbildningen i samverkan med andra myndigheter validera tidigare utbildning och yrkeserfarenheter. Studier i svenska ska kombineras med arbetspraktik. Vid val av arbetspraktik ska stor vikt tillmätas individens tidigare utbildnings- och yrkeserfarenheter. De som läser svenska för invandrare kombinerat med kärnämnen bör kunna erbjudas undervisning på sitt modersmål. För att det statliga rekryteringsbidraget ska kunna komma så många som möjligt tillgodo så måste socialtjänst, vuxenutbildningsnämnd och arbetsförmedling samverka. 19 Äldreomsorg Ä ldreomsorgens insatser ska kännetecknas av respekt och dialog med den enskilde i centrum. De ska vara inriktade på att minska skillnader mellan kvinnor och män samt mellan socioekonomiska grupper. När allt fler äldre med stora hjälpbehov bor kvar i det egna hemmet krävs det en utveckling av hemtjänsten. Trygghet och sociala insatser är lika viktiga som god omvårdnad och service. Ett rehabiliterande arbetssätt ska vara en naturlig del i allt omsorgsarbete. De förebyggande insatserna ska öka. Anhöriga ska ha möjlighet till avlösning och det ska finnas olika stödformer utifrån de anhörigas behov. De anhöriga som utför ett omfattande omvårdnadsarbete ska ha rätt till en kontaktperson och en individuellt utformad stödplan. Äldre med annat modersmål har rätt till en god och flexibel äldreomsorg där de kan göra sig förstådda på sitt eget språk. Detta gäller också teckenspråkiga döva. Vi ska ha en hög flexibilitet inom våra särskilda boenden. Det ska finnas enheter som tillgodoser olika behov och önskemål. Våra boenden ska vara öppna och där det är möjligt ha aktiviteter både för de boende och de andra äldre i närområdet. Vi ska fortsätta att bygga bort flerbäddsrummen och etablera fler sinnenas trädgård. Vården och omsorgen ska vara individuellt utformad och stärka individens egna resurser. Utevistelse och sociala aktiviteter ska vara vardagliga inslag på äldreboendena. Den medicinska kompetensen ska säkerställas på varje boende. 20 Hemsjukvård i vill erbjuda en god hemsjukvård vid såväl svåra och krävande sjukdomstillstånd som vid livets slut. Förutsättningen för att nå målet är ett gott samarbete med hemtjänsten samt länssjukvården och primärvården. I övergången från en vårdform till en annan ska brukarna vara delaktiga i planeringen och ha inflytande över sin egen situation. V Rehabilitering och eftervård behöver samordnas och samfinansieras med sjukvården. De rehabiliterande insatserna ska följa individen så länge som behov finns. Insatser för psykiskt funktionshindrade och barn med svåra funktionshinder ska öka. Samverkan och väl fungerande vårdkedjor är en förutsättning för kontinuitet och hög kvalitet i vården. För att den samlade vården ska ha en hög kvalitet ska vårdprogram arbetas fram i samverkan med sjukvården för särskilda sjukdomstillstånd. För att säkerställa vårdprocessen ska det finnas en vårdplan för hela eller varje del i processen samt en tydlig ansvarsfördelning mellan olika vårdgivare. 21 Funktionshinder ånga människor i olika åldrar har någon form av funktionsnedsättning som påverkar deras vardagsliv. För att delaktighet och jämlikhet ska bli en realitet ska kunskaperna öka hos förtroendevalda och anställda om funktionshindrades levnadsvillkor. M Möjligheten till arbete och meningsfull sysselsättning ska öka och en större variation i utbudet behövs. Ett led i detta är att stödja kooperativ verksamhet. Samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska intensifieras för att ge fler arbete och/eller arbetsrehabilitering. Den enskildes inflytande över sin livssituation och över det kommunala stödets utformning behöver öka. Det gäller inte bara hur beslutade insatser ska utföras utan också delaktighet i vilka insatser som ges. Kvinnor med psykiska funktionshinder och drogproblem är de mest utsatta när det gäller våld mot kvinnor. Skyddet och stödet till dessa kvinnor måste utvecklas så att det möter deras särskilda behov. Det krävs en helhetssyn för ett bra stöd till människor med psykiska funktionshinder. Det gäller en värdig bostad, boendestöd i vardagen och möjligheter till gemenskap och sysselsättning och ett nära samarbete med psykiatrin. Barn med anhörig som har psykiska funktionshinder ska uppmärksammas och ges stöd. Mångfald i fråga om språk och kulturell bakgrund gör att formerna för stöd behöver utvecklas på nya och varierade sätt. Det behövs fler olika boendealternativ för funktionshindrade. Möjligheten att få en egen lägenhet med stöd och service ska öka. Lokaler för kontaktlägenhet/träffpunkt och personal ska finnas i anslutning eller i närområdet. Genom utvecklad kompetens och samverkan ska behovet av att köpa boendeplatser utanför Göteborg minska. 22 Individ- och familjeomsorg tt arbeta strukturellt, tidigt och förebyggande är nyckeln till framgång för socialt arbete. Det har stor betydelse för att undvika omfattande insatser i senare skede. En av de viktigaste uppgifterna för vår stad är att ge barn och ungdomar en trygg uppväxt och goda förutsättningar att utvecklas till självständiga individer. Stadens välfärdsarbete har som uppgift att utjämna barns olika levnadsvillkor. Det är en viktig del i arbetet som pågår för att bryta rekryteringen till kriminella gäng och andra destruktiva mönster. Socialtjänsten måste därför samverka med aktörer såväl inom som utanför kommunens regi. Det frivilliga sociala arbetet behöver stödjas och utvecklas ytterligare. Detta är en investering för framtiden som bidrar till en hållbar utveckling och för att undvika utslagning och orättvisor. A Stöd till kvinnor och barn som utsätts för hot och våld från män som de har eller haft en nära relation till är en viktig uppgift för socialtjänsten. Det gäller även det hedersrelaterade förtrycket och våldet mot unga kvinnor. Fortsatt metodutveckling och kunskapsöverföring ska ske mellan exempelvis skola och socialtjänst samt mellan stadsdelarna. I och med att den nya lagen om finansiell samordning har trätt i kraft ska fler samordningsförbund bildas i Göteborg. I likhet med Delta ger detta ökade möjligheter att framgångsrikt arbeta med rehabilitering och folkhälsa. Den boendesociala situationen är fortfarande problematisk för allt för många. Det krävs fortsatt bred samverkan mellan stadsdelsnämnder och övriga berörda nämnder för att förverkliga de mål som kommunfullmäktige fastslagit i handlingsplanen för boendesociala frågor och den pågående AltBoexpansionen. Här krävs ett fortsatt utvecklingsarbete för att fastställa behov och inriktning, samt inte minst utveckla boendet med kompetens och bemötandefrågor. Försörjningsstödet ligger trots en minskning de senaste åren ändå på en oacceptabelt hög nivå. Mot bakgrund av detta ska Projekt minskat försörjningsstöd fortsätta arbetet med metodutveckling och stöd i socialtjänsten. Det är tydligt att ökad uppmärksamhet och intensivt arbete med långtidsberoende ger effekt. Ett fortsatt metodarbete ska ske genom att i varje stadsdelsnämnd uppmärksamma och avdela resurser för att få de så kallade långtidsberoende till egen försörjning. Detta kräver också samverkan med andra aktörer som vuxenutbildning, försäkringskassa och arbetsförmedling. En annan viktig grupp är unga som inte kommit in på arbetsmarknaden. Det är angeläget att arbeta aktivt så att unga människor inte ska bli beroende av försörjningsstöd. 23 Fritid öteborgs Stad ska ha ett blomstrande och starkt föreningsliv som främjar både jämställdhet och integration. Föreningslivet är viktigt för utvecklingen av vårt samhälle. Föreningslivet erbjuder positiva mötesplatser och rekryterar framtidens ledare. Göteborgs Stads stöd ska utformas i dialog med föreningarna. Speciellt viktigt är det att föreningarna får hjälp med att utveckla sitt ledarskap. G Grönområdena i stadsdelarna ska vara lättillgängliga och attraktiva för att erbjuda göteborgarna möjlighet till rekreation. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda öppna mötesplatser för ungdomar. Vi ser stora vinster i ett samarbete med föreningslivet för att utveckla fritidsgårdarna. En strävan efter ökad integration och jämställdhet ska genomsyra fritidsgårdarnas dagliga verksamhet. Övergripande för utformningen av fritidsverksamhet för ungdomar är att den ska präglas av ungdomarnas synpunkter och ge möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungdomssatsningen, som riktar sig till ungdomar 16-19 år är strategiskt viktig för möjligheterna att uppnå de övergripande ungdomspolitiska målen i Göteborgs Stad. Verksamheterna i Ungdomssatsningen ska präglas av en hög grad av delaktighet och uppskattning av Göteborgs ungdomar. 24 Kultur K ulturen befinner sig i en dynamisk fas med nya konstformer och nya publikgrupper. För att stimulera och utveckla intresse hos göteborgarna måste kulturen vara aktuell och nyskapande. Den nära och lokala kulturen är avgörande för att främja kulturella mötesplatser. Stadsdelsnämnderna har därför en viktig uppgift i att ge goda förutsättningar för den lokala kulturen och föreningslivet. Biblioteken, kulturskolan och det lokala föreningslivet har mycket stor betydelse som kulturbärare i stadsdelarna. Biblioteken är våra mest utnyttjade kulturinstitutioner. Antalet besökare blir fler och bibliotekslånen ökar. En intensiv programverksamhet och de nya medierna gör att biblioteket används på nya sätt. Vi vill se ett levande och växande biblioteksväsende för att möta medborgarnas behov och dimensionera det till en ökad efterfrågan. Kultur- och musikskolan ger barnen möjlighet att utöva olika slags konstformer. Kultur- och musikskolan ska därför vara tillgänglig för alla barn i Göteborg. För att Göteborgs museer ska vara öppna och tillgängliga krävs en fortsatt utveckling av den pedagogiska och utåtriktade verksamheten. Museernas utställningar ska vara spännande och skapa mersmak i syfte att bredda målgruppen och locka till sig nya besökare. Det är av stor vikt att verksamheten på Göteborgs museer känns relevant, stimulerande och aktuell för barn och ungdom. Den pedagogiska verksamheten vid museerna är därför mycket viktig och måste hela tiden utvecklas i ett tätt samarbete med Göteborgs skolor och förskolor. 25 Myndighetsutövning U nder detta avsnitt vill vi lyfta fram och beskriva den myndighetsroll som kommunen innehar och som i vissa delar skiljer sig från utvecklingsrollen eller servicerollen. Göteborgarna har rätt till en rättvis och saklig behandling när de har kontakt med kommunen. Det är avgörande för att rättsäkerheten ska upprätthållas. Kommunens myndighetsutövning kan innebära ett kontrollerande och ibland tvingande förhållningssätt. När kommunen uppträder som kontrollmyndighet ska bemötandet vara professionellt, kompetent och objektivt. Det är av största vikt att göteborgarna vet att de behandlas lika oavsett var i staden eller i vilken verksamhet de får sitt ärende prövat. Därför är systematiskt kvalitetsarbete viktigt för att säkerställa likabehandlingsprincipen. Respekten för den enskilde individen är avgörande för ett bra bemötande. Göteborgarna ska mötas av hög servicenivå. 26 Organisationsutveckling U nder detta avsnitt lyfter vi fram de områden vi bedömer viktiga för en god organisationsutveckling i Göteborg. Förtroendet från medborgarna utgör grunden för våra kommunala verksamheter. Medarbetarnas engagemang, trivsel och möjlighet till delaktighet är avgörande för hur vi lyckas. För att organisationen ska vara ändamålsenlig och uppfylla de krav och förväntningar som ställs så är ett ständigt ifrågasättande och nytänkande en förutsättning. Kvalitetsarbetet rymmer stora möjligheter till fördjupad demokrati och delaktighet. Vår organisation måste hitta former som underlättar för kommunikation och påverkan. Ju fler som deltar, delger sina tankar eller kommer med förslag och kritik, desto högre kvalitet blir möjlig att åstadkomma. På så sätt blir verksamheterna lärande organisationer som tar tillvara, vidareutvecklar och ökar de samlade kunskaperna. Det är positivt att de fackliga organisationerna deltar aktivt i kvalitetsarbetet. Ett utvecklat kvalitetsarbete ger medborgarnas inflytande djupare dimensioner än det begränsade konsumentperspektivet, där kommunikation med verksamheten inskränker sig till ett val mellan olika utförare. Genom täta kontakter mellan brukare, anställda och politisk ledning, genom aktiv medverkan av folkrörelser och anhöriga samt genom gränsöverskridanden mellan olika kommunala verksamheter uppstår det unika med offentlig verksamhet. De gemensamma resurserna är begränsade. Den offentliga sektorns möjlighet att utföra sitt uppdrag är att ständigt söka efter bättre metoder för att uppnå målen. Alla verksamheter måste därför inom sig rymma en förändringsfaktor. Ett exempel på detta är den kontinuerliga kompetensutveckling som krävs inom i stort sett alla yrken. Det behövs ett förändringsarbete som möter det nya med förändrad verksamhet och inte bara lägger till det nya utan att det gamla berörs. Nämndernas ekonomiska förändringskrav på en procent är ett försök att sätta igång de processer som ska leda till att kvalitet och utveckling går hand i hand. Att hantera det som ett generellt sparbeting långt ute i organisationen är inte att ta itu med förändringsarbetet. Utmaningen är att utveckla nya, moderna arbetsorganisationer med gränsöverskridande arbetssätt och helhetssyn. Det ökar förutsättningarna för högre kvalitet, bättre service och mer effektivt resursutnyttjande. Genom skatter och avgifter finansierar göteborgarna stadens olika verksamheter. De ska kunna jämföra, påverka och välja bland de tjänster som erbjuds. I verksamheterna ska kunskap finnas om de egna målen, resultaten och hur göteborgarna upplever verksamheten. Såväl förtroendevalda som 27 tjänstemän behöver kunskap för att kunna leda och samordna verksamheterna. För detta har ett antal strategier valts. Kommunens budgetprocess tillsammans med ledarskaps- och personalidén är stöd för det fördjupade kvalitetsarbetet. Att redovisa resultat och inte bara ekonomiskt utfall innebär såväl kvantitativ som kvalitativ uppföljning. Den årliga utdelningen av Utmärkelsen kvalitet i Göteborgs Stad är ytterligare en strategi. En annan är arbetet med att utveckla ett system för kvalitetsmätning och jämförelse – Balansen. Styrkorten är ett verktyg för att skapa relationer mellan vision, strategi och handling. Allmänhetens tillgång skapar större möjligheter för delaktighet, förståelse och återkoppling. Användandet av styrkort för redovisning möjliggör ett lärande och en fokusering på prioriterade frågor. System för att mäta kvalitet ska utvecklas successivt för alla verksamheter. Viktiga hjälpmedel för att lyckas i förändringsarbetet är systematiska jämförelser, benchmarking och samverkan med andra. Samverkan mellan olika enheter inom en organisation eller samverkan mellan två eller fler organisationer är en förutsättning för att åstadkomma en helhetssyn och en gemensam bild av hur resurserna bäst ska användas. Genom samverkan skapar aktörerna ett mervärde som är större än vad var och en bidrar med. Vi ska utveckla metoder att mäta graden av samverkan mellan olika aktörer i olika delar av våra verksamheter, internt och externt. Genom att använda balanserade styrkort som metod kan flera olika aktörer skapa en gemensam behovsbild samt få en överblick över helheten. Arbetet med effektivitet och kvalitet är ett av kommunens mest centrala utvecklingsområden. Det ställer krav på utveckling av såväl ledning och styrning som kompetens och administrativa system. Det är fullt möjligt att arbeta med även i ekonomiskt kärva tider. Arbetet med kvalitetsmätning och en utveckling av budgetprocessen i riktning mot balanserad styrning ska fortgå under hela mandatperioden. Utifrån Göteborgs Stads personalidé präglas en framgångsrik verksamhet av en öppen och konstruktiv dialog. Med tydliga mål ökar möjligheten för medarbetarna att se sin del i helheten och därmed också möjligheten till personligt och gemensamt ansvarstagande. Resultatet av detta mäts bland annat genom kvalitetsfaktorerna delaktighet, information och ledarskap. Prioriterade mål: Medarbetarnas engagemang som det kommer till uttryck i NMI (Nöjd MedarbetarIndex) ska öka. 28 PERSONAL et följande ska läsas mot bakgrund av de av kommunfullmäktige fastställda Personalidé för Göteborgs Stad respektive Ledarskapsidé för Göteborgs Stad. D Göteborgs kommun behöver fler medarbetare, samtidigt som det finns många människor som står helt utanför arbetsmarknaden. Skälen till detta varierar men kommunen behöver dessa medborgare för att klara rekryteringsbehoven, vilket ställer krav på Göteborgs Stad som arbetsgivare. Det kommer att behövas validering av tidigare inhämtad kunskap, utbildning, introduktioner och organisationsutveckling för att skapa det goda arbetet. Väl så viktigt som att arbeta med rekrytering är att satsa på de redan anställda. Det ska finnas stora möjligheter till engagemang och delaktighet. Medarbetare som trivs med sitt jobb är också de bästa tänkbara ambassadörerna för att arbeta i Göteborgs Stad. Kommunen ska ha ett förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna och ett aktivt samspel med brukare och invånare för att tillsammans åstadkomma en verksamhet med hög kvalitet. Arbetsorganisation Arbetsorganisationen ska utformas så att den tar tillvara personalens individuella förutsättningar och kompetens. Arbetsorganisationens utformning ska också underlätta för personalen att ta ansvar för planering, genomförande och uppföljning av sitt arbete. Det är viktigt att hitta arbetsformer som skapar attraktiva arbetsplatser med ett tillåtande klimat och öppenhet att pröva nytt. En arbetsgrupp som fungerar bra har förmågan att tillvarata de olika erfarenheter som de anställda bär med sig. Det handlar om utbildning och arbetslivserfarenhet, men också om social, kulturell eller annan kompetens. Att kommunen i sin organisation och verksamhet speglar Göteborgs befolkning som den ser ut är en demokratifråga. När mångfald och integration främjas inom kommunens egen organisation tillgodoses också göteborgarnas behov på ett bättre sätt. Ledarskap Verksamhetsutveckling kräver gott ledarskap. För att skapa en kultur som sätter göteborgarnas behov av god service i centrum krävs ett aktivt och synligt engagemang från varje ledare, med fokus på uppgiften med hjälp av en tydligt formulerad vision. Gott ledarskap gör att kvalitetsfrågorna genomsyrar hela organisationen och möjliggör ett ständigt lärande på alla nivåer. 29 Kontinuerligt återkommande utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar ska vara en självklarhet på våra arbetsplatser. För att i praktiken kunna utöva ledarskap krävs ständig dialog med de anställda kring frågor om organisation, kompetensutveckling och omvärldsförändringar. Därför behövs en arbetsorganisation som möjliggör ett synligt ledarskap. Inom delar av stadens verksamhet är detta ett påtagligt problem som måste åtgärdas. Ledarskapet ska ständigt utvecklas i enlighet med stadens ledarskapsidé. Metoder för att kunna mäta att detta sker behöver utarbetas. Det finns ett stort behov av nya ledare. Ledarförsörjningen kan inte lösas med enbart extern rekrytering. Därför måste man ständigt arbeta med att identifiera framtida ledare inom den egna organisationen. Det behöver utvecklas ett gemensamt synsätt kring Göteborgs Stads fastställda lönepolitik och den lönebildning som eftersträvas. Detta kräver en ökad tillämpning av nödvändiga löneprioriteringar. Varje verksamhet inom Göteborgs Stad ska se sig själv som en del i den kommunala helheten. Arbetsmiljö Huvudprincipen vid tillsättning av tjänster ska vara arbete på heltid eller önskad tjänstgöringsgrad. Ofrivillig deltid ska minska och på sikt helt försvinna. Även andelen timanställningar ska minska. Det förutsätter flexibla arbetstidslösningar, kompetensutveckling utifrån individens och organisationens behov och flexibla organisatoriska lösningar. Den höga sjukfrånvaron inom en del av våra verksamheter är ett såväl stort mänskligt som ekonomiskt problem. För att förebygga sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön ska medarbetare i Göteborgs Stad erbjudas möjligheter till olika friskvårdsinsatser. En viktig förändring i synsätt är att gå från att förebygga ohälsa, till att tänka och arbeta hälsofrämjande, där friskvård är ett naturligt inslag. Hälsa definieras då som något mer och större än frånvaro av sjukdomar. Ett hälsofrämjande arbete är till stora delar en ledarskapsfråga och därför är det naturligt att detta perspektiv arbetas in i styrdokumenten för personal och ledarskap, liksom att det finns med i till exempel medarbetarenkäten i Balansen. Prioriterade mål: Sjukfrånvaron ska minska. Ofrivillig deltid ska minska. Rekryteringar till kommunens verksamheter ska bidra till en bättre spegling av befolkningsstrukturen i Göteborg. 30 EKONOMI raven på offentlig sektor ökar, både från medborgare och från medarbetare. Vi tror på en stark offentlig sektor, men då måste den också kunna leva upp till kraven. Den får inte vara dyrare eller ge sämre service än privata alternativ. Vi måste vara minst lika bra både som servicelämnare och som arbetsgivare. För att kunna klara den utmaningen måste vi arbeta mycket mer med kvalitetsfrågor, organisationsutveckling, ledarskap, medarbetarskap och frågor kring det goda arbetet. K I en osäker ekonomisk situation blir det än viktigare att hålla greppet om kostnadsutvecklingen och vara vaksam på befolkningsförändringar och andra omvärldsförändringar som påverkar den kommunala verksamheten. Det förutsätter att alla vi som har det gemensamma uppdraget att arbeta för göteborgarnas bästa tar ansvar för att vårda ekonomin och arbetar med kostnadskontroll, noggrann uppföljning och utvärdering. Efter en genomgång av samtliga kommunbidrag/budgetposter införs 2005 nya principer för indexering, det vill säga pris- och lönekompensation respektive förändringsfaktorn, indelat i tre olika kategorier: Den första kategorin avser nämnder som ansvarar för verksamhet i egen eller annans regi. För dessa tillämpas ett vägt index där lönekompensationen gäller för kommunens genomsnittliga personalkostnadsandel 70 procent och priskompensationen för resterande 30 procent. Förändringsfaktorn räknas på kommunbidraget. Till denna kategori hör de flesta nämnderna. Den andra kategorin avser nämnder som har negativt kommunbidrag och är intäktsfinansierade. För dessa gäller inte pris- och lönekompensationen. Förändringsfaktorn räknas på kostnadsomslutningen exklusive finansiella kostnader, avskrivningar och andra jämförelsestörande poster. Till denna kategori hör idag fyra nämnder, nämnden för MedicHus, lokalförsörjningsnämnden, fastighetsnämnden och servicenämnden. Den tredje kategorin avser rena anslag för olika ändamål och dessa indexeras inte alls. Till denna kategori hör till exempel bidrag till delägda verksamheter, vissa av kommunstyrelsens anslag och anslag där resultatet regleras i varje bokslutsberedning. Nivån på pris- och lönekompensationen ska avspegla den bedömda kostnadsutvecklingen i samhället i stort och mer speciellt för kommunal sektor, men också det ekonomiska utrymme som finns den närmaste tiden. 31 Lönekompensationen för 2005 är två procent, förutom för de verksamheter som är inriktade på vård och omsorg som har tre procent. Priskompensationen för 2005 är två procent. Förändringsfaktorn kommer även 2005 att vara en procent. För investeringar avsätts totalt åttahundra miljoner kronor för 2005, samma nivå utgör också planeringsförutsättning för 2006 och 2007. Socialbidragsramen avskaffas från och med 2005. Istället budgeteras såväl socialt boende som försörjningsstöd via resursfördelningsmodellen till stadsdelsnämndernas befolkningsram. För försörjningsstödet gäller samma regel för hantering av över/underskott som idag. Det betyder att dessa tillfaller alternativt belastar nämnden upp till motsvarande en procent på kommunbidraget. Därefter är ansvarsfördelningen 30/70 som tidigare. För att mildra effekterna av sammanläggningen av socialbidragsramen med befolkningsramen tillämpas en införanderegel under två år. Det betyder att effekten av förändringen slår igenom med en tredjedel 2005, med två tredjedelar 2006 och fullt ut först 2007. Detta gäller såväl positiva som negativa ramförändringar. Resursfördelningsmodellen analyseras och utvärderas varje år i samband med budgetberedningen. Alldeles särskilt noggrann utvärdering måste ske när nya kriterier införs såsom är fallet med försörjningsstödet. Vi kommer även fortsättningsvis att pröva vilka delar av kommunens verksamhet som bör vara organiserade i nämndform och vilka som bör vara organiserade i bolagsform. Vi ser detta i första hand som en praktisk fråga som hänger ihop med vilken verksamhet som bedrivs. Uppdraget och ansvaret gentemot medborgarna är detsamma oavsett organisationsform. Vi kommer också att fortsätta pröva vilka av våra bolag vi bör behålla, vilka som behöver förändras och vilka som bör säljas. 32 SÄRSKILDA RAMJUSTERINGAR SDN Frölunda Frölunda får utökat kommunbidrag med 2 500 tkr för 2005 för Kooperatörshuset. SDN Härlanda Härlanda får utökat kommunbidrag på resursnämndsramen med 2 929 tkr för förskoleverksamhet vid Broströmsgården. SDN Högsbo Högsbo får utökat kommunbidrag med 5 000 tkr för Hospiceverksamhet. SDN Linnéstaden Linnéstaden får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för Kriscentrum för kvinnor. SDN Styrsö Styrsö får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för Bryggor mm. Byggnadsnämnden, park- och naturnämnden och trafiknämnden gemensamt De kommunbidrag som i budget 2001 tillfördes park- och naturnämnden med 15 000 tkr respektive trafiknämnden med 20 000 tkr, läggs från 2005 tillsammans i ett gemensamt anslag för park- och naturnämnden, trafiknämnden och byggnadsnämnden för Trygg vacker stad. Färdtjänstnämnden och trafiknämnden gemensamt Färdtjänstnämnden och trafiknämnden får ett gemensamt anslag för genomförande av Kollektivtrafik – även för funktionshindrade, trafikförsörjningsplan 2005-2010. Göteborg & Co Göteborg & Co får ett utökat kommunbidrag med 3 000 tkr för genomförande av evenemang, bland annat EM i friidrott 2006. Kommunledningen Kommunledningen får utökat kommunbidrag med 500 tkr för 2005 för genomförande av utbildning i enlighet med Synvändan. 33 Kulturnämnden Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 500 tkr för designåret 2005. Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för bidrag till GöteborgsMusiken. Park- och naturnämnden Park- och naturnämnden får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för driftkonsekvenser av nyinvesteringar. Park- och naturnämnden får utökad investeringsram med 5 000 tkr för speciella projekt. Trafiknämnden Trafiknämnden får utökat kommunbidrag med 29 000 tkr för kollektivtrafik. Trafiknämnden får utökad investeringsram med 18 000 tkr för cykelbanor. 34 Ekonomisk sammanställning 2005-2007, Mkr 2005 2006 2007 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansiellt netto Årets resultat 6 093 6 131 6 253 -23 449 -24 292 -25 144 -550 -560 -570 -17 906 -18 721 -19 461 16 346 16 967 17 612 1 819 2 026 2 124 -259 -272 -275 0 0 0 19 500 6 600 26 100 19 800 6 600 26 400 20 100 6 600 26 700 1 856 0 1 856 1 856 0 1 856 1 856 0 1 856 540 400 940 660 300 960 865 200 1 065 14 304 9 000 23 304 14 284 9 300 23 584 14 179 9 600 23 779 26 100 26 400 26 700 7,1% 7,0% 7,0% BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNING OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättning till pensioner mm Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA SKULDER, AVSÄTTNING OCH EGET KAPITAL Soliditet 35 Ekonomiska ramar 2005-2007, tkr 2005 2006 2007 850 493 961 818 734 613 639 357 507 359 748 313 921 348 628 892 660 165 451 675 423 606 414 939 569 724 796 255 138 784 527 071 813 903 814 113 302 816 639 831 269 660 12 814 735 855 900 974 563 742 712 641 684 516 101 760 962 940 723 636 349 665 886 455 949 429 935 420 619 577 061 801 104 139 708 533 351 824 071 823 056 306 016 648 272 271 591 12 965 613 861 441 987 452 750 949 645 829 525 112 773 768 960 300 644 536 673 389 461 479 436 336 426 388 584 495 808 130 141 435 539 715 836 038 832 156 310 301 656 833 273 566 13 129 648 928 584 934 261 945 259 Stadsdelsnämnder; befolkningsansvar Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Summa SDN befolkningsansvar Resursnämndsuppgifter SDN Nämnder med särskild inriktning Arkivnämnden Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Färdtjänstnämnden Idrotts- och föreningsnämnden Konsumentnämnden Kulturnämnden Lokalförsörjningsnämnden Miljönämnden Nämnden för MedicHus Park- och naturnämnden Servicenämnden Trafiknämnden Utbildningsnämnden Valnämnden Vuxenutbildningsnämnden Överförmyndarnämnden 36 12 75 -143 158 215 7 201 -86 35 -30 122 -17 875 1 165 066 614 672 561 156 717 221 766 662 240 781 949 288 558 570 210 202 10 864 12 76 -146 160 217 7 202 -94 36 -34 124 -20 884 1 177 8 206 10 186 371 390 147 308 794 728 851 018 064 009 889 041 214 076 374 973 12 77 -149 161 219 7 204 -102 36 -37 125 -23 892 1 188 308 134 080 748 481 872 755 854 379 849 249 799 881 956 582 208 438 11 082 Ekonomiska ramar 2005-2007, tkr forts 2005 Nämnder med taxefinansierad verksamhet 2006 2007 - - Ekonomiska ramar med gemensamt samverkansansvar 50 000 50 000 Gemensamt anslag; SDN 50 000 Trygg vacker stad; Trafiknämnden, Park- och naturnämnden, Byggnadsnämnden 37 254 37 856 38 467 Framtidens kollektivtrafik; Trafiknämnden, Färdtjänstnämnden 11 000 18 000 19 000 10 35 17 53 10 35 17 53 Ekonomiska ramar fastställs genom beslut om taxor och avgifter Gaturenhållningen Kretsloppsnämnden Va-nämnden - Ekonomiska ramar för särskilda budgetposter 10 000 Business Region Göteborg AB 35 679 Fastighetsnämnd; transfereringar 17 000 Finansiell samordn inom rehabilitering 53 084 Göteborg & Co Träffpunkt AB 466 Keillers park 282 148 Räddningsförbundet Storgöteborg 26 155 Idrott- o föreningsndn; Studieförbunden 7 245 Överförmyndarnämnd; arvoden 000 679 000 084 470 287 227 26 155 7 245 000 679 000 084 475 292 397 26 155 7 245 Kommunstyrelsens poster: Kommunledning Personal-/kompetensförsörjning Gemensam administrativ service Kvalitetsutveckling Kommunövergripande avgifter Lokalsekretariatet Arbetsmarknadspol delegationen 649 150 245 000 731 200 500 184 86 20 15 49 24 56 537 150 245 000 731 200 500 186 86 20 15 49 24 56 381 150 245 000 731 200 500 Ekonomiska ramar för ofördelade medel 2 884 SDN 70 200 Kvalitet i skolan; SDN och UBN 54 000 Förskolan; personal 24 500 Äldreomsorg 63 200 Funktionshinder 25 000 Särskolan 1 000 Jämställdhet 5 000 Idrottshallar 39 132 Hyresmodell 2 93 107 38 89 30 1 15 39 789 600 000 500 000 000 000 000 132 2 93 108 36 90 35 1 15 39 789 600 000 500 800 000 000 000 132 Totalt ekonomiska ramar 199 86 20 15 49 24 56 17 822 373 37 18 122 019 18 317 750 Resursfördelning stadsdelsnämnder 2005 Målgrupp/kriterier Barn och unga 1-5 år 6-9 år 10-11 år 12-15 år 16-19 år Barn (1-9) med förvärvsarbetande eller studerande förälder Barnfamiljer med inkomst under 200 tkr/år Utländska barn (7-15) år Barn (7-15 år) med föräldrar med enbart förgymnasial utbildning Barn (0-17 år) med ej gift förälder utan arbete Barn (0-17 år) med utländskt medborgarskap SUMMA BARN OCH UNGA Antal 25 18 10 21 20 579 697 407 847 820 Vuxna och äldre inkl. funktionshinder 307 247 20-64 år 33 099 65-74 år 14 504 75-79 år 13 082 80-84 år 7 646 85-89 år 3 827 90- år Ensamboende 75 år och äldre Funktionshindrade med insatser enl LSS Ogifta 25-44 år Personer med förtidspension/sjukbidrag Ensamstående män med långvarigt socialbidragsberoende Arbetslösa utan ersättning SUMMA VUXNA OCH ÄLDRE INKL. FUNKTIONSHINDER Vikt, kr 64 53 46 65 3 3 9 19 46 98 040 633 162 993 268 299 440 842 685 769 513 tkr (%) av målgrupp 1 638 060 1 002 761 480 423 1 441 780 68 041 24,5% 15,0% 7,2% 21,5% 1,0% 328 896 4,9% 198 700 305 221 3,0% 4,6% 327 345 4,9% 725 511 10,8% 181 378 6 698 117 2,7% 100,0% 91 113 142 257 357 376 1 643 1 097 89 876 871 748 513 594 969 605 218 997 1,8% 2,2% 2,7% 5,0% 6,9% 7,3% 31,6% 21,1% 1,7% 733 635 14,1% 160 884 131 633 5 197 543 3,1% 2,5% 100,0% 880 266 FÖRSÖRJNINGSSTÖD Tillkommer Grundbelopp för nämndgemensamma kostnader Begränsningsregel 28 000 10 809 12 814 735 SUMMA TOTALT SDN 38 Resursfördelning resursnämndsuppgift hemsjukvård 2005 Målgrupp/kriterie Grundbelopp Styrsö 20-44 45-64 65-74 år* 75-79 år* 80-84 år* 85-89 år* 90- år* Personer i LSS-kretsen i ordinärt boende Personer med förtidspension/ sjukbidrag Ensamboende över 75 år Personer över 65 år med låg inkomst Summa Antal 195 112 32 14 12 6 2 013 234 706 009 001 377 175 Vikt, kr 1 1 3 4 26 170 512 023 842 070 604 5 19 16 14 22 19 10 tkr (%) 400 019 028 732 333 103 575 013 2,2% 8,4% 7,4% 6,3% 9,7% 8,6% 4,4% 2 309 11 461 26 463 11,6% 24 424 25 220 328 1 266 8 021 31 938 3,5% 14,1% 17 902 2 990 53 524 227 149 23,6% * Exkl personer i äldreboende Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter 2005-2007 (tkr) 2005 2006 Förskoleverksamhet Backa Bällskär, spec inst Nattomsorg Specialinstitutioner Specialinstitutioner Specialinstitutioner Summa Förskoleverksamhet 5 579 1 381 4 981 5 481 2 929 20 351 5 635 1 395 5 032 5 535 2 958 20 555 5 691 1 409 5 082 5 591 2 988 20 761 Backa Biskopsgården Gunnared Högsbo Härlanda Skolverksamhet Bräcke Östergård Hyra annexet Önneredsskolan Rh Dans- och musikutbildning Döv- och hörselverksamhet Ekåsa internatverksamhet Enh för utredn o specialped Friluftsskolan Instrumentförråd Introduktionsskola 6 370 667 6 531 29 444 6 421 4 432 3 834 326 2 915 6 433 673 6 597 29 739 6 485 4 476 3 872 330 2 877 6 498 680 6 663 30 037 6 550 4 520 3 911 333 2 905 Lundby Lundby Backa Högsbo Linnéstaden Linnéstaden Linnéstaden Örgryte Bergsjön 39 2007 SDN Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter 2005-2007 (tkr) Lägerskolan Obligatorisk särskola Inkluderande skola Ambulerande lärare Sjukhusundervisning Skolbio Skolhälsovård Specialped utvecklingsinsatser Summa Skolverksamhet Omsorg om äldre och sjuka Bambergerska/Neuberghska Bergsjöhöjd/Härskogen Hospiceverksamhet HIV-team (Aids-patrull) Vasahemmet Summa Omsorg om äldre m fl Hemsjukvård Hemsjukvård Hemsjukvård Hemsjukvård Hemsjukvård Hemsjukvård Hemsjukvård Hemsjukvård Summa Hemsjukvård Funktionshinder Bidrag handikapporg mm Dalheimers hus Eldorado Förvaltarenheten Koloniverks f utvecklingsstörda LSS; boende utanför Gbg Neurologiska pl Å-hemmet Björkbacken Neurologiskt centrum Pers ombud psyk funktionsh Planering och samordning Planering och samordning Planering och samordning 2005 2006 359 363 126 690 127 956 1 500 270 273 359 363 820 828 1 599 1 615 407 412 192 944 193 292 8 826 23 487 31 008 2 424 9 060 74 805 2007 SDN 367 129 236 276 367 837 1 631 415 195 226 8 976 23 887 31 535 2 466 9 214 76 078 9 128 24 293 32 071 2 508 9 370 77 370 37 704 35 885 29 922 30 597 51 073 51 197 50 702 51 214 2 877 2 815 50 887 53 521 3 984 4 190 227 149 229 419 36 244 30 903 51 709 51 726 2 844 54 057 4 232 231 715 15 20 3 2 2 22 11 16 6 1 1 1 40 876 860 107 486 520 094 917 312 859 187 249 249 249 16 21 3 2 2 22 12 17 6 1 1 1 146 215 159 528 563 470 120 318 145 293 270 270 270 16 21 3 2 2 22 12 17 6 1 1 1 421 575 213 572 606 852 326 323 436 400 292 292 292 Frölunda Högsbo Högsbo Lundby Härlanda Linnéstaden Biskopsgården Högsbo Centrum Bergsjön Högsbo Majorna Centrum Kortedala Härlanda Centrum Högsbo Styrsö Lundby Kärra-Rödbo Majorna Majorna Centrum Härlanda Tynnered Frölunda Linnéstaden Högsbo Högsbo Linnestaden Gunnared Centrum Älvsborg Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter 2005-2007 (tkr) 2005 2006 2007 SDN Planering och samordning Psykiatriprojekt Sociala arbetskooperativ Teckenspråkcentrum Övrigt inom handikappområdet Summa Funktionshinder 1 249 1 270 15 070 15 326 3 375 890 898 913 4 623 4 702 131 180 130 868 1 292 Backa 15 587 Majorna 905 Frölunda 929 Majorna 4 782 Majorna 133 095 Individ- och familjeomsorg Adoptionsrådgivning Centrum för barns/ungd hälsa Cityenheten Dödsboanmälan Familjerätt FUNK socialt arbetskooperativ Höjd kvalitet i arbetet för hemlösa IoF, frivilligt socialt arbete KAST-projektet KRAMI Mini-Maria ungdomsmottagning Mini-Maria ungdomsteam norr Narkomanvård Narkomanvårdsenhet Info centrum mot droger Rådgivning, kris och jour Sociala institutioner Sociala institutioner Ungdomsmottagning Ungdomsmottagning Stödverks unga brottsoffer Ungdomsmottagning Ungdomsmottagning Ungdomsmottagning Utvägsprojekt Summa Individ- o familjeoms 280 285 440 448 8 932 9 084 1 266 1 287 16 685 16 969 194 13 296 13 522 50 154 50 799 645 657 654 666 2 505 2 548 2 216 2 254 2 605 2 442 6 206 6 312 1 754 1 783 25 575 26 010 6 263 6 369 11 683 11 881 4 180 4 251 1 724 1 754 3 000 3 000 3 989 4 056 4 349 4 423 4 572 4 649 1 490 174 657 175 449 290 456 9 238 1 309 17 257 13 752 51 462 668 677 2 591 2 292 2 284 6 420 1 813 26 452 6 477 12 083 4 323 1 784 3 000 4 125 4 498 4 728 177 979 Kultur och fritid Allégården Askims sim- och sporthall Kärra bad och sporthall Bergums fritidslantgård Bidrag föreningar Bidragsgivning 2 495 3 545 6 100 579 930 728 41 2 520 3 581 6 160 585 939 735 Biskopsgården Biskopsgården Centrum Örgryte Backa Lundby Lundby Lundby Centrum Bergsjön Centrum Lärjedalen Högsbo Kortedala Centrum Linnéstaden Centrum Linnéstaden Kortedala Örgryte Centrum Centrum Tynnered Biskopsgården Linnéstaden 2 545 Linnéstaden 3 617 Askim 6 222 Kärra-Rödbo 591 Lärjedalen 948 Tuve-Säve 742 Örgryte Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter 2005-2007 (tkr) 2005 2006 Hammarbadet Rannebergsbadet Lilla Amundön Blå stället Frölunda kulturhus o bibliotek Regionbibliotek Regionbiblioteket Hisingen Ungdomars fritid Ungdomars fritid Ungdomars fritid Ungdomars fritid Ungdomars fritid Summa Kultur och fritid 1 535 2 779 281 6 726 32 968 5 461 7 547 3 609 3 609 4 577 4 239 4 511 92 219 1 550 2 807 284 6 793 33 297 5 515 7 622 3 645 3 645 4 623 4 281 4 556 93 138 1 566 Lärjedalen 2 835 Gunnared 287 Askim 6 862 Gunnared 33 630 Frölunda 5 570 Kortedala 7 698 Lundby 3 682 Gunnared 3 682 Kortedala 4 669 Majorna 4 324 Frölunda 4 602 Backa 94 072 Övrigt Bryggor mm Enh för mångkulturell verks Hörselscreening Leader+ Plan- och byggfrågor Samordning Agenda 21 Teknisk verksamhet Växtkraft Summa Övrigt 2 552 4 046 444 600 819 2 560 3 705 553 15 279 2 578 4 086 449 600 833 2 585 3 769 562 15 462 2 604 Styrsö 4 127 Frölunda 453 Biskopsgården - Styrsö 841 Styrsö 2 611 Bergsjön 3 833 Styrsö 572 Biskopsgården 15 041 Summa resursnämndsuppgifter 928 584 934 261 42 2007 SDN 945 259 Ekonomiska ramar för investeringsutgifter 2005 (tkr) 2005 Stadsdelsnämnder Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Investeringsramar för nämnder med särskild inriktning Arkivnämnden Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Färdtjänstnämnden Idrotts- och föreningsnämnden Kommunledningen Konsumentnämnden Kulturnämnden Lokalförsörjningsnämnden Miljönämnden Nämnden för MedicHus Park- och naturnämnden Trafiknämnden Utbildningsnämnden Överförmyndarnämnden Investeringsramar; ej fördelade Kommungemensamt Total ram för investeringsutgifter Investeringsramar för avgiftsfinansierad verksamhet Va-nämnden Gaturenhållningen Servicenämnden 43 1 3 3 1 2 3 3 2 3 1 1 1 2 2 2 3 3 2 1 2 20 2 10 2 2 40 23 13 123 15 400 000 370 225 500 000 200 000 000 525 500 500 000 500 560 000 050 500 800 000 600 800 800 000 500 250 000 150 000 000 490 000 750 000 000 100 498 930 800 000 92 000 6 200 7 000