Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiets

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiets
förslag till budget 2005
och flerårsplaner 2006-2007 för Göteborgs Stad
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning ................................................................... 1
Läsanvisning............................................................. 3
Vision och förhållningssätt ...................................... 4
GÖTEBORGARNAS BEHOV ÄR VÄGLEDANDE ..... 6
GÖTEBORGS STADS VERKSAMHETER............... 10
Samhällsutveckling ................................................ 10
Kommunal service .................................................. 17
Myndighetsutövning............................................... 26
Organisationsutveckling ........................................ 27
PERSONAL.............................................................. 29
EKONOMI ................................................................ 31
Inledning
ommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument och syftar till att styra utvecklingen av staden. I styrningen
måste flera olika perspektiv beaktas. Verksamheten ska bedrivas inom ramen
för de ekonomiska förutsättningarna. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling samtidigt som personalens möjligheter
till delaktighet och engagemang ska tillgodoses.
K
Vi välkomnar naturligtvis alla läsare av kommunfullmäktiges budget men
vill samtidigt tydliggöra att den i första hand vänder sig till Göteborgs Stads
nämnder och styrelser. De inriktningar och prioriterade mål som beskrivs i
denna budget ska alltså konkretiseras och omsättas i praktik av nämnderna
och styrelserna.
Budget 2005 är utarbetad enligt modellen för Balanserad styrning. De prioriterade målen har en tidshorisont över hela planperioden om inte annat anges.
Måluppfyllelse kan och bör dock eftersträvas snarast möjligt. Revidering av
de prioriterade målen sker årligen i och med att kommunfullmäktige tar nytt
budgetbeslut.
Budgetens roll är att inom de ekonomiska ramarna och gällande lagstiftning
ange kommunfullmäktiges viktigaste inriktningar och prioriteringar. Detta
innebär också att de planer, program, riktlinjer och policies etc som kommunfullmäktige har antagit genom åren är underordnade budgeten och har
därmed en stödjande funktion.
En tänkt ordning för en nämnd eller styrelses budgetarbete kan se ut på
följande sätt:

Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget utarbetar och
beslutar nämnd/styrelse ett inriktningsdokument för den egna budgeten. Det bör innehålla övergripande inriktningar och prioriterade
mål. Inriktningsdokumentet kan med fördel utformas enligt samma
struktur som denna budgethandling. Ansvaret för inriktningsdokumentet kan inte delegeras.

Därefter har nämnd/styrelse möjlighet att delegera utarbetandet av
ett budgetförslag till förvaltningen/bolaget. I budgetförslaget konkretiseras målen i inriktningsdokumentet ytterligare och aktiviteter för
hur måluppfyllelse ska uppnås beskrivs. Budgetförslaget behandlas
och beslutas av nämnden/styrelsen. På så sätt utgör budgethandlingen länken mellan politik och förvaltning, även om det formella
ansvaret alltid ligger hos nämnden/styrelsen.
1
Varje nämnd och styrelse ansvarar för uppföljning av dels den egna budgeten och dels kommunfullmäktiges prioriterade mål. Rapportering till
kommunstyrelse och kommunfullmäktige ska därför ske med resultat och
analyser utifrån kommunfullmäktiges mål.
Valet av verksamhetsform (förvaltning eller bolag) ska inte avgöra graden av
följsamhet mot denna budgets inriktningar och prioriterade mål. Samtliga
nämnder och styrelser har ansvar för samtliga prioriterade mål.
Arbetet med uppföljning, utvärdering och analys måste utvecklas. Nödvändiga verktyg och relevanta kunskaper behövs för att kunna kommunicera
kring resultaten och för att kunna formulera målen för verksamheten.
Kontakten måste också, på alla plan, förbättras mellan olika delar av
Göteborgs Stads organisation. Dialogen som styrmedel är en alltför lite
använd möjlighet. Ansvaret för att hitta kontaktytor och arenor för dialog är
gemensamt för den politiska ledningen och förvaltnings- eller bolagsledningen i respektive organisation.
Denna budget är ett försök att uttrycka mål och prioriteringar tydligare än
förut och därmed nå lite längre mot balanserad styrning av Göteborgs Stad.
2
Läsanvisning
enna budget är indelad i fem olika avsnitt. Det första avsnittet omfattar
gemensam vision och förhållningssätt för Göteborgs Stad som helhet.
De följande avsnitten är indelade utifrån olika perspektiv. Avsnitt två är
formulerat ur ett medborgarperspektiv, avsnitt tre är formulerat ur ett verksamhetsperspektiv, avsnitt fyra är formulerat ur ett personalperspektiv och
avsnitt fem är formulerat ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är alltså samma
perspektiv som återfinns i modellen för Balanserad styrning. Syftet med
denna indelning är att tydligare kommunicera viktiga frågor sett ur de olika
perspektiven.
D
Budgeten innehåller flera olika uttryck och begrepp som syftar till att tydliggöra viktiga budskap. Begreppen är inte nya men behöver definieras för att
användas på ett likartat sätt inom hela Göteborgs Stad. Nedan följer definitionen på några av de centrala begreppen i denna budget.
Begrepp
Definition
Vision
Önskvärt framtida tillstånd. Visionen anger ett ideal, ett
tillstånd att sträva efter. Visionen ska tydliggöra varför
organisationen finns till, för vem och vart den är på väg.
Förhållningssätt
Kulturer, värderingar och förhållningssätt som ska
genomsyra verksamheten i det dagliga arbetet. En sorts
sociala trafikregler som alla känner till och bejakar.
Strategier
Strategier anger inriktningen på verksamheten ur ett
övergripande perspektiv. Vilka vägar man väljer för att
förverkliga visionen och målen.
Prioriterade mål
Mål ska vara SMARTA, det vill säga specifika, mätbara,
accepterade, realistiska, tidsatta och ansvarsfördelade.
Prioriterade mål kräver särskilt fokus och kommer att
mätas och följas upp.
3
Vision och förhållningssätt
änniskor i Göteborg har olika förutsättningar att leva ett bra liv. Vår
vision är en solidarisk och hållbar stad där alla behövs och där alla får
goda möjligheter att utveckla sina liv. I vår framtida stad ska vi ha vänt
segregation till integration.
M

Med en solidarisk stad menar vi en stad där alla medborgare känner att
de fyller en viktig uppgift och behövs, en stad med ett gemensamt
ansvar, engagemang och framtidstro.

Med en hållbar stad menar vi en stad som grundar sin utveckling på att
bevara och utveckla det goda i staden, dess karaktär och identitet utan att
hindra framtida generationers förutsättningar.

Med integration menar vi att alla medborgare i Göteborgs Stad är delaktiga och deltar i samhällsbygget. Alla har ett ansvar för att demokratin
och mänskliga rättigheter respekteras i vår stad. Genom att minska klyftorna och bekämpa segregation i samhället kan vi förkorta vägen till
integration.
Strategin för att nå detta framtida tillstånd är att vi förenar de ekologiska,
ekonomiska och sociala aspekterna och låter detta förhållningssätt prägla
såväl vårt sätt att leda som att genomföra all verksamhet inom Göteborgs
Stad.
Som utgångspunkt för vårt förhållningssätt har vi utgått ifrån begreppet
hållbar utveckling – ett begrepp som Bruntlandkommissionen lanserade och
som brukar förklaras som en utveckling som möter dagens behov utan att
hindra framtida generationers möjligheter.
Som bärande utgångspunkt i budgeten står vårt gemensamma synsätt på
hållbar utveckling. Detta förhållningssätt präglar såväl denna budgets alla
delar som vårt dagliga politiska arbete i kommunen. Vårt förhållningssätt
utgår ifrån följande tre dimensioner:

Den ekologiska dimensionen/miljön/bärkraften

Den ekonomiska dimensionen/tillväxt/konkurrenskraften

Den sociala dimensionen/människan/medborgarkraften
En stark ekonomi skapar förutsättningar för morgondagens välfärd. Och
hållbarhet på miljöområdet är grundläggande för såväl göteborgarnas som
Göteborgssamhällets framtida välbefinnande. Bristerna i den sociala dimensionens utveckling utgör dock ett hot, inte bara mot sammanhållningen i
Göteborgssamhället utan också mot den ekonomiska tillväxten.
4
Därför är det viktigt att upprätthålla och stärka utvecklingen inom såväl
ekonomi som miljö och parallellt med det finna former för att vända
utvecklingen i den sociala dimensionen. I detta långsiktiga arbete är det
viktigt att betona de inre såväl som de yttre mänskliga behoven. Samtidigt
gäller det att undvika suboptimeringar, det vill säga att identifiera och
hantera sådana insatser som visserligen kan vara fruktbara i ett perspektiv,
men kanske än mer motverkar i ett annat.
De tre dimensionerna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra.
Var för sig är de nödvändiga men inte tillräckliga. Först tillsammans förmår
de utrycka hållbarhet.
Detta innebär att göteborgaren ska bli bemött som en hel människa. Varje
individ måste bli sedd utifrån sin hela livssituation. Kommunen finns till för
göteborgarna och inte tvärtom. De kommunala verksamheterna ska vara
lättillgängliga och serviceinriktade. Stadens verksamhet ska präglas av en
helhetssyn som ger möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett effektivare
sätt. För våra framtida utmaningar i en hållbar utveckling krävs nya och
okonventionella lösningar.
5
GÖTEBORGARNAS BEHOV ÄR
VÄGLEDANDE
öteborgarnas behov ska vara vägledande för utvecklingen av staden och
dess verksamheter. Detta kapitel beskriver det vi vill fokusera på utifrån göteborgarnas perspektiv. Utifrån dessa behov vill vi sedan utveckla
stadens verksamheter.
G
Kapitlet struktureras enligt tre underrubriker, den ekologiska dimensionen,
den ekonomiska dimensionen samt den sociala dimensionen. Vi vill här peka
ut de strategiska områden och prioriterade mål som är viktigast under 2005.
Den ekologiska dimensionen
Göteborg kan utvecklas ytterligare när det gäller miljöområdet. Möjligheten
för stadens invånare att leva i enlighet med naturens kretslopp ska eftersträvas. Ambitionen är att säkra morgondagens generationers rätt till en ren
miljö.
Tillgång till grönområden i stadsdelarna har betydelse för folkhälsan
samtidigt som det gör staden vackrare. Göteborgare ska ha tillgång till
parker och naturområden för att kunna tillgodose sina behov av rekreation
och avkoppling.
Göteborgarna har behov av att kunna förflytta sig i staden. Göteborg ska
vara en stad med hög tillgänglighet. En tillgänglighet som inte enbart rör
möjligheten att resa utan även delaktighet i våra verksamheter och att ta del
av vår information.
Inriktningen ska vara att utveckla de för alla göteborgare, totalt sett,
effektivaste sätten att ta sig fram i staden, nämligen att åka spårvagn och
buss, att cykla och att gå. Trots anpassningen av kollektivtrafiken kommer
vissa personer ändå att vara i behov av särskilda resor med taxi och
anpassade fordon.
Prioriterade mål:
Miljön ska förbättras i Göteborg genom att resande med kollektivtrafik och
cykel ska öka i förhållande till biltrafiken.
6
Den ekonomiska dimensionen
Det finns ett samband mellan välfärden i Sverige och tillväxten som ska
finansiera den. Ökat antal arbetade timmar ger tillväxt. Det handlar med
andra ord om att fler människor måste få jobb. Satsningar på turism, kultur,
ett bra företagsklimat samt en stark samverkan mellan kommunen, universitetet och näringslivet skapar förutsättningar för denna tillväxt. Ökade
resurser som fördelas solidariskt ger ökad trygghet i staden. Den enda
tillväxt som fungerar långsiktigt är hållbar tillväxt.
Göteborgarna ska ha möjlighet att lära nytt under hela livet. Det ska finnas
goda möjligheter att börja om eller bygga vidare på sin utbildning. Detta
oavsett om det gäller att läsa in grundskole- eller gymnasiekompetens, få sin
kompetens validerad, läsa vidare på högskola eller att man deltar i kompetensutveckling på sin arbetsplats.
Arbete är en grundläggande förutsättning för att människor ska ha frihet att
forma sina liv som de själva vill och inte vara beroende av bidrag. Fler
människor i arbete är ett nödvändigt mål för att minska de sociala och ekonomiska klyftorna i samhället. Människors deltagande i arbetslivet har en
avgörande betydelse för en framgångsrik integration.
Arbetslöshet bidrar till utanförskap och otrygghet. Att försörja sig själv är en
fråga om människovärde och egenmakt. Göteborgarna har rätt till ett yttersta
nätverk som ska stödja och hjälpa när andra möjligheter är uttömda. Individens behov av integritet och självbestämmande ska prägla den hjälp som
kommunen tillhandahåller.
Man ska kunna välja olika typer av boende i sin egen stadsdel, därför är det
viktigt att det finns hyreslägenheter, bostadsrätter och småhus i alla stadsdelar. I en tid av bostadsbrist blir det extra problematiskt för grupper med
särskilda behov. För dessa grupper har kommunen ett särskilt ansvar att
ordna boende. Boendet är en del av välfärdspolitiken och göteborgare har
rätt till en god bostad.
Prioriterade mål:
Människor har behov av att kunna försörja sig själva och forma sina egna
liv. Därför ska försörjningsstödet och arbetslösheten minska.
Många göteborgare söker bostad, därför ska det byggas 8000 nya bostäder
under mandatperioden.
7
Den sociala dimensionen
Göteborgarnas upplevelse av trygghet är en fråga om livskvalitet. Våld, hot
och kränkande handlingar i alla dess former ska bekämpas vare sig detta sker
i hemmet eller i stadsmiljön. Målet måste vara att staden ska vara öppen och
trygg för alla grupper i samhället under alla tider på dygnet.
Barn och unga har specifika behov. Inriktningen ska vara att tillförsäkra dem
deras demokratiska rättigheter, att bemöta dem med tolerans och respekt och
att sätta deras bästa i första rummet.
Alltför många barn saknar trygga uppväxtvillkor i Göteborg. Vuxenvärlden
har ett gemensamt ansvar för barnens tillvaro. Att göra tidiga och förebyggande insatser förbättrar barnens uppväxtvillkor. Detta kan minska
behovet av samhälleliga insatser som annars kan bli nödvändiga när droger
och kriminalitet väl blivit ett faktum.
Barn har behov av såväl pedagogisk miljö som social träning med andra
barn. Detta ger dem bättre möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper i
framtida studier. Ambitionen är att kunna tillgodose barns behov av
omvårdnad och kreativt lärande.
Det ska vara roligt att gå i skolan. I Göteborg skiftar barnens förutsättningar
till lärande. Unga människors olika förutsättningar kräver ett varierat utbud
av lärandemiljöer. Vägen till kunskap måste utformas efter det enskilda
barnets situation. Olika behov kräver olika resurser. Barn ska ges förutsättningar att nå kunskapsmålen.
Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är fortfarande en realitet.
Ungdomar har behov av en utbildning som förbereder dem för övergången
till vuxenvärlden, en värld som kan bestå av både arbete och vidare akademiska studier. Ungdomar ska ges förutsättningar att gå ut gymnasiet med
godkänt resultat.
Många ungdomar i Göteborg efterfrågar möjligheter att påverka sin vardag.
Ungdomar ska ges förutsättningar till ett självständigt liv. Deras engagemang ska tillvaratas. Ungdomar ska få möjlighet till inflytande i de verksamheter de brukar.
Att bli gammal innebär ofta att man inte klarar tillvaron lika självständigt
som i yngre dagar. Äldre göteborgare ska ha möjlighet att leva och bo
självständigt under trygga förhållanden och med respekt för självbestämmande och integritet.
Personer med funktionshinder har precis som alla andra göteborgare, unika
och individuella behov. Dessa behov ska tillgodoses med respekt för integritet och självbestämmande och så långt det är möjligt vara individuellt
anpassade till den enskildes behov och önskemål.
8
En rolig och aktiv fritid är en av de viktigaste faktorerna för ett friskt liv. Här
spelar idrotten en viktig roll. Idrotten innehåller allt från lek och ”prova-på”verksamhet till utövande på elitnivå. Detta är delar av samma kedja.
Göteborg är en stad rik på kultur- och nöjesutbud. Barn och vuxna har behov
av de värden detta ger. Göteborgarna ska ha möjlighet att ta del av ett
professionellt kulturliv av hög konstnärlig kvalitet.
Medborgarna har behov av kulturella mötesplatser för samtal och reflexion.
Mötesplatser och möjligheter till ett eget skapande främjar den personliga
kulturella kompetensen. Det skapar även förståelse för andra kulturer vilket
främjar integrationen i samhället.
Barndomen är den tid då samhället har stora möjligheter att stimulera och
utveckla ett kulturintresse hos individen. Barns erfarenheter från eget
skapande fördjupar kunskapen kring de konstnärliga uttrycken och underlättar också för annan teoretisk inlärning.
Prioriterade mål:
Barn har behov av social träning i pedagogisk miljö. Därför ska antalet
platser i förskolan öka.
Unga människor har behov av en bra kunskapsgrund. Därför ska andelen
elever med godkända betyg öka.
Äldre göteborgare vill bo och leva som tidigare även när de behöver vård
och omsorg. Då krävs att tryggheten och inflytandet över det kommunala
stödet ökar. Äldres möjligheter att komma ut och delta i sociala aktiviteter
ska öka.
Andelen ungdomar i Göteborgs Stad som engagerar sig i föreningslivet och
blir ledare ska öka.
Barn har behov av kulturell stimulans och möjligheter till eget skapande,
därför ska alla barn i grundskolan erbjudas plats i kultur- och musikskolans
verksamheter.
Barn och ungdomar måste ges lika förutsättningar att ta del av ett kulturutbud som är anpassat efter deras behov. Därför ska alla elever få
erbjudande om minst en museilektion, en teaterföreställning och en
skolbioföreställning per år.
9
GÖTEBORGS STADS VERKSAMHETER
etta kapitel syftar till att beskriva de verksamheter som vi utifrån
göteborgarnas behov ser som verktyg för att uppnå våra ambitioner.
Kapitlet struktureras enligt fyra underrubriker, Samhällsutveckling,
Kommunal Service, Myndighetsutövning samt Organisationsutveckling.
Göteborgs Stads verksamheter innefattar naturligtvis fler områden än dem
som beskrivs här. Vi vill här peka ut de strategiska områden och prioriterade
mål som är viktigast under 2005.
D
Gemensamt för Göteborgs Stads verksamheter är ett antal övergripande
strategier och inriktningar som ska prägla allt arbete. Vår vision är att
Göteborg ska vara en bra stad att leva och arbeta i. Under det här avsnittet
lyfter vi fram de områden som vi bedömer viktiga för en hållbar utveckling
och som är områden vi ser ska prägla allt arbete i Göteborgs Stad.
Samhällsutveckling
n förutsättning för hållbar utveckling är en fungerande demokrati. Detta
kräver i sin tur att stadens verksamheter präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Demokratin och dess arbetsformer måste ständigt
erövras och utvecklas. Den ska vara processinriktad för att göra många
delaktiga men också kunna visa beslutskraft när det gäller att lösa människors akuta problem. Den civila sektorn och medborgarnas engagemang är
en viktig del i utvecklingen av ett gott samhälle. Då samhället är, och måste
vara, i ständig utveckling är det väsentligt att den offentliga sektorn är öppen
och mottaglig för nya kreativa lösningar.
E
10
Mångfaldsarbete
ångfald och integration i kommunens verksamheter skapar förbättrad
service, kreativitet, effektivitet och stärker demokratin. För oss innefattar begreppet mångfald olikheter beroende på kön, etnisk bakgrund,
religiös tillhörighet, ålder, språk, sexuell läggning, funktionshinder med
mera.
M
All segregering och diskriminering måste motverkas. Vi eftersträvar likvärdiga förutsättningar för till exempel studier, arbete och boende. Mångfaldens Göteborg, med ny kunskap och kompetens, kan med sin språkrikedom, kultur och entreprenörskap vara ett viktigt bidrag till en hållbar utveckling för staden.
Göteborgs Stads mångfaldsenhet arbetar konsultativt och systematiskt gentemot förvaltningar och bolag. Fokus för arbetet är att aktivt stöd till det
lokala mångfaldsarbetet vidareutvecklas. Syftet är att all verksamhet i
kommunen planmässigt och kontinuerligt ska arbeta med grupprocesser och
kunskapsöverföring i frågor som rör attityder och värderingar. Detta ska inte
bara ske i nämnd eller ledningsgrupp utan nå ut till alla medarbetare inom
respektive organisation. Parallellt sker arbete centralt med bland annat seminarier och information för att motverka diskriminering.
Jämställdhetsarbete
Det finns osynliga mönster som gör att kvinnor generellt har mindre makt
och inflytande än män. Det gäller att göra dessa mönster synliga och därmed
möjliga att förändra. Både kvinnors och mäns behov och erfarenheter ska tas
tillvara och ligga till grund för att skapa nya normer och handlingsmönster.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kunskap. Verksamheterna
måste ständigt arbeta med ett kunskapslyft ifråga om jämtegrering för att
skapa förutsättningar för jämställdhet. Kunskap ska omsättas i praktisk
handling för att åstadkomma reella förändringar. Jämställdhetsplanerna ska
ha konkreta mål, ge anvisning om metoder för att uppnå målen och vara lätt
att följa upp och utvärdera. Jämställdhetsarbetet ska vara en naturlig del
inom alla politikens områden; i formuleringar av mål, i uppföljningar och i
utvärderingar.
Folkhälsoarbete
Behovet av förebyggande hälsoarbete är stort. För att lyckas med ambitionerna i folkhälsoarbetet måste all kommunal verksamhet genomsyras av
ett folkhälsoperspektiv. För att effektivt förbättra hälsosituationen för
göteborgarna måste folkhälsoarbetet bygga på ett lokalt engagemang. I de
lokala folkhälsoråden möjliggörs konstruktivt hälsoarbete över sektors-
11
gränser, mellan myndigheter och föreningar. Vi vill se en bredare samordning mellan de olika aktörerna inom detta område.
För att vidareutveckla det lokala hälsoarbetet krävs en kontinuerlig utvärdering av de lokala hälsoråden och att det finns centralt stöd i övergripande
frågor. Fokuserade områden för det lokala folkhälsoarbetet är att sträva efter
jämlikhet i hälsa, särskilt riktat mot barn och ungdomar, genom bland annat
skolhälsovården.
Vi vill särskilt uppmärksamma det drogförebyggande arbetet, livsstilsfrågor
och trygghet. Genomgående för folkhälsoarbetet är att både se till insatser
som förbättrar folkhälsan generellt och att särskilt rikta sig till de grupper
som idag har den sämsta hälsan.
Storstadspolitiskt arbete
Vi har under de senaste åren haft en övergripande storstadssatsning i utsatta
stadsdelar i Göteborg. De olika projekten har i huvudsak bestått av insatser
för ökad sysselsättningsgrad, språkutveckling och förbättrat skolresultat samt
trygghet, delaktighet och förbättrad folkhälsa. Det är nu dags att se storstadspolitiken som en angelägenhet för Göteborgs samtliga verksamheter.
Det storstadspolitiska arbetet handlar framåt om att arbeta strukturellt inte
bara utifrån den sociala dimensionen utan att se det ur ett tillväxtperspektiv.
Vi har inte råd att inte ta tillvara alla göteborgares förmåga och arbetskraft.
När storstadssatsningen nu avslutas i sin nuvarande form ska storstadspolitiken implementeras. De erfarenheter och det nätverk som byggts upp
under projektets gång blir en viktig del i det framtida arbetet.
12
Stadsutveckling
öteborgsregionen är en av de mest dynamiska tillväxtregionerna i
Sverige. Samverkan mellan kommunen, högskolan och näringslivet är
grunden till den särskilda kunskapskultur som håller på att utvecklas i
Göteborg.
G
Inriktningen ska vara att skapa en miljö, i vid mening, som ger möjligheter
till att nya varaktiga jobb växer fram. Göteborg har unika förutsättningar att
locka företag att etablera sig i kommunen. Man ska kunna känna sig hemma
och välkommen i Göteborg. Med tillgång till en trygg och mänsklig stad, ett
gott kulturliv, utbildning, bostad, en god miljö och framförallt en positiv
framtidstro blir vår stad framgångsrik. Tillgängligheten till Göteborg med
olika kommunikationsmedel är en avgörande konkurrensfaktor och ska
utvecklas.
Hamnen, Nordens största, har en betydelsefull roll för internationell handel.
De stora investeringar i hamnen, flyttning av omlastningscentraler och
utbyggnad av järnväg ska ge möjligheter till ökade mervärden såväl för
logistikföretag som för Göteborgsmiljön och göteborgarna. En aktiv
näringslivspolitik och en genomtänkt planering avseende både konkurrenskraft och bärkraft är i kombination avgörande framgångsfaktorer för
Göteborg. Inriktningen ska vara att stärka Göteborg som Nordens
logistikcentrum.
Konkurrenskraft och bärkraft
Göteborgs Stad tar aktiv del i utvecklingen av Sverige till ett ekologiskt
hållbart samhälle genom att bygga storstaden där konkurrenskraft och
bärkraft går hand i hand. Göteborgs identitet, särart och kulturhistoriska
värde ska bevaras och utvecklas. Den fysiska planeringen är viktig för att
skapa ett långsiktigt, uthålligt och konkurrenskraftigt Göteborg.
Rutiner och kvalitetssäkring för ett hållbart byggande ska förbättras för både
befintliga och nya byggnader. Ny bebyggelse ska i första hand ske genom att
komplettera bebyggelsen så att existerande infrastruktur utnyttjas. Vid
exploatering av gröna områden i befintlig tät bebyggelse ska balansering
tillämpas så att ett borttaget naturvärde ersätts med ett nytt med minst lika
högt värde. Vi vill värna gröna stråk som binder samman grönområden för
att bevara och utveckla biologisk mångfald.
Utvecklingen och formerna för Södra Älvstrandens stadsutveckling ska ha
Norra Älvstranden som förebild genom att överföra markägande till ett
utvecklingsbolag för att driva stadsutvecklingen. Ett helhetstänkande och ett
starkt kommunalt engagemang är avgörande för att lyckas med förnyelsen av
Södra Älvstranden och Gullbergsvassområdet.
13
Arbetet med den nya gång- och cykelbron mellan City och Norra Älvstranden är ett viktigt strategiskt projekt för att binda samman staden.
Detaljplanearbetet ska bedrivas med förtur.
Staden ska kunna erbjuda en hälsosam miljö för invånarna genom att
grönområden och naturvärden värnas och blir mer tillgängliga.
Bostäder
Göteborgs Stad ska värna och utveckla allmännyttan bland annat genom att
bygga nya hyresrätter. Kommunen ska värna den fördelning av upplåtelseformer som finns i Göteborg som helhet. En blandning av bostadsformer ska
stimuleras för att få en mer blandad befolkningssammansättning. Inriktningen ska vara att den nya byggnationen ska stärka integration och trygghet
genom att bygga flerbostadshus där småhus dominerar och småhus där
flerbostadshus dominerar.
Tiden från beslut om att upprätta detaljplan för bostadsbyggande till att
bostadsbyggarna kan sätta spaden i marken ska kortas. Samverkan mellan de
planerande, finansierande och utförande parterna ska öka och effektiviseras.
Alla som vill får inte tag i en bostad. Därför är bostadsbyggandet prioriterat.
De senaste åren har många kategoribostäder såsom student- och gruppboende prioriterats. Inriktningen ska nu vara att öka byggandet av hyresrätter
för den öppna marknaden samt att särskilda boenden kan inhyras i vanliga
hyreshus.
Många äldre väljer att bo kvar hemma så länge som möjligt. En avgörande
faktor för detta är tillgängligheten. Kommunen ska verka för att genom enkla
åtgärder och statsbidrag vid ombyggnad göra detta möjligt inom rimliga
ekonomiska gränser.
Kollektivtrafik
Göteborgarna väljer att åka kollektivt om turtätheten är hög och kvaliteten är
god. Tryggheten på väg till och vid hållplatser samt i fordonen ska förbättras. Linjer med spårväg, stombuss eller expressbuss ska byggas ut. Anropsstyrd trafik ska så småningom bli allmän kollektivtrafik på platser eller på
tider där resandet är lågt. Fordon i kollektivtrafiken anpassas och strategiska
hållplatser byggs successivt om så att även funktionshindrade kan erbjudas
resande med tidtabellstyrd kollektivtrafik. Funktionshindrade ska i första
hand kunna åka med tabellstyrd kollektivtrafik och i andra hand med
kompletterande anropsstyrd trafik.
Göteborgarna ska stimuleras att välja kollektivtrafik, bilpool och miljöfordon
genom en medveten parkeringspolicy och ökad medvetenhet. Kommunen
kan genom sina förvaltningar och bolag på olika sätt stimulera och ge incitament för att åka kollektivt och cykla istället för att åka bil till och från
jobbet.
14
Arbetsmarknadsinsatser
öteborg ska ha ett dynamiskt och framåtriktat synsätt när det gäller
insatser för att stärka sysselsättningen och motverka arbetslöshet,
segregation och utanförskap. Regering och riksdag har det övergripande
ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Den kommunala verksamheten
fokuserar främst på insatser riktade mot ungdomar, utrikes födda och
funktionshindrade. I Göteborg ska alla ha samma möjligheter att söka och få
ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Insatserna ska vara
individinriktade och den kompetens och utbildningsnivå, som individen har,
ska tas tillvara.
G
Ungdomsarbetslösheten har under några år legat förhållandevis lågt. Med
försämrad konjunktur slås ungdomar snabbare än andra, ut från arbetsmarknaden. Kommunen ska ha en fortsatt god beredskap att tillsammans
med arbetsförmedlingen sätta in åtgärder med kort varsel och med hög
kvalitet. Stadens förvaltningar och bolag spelar en betydelsefull roll genom
att ställa praktikplatser för ungdomar till förfogande. Dessa praktikplatser
ska i möjligaste mån leda till riktiga jobb.
Den sammanhållna arbetsinriktade introduktionen för flyktingar och nyanlända ska ha ett kedjeperspektiv, alla myndigheter ska samverka för att
tillsammans med individen planera introduktionen. Därefter ska de olika
parternas specialresurser kroka i varandra och inte planeras var för sig. Målet
ska vara egen försörjning och delaktighet. Validering ska ingå som en självklar del av introduktionen för att ge en så snabb väg som möjligt till egenförsörjning. Även arbetsgivare, såväl privata som offentliga, ska knytas till
processen.
Arbetsmarknadsåtgärden OSA, offentligt skyddat arbete, fyller en viktig
uppgift för människor med socialmedicinska behov. Åtgärden ska finnas
inom så många olika verksamheter som möjligt. Det är viktigt att även
kvinnor med socialmedicinska problem i ökad utsträckning erbjuds dessa
arbeten.
Varje år erbjuder staden sommarjobb åt ungdomar som avslutat första
årskursen i gymnasiet. En investering som ger många ungdomar möjlighet
att för första gången pröva på ett arbete. Verksamheten ger också de unga ett
tillfälle att pröva på arbeten inom offentlig sektor och bidrar därmed till att
främja framtida rekrytering. Jobben fördelas lika mellan tjejer och killar och
en viss andel viks för ungdomar med funktionshinder. Det är viktigt att
förvaltningar och bolag ställer platser till förfogande för att ge Göteborgs
ungdomar en chans till sommarjobb.
15
Miljöarbete
öteborgs verksamheter ska bidra till att göra vår stad till en av världens
mest progressiva städer på miljöområdet. En av förutsättningarna för
långsiktig hållbarhet är kunniga och medvetna konsumenter. Det är en angelägen konsumentpolitisk uppgift att medverka till att människor utvecklar
konsumtionsmönster som är långsiktigt hållbara. Uppsökande verksamheter
är viktiga inslag i miljöarbetet. På en föränderlig energimarknad är det
väsentligt att konsumenterna får objektiv information och stöd vad det gäller
bästa energival ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv.
G
Miljöfrågorna ska integreras i alla verksamheter. Det är vår ambition att
varje nämnd och bolag ska utveckla miljöledningssystem. Detta är en betydelsefull uppgift och vi ser här Agenda 21-samordnarna som viktiga kunskapslänkar. Inriktningen är att effektivisera vår energi- och materielanvändning samt att finna kloka lösningar som gynnar såväl ekonomi som
miljö.
Göteborgs Stad som medveten konsument
Göteborgs Stad ska genom sina ekonomiska aktiviteter stimulera de miljöriktiga verksamheter som finns i vår omvärld. Ett led i detta är grön upphandling och inköp av miljömärkta varor. Vårt prioriterade mål att andelen
miljömåltider ska öka främjar också denna ambition. Vi vill även verka för
att havets resurser nyttjas på ett mer ansvarsfullt sätt än idag. Som ett led i
att styra bort från ett icke selektivt fiske där hotade arter utsätts för exploatering och stora delar av fångsten kasseras ska Göteborgs Stad vid upphandling välja miljömärkt fisk då detta är möjligt.
Kretslopp och energi
Vår ambition är att skapa ett kretsloppssamhälle. I linje med detta ska vi
minska mängden förbrukade naturresurser och därigenom skapa en långsiktig försörjningstrygghet av råvaror. Kommunens verksamheter ska vidta
de åtgärder som krävs för att höja kompostjord och slam till kvalitetsnivåer
som är accepterade av berörda intressenter. Energilösningar baserade på sol,
vind, biobränslen samt införande av bränsleceller ska uppmuntras. Med ett
gasdrivet kraftvärmeverk kan även biogas användas för produktion av el och
värme. Göteborgs investeringar i system för källsortering av avfall ska
vidareutvecklas. Det är nödvändigt att finna de tekniska lösningar som
optimalt kan behandla de källsorterade fraktionerna.
Prioriterade mål
El-effektiviteten ska öka
Förbrukningen av fossila bränslen ska minska.
Andelen miljömåltider som kommunen serverar ska öka.
16
Kommunal service
nder detta avsnitt lyfter vi fram de områden vi bedömer viktiga för en
god kommunal service i Göteborg. Vi har strukturerat avsnittet enligt
följande rubriker, Utbildning, Äldreomsorg, Hemsjukvård, Funktionshinder,
Individ- och familjeomsorg, Fritid samt Kultur.
U
Utbildning
kolan ska ge eleverna en stabil grund att stå på, den ska förbereda
eleverna för nästa steg inom utbildningen, för arbetslivet och för livet i
övrigt. Därför är det skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att klara de
kunskapsmål som ställts upp. Om skolan märker att en elev riskerar att inte
nå målen ska insatser sättas in så tidigt som möjligt. Det gäller i synnerhet
elever i behov av särskilt stöd. Skolan ska vara individuellt anpassad.
S
Den fysiska kondition man tillgodogör sig tidigt ger en bra grundkondition
för resten av livet. Barnen i skolan ska ha daglig fysisk aktivitet, denna
behöver dock inte komma till uttryck i regelrätt idrottslig träning. Lek eller
en promenad i skogen är bra alternativ då det gör sambandet mellan livsstil,
motion och hälsa tydligt.
Alltför många barn och ungdomar är utsatta för mobbning och utanförskap.
Det behövs fler vuxna som ser och stöttar de elever som har det svårt. Skolan
ska också vara tydlig när det gäller könsmobbning. Kränkande tillmälen och
handlingar måste genast uppmärksammas och stoppas.
Barn och ungdomar som lever i miljöer där våld förekommer är en utsatt
grupp som ska uppmärksammas särskilt. En annan utsatt grupp är flickor och
unga kvinnor som lever i familjer där de riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan är den verksamhet som först ser tecken på
dessa barns och ungdomars utsatta situation. Socialtjänst och skola ska ha
beredskap för att upptäcka, bemöta och stödja dessa barn och ungdomar.
Skolan och fritidsverksamheterna i stadsdelarna ska arbeta integrerat och
också inbjuda föreningslivet att medverka till att erbjuda eleverna fysiska,
kulturella och utbildande aktiviteter i skollokalerna vid skoldagens slut.
Det finns elever i Göteborgs Stad som på grund av bristande kunskaper i
svenska har svårt att ta till sig undervisningen. Det finns ingen anledning till
att en elev ska bli underkänd i exempelvis matematik för att han eller hon
har bristande kunskaper i svenska. Undervisning i kärnämnen på modersmålet bör kunna erbjudas dessa elever.
17
Förskolan och grundskolan
Platsbristen i förskolan är ett problem för hela Göteborg som måste lösas
gemensamt. Därför krävs en ökad samverkan och helhetssyn.
De sista åren i grundskolan präglas inte bara av studier, man börjar också allt
mer att forma sin identitet. Alldeles för många går ur grundskolan utan de
kunskaper som krävs för att klara av gymnasieskolan. Skolan ska ha ett
system som kan hjälpa dessa elever och ge dem en andra chans.
Det har skett en oroväckande förändring i ungdomars attityd till alkohol och
narkotika. Undervisningen om alkohol, narkotika och tobak måste därför
utvecklas. Det ska ske i samarbete med föräldrar och föreningslivet.
Det finns fortfarande ett tydligt könsmönster i valet av program i gymnasieskolan. Med fler män i förskolan och grundskolan och med ett medvetet
arbete med att bemöta barn och ungdomar lika oavsett kön, så blir det naturligt för barnen att både män och kvinnor kan välja yrkesområden inom förskola och grundskola.
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan ska utbilda sina elever och förbereda dem för övergången
till vuxenvärlden, en värld som kan bestå av både arbete och av vidare
akademiska studier.
En kombination av praktik och studier kan hjälpa skoltrötta elever att få en
gymnasieutbildning. Därför ska gymnasieskolan arbeta med att ta fram
praktikplatser till de elever som behöver det.
De ungdomar som går ur gymnasiet utan godkända betyg eller som avbryter
sina gymnasiestudier drabbas särskilt hårt av arbetslöshet. Göteborgs Stads
verksamheter ska hitta samverkansformer med berörda parter för att hjälpa
dessa ungdomar.
Det finns ett tydligt klassmönster i vilka som påbörjar akademiska studier
efter gymnasiet. Det är sju gånger vanligare att barn till tjänstemän studerar
vidare än att barn till arbetare gör det. Staten har byggt ut och skapat fler
platser inom universitet och högskola men skolan måste arbeta individuellt
med de ungdomar som vill, men inte vågar, gå vidare till högre studier.
18
Vuxenutbildning
Vuxenutbildningen ska tillgodose göteborgarnas återkommande behov av
vidareutbildning samt svara på samhällets efterfrågan av kompetens. Genom
att erbjuda vuxenutbildning hos en kommunal utbildningsenhet såväl som i
upphandlad verksamhet kan vi skapa en pedagogisk mångfald där individens
behov är i centrum. Alla vuxenstuderande ska ha en effektiv studiegång
genom att den studerande alltid hamnar på rätt nivå i sina studier.
För nyanlända flyktingar och invandrare ska vuxenutbildningen i samverkan
med andra myndigheter validera tidigare utbildning och yrkeserfarenheter.
Studier i svenska ska kombineras med arbetspraktik. Vid val av arbetspraktik
ska stor vikt tillmätas individens tidigare utbildnings- och yrkeserfarenheter.
De som läser svenska för invandrare kombinerat med kärnämnen bör kunna
erbjudas undervisning på sitt modersmål. För att det statliga rekryteringsbidraget ska kunna komma så många som möjligt tillgodo så måste
socialtjänst, vuxenutbildningsnämnd och arbetsförmedling samverka.
19
Äldreomsorg
Ä
ldreomsorgens insatser ska kännetecknas av respekt och dialog med
den enskilde i centrum. De ska vara inriktade på att minska skillnader
mellan kvinnor och män samt mellan socioekonomiska grupper.
När allt fler äldre med stora hjälpbehov bor kvar i det egna hemmet krävs det
en utveckling av hemtjänsten. Trygghet och sociala insatser är lika viktiga
som god omvårdnad och service. Ett rehabiliterande arbetssätt ska vara en
naturlig del i allt omsorgsarbete. De förebyggande insatserna ska öka.
Anhöriga ska ha möjlighet till avlösning och det ska finnas olika stödformer
utifrån de anhörigas behov. De anhöriga som utför ett omfattande omvårdnadsarbete ska ha rätt till en kontaktperson och en individuellt utformad
stödplan.
Äldre med annat modersmål har rätt till en god och flexibel äldreomsorg där
de kan göra sig förstådda på sitt eget språk. Detta gäller också teckenspråkiga döva.
Vi ska ha en hög flexibilitet inom våra särskilda boenden. Det ska finnas
enheter som tillgodoser olika behov och önskemål. Våra boenden ska vara
öppna och där det är möjligt ha aktiviteter både för de boende och de andra
äldre i närområdet. Vi ska fortsätta att bygga bort flerbäddsrummen och
etablera fler sinnenas trädgård.
Vården och omsorgen ska vara individuellt utformad och stärka individens
egna resurser. Utevistelse och sociala aktiviteter ska vara vardagliga inslag
på äldreboendena. Den medicinska kompetensen ska säkerställas på varje
boende.
20
Hemsjukvård
i vill erbjuda en god hemsjukvård vid såväl svåra och krävande sjukdomstillstånd som vid livets slut. Förutsättningen för att nå målet är ett
gott samarbete med hemtjänsten samt länssjukvården och primärvården. I
övergången från en vårdform till en annan ska brukarna vara delaktiga i
planeringen och ha inflytande över sin egen situation.
V
Rehabilitering och eftervård behöver samordnas och samfinansieras med
sjukvården. De rehabiliterande insatserna ska följa individen så länge som
behov finns.
Insatser för psykiskt funktionshindrade och barn med svåra funktionshinder
ska öka. Samverkan och väl fungerande vårdkedjor är en förutsättning för
kontinuitet och hög kvalitet i vården.
För att den samlade vården ska ha en hög kvalitet ska vårdprogram arbetas
fram i samverkan med sjukvården för särskilda sjukdomstillstånd. För att
säkerställa vårdprocessen ska det finnas en vårdplan för hela eller varje del i
processen samt en tydlig ansvarsfördelning mellan olika vårdgivare.
21
Funktionshinder
ånga människor i olika åldrar har någon form av funktionsnedsättning
som påverkar deras vardagsliv. För att delaktighet och jämlikhet ska
bli en realitet ska kunskaperna öka hos förtroendevalda och anställda om
funktionshindrades levnadsvillkor.
M
Möjligheten till arbete och meningsfull sysselsättning ska öka och en större
variation i utbudet behövs. Ett led i detta är att stödja kooperativ verksamhet.
Samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan
ska intensifieras för att ge fler arbete och/eller arbetsrehabilitering.
Den enskildes inflytande över sin livssituation och över det kommunala
stödets utformning behöver öka. Det gäller inte bara hur beslutade insatser
ska utföras utan också delaktighet i vilka insatser som ges.
Kvinnor med psykiska funktionshinder och drogproblem är de mest utsatta
när det gäller våld mot kvinnor. Skyddet och stödet till dessa kvinnor måste
utvecklas så att det möter deras särskilda behov.
Det krävs en helhetssyn för ett bra stöd till människor med psykiska funktionshinder. Det gäller en värdig bostad, boendestöd i vardagen och möjligheter till gemenskap och sysselsättning och ett nära samarbete med
psykiatrin.
Barn med anhörig som har psykiska funktionshinder ska uppmärksammas
och ges stöd. Mångfald i fråga om språk och kulturell bakgrund gör att
formerna för stöd behöver utvecklas på nya och varierade sätt.
Det behövs fler olika boendealternativ för funktionshindrade. Möjligheten att
få en egen lägenhet med stöd och service ska öka. Lokaler för kontaktlägenhet/träffpunkt och personal ska finnas i anslutning eller i närområdet.
Genom utvecklad kompetens och samverkan ska behovet av att köpa
boendeplatser utanför Göteborg minska.
22
Individ- och familjeomsorg
tt arbeta strukturellt, tidigt och förebyggande är nyckeln till framgång
för socialt arbete. Det har stor betydelse för att undvika omfattande
insatser i senare skede. En av de viktigaste uppgifterna för vår stad är att ge
barn och ungdomar en trygg uppväxt och goda förutsättningar att utvecklas
till självständiga individer. Stadens välfärdsarbete har som uppgift att utjämna barns olika levnadsvillkor. Det är en viktig del i arbetet som pågår för att
bryta rekryteringen till kriminella gäng och andra destruktiva mönster.
Socialtjänsten måste därför samverka med aktörer såväl inom som utanför
kommunens regi. Det frivilliga sociala arbetet behöver stödjas och utvecklas
ytterligare. Detta är en investering för framtiden som bidrar till en hållbar
utveckling och för att undvika utslagning och orättvisor.
A
Stöd till kvinnor och barn som utsätts för hot och våld från män som de har
eller haft en nära relation till är en viktig uppgift för socialtjänsten. Det
gäller även det hedersrelaterade förtrycket och våldet mot unga kvinnor.
Fortsatt metodutveckling och kunskapsöverföring ska ske mellan exempelvis
skola och socialtjänst samt mellan stadsdelarna.
I och med att den nya lagen om finansiell samordning har trätt i kraft ska fler
samordningsförbund bildas i Göteborg. I likhet med Delta ger detta ökade
möjligheter att framgångsrikt arbeta med rehabilitering och folkhälsa.
Den boendesociala situationen är fortfarande problematisk för allt för
många. Det krävs fortsatt bred samverkan mellan stadsdelsnämnder och
övriga berörda nämnder för att förverkliga de mål som kommunfullmäktige
fastslagit i handlingsplanen för boendesociala frågor och den pågående AltBoexpansionen. Här krävs ett fortsatt utvecklingsarbete för att fastställa
behov och inriktning, samt inte minst utveckla boendet med kompetens och
bemötandefrågor.
Försörjningsstödet ligger trots en minskning de senaste åren ändå på en
oacceptabelt hög nivå. Mot bakgrund av detta ska Projekt minskat försörjningsstöd fortsätta arbetet med metodutveckling och stöd i socialtjänsten.
Det är tydligt att ökad uppmärksamhet och intensivt arbete med långtidsberoende ger effekt. Ett fortsatt metodarbete ska ske genom att i varje
stadsdelsnämnd uppmärksamma och avdela resurser för att få de så kallade
långtidsberoende till egen försörjning. Detta kräver också samverkan med
andra aktörer som vuxenutbildning, försäkringskassa och arbetsförmedling.
En annan viktig grupp är unga som inte kommit in på arbetsmarknaden. Det
är angeläget att arbeta aktivt så att unga människor inte ska bli beroende av
försörjningsstöd.
23
Fritid
öteborgs Stad ska ha ett blomstrande och starkt föreningsliv som främjar både jämställdhet och integration. Föreningslivet är viktigt för utvecklingen av vårt samhälle. Föreningslivet erbjuder positiva mötesplatser
och rekryterar framtidens ledare. Göteborgs Stads stöd ska utformas i dialog
med föreningarna. Speciellt viktigt är det att föreningarna får hjälp med att
utveckla sitt ledarskap.
G
Grönområdena i stadsdelarna ska vara lättillgängliga och attraktiva för att
erbjuda göteborgarna möjlighet till rekreation.
Stadsdelsnämnderna ska erbjuda öppna mötesplatser för ungdomar. Vi ser
stora vinster i ett samarbete med föreningslivet för att utveckla fritidsgårdarna. En strävan efter ökad integration och jämställdhet ska genomsyra
fritidsgårdarnas dagliga verksamhet. Övergripande för utformningen av
fritidsverksamhet för ungdomar är att den ska präglas av ungdomarnas
synpunkter och ge möjlighet till inflytande och delaktighet.
Ungdomssatsningen, som riktar sig till ungdomar 16-19 år är strategiskt
viktig för möjligheterna att uppnå de övergripande ungdomspolitiska målen i
Göteborgs Stad. Verksamheterna i Ungdomssatsningen ska präglas av en
hög grad av delaktighet och uppskattning av Göteborgs ungdomar.
24
Kultur
K
ulturen befinner sig i en dynamisk fas med nya konstformer och nya
publikgrupper. För att stimulera och utveckla intresse hos göteborgarna
måste kulturen vara aktuell och nyskapande.
Den nära och lokala kulturen är avgörande för att främja kulturella mötesplatser. Stadsdelsnämnderna har därför en viktig uppgift i att ge goda
förutsättningar för den lokala kulturen och föreningslivet. Biblioteken,
kulturskolan och det lokala föreningslivet har mycket stor betydelse som
kulturbärare i stadsdelarna.
Biblioteken är våra mest utnyttjade kulturinstitutioner. Antalet besökare blir
fler och bibliotekslånen ökar. En intensiv programverksamhet och de nya
medierna gör att biblioteket används på nya sätt. Vi vill se ett levande och
växande biblioteksväsende för att möta medborgarnas behov och dimensionera det till en ökad efterfrågan.
Kultur- och musikskolan ger barnen möjlighet att utöva olika slags konstformer. Kultur- och musikskolan ska därför vara tillgänglig för alla barn i
Göteborg.
För att Göteborgs museer ska vara öppna och tillgängliga krävs en fortsatt
utveckling av den pedagogiska och utåtriktade verksamheten. Museernas
utställningar ska vara spännande och skapa mersmak i syfte att bredda målgruppen och locka till sig nya besökare.
Det är av stor vikt att verksamheten på Göteborgs museer känns relevant,
stimulerande och aktuell för barn och ungdom. Den pedagogiska verksamheten vid museerna är därför mycket viktig och måste hela tiden utvecklas i ett tätt samarbete med Göteborgs skolor och förskolor.
25
Myndighetsutövning
U
nder detta avsnitt vill vi lyfta fram och beskriva den myndighetsroll
som kommunen innehar och som i vissa delar skiljer sig från utvecklingsrollen eller servicerollen.
Göteborgarna har rätt till en rättvis och saklig behandling när de har kontakt
med kommunen. Det är avgörande för att rättsäkerheten ska upprätthållas.
Kommunens myndighetsutövning kan innebära ett kontrollerande och ibland
tvingande förhållningssätt. När kommunen uppträder som kontrollmyndighet
ska bemötandet vara professionellt, kompetent och objektivt. Det är av
största vikt att göteborgarna vet att de behandlas lika oavsett var i staden
eller i vilken verksamhet de får sitt ärende prövat. Därför är systematiskt
kvalitetsarbete viktigt för att säkerställa likabehandlingsprincipen. Respekten
för den enskilde individen är avgörande för ett bra bemötande. Göteborgarna
ska mötas av hög servicenivå.
26
Organisationsutveckling
U
nder detta avsnitt lyfter vi fram de områden vi bedömer viktiga för en
god organisationsutveckling i Göteborg.
Förtroendet från medborgarna utgör grunden för våra kommunala verksamheter. Medarbetarnas engagemang, trivsel och möjlighet till delaktighet är
avgörande för hur vi lyckas. För att organisationen ska vara ändamålsenlig
och uppfylla de krav och förväntningar som ställs så är ett ständigt ifrågasättande och nytänkande en förutsättning.
Kvalitetsarbetet rymmer stora möjligheter till fördjupad demokrati och delaktighet. Vår organisation måste hitta former som underlättar för kommunikation och påverkan. Ju fler som deltar, delger sina tankar eller kommer med
förslag och kritik, desto högre kvalitet blir möjlig att åstadkomma. På så sätt
blir verksamheterna lärande organisationer som tar tillvara, vidareutvecklar
och ökar de samlade kunskaperna. Det är positivt att de fackliga organisationerna deltar aktivt i kvalitetsarbetet.
Ett utvecklat kvalitetsarbete ger medborgarnas inflytande djupare dimensioner än det begränsade konsumentperspektivet, där kommunikation med
verksamheten inskränker sig till ett val mellan olika utförare. Genom täta
kontakter mellan brukare, anställda och politisk ledning, genom aktiv medverkan av folkrörelser och anhöriga samt genom gränsöverskridanden mellan olika kommunala verksamheter uppstår det unika med offentlig
verksamhet.
De gemensamma resurserna är begränsade. Den offentliga sektorns möjlighet att utföra sitt uppdrag är att ständigt söka efter bättre metoder för att
uppnå målen. Alla verksamheter måste därför inom sig rymma en förändringsfaktor. Ett exempel på detta är den kontinuerliga kompetensutveckling
som krävs inom i stort sett alla yrken. Det behövs ett förändringsarbete som
möter det nya med förändrad verksamhet och inte bara lägger till det nya
utan att det gamla berörs. Nämndernas ekonomiska förändringskrav på en
procent är ett försök att sätta igång de processer som ska leda till att kvalitet
och utveckling går hand i hand. Att hantera det som ett generellt sparbeting
långt ute i organisationen är inte att ta itu med förändringsarbetet.
Utmaningen är att utveckla nya, moderna arbetsorganisationer med gränsöverskridande arbetssätt och helhetssyn. Det ökar förutsättningarna för högre
kvalitet, bättre service och mer effektivt resursutnyttjande.
Genom skatter och avgifter finansierar göteborgarna stadens olika verksamheter. De ska kunna jämföra, påverka och välja bland de tjänster som
erbjuds. I verksamheterna ska kunskap finnas om de egna målen, resultaten
och hur göteborgarna upplever verksamheten. Såväl förtroendevalda som
27
tjänstemän behöver kunskap för att kunna leda och samordna verksamheterna.
För detta har ett antal strategier valts. Kommunens budgetprocess tillsammans med ledarskaps- och personalidén är stöd för det fördjupade kvalitetsarbetet. Att redovisa resultat och inte bara ekonomiskt utfall innebär såväl
kvantitativ som kvalitativ uppföljning. Den årliga utdelningen av Utmärkelsen kvalitet i Göteborgs Stad är ytterligare en strategi. En annan är arbetet
med att utveckla ett system för kvalitetsmätning och jämförelse – Balansen.
Styrkorten är ett verktyg för att skapa relationer mellan vision, strategi och
handling. Allmänhetens tillgång skapar större möjligheter för delaktighet,
förståelse och återkoppling. Användandet av styrkort för redovisning möjliggör ett lärande och en fokusering på prioriterade frågor. System för att mäta
kvalitet ska utvecklas successivt för alla verksamheter.
Viktiga hjälpmedel för att lyckas i förändringsarbetet är systematiska
jämförelser, benchmarking och samverkan med andra. Samverkan mellan
olika enheter inom en organisation eller samverkan mellan två eller fler
organisationer är en förutsättning för att åstadkomma en helhetssyn och en
gemensam bild av hur resurserna bäst ska användas. Genom samverkan
skapar aktörerna ett mervärde som är större än vad var och en bidrar med. Vi
ska utveckla metoder att mäta graden av samverkan mellan olika aktörer i
olika delar av våra verksamheter, internt och externt. Genom att använda
balanserade styrkort som metod kan flera olika aktörer skapa en gemensam
behovsbild samt få en överblick över helheten.
Arbetet med effektivitet och kvalitet är ett av kommunens mest centrala
utvecklingsområden. Det ställer krav på utveckling av såväl ledning och
styrning som kompetens och administrativa system. Det är fullt möjligt att
arbeta med även i ekonomiskt kärva tider. Arbetet med kvalitetsmätning och
en utveckling av budgetprocessen i riktning mot balanserad styrning ska
fortgå under hela mandatperioden.
Utifrån Göteborgs Stads personalidé präglas en framgångsrik verksamhet av
en öppen och konstruktiv dialog. Med tydliga mål ökar möjligheten för
medarbetarna att se sin del i helheten och därmed också möjligheten till
personligt och gemensamt ansvarstagande. Resultatet av detta mäts bland
annat genom kvalitetsfaktorerna delaktighet, information och ledarskap.
Prioriterade mål:
Medarbetarnas engagemang som det kommer till uttryck i NMI (Nöjd
MedarbetarIndex) ska öka.
28
PERSONAL
et följande ska läsas mot bakgrund av de av kommunfullmäktige fastställda Personalidé för Göteborgs Stad respektive Ledarskapsidé för
Göteborgs Stad.
D
Göteborgs kommun behöver fler medarbetare, samtidigt som det finns
många människor som står helt utanför arbetsmarknaden. Skälen till detta
varierar men kommunen behöver dessa medborgare för att klara rekryteringsbehoven, vilket ställer krav på Göteborgs Stad som arbetsgivare. Det
kommer att behövas validering av tidigare inhämtad kunskap, utbildning,
introduktioner och organisationsutveckling för att skapa det goda arbetet.
Väl så viktigt som att arbeta med rekrytering är att satsa på de redan anställda. Det ska finnas stora möjligheter till engagemang och delaktighet.
Medarbetare som trivs med sitt jobb är också de bästa tänkbara ambassadörerna för att arbeta i Göteborgs Stad.
Kommunen ska ha ett förtroendefullt samarbete med de fackliga
organisationerna och ett aktivt samspel med brukare och invånare för att
tillsammans åstadkomma en verksamhet med hög kvalitet.
Arbetsorganisation
Arbetsorganisationen ska utformas så att den tar tillvara personalens individuella förutsättningar och kompetens. Arbetsorganisationens utformning ska
också underlätta för personalen att ta ansvar för planering, genomförande
och uppföljning av sitt arbete. Det är viktigt att hitta arbetsformer som
skapar attraktiva arbetsplatser med ett tillåtande klimat och öppenhet att
pröva nytt. En arbetsgrupp som fungerar bra har förmågan att tillvarata de
olika erfarenheter som de anställda bär med sig. Det handlar om utbildning
och arbetslivserfarenhet, men också om social, kulturell eller annan
kompetens.
Att kommunen i sin organisation och verksamhet speglar Göteborgs befolkning som den ser ut är en demokratifråga. När mångfald och integration
främjas inom kommunens egen organisation tillgodoses också göteborgarnas
behov på ett bättre sätt.
Ledarskap
Verksamhetsutveckling kräver gott ledarskap. För att skapa en kultur som
sätter göteborgarnas behov av god service i centrum krävs ett aktivt och
synligt engagemang från varje ledare, med fokus på uppgiften med hjälp av
en tydligt formulerad vision. Gott ledarskap gör att kvalitetsfrågorna
genomsyrar hela organisationen och möjliggör ett ständigt lärande på alla
nivåer.
29
Kontinuerligt återkommande utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar ska
vara en självklarhet på våra arbetsplatser. För att i praktiken kunna utöva
ledarskap krävs ständig dialog med de anställda kring frågor om organisation, kompetensutveckling och omvärldsförändringar. Därför behövs en
arbetsorganisation som möjliggör ett synligt ledarskap. Inom delar av
stadens verksamhet är detta ett påtagligt problem som måste åtgärdas.
Ledarskapet ska ständigt utvecklas i enlighet med stadens ledarskapsidé.
Metoder för att kunna mäta att detta sker behöver utarbetas.
Det finns ett stort behov av nya ledare. Ledarförsörjningen kan inte lösas
med enbart extern rekrytering. Därför måste man ständigt arbeta med att
identifiera framtida ledare inom den egna organisationen.
Det behöver utvecklas ett gemensamt synsätt kring Göteborgs Stads fastställda lönepolitik och den lönebildning som eftersträvas. Detta kräver en
ökad tillämpning av nödvändiga löneprioriteringar. Varje verksamhet inom
Göteborgs Stad ska se sig själv som en del i den kommunala helheten.
Arbetsmiljö
Huvudprincipen vid tillsättning av tjänster ska vara arbete på heltid eller
önskad tjänstgöringsgrad. Ofrivillig deltid ska minska och på sikt helt
försvinna. Även andelen timanställningar ska minska. Det förutsätter flexibla
arbetstidslösningar, kompetensutveckling utifrån individens och organisationens behov och flexibla organisatoriska lösningar.
Den höga sjukfrånvaron inom en del av våra verksamheter är ett såväl stort
mänskligt som ekonomiskt problem. För att förebygga sjukfrånvaron och
förbättra arbetsmiljön ska medarbetare i Göteborgs Stad erbjudas möjligheter till olika friskvårdsinsatser. En viktig förändring i synsätt är att gå från
att förebygga ohälsa, till att tänka och arbeta hälsofrämjande, där friskvård är
ett naturligt inslag. Hälsa definieras då som något mer och större än frånvaro
av sjukdomar. Ett hälsofrämjande arbete är till stora delar en ledarskapsfråga
och därför är det naturligt att detta perspektiv arbetas in i styrdokumenten för
personal och ledarskap, liksom att det finns med i till exempel medarbetarenkäten i Balansen.
Prioriterade mål:
Sjukfrånvaron ska minska.
Ofrivillig deltid ska minska.
Rekryteringar till kommunens verksamheter ska bidra till en bättre spegling
av befolkningsstrukturen i Göteborg.
30
EKONOMI
raven på offentlig sektor ökar, både från medborgare och från medarbetare. Vi tror på en stark offentlig sektor, men då måste den också
kunna leva upp till kraven. Den får inte vara dyrare eller ge sämre service än
privata alternativ. Vi måste vara minst lika bra både som servicelämnare och
som arbetsgivare. För att kunna klara den utmaningen måste vi arbeta
mycket mer med kvalitetsfrågor, organisationsutveckling, ledarskap, medarbetarskap och frågor kring det goda arbetet.
K
I en osäker ekonomisk situation blir det än viktigare att hålla greppet om
kostnadsutvecklingen och vara vaksam på befolkningsförändringar och
andra omvärldsförändringar som påverkar den kommunala verksamheten.
Det förutsätter att alla vi som har det gemensamma uppdraget att arbeta för
göteborgarnas bästa tar ansvar för att vårda ekonomin och arbetar med kostnadskontroll, noggrann uppföljning och utvärdering.
Efter en genomgång av samtliga kommunbidrag/budgetposter införs 2005
nya principer för indexering, det vill säga pris- och lönekompensation
respektive förändringsfaktorn, indelat i tre olika kategorier:

Den första kategorin avser nämnder som ansvarar för verksamhet i
egen eller annans regi. För dessa tillämpas ett vägt index där lönekompensationen gäller för kommunens genomsnittliga personalkostnadsandel 70 procent och priskompensationen för resterande 30
procent. Förändringsfaktorn räknas på kommunbidraget. Till denna
kategori hör de flesta nämnderna.

Den andra kategorin avser nämnder som har negativt kommunbidrag
och är intäktsfinansierade. För dessa gäller inte pris- och lönekompensationen. Förändringsfaktorn räknas på kostnadsomslutningen
exklusive finansiella kostnader, avskrivningar och andra jämförelsestörande poster. Till denna kategori hör idag fyra nämnder, nämnden
för MedicHus, lokalförsörjningsnämnden, fastighetsnämnden och
servicenämnden.

Den tredje kategorin avser rena anslag för olika ändamål och dessa
indexeras inte alls. Till denna kategori hör till exempel bidrag till
delägda verksamheter, vissa av kommunstyrelsens anslag och anslag
där resultatet regleras i varje bokslutsberedning.
Nivån på pris- och lönekompensationen ska avspegla den bedömda
kostnadsutvecklingen i samhället i stort och mer speciellt för kommunal
sektor, men också det ekonomiska utrymme som finns den närmaste tiden.
31
Lönekompensationen för 2005 är två procent, förutom för de verksamheter
som är inriktade på vård och omsorg som har tre procent.
Priskompensationen för 2005 är två procent. Förändringsfaktorn kommer
även 2005 att vara en procent.
För investeringar avsätts totalt åttahundra miljoner kronor för 2005, samma
nivå utgör också planeringsförutsättning för 2006 och 2007.
Socialbidragsramen avskaffas från och med 2005. Istället budgeteras såväl
socialt boende som försörjningsstöd via resursfördelningsmodellen till
stadsdelsnämndernas befolkningsram. För försörjningsstödet gäller samma
regel för hantering av över/underskott som idag. Det betyder att dessa
tillfaller alternativt belastar nämnden upp till motsvarande en procent på
kommunbidraget. Därefter är ansvarsfördelningen 30/70 som tidigare.
För att mildra effekterna av sammanläggningen av socialbidragsramen med
befolkningsramen tillämpas en införanderegel under två år. Det betyder att
effekten av förändringen slår igenom med en tredjedel 2005, med två
tredjedelar 2006 och fullt ut först 2007. Detta gäller såväl positiva som
negativa ramförändringar.
Resursfördelningsmodellen analyseras och utvärderas varje år i samband
med budgetberedningen. Alldeles särskilt noggrann utvärdering måste ske
när nya kriterier införs såsom är fallet med försörjningsstödet.
Vi kommer även fortsättningsvis att pröva vilka delar av kommunens verksamhet som bör vara organiserade i nämndform och vilka som bör vara organiserade i bolagsform. Vi ser detta i första hand som en praktisk fråga som
hänger ihop med vilken verksamhet som bedrivs. Uppdraget och ansvaret
gentemot medborgarna är detsamma oavsett organisationsform. Vi kommer
också att fortsätta pröva vilka av våra bolag vi bör behålla, vilka som behöver förändras och vilka som bör säljas.
32
SÄRSKILDA RAMJUSTERINGAR
SDN Frölunda
Frölunda får utökat kommunbidrag med 2 500 tkr för 2005 för
Kooperatörshuset.
SDN Härlanda
Härlanda får utökat kommunbidrag på resursnämndsramen med 2 929 tkr för
förskoleverksamhet vid Broströmsgården.
SDN Högsbo
Högsbo får utökat kommunbidrag med 5 000 tkr för Hospiceverksamhet.
SDN Linnéstaden
Linnéstaden får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för Kriscentrum för
kvinnor.
SDN Styrsö
Styrsö får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för Bryggor mm.
Byggnadsnämnden, park- och naturnämnden och trafiknämnden
gemensamt
De kommunbidrag som i budget 2001 tillfördes park- och naturnämnden
med 15 000 tkr respektive trafiknämnden med 20 000 tkr, läggs från 2005
tillsammans i ett gemensamt anslag för park- och naturnämnden,
trafiknämnden och byggnadsnämnden för Trygg vacker stad.
Färdtjänstnämnden och trafiknämnden gemensamt
Färdtjänstnämnden och trafiknämnden får ett gemensamt anslag för
genomförande av Kollektivtrafik – även för funktionshindrade,
trafikförsörjningsplan 2005-2010.
Göteborg & Co
Göteborg & Co får ett utökat kommunbidrag med 3 000 tkr för
genomförande av evenemang, bland annat EM i friidrott 2006.
Kommunledningen
Kommunledningen får utökat kommunbidrag med 500 tkr för 2005 för
genomförande av utbildning i enlighet med Synvändan.
33
Kulturnämnden
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 500 tkr för designåret 2005.
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för bidrag till
GöteborgsMusiken.
Park- och naturnämnden
Park- och naturnämnden får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för
driftkonsekvenser av nyinvesteringar.
Park- och naturnämnden får utökad investeringsram med 5 000 tkr för
speciella projekt.
Trafiknämnden
Trafiknämnden får utökat kommunbidrag med 29 000 tkr för kollektivtrafik.
Trafiknämnden får utökad investeringsram med 18 000 tkr för cykelbanor.
34
Ekonomisk sammanställning 2005-2007, Mkr
2005
2006
2007
RESULTATRÄKNING
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Generella statsbidrag o utjämning
Finansiellt netto
Årets resultat
6 093
6 131
6 253
-23 449
-24 292
-25 144
-550
-560
-570
-17 906
-18 721
-19 461
16 346
16 967
17 612
1 819
2 026
2 124
-259
-272
-275
0
0
0
19 500
6 600
26 100
19 800
6 600
26 400
20 100
6 600
26 700
1 856
0
1 856
1 856
0
1 856
1 856
0
1 856
540
400
940
660
300
960
865
200
1 065
14 304
9 000
23 304
14 284
9 300
23 584
14 179
9 600
23 779
26 100
26 400
26 700
7,1%
7,0%
7,0%
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNING OCH SKULDER
Eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättning till pensioner mm
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
SUMMA SKULDER
SUMMA SKULDER, AVSÄTTNING OCH
EGET KAPITAL
Soliditet
35
Ekonomiska ramar 2005-2007, tkr
2005
2006
2007
850 493
961 818
734 613
639 357
507 359
748 313
921 348
628 892
660 165
451 675
423 606
414 939
569 724
796 255
138 784
527 071
813 903
814 113
302 816
639 831
269 660
12 814 735
855 900
974 563
742 712
641 684
516 101
760 962
940 723
636 349
665 886
455 949
429 935
420 619
577 061
801 104
139 708
533 351
824 071
823 056
306 016
648 272
271 591
12 965 613
861 441
987 452
750 949
645 829
525 112
773 768
960 300
644 536
673 389
461 479
436 336
426 388
584 495
808 130
141 435
539 715
836 038
832 156
310 301
656 833
273 566
13 129 648
928 584
934 261
945 259
Stadsdelsnämnder; befolkningsansvar
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Styrsö
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve-Säve
Backa
Kärra-Rödbo
Summa SDN befolkningsansvar
Resursnämndsuppgifter SDN
Nämnder med särskild inriktning
Arkivnämnden
Byggnadsnämnden
Fastighetsnämnden
Färdtjänstnämnden
Idrotts- och föreningsnämnden
Konsumentnämnden
Kulturnämnden
Lokalförsörjningsnämnden
Miljönämnden
Nämnden för MedicHus
Park- och naturnämnden
Servicenämnden
Trafiknämnden
Utbildningsnämnden
Valnämnden
Vuxenutbildningsnämnden
Överförmyndarnämnden
36
12
75
-143
158
215
7
201
-86
35
-30
122
-17
875
1 165
066
614
672
561
156
717
221
766
662
240
781
949
288
558
570
210 202
10 864
12
76
-146
160
217
7
202
-94
36
-34
124
-20
884
1 177
8
206
10
186
371
390
147
308
794
728
851
018
064
009
889
041
214
076
374
973
12
77
-149
161
219
7
204
-102
36
-37
125
-23
892
1 188
308
134
080
748
481
872
755
854
379
849
249
799
881
956
582
208 438
11 082
Ekonomiska ramar 2005-2007, tkr forts
2005
Nämnder med taxefinansierad verksamhet
2006
2007
-
-
Ekonomiska ramar med gemensamt samverkansansvar
50 000
50 000
Gemensamt anslag; SDN
50 000
Trygg vacker stad; Trafiknämnden,
Park- och naturnämnden,
Byggnadsnämnden
37 254
37 856
38 467
Framtidens kollektivtrafik;
Trafiknämnden, Färdtjänstnämnden
11 000
18 000
19 000
10
35
17
53
10
35
17
53
Ekonomiska ramar fastställs genom beslut om taxor och avgifter
Gaturenhållningen
Kretsloppsnämnden
Va-nämnden
-
Ekonomiska ramar för särskilda budgetposter
10 000
Business Region Göteborg AB
35 679
Fastighetsnämnd; transfereringar
17 000
Finansiell samordn inom rehabilitering
53 084
Göteborg & Co Träffpunkt AB
466
Keillers park
282 148
Räddningsförbundet Storgöteborg
26 155
Idrott- o föreningsndn; Studieförbunden
7 245
Överförmyndarnämnd; arvoden
000
679
000
084
470
287 227
26 155
7 245
000
679
000
084
475
292 397
26 155
7 245
Kommunstyrelsens poster:
 Kommunledning
 Personal-/kompetensförsörjning
 Gemensam administrativ service
 Kvalitetsutveckling
 Kommunövergripande avgifter
 Lokalsekretariatet
 Arbetsmarknadspol delegationen
649
150
245
000
731
200
500
184
86
20
15
49
24
56
537
150
245
000
731
200
500
186
86
20
15
49
24
56
381
150
245
000
731
200
500
Ekonomiska ramar för ofördelade medel
2 884
SDN
70 200
Kvalitet i skolan; SDN och UBN
54 000
Förskolan; personal
24 500
Äldreomsorg
63 200
Funktionshinder
25 000
Särskolan
1 000
Jämställdhet
5 000
Idrottshallar
39 132
Hyresmodell
2
93
107
38
89
30
1
15
39
789
600
000
500
000
000
000
000
132
2
93
108
36
90
35
1
15
39
789
600
000
500
800
000
000
000
132
Totalt ekonomiska ramar
199
86
20
15
49
24
56
17 822 373
37
18 122 019
18 317 750
Resursfördelning stadsdelsnämnder 2005
Målgrupp/kriterier
Barn och unga
1-5 år
6-9 år
10-11 år
12-15 år
16-19 år
Barn (1-9) med
förvärvsarbetande eller
studerande förälder
Barnfamiljer med inkomst under
200 tkr/år
Utländska barn (7-15) år
Barn (7-15 år) med föräldrar
med enbart förgymnasial
utbildning
Barn (0-17 år) med ej gift
förälder utan arbete
Barn (0-17 år) med utländskt
medborgarskap
SUMMA BARN OCH UNGA
Antal
25
18
10
21
20
579
697
407
847
820
Vuxna och äldre inkl. funktionshinder
307 247
20-64 år
33 099
65-74 år
14 504
75-79 år
13 082
80-84 år
7 646
85-89 år
3 827
90- år
Ensamboende 75 år och äldre
Funktionshindrade med insatser enl LSS
Ogifta 25-44 år
Personer med
förtidspension/sjukbidrag
Ensamstående män med
långvarigt socialbidragsberoende
Arbetslösa utan ersättning
SUMMA VUXNA OCH ÄLDRE
INKL. FUNKTIONSHINDER
Vikt, kr
64
53
46
65
3
3
9
19
46
98
040
633
162
993
268
299
440
842
685
769
513
tkr
(%) av
målgrupp
1 638 060
1 002 761
480 423
1 441 780
68 041
24,5%
15,0%
7,2%
21,5%
1,0%
328 896
4,9%
198 700
305 221
3,0%
4,6%
327 345
4,9%
725 511
10,8%
181 378
6 698 117
2,7%
100,0%
91
113
142
257
357
376
1 643
1 097
89
876
871
748
513
594
969
605
218
997
1,8%
2,2%
2,7%
5,0%
6,9%
7,3%
31,6%
21,1%
1,7%
733 635
14,1%
160 884
131 633
5 197 543
3,1%
2,5%
100,0%
880 266
FÖRSÖRJNINGSSTÖD
Tillkommer
Grundbelopp för nämndgemensamma kostnader
Begränsningsregel
28 000
10 809
12 814 735
SUMMA TOTALT SDN
38
Resursfördelning resursnämndsuppgift
hemsjukvård 2005
Målgrupp/kriterie
Grundbelopp Styrsö
20-44
45-64
65-74 år*
75-79 år*
80-84 år*
85-89 år*
90- år*
Personer i LSS-kretsen i
ordinärt boende
Personer med förtidspension/
sjukbidrag
Ensamboende över 75 år
Personer över 65 år med låg
inkomst
Summa
Antal
195
112
32
14
12
6
2
013
234
706
009
001
377
175
Vikt, kr
1
1
3
4
26
170
512
023
842
070
604
5
19
16
14
22
19
10
tkr
(%)
400
019
028
732
333
103
575
013
2,2%
8,4%
7,4%
6,3%
9,7%
8,6%
4,4%
2 309
11 461
26 463
11,6%
24 424
25 220
328
1 266
8 021
31 938
3,5%
14,1%
17 902
2 990
53 524
227 149
23,6%
* Exkl personer i äldreboende
Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter 2005-2007
(tkr)
2005
2006
Förskoleverksamhet
Backa Bällskär, spec inst
Nattomsorg
Specialinstitutioner
Specialinstitutioner
Specialinstitutioner
Summa Förskoleverksamhet
5 579
1 381
4 981
5 481
2 929
20 351
5 635
1 395
5 032
5 535
2 958
20 555
5 691
1 409
5 082
5 591
2 988
20 761
Backa
Biskopsgården
Gunnared
Högsbo
Härlanda
Skolverksamhet
Bräcke Östergård
Hyra annexet Önneredsskolan
Rh
Dans- och musikutbildning
Döv- och hörselverksamhet
Ekåsa internatverksamhet
Enh för utredn o specialped
Friluftsskolan
Instrumentförråd
Introduktionsskola
6 370
667
6 531
29 444
6 421
4 432
3 834
326
2 915
6 433
673
6 597
29 739
6 485
4 476
3 872
330
2 877
6 498
680
6 663
30 037
6 550
4 520
3 911
333
2 905
Lundby
Lundby
Backa
Högsbo
Linnéstaden
Linnéstaden
Linnéstaden
Örgryte
Bergsjön
39
2007 SDN
Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter 2005-2007
(tkr)
Lägerskolan
Obligatorisk särskola
Inkluderande skola
Ambulerande lärare
Sjukhusundervisning
Skolbio
Skolhälsovård
Specialped utvecklingsinsatser
Summa Skolverksamhet
Omsorg om äldre och sjuka
Bambergerska/Neuberghska
Bergsjöhöjd/Härskogen
Hospiceverksamhet
HIV-team (Aids-patrull)
Vasahemmet
Summa Omsorg om äldre m fl
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Summa Hemsjukvård
Funktionshinder
Bidrag handikapporg mm
Dalheimers hus
Eldorado
Förvaltarenheten
Koloniverks f utvecklingsstörda
LSS; boende utanför Gbg
Neurologiska pl Å-hemmet
Björkbacken
Neurologiskt centrum
Pers ombud psyk funktionsh
Planering och samordning
Planering och samordning
Planering och samordning
2005
2006
359
363
126 690 127 956
1 500
270
273
359
363
820
828
1 599
1 615
407
412
192 944 193 292
8 826
23 487
31 008
2 424
9 060
74 805
2007 SDN
367
129 236
276
367
837
1 631
415
195 226
8 976
23 887
31 535
2 466
9 214
76 078
9 128
24 293
32 071
2 508
9 370
77 370
37 704
35 885
29 922
30 597
51 073
51 197
50 702
51 214
2 877
2 815
50 887
53 521
3 984
4 190
227 149 229 419
36 244
30 903
51 709
51 726
2 844
54 057
4 232
231 715
15
20
3
2
2
22
11
16
6
1
1
1
40
876
860
107
486
520
094
917
312
859
187
249
249
249
16
21
3
2
2
22
12
17
6
1
1
1
146
215
159
528
563
470
120
318
145
293
270
270
270
16
21
3
2
2
22
12
17
6
1
1
1
421
575
213
572
606
852
326
323
436
400
292
292
292
Frölunda
Högsbo
Högsbo
Lundby
Härlanda
Linnéstaden
Biskopsgården
Högsbo
Centrum
Bergsjön
Högsbo
Majorna
Centrum
Kortedala
Härlanda
Centrum
Högsbo
Styrsö
Lundby
Kärra-Rödbo
Majorna
Majorna
Centrum
Härlanda
Tynnered
Frölunda
Linnéstaden
Högsbo
Högsbo
Linnestaden
Gunnared
Centrum
Älvsborg
Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter 2005-2007
(tkr)
2005
2006
2007 SDN
Planering och samordning
Psykiatriprojekt
Sociala arbetskooperativ
Teckenspråkcentrum
Övrigt inom handikappområdet
Summa Funktionshinder
1 249
1 270
15 070
15 326
3 375
890
898
913
4 623
4 702
131 180 130 868
1 292 Backa
15 587 Majorna
905 Frölunda
929 Majorna
4 782 Majorna
133 095
Individ- och familjeomsorg
Adoptionsrådgivning
Centrum för barns/ungd hälsa
Cityenheten
Dödsboanmälan
Familjerätt
FUNK socialt arbetskooperativ
Höjd kvalitet i arbetet för
hemlösa
IoF, frivilligt socialt arbete
KAST-projektet
KRAMI
Mini-Maria
ungdomsmottagning
Mini-Maria ungdomsteam norr
Narkomanvård
Narkomanvårdsenhet
Info centrum mot droger
Rådgivning, kris och jour
Sociala institutioner
Sociala institutioner
Ungdomsmottagning
Ungdomsmottagning
Stödverks unga brottsoffer
Ungdomsmottagning
Ungdomsmottagning
Ungdomsmottagning
Utvägsprojekt
Summa Individ- o familjeoms
280
285
440
448
8 932
9 084
1 266
1 287
16 685
16 969
194
13 296
13 522
50 154
50 799
645
657
654
666
2 505
2 548
2 216
2 254
2 605
2 442
6 206
6 312
1 754
1 783
25 575
26 010
6 263
6 369
11 683
11 881
4 180
4 251
1 724
1 754
3 000
3 000
3 989
4 056
4 349
4 423
4 572
4 649
1 490
174 657 175 449
290
456
9 238
1 309
17 257
13 752
51 462
668
677
2 591
2 292
2 284
6 420
1 813
26 452
6 477
12 083
4 323
1 784
3 000
4 125
4 498
4 728
177 979
Kultur och fritid
Allégården
Askims sim- och sporthall
Kärra bad och sporthall
Bergums fritidslantgård
Bidrag föreningar
Bidragsgivning
2 495
3 545
6 100
579
930
728
41
2 520
3 581
6 160
585
939
735
Biskopsgården
Biskopsgården
Centrum
Örgryte
Backa
Lundby
Lundby
Lundby
Centrum
Bergsjön
Centrum
Lärjedalen
Högsbo
Kortedala
Centrum
Linnéstaden
Centrum
Linnéstaden
Kortedala
Örgryte
Centrum
Centrum
Tynnered
Biskopsgården
Linnéstaden
2 545 Linnéstaden
3 617 Askim
6 222 Kärra-Rödbo
591 Lärjedalen
948 Tuve-Säve
742 Örgryte
Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter 2005-2007
(tkr)
2005
2006
Hammarbadet
Rannebergsbadet
Lilla Amundön
Blå stället
Frölunda kulturhus o bibliotek
Regionbibliotek
Regionbiblioteket Hisingen
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Summa Kultur och fritid
1 535
2 779
281
6 726
32 968
5 461
7 547
3 609
3 609
4 577
4 239
4 511
92 219
1 550
2 807
284
6 793
33 297
5 515
7 622
3 645
3 645
4 623
4 281
4 556
93 138
1 566 Lärjedalen
2 835 Gunnared
287 Askim
6 862 Gunnared
33 630 Frölunda
5 570 Kortedala
7 698 Lundby
3 682 Gunnared
3 682 Kortedala
4 669 Majorna
4 324 Frölunda
4 602 Backa
94 072
Övrigt
Bryggor mm
Enh för mångkulturell verks
Hörselscreening
Leader+
Plan- och byggfrågor
Samordning Agenda 21
Teknisk verksamhet
Växtkraft
Summa Övrigt
2 552
4 046
444
600
819
2 560
3 705
553
15 279
2 578
4 086
449
600
833
2 585
3 769
562
15 462
2 604 Styrsö
4 127 Frölunda
453 Biskopsgården
- Styrsö
841 Styrsö
2 611 Bergsjön
3 833 Styrsö
572 Biskopsgården
15 041
Summa
resursnämndsuppgifter
928 584 934 261
42
2007 SDN
945 259
Ekonomiska ramar för investeringsutgifter 2005
(tkr)
2005
Stadsdelsnämnder
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Styrsö
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve-Säve
Backa
Kärra-Rödbo
Investeringsramar för nämnder med särskild inriktning
Arkivnämnden
Byggnadsnämnden
Fastighetsnämnden
Färdtjänstnämnden
Idrotts- och föreningsnämnden
Kommunledningen
Konsumentnämnden
Kulturnämnden
Lokalförsörjningsnämnden
Miljönämnden
Nämnden för MedicHus
Park- och naturnämnden
Trafiknämnden
Utbildningsnämnden
Överförmyndarnämnden
Investeringsramar; ej fördelade
Kommungemensamt
Total ram för investeringsutgifter
Investeringsramar för avgiftsfinansierad verksamhet
Va-nämnden
Gaturenhållningen
Servicenämnden
43
1
3
3
1
2
3
3
2
3
1
1
1
2
2
2
3
3
2
1
2
20
2
10
2
2
40
23
13
123
15
400
000
370
225
500
000
200
000
000
525
500
500
000
500
560
000
050
500
800
000
600
800
800
000
500
250
000
150
000
000
490
000
750
000
000
100
498 930
800 000
92 000
6 200
7 000