Handling__99

Miljöpartiet de Grönas förslag till budget 2007 och flerårsplaner 2008-2009 för Göteborgs Stad
Inledning
Kommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument och syftar till att styra utvecklingen av sta
måste flera olika perspektiv beaktas. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna. Götebo
vara vägledande för verksamhetens utveckling samtidigt som personalens möjligheter till delaktighet och engagemang ska
Vi välkomnar naturligtvis alla läsare av vårt förslag till budget för Kommunfullmäktige men vill samtidigt tydliggöra att de
tänkt att vända sig till Göteborgs Stads nämnder och styrelser. De inriktningar och prioriterade mål som beskrivs i denna b
Miljöpartiets förslag får majoritetens stöd alltså konkretiseras och omsättas i praktik av nämnderna och styrelserna.
Miljöpartiets förslag till budget för 2007 är utarbetad enligt modellen för Balanserad styrning. De prioriterade målen har en
hela planperioden om inte annat anges. Måluppfyllelse kan och bör dock eftersträvas snarast möjligt. Revidering av de prio
sker årligen i och med att Kommunfullmäktige tar nytt budgetbeslut.
Valet av verksamhetsform, förvaltning eller bolag, ska inte avgöra graden av följsamhet mot denna budgets inriktningar oc
mål. Samtliga nämnder och styrelser har ansvar för samtliga prioriterade mål. Det innebär att varje nämnd och styrelse ska
värdering av sin roll i arbetet för att uppnå det prioriterade målet.
Budgetens roll är att inom de ekonomiska ramarna och gällande lagstiftning ange Kommunfullmäktiges viktigaste inriktnin
prioriteringar. Detta innebär också att de planer, program, riktlinjer och policies etc. som Kommunfullmäktige har antagit g
underordnade budgeten och har därmed en stödjande funktion.
En tänkt ordning för en nämnd eller styrelses budgetarbete kan se ut på följande sätt:

Med utgångspunkt från Kommunfullmäktiges budget utarbetar och beslutar nämnd/styrelse ett inriktningsdokumen
budgeten. Dokumentet bör innehålla övergripande inriktningar och prioriterade mål. I arbetet med inriktningsdoku
viktigt att aktivt värdera innebörden av fullmäktiges inriktningar och prioriteringar för den egna verksamheten. De
leda till att varje nämnd/styrelse därefter gör sina egna prioriteringar och formuleringar utifrån den egna verksamh
nuläge och förutsättningar. På så sätt säkerställs att inriktningsdokumentet innehåller de mest relevanta målen och

Därefter har nämnd/styrelse möjlighet att delegera utarbetandet av ett budgetförslag till förvaltningen/bolaget. I bu
konkretiseras målen i inriktningsdokumentet ytterligare och aktiviteter för hur måluppfyllelse ska uppnås beskrivs.
behandlas och beslutas av nämnden/styrelsen. På så sätt utgör budgethandlingen länken mellan politik och förvaltn
formella ansvaret alltid ligger hos nämnden/styrelsen.
Inriktningsdokumentet kan med fördel utformas enligt samma struktur som denna budgethandling.
Ansvaret för inriktningsdokumentet kan inte delegeras.
För att kunna arbeta enligt de prioriterade inriktningarna och målen krävs en bred och djup förståelse för vad inriktningarn
betyder. Förståelsen skapar delaktighet och engagemang. Dialogen som styrmedel är en alltför lite använd möjlighet i detta
förankringsarbete. Det behövs ökad dialog för ökad förståelse.
En aktiv samverkan mellan olika nämnder/styrelser är en förutsättning för att kunna åstadkomma helhetssyn och uppnå de
Kommunfullmäktige prioriterade målen. Ansvaret för att hitta former för samverkan är gemensamt för de nämnder/styrelse
uppfyllelsen av målet. Det behövs ökad samverkan för ökad måluppfyllelse.
Varje nämnd och styrelse ansvarar för uppföljning av dels den egna verksamhetens uppdrag som beskrivs i reglemente resp
ägardirektiv och dels Kommunfullmäktiges prioriterade mål. Rapporteringen till Kommunstyrelse och Kommunfullmäktig
resultat och analyser av det egna uppdraget, Kommunfullmäktiges mål och den egna rollen i helheten Göteborgs stad. Rapp
utifrån risk och väsentlighet vilket innebär att det i första hand är särskilt viktiga resultat, utvecklingsområden och händelse
nämnden/styrelsen som ska rapporteras. Rapporteringen ska innehålla dels viktiga mätresultat men framför allt analyser, sl
kommentarer som förklarar varför resultatet ser ut som det gör och vad det betyder för den egna verksamheten och Götebo
helhet.
Läsanvisning
Detta budgetförslag är indelat i fem olika avsnitt. Det första avsnittet omfattar gemensam vision och förhållningssätt för Gö
helhet. De följande avsnitten är indelade utifrån olika perspektiv. Avsnitt två är formulerat ur ett medborgarperspektiv, avs
formulerat ur ett verksamhetsperspektiv, avsnitt fyra är formulerat ur ett personalperspektiv och avsnitt fem är formulerat u
perspektiv. Det är alltså samma perspektiv som återfinns i modellen för Balanserad styrning. Syftet med denna indelning ä
kommunicera viktiga frågor sett ur de olika perspektiven. Budgetförslaget har också en bilaga som överskådligt visar de pr
tillsammans med vissa förtydliganden.
Budgetförslaget innehåller flera olika uttryck och begrepp som syftar till att tydliggöra viktiga budskap. Begreppen är inte
definieras för att användas på ett likartat sätt inom hela Göteborgs Stad. Nedan följer definitionen på några av de centrala b
budgetförslag.
Begrepp
Definition
Vision
Önskvärt framtida tillstånd. Visionen anger ett ideal, ett
tillstånd att sträva efter. Visionen ska tydliggöra varför
organisationen finns till, för vem och vart den är på väg.
Förhållningssätt
Kulturer, värderingar och förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten i det dagliga arbetet. En sorts
sociala trafikregler som alla känner till och bejakar.
Strategier
Strategier anger inriktningen på verksamheten ur ett
övergripande perspektiv. Vilka vägar man väljer för att
förverkliga visionen och målen.
Prioriterade mål
Mål ska vara SMARTA, det vill säga specifika, mätbara,
accepterade, realistiska, tidsatta och ansvarsfördelade.
Prioriterade mål kräver särskilt fokus och kommer att
mätas och följas upp.
Vision och förhållningssätt
Människor i Göteborg har olika förutsättningar att leva ett bra liv. Vår vision är en solidarisk och hållbar stad
där alla behövs och där alla får goda möjligheter att utveckla sina liv. I vår framtida stad ska vi ha vänt segregation till integration.

Med en solidarisk stad menar vi en stad där alla medborgare känner att de fyller en viktig uppgift och
behövs, en stad med ett gemensamt ansvar, engagemang och framtidstro.

Med en hållbar stad menar vi en stad som grundar sin utveckling på att bevara och utveckla det goda i
staden, dess karaktär och identitet utan att hindra framtida generationers förutsättningar.

Med integration menar vi att alla medborgare i Göteborgs Stad är delaktiga och deltar i samhällsbygget.
Alla har ett ansvar för att demokratin och mänskliga rättigheter respekteras i vår stad. Genom att minska
klyftorna och bekämpa segregation i samhället kan vi förkorta vägen till integration.
Strategin för att nå detta framtida tillstånd är att vi förenar de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna
och låter detta förhållningssätt prägla såväl vårt sätt att leda som att genomföra all verksamhet inom
Göteborgs Stad.
Som utgångspunkt för vårt förhållningssätt har vi utgått ifrån begreppet hållbar utveckling – ett begrepp som
Bruntlandkommissionen lanserade och som brukar förklaras som en utveckling som möter dagens behov utan
att hindra framtida generationers möjligheter.
Som bärande utgångspunkt i budgeten står vårt gemensamma synsätt på hållbar utveckling. Detta
förhållningssätt präglar såväl denna budgets alla delar som vårt dagliga politiska arbete i kommunen. Vårt
förhållningssätt utgår ifrån följande tre dimensioner:

Den ekologiska dimensionen/miljön/bärkraften

Den ekonomiska dimensionen/konkurrenskraften

Den sociala dimensionen/människan/medborgarkraften
Jordens resurser är ändliga, allt hänger ihop och människan är en sårbar del av ett känsligt ekologiskt system
där varje art har ett egenvärde. Därför förordar vi försiktighetsprincipen, som innebär att vi måste hantera
naturen, med dess växter och djur, med stor varsamhet och vara ödmjuka inför vår egen ofullständiga
kunskap om alla dess samband.
Vår vision om solidaritet kan inte sluta vid kommungränsen, därför måste vi skapa en hållbar livsstil i
Göteborg som möjliggör global rättvisa.
En sund ekonomi skapar förutsättningar för morgondagens välfärd. Och hållbarhet på miljöområdet är
grundläggande för såväl göteborgarnas som Göteborgssamhällets framtida välbefinnande. Bristerna i den
sociala dimensionen utgör dock ett hot, inte bara mot sammanhållningen i Göteborgssamhället utan också
mot den ekonomiska utvecklingen.
Därför är det viktigt att upprätthålla och stärka utvecklingen inom såväl ekonomi som miljö och parallellt
med det finna former för att vända utvecklingen i den sociala dimensionen. I detta långsiktiga arbete är det
viktigt att betona de inre såväl som de yttre mänskliga behoven. Samtidigt gäller det att undvika
suboptimeringar, det vill säga att identifiera och hantera sådana insatser som visserligen kan vara fruktbara i
ett perspektiv, men kanske än mer motverkar i ett annat.
De tre dimensionerna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Var för sig är de nödvändiga men
inte tillräckliga. Först tillsammans förmår de utrycka hållbarhet. Ekonomin är ett av våra medel för att nå de
sociala och ekologiska målen.
Detta innebär att göteborgaren ska bli bemött som en hel människa. Varje individ måste bli sedd utifrån sin
hela livssituation. Kommunen finns till för göteborgarna och inte tvärtom. De kommunala verksamheterna
ska vara lättillgängliga och serviceinriktade. Stadens verksamhet ska präglas av en helhetssyn som ger
möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett effektivare sätt. För våra framtida utmaningar i en hållbar
utveckling krävs nya och okonventionella lösningar.
GÖTEBORGARNAS BEHOV ÄR VÄGLEDANDE
Göteborgarnas behov ska vara vägledande för utvecklingen av staden och dess verksamheter. Detta kapitel
beskriver det vi vill fokusera på utifrån göteborgarnas perspektiv. Utifrån dessa behov vill vi sedan utveckla
stadens verksamheter i enlighet med vår vision om hållbar utveckling.
Den ekologiska dimensionen
Miljön är en av de grundläggande förutsättningar som sätter ramar för alla våra aktiviteter. Göteborg kan
utvecklas ytterligare när det gäller miljöområdet. Möjligheten för stadens invånare att leva i enlighet med
naturens kretslopp ska eftersträvas. Ambitionen är att säkra morgondagens generationers rätt till en ren och
välmående miljö.
Tillgång till grönområden i stadsdelarna har betydelse för folkhälsan samtidigt som det gör staden vackrare.
Göteborgarna ska ha tillgång till parker och naturområden för att kunna tillgodose sina behov av rekreation
och avkoppling. Stadsnära grönområden är dessutom ovärderliga som hemvist för djur.
Göteborgarna har behov av att kunna förflytta sig i staden. Göteborg ska vara en stad med hög tillgänglighet.
En tillgänglighet som inte enbart rör möjligheten att resa utan även delaktighet i våra verksamheter och att ta
del av vår information.
Inriktningen ska vara att utveckla de för alla göteborgare, totalt sett, effektivaste sätten att ta sig fram i
staden, nämligen att åka spårvagn och buss, att cykla och att gå. Trots anpassningen av kollektivtrafiken
kommer vissa personer ändå att vara i behov av särskilda resor med taxi och anpassade fordon. Den
ekologiska dimensionen är en kombination av vad vi får i form av god miljö, natur, livsmedel med mera samt
av vad vi tar i anspråk av naturen. Övergripande instrument som ganska väl anger hur vi klarar den
ekologiska dimensionen är folkhälsan, den biologiska mångfalden samt göteborgarens ekologiska fotavtryck.
Prioriterade mål:
Miljön ska förbättras i Göteborg genom att resande med kollektivtrafik och cykel ska öka i förhållande till
biltrafiken.
Den ekonomiska dimensionen
Vi sätter den ekologiska balansen och människors och djurs välbefinnande före kortsiktig ekonomisk
vinning. Ekonomisk tillväxt, i konventionell mening, är varken möjlig på sikt eller eftersträvansvärd. Den
enda tillväxt som fungerar långsiktigt är hållbar tillväxt. Det finns ett samband mellan välfärden i Sverige och
andelen individer som har ett jobb att gå till. Satsningar på turism, kultur, ett bra företagsklimat samt en stark
samverkan mellan kommunen, universitetet och näringslivet skapar förutsättningar för fler arbetstillfällen.
När fler jobbar ökar Göteborgs skatteintäkter, och om dessa fördelas solidariskt främjas ökad trygghet i
staden.
Göteborgarna ska ha möjlighet att lära nytt under hela livet. Det ska finnas goda möjligheter att börja om
eller bygga vidare på sin utbildning. Detta oavsett om det gäller att läsa in grundskole- eller
gymnasiekompetens, få sin kompetens validerad, läsa vidare på högskola eller att man deltar i kompetensutveckling på sin arbetsplats.
Arbete är en grundläggande förutsättning för att människor ska ha frihet att forma sina liv som de själva vill
och inte vara beroende av bidrag. Fler människor i arbete är ett nödvändigt mål för att minska de sociala och
ekonomiska klyftorna i samhället. Människors deltagande i arbetslivet har en avgörande betydelse för en
framgångsrik integration. Tempot och kraven i arbetslivet är dock i många fall alltför höga för att vara
hållbara, en kortare arbetstid och möjlighet till friår ger tillfälle till återhämtning och spridning av arbeten.
Arbetslöshet bidrar till utanförskap och otrygghet. Att försörja sig själv är en fråga om människovärde och
egenmakt. Göteborgarna har rätt till ett yttersta nätverk som ska stödja och hjälpa när andra möjligheter är
uttömda. Individens behov av integritet och självbestämmande ska prägla den hjälp som kommunen
tillhandahåller.
Man ska kunna välja olika typer av boende i sin egen stadsdel, därför är det viktigt att det finns
hyreslägenheter, bostadsrätter och småhus i alla stadsdelar. I en tid av bostadsbrist blir det extra
problematiskt för grupper med särskilda behov. För dessa grupper har kommunen ett särskilt ansvar att ordna
boende. Boendet är en del av välfärdspolitiken och göteborgare har rätt till en god bostad. Bostadsbyggandet
ska planeras så att byggnation sker utan att parker, jordbruksmark och grönområden offras.
Prioriterade mål:
Människor vill försörja sig och forma sina egna liv, därför ska arbetslösheten och behovet av
försörjningsstöd minska.
Många medborgare söker bostad, därför ska det byggas 2000 nya bostäder under 2007, varav minst en
fjärdedel ska vara bostäder för unga. Dessa bostäder ska i första hand uppföras på brun mark, till exempel
gamla industriområden.
Den sociala dimensionen
Göteborgarnas upplevelse av trygghet är en fråga om livskvalitet. Våld, hot och kränkande handlingar i alla
dess former ska bekämpas vare sig detta sker i hemmet eller i stadsmiljön. Målet måste vara att staden ska
vara öppen och trygg för alla grupper i samhället under alla tider på dygnet.
Barn och unga har specifika behov. Inriktningen ska vara att tillförsäkra dem deras demokratiska rättigheter,
att bemöta dem med tolerans och respekt och att sätta deras bästa i första rummet.
Alltför många barn saknar trygga uppväxtvillkor i Göteborg. Vuxenvärlden har ett gemensamt ansvar för
barnens tillvaro. Att göra tidiga och förebyggande insatser förbättrar barnens uppväxtvillkor. Detta kan
minska behovet av samhälleliga insatser som annars kan bli nödvändiga när droger och kriminalitet väl blivit
ett faktum.
Barn har behov av såväl pedagogisk miljö som social träning med andra barn. Detta ger dem bättre
möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper i framtida studier. Ambitionen är att kunna tillgodose barns behov
av omvårdnad och kreativt lärande.
Det ska vara roligt att gå i skolan. I Göteborg skiftar barnens förutsättningar till lärande. Unga människors
olika förutsättningar kräver ett varierat utbud av lärandemiljöer. Vägen till kunskap måste utformas efter det
enskilda barnets situation. Olika behov kräver olika resurser. Barn ska ges förutsättningar att lyckas i skolan.
Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är fortfarande en realitet. Ungdomar har behov av en
utbildning som förbereder dem för övergången till vuxenvärlden, en värld som kan bestå av både arbete och
vidare akademiska studier. Ungdomar ska ges förutsättningar att gå ut gymnasiet med godkänt resultat.
Många ungdomar i Göteborg efterfrågar möjligheter att påverka sin vardag. Ungdomar ska ges
förutsättningar till ett självständigt liv. Deras engagemang ska tillvaratas. Ungdomar ska få möjlighet till
inflytande i de verksamheter de brukar.
Dagens äldre är både friskare och piggare än tidigare men att bli gammal innebär ibland att man inte klarar
tillvaron lika självständigt som i yngre dagar. Äldre göteborgare ska ha möjlighet att leva och bo
självständigt under trygga förhållanden och med respekt för självbestämmande och integritet.
Personer med funktionshinder har precis som alla andra göteborgare, unika och individuella behov. Dessa
behov ska tillgodoses med respekt för integritet och självbestämmande och så långt det är möjligt vara
individuellt anpassade till den enskildes behov och önskemål.
Människor med psykiskt funktionshinder har en särskilt utsatt situation. Behovet av vård, boende och
sysselsättning måste ses som en helhet. Brister i någon del leder till att övriga insatser inte kan tillgodogöras.
En rolig och aktiv fritid är en av de viktigaste faktorerna för ett friskt liv. Här spelar idrotten och övriga
föreningslivet en viktig roll. Göteborg har en stor mångfald av föreningar och aktiviteter för medborgarna.
Göteborg är en stad rik på kultur- och nöjesutbud. Barn och vuxna har behov av de värden detta ger.
Göteborgarna ska ha möjlighet att ta del av ett professionellt kulturliv av hög konstnärlig kvalitet.
Medborgarna har behov av kulturella mötesplatser för samtal och reflexion. Mötesplatser och möjligheter till
ett eget skapande främjar den personliga kulturella kompetensen. Det skapar även förståelse för andra
kulturer vilket främjar integrationen i samhället.
Barndomen är den tid då samhället har stora möjligheter att stimulera och utveckla ett kulturintresse hos
individen. Barns erfarenheter från eget skapande fördjupar kunskapen kring de konstnärliga uttrycken och
underlättar också för annan teoretisk inlärning.
Prioriterade mål:
Många barn har behov av social träning i pedagogisk miljö, därför ska antalet platser i förskolan öka.
Unga människor har behov av en bra kunskapsgrund, därför ska andelen elever med godkända betyg öka.
Äldre göteborgare med ett ökat vård- och omsorgsbehov behöver trygghet och inflytande över sin
livssituation, därför ska de äldres inflytande över det kommunala stödet öka.
Äldre göteborgare har behov av mänsklig samvaro, därför ska äldres möjligheter att vistas ute och delta i
sociala aktiviteter öka.
Många människor med psykiska funktionshinder saknar idag arbete och bostad, därför ska antalet
fullvärdiga bostäder och möjligheten till meningsfull sysselsättning öka.
Andelen ungdomar i Göteborg som engagerar sig i föreningslivet och blir ledare ska öka.
Barn har behov av kulturell stimulans och möjligheter till eget skapande, därför ska alla barn i grundskolan
förutom ordinarie undervisning ges plats i kultur- och musikskolans verksamheter.
Barn och ungdomar måste ges lika förutsättningar att ta del av ett kulturutbud som är anpassat efter deras
behov, därför ska alla elever gå på minst en museilektion, en teaterföreställning och en skolbioföreställning
per år.
Göteborgarna har behov av en ren och trygg stad, därför ska nedskräpningen i Göteborg minska.
Varje människa ska må bra och ha möjlighet att utveckla sin potential i enlighet med vår vision. Därför ska
integrationen som den kommer till uttryck i styrkortet för integration öka.
Barn och ungdomar har behov av en lugn och trygg lärandemiljö, därför ska tryggheten i skolan öka.
GÖTEBORGS STADS VERKSAMHETER
Detta kapitel syftar till att beskriva de verksamheter som vi utifrån göteborgarnas behov ser som verktyg för
att uppnå våra ambitioner. Göteborgs Stads verksamheter innefattar naturligtvis fler områden än dem som
beskrivs här. Vi vill här peka ut de strategiska områden och prioriterade mål som är viktigast under 2007.
En förutsättning för hållbar utveckling är en fungerande demokrati. Detta kräver i sin tur att stadens
verksamheter präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Demokratin och dess arbetsformer måste
ständigt erövras och utvecklas. Den ska vara processinriktad för att göra många delaktiga men också kunna
visa beslutskraft när det gäller att lösa människors akuta problem. Vi ska skapa fler medborgardialoger, i stil
med den som gjordes gällande Södra Älvstrandens utveckling. Den civila sektorn och medborgarnas
engagemang är en viktig del i utvecklingen av ett gott samhälle. Vi vill därför underlätta för aktörer inom den
så kallade ”sociala ekonomin” att utvecklas i Göteborg, samt förenkla för medborgarinsatser av olika slag.
Då samhället är, och måste vara, i ständig utveckling är det väsentligt att den offentliga sektorn är öppen och
mottaglig för nya kreativa lösningar.
Gemensamt för Göteborgs Stads verksamheter är ett antal övergripande strategier och inriktningar som ska
prägla allt arbete. Vår vision är att Göteborg ska vara en bra stad att leva och arbeta i. Under det här avsnittet
lyfter vi fram de områden som vi bedömer viktiga för en hållbar utveckling och som är områden vi ser ska
prägla allt arbete i Göteborgs Stad.
Organisationsutveckling
Förtroendet från medborgarna utgör grunden för våra kommunala verksamheter. Medarbetarnas engagemang,
trivsel och möjlighet till delaktighet är avgörande för hur vi lyckas. För att organisationen ska vara
ändamålsenlig och uppfylla de krav och förväntningar som ställs så är ett ständigt ifrågasättande och
nytänkande en förutsättning.
Kvalitetsarbetet rymmer stora möjligheter till fördjupad demokrati och delaktighet. Vår organisation ska hitta
former som underlättar för kommunikation och påverkan. På så sätt blir verksamheterna lärande
organisationer som tar tillvara, vidareutvecklar och ökar de samlade kunskaperna. Det är positivt att de
fackliga organisationerna deltar aktivt i kvalitetsarbetet.
Det exakta antalet stadsdelsnämnder är inte det viktigaste för oss, vårt fokus är att fortsätta utveckla
närdemokratin och förvaltningarnas verksamheter. Stadsdelarna finns närmare människorna, vi vill därför
möjliggöra för SDN-lokala folkomröstningar, direktvalda stadsdelsnämnder samt utveckla stadsdelsbiblioteken till lokala medborgarkontor. Med hjälp av ny teknik ska staden pröva så kallad e-demokrati i
någon eller några stadsdelsnämnder.
Ett utvecklat kvalitetsarbete ger medborgarnas inflytande djupare dimensioner än det begränsade
konsumentperspektivet, där kommunikation med verksamheten inskränker sig till ett val mellan olika
utförare. Genom täta kontakter mellan brukare, anställda och politisk ledning, genom aktiv medverkan av
folkrörelser och anhöriga samt genom gränsöverskridanden mellan olika organisationer med olika huvudmän
uppstår det unika med offentlig verksamhet.
De gemensamma resurserna är begränsade. Den offentliga sektorns möjlighet att utföra sitt uppdrag är att
ständigt söka efter bättre metoder för att uppnå målen. Alla verksamheter måste därför inom sig rymma en
förändringsfaktor. Ett exempel på detta är den kontinuerliga kompetensutveckling som krävs inom i stort sett
alla yrken. Det behövs ett förändringsarbete som möter det nya med förändrad verksamhet och inte bara
lägger till det nya utan att det gamla berörs. Nämndernas ekonomiska förändringskrav på en procent är ett
försök att sätta igång de processer som ska leda till att kvalitet och utveckling går hand i hand. Detta är det
fullt möjligt att arbeta med även i ekonomiskt kärva tider. Att hantera det som ett generellt sparbeting långt
ute i organisationen är inte att ta itu med förändringsarbetet.
Samverkan mellan olika enheter inom en organisation eller samverkan mellan två eller fler organisationer är
en förutsättning för att åstadkomma en helhetssyn och en gemensam bild av hur resurserna bäst ska
användas.
Utifrån Göteborgs Stads personalidé präglas en framgångsrik verksamhet av en öppen och konstruktiv dialog.
Med tydliga mål ökar möjligheten för medarbetarna att se sin del i helheten och därmed också möjligheten
till personligt och gemensamt ansvarstagande. Resultatet av detta mäts bland annat genom kvalitetsfaktorerna
delaktighet, information och ledarskap.
Prioriterade mål:
Medarbetarnas engagemang som det kommer till uttryck i NMI (Nöjd MedarbetarIndex) ska öka.
Mångfaldsarbete
Mångfald i kommunens verksamheter skapar förbättrad service, kreativitet, effektivitet och stärker
demokratin. För oss innefattar begreppet mångfald olikheter beroende på kön, kulturell bakgrund, religiös
tillhörighet, ålder, språk, sexuell läggning, könsidentitet och funktionshinder.
Syftet med mångfaldsarbetet är att ta vara på mångfaldens positiva potential och motverka all diskriminering.
Detta ska göras genom att förändra och utveckla attityder och värderingar så att alla medborgare känner att
de fyller en viktig uppgift och behövs, oavsett olikheter. Planmässigt och kontinuerligt arbete i grupprocesser
och kunskapsöverföring är sätt att göra detta. Göteborgs Stads mångfaldsenhet arbetar konsultativt och
systematiskt gentemot förvaltningar och bolag. Fokus för arbetet ska vara att aktivt stödja det lokala
mångfaldsarbetets vidareutveckling. Detta ska inte bara ske i nämnd eller ledningsgrupp utan nå ut till alla
medarbetare inom respektive organisation. Parallellt sker arbete centralt med bland annat seminarier och
information för att motverka diskriminering. Göteborgs Stad ska stödja antidiskrimineringsbyrån i sitt arbete
att motverka diskrimineringen.
Mångfaldsarbetet ska genomsyra hela Göteborgs Stads samtliga verksamheter. Kommunstyrelsen får i
uppdrag att ta fram ett styrkort för integration för att underlätta och kvalitetssäkra stadens arbete med
integration.
Varje år ska en redogörelse för det integrations- och mångfaldsfrämjande arbetet i Göteborgs stad rapporteras
till Kommunfullmäktige.
Boendesegregationen måste åtgärdas. Nya åtgärder måste sättas in varav blandade boendeformer, t ex
mångfaldshus, kan vara en.
Jämställdhetsarbete
Det finns osynliga mönster som gör att kvinnor generellt har mindre makt, pengar och inflytande än män. Det
gäller att göra dessa mönster synliga och därmed möjliga att förändra. Både kvinnors och mäns behov och
erfarenheter ska tas tillvara och ligga till grund för att skapa nya normer och handlingsmönster.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kunskap. Verksamheterna måste ständigt arbeta med ett
kunskapslyft ifråga om jämtegrering för att skapa förutsättningar för jämställdhet. Kunskap ska omsättas i
praktisk handling för att åstadkomma reella förändringar. För att underlätta detta vill vi inrätta
genuspedagogtjänster som ska hjälpa till att utveckla de olika verksamheterna. Jämställdhetsplanerna ska ha
konkreta mål, ge anvisning om metoder för att uppnå målen och vara lätt att följa upp och utvärdera. Jämställdhetsarbetet ska vara en naturlig del inom alla politikens områden; i formuleringar av mål, i
uppföljningar och i utvärderingar.
Göteborgs Stad ska fortsätta stödja kvinnojourerna och kriscentra för män. Det behövs också fler lägenheter
tillgängliga för skyddat boende.
Göteborgs Stad ska inrätta en årligen återkommande kvinnofridsvecka där annonser, seminarier och möten
anordnas för att medvetandegöra vad som kan göras för att förebygga våldshandlingar mot kvinnor.
I de fall där könssammansättningen i kommunala organ är alltför sned kan könskvotering behöva tillämpas
som ett tillfälligt medel för att nå jämställdhet.
Prioriterade mål:
Jämställdhetsarbetet kräver kunskap som ska omsättas i handling för att åstadkomma förändring, därför ska
förvaltnings- och bolagsledningars samt övriga chefer och nyckelpersoners kunskaper inom området öka.
Folkhälsoarbete
Frågor vinner oftast på att man lyfter blicken från åtgärder och studerar orsakerna. Vi tror att många som mår
dåligt i vårt samhälle gör det på grund av det tempo som vi tvingas leva i, där prylar och status är viktigare än
medmänsklighet och inre ro. En lägre takt i samhällsutvecklingen, arbetslivet och på vår lediga tid gynnar
folkhälsa.
Behovet av förebyggande klassiskt hälsoarbete är också nödvändigt. För att lyckas med ambitionerna i
folkhälsoarbetet måste all kommunal verksamhet genomsyras av ett folkhälsoperspektiv. För att effektivt
förbättra hälsosituationen för göteborgarna måste folkhälsoarbetet bygga på ett lokalt engagemang. I de
lokala folkhälsoråden möjliggörs konstruktivt hälsoarbete över sektorsgränser, mellan myndigheter och föreningar. En bredare samordning mellan de olika aktörerna är en nödvändighet för en fortsatt utveckling inom
detta område.
För att vidareutveckla det lokala hälsoarbetet krävs en kontinuerlig utvärdering av de lokala hälsoråden och
att det finns centralt stöd i övergripande frågor. Strategiska områden för det lokala folkhälsoarbetet är att
sträva efter jämlikhet i hälsa, särskilt riktat mot barn och ungdomar och deras föräldrar. Resurserna till
elevvård/elevhälsa och ungdomsmottagningar ska prioriteras. Den kommersiella reklamen spelar roll för att
cementera könsroller och för att uppmuntra konsumtion av godis, spel, mat och prylar som delvis går stick i
stäv med folkhälsointressen. För att få upplysta konsumenter med en nyanserad bild av vad det innebär att
vara människa, så behövs motvikter till de kommersiella krafterna. Vi förespråkar därför kvoterad
reklamplats på kommunens mark.
Särskild uppmärksamhet måste riktas åt det drogförebyggande arbetet, livsstilsfrågor och trygghet.
Genomgående för folkhälsoarbetet är att både insatser som förbättrar folkhälsan generellt och att särskilt rikta
sig till de grupper som idag har den sämsta hälsan.
Det lokala folkhälsoarbetet ska i första hand vara fokuserat på följande tre områden: kost och fysiska
aktiviteter, tobak, alkohol och droger samt sex- och samlevnad.
För att undvika att personer hamnar i ett socialt och hälsonedbrytande bruk av alkohol, narkotika och spel,
ska Göteborg föra en offensiv politik för att minska tillgången till dessa varor. Stadens representation ska
vara alkoholfri, eller åtminstone inte erbjuda alkohol på skattebetalarnas bekostnad.
Stadsutveckling
På sikt vill vi omdana Göteborg. De barriärer av industri och infrastruktur som idag isolerar många
bostadsområden vill vi bygga bort. För segregationen i Göteborg är inte bara social, den är också rent fysisk.
Vår vision är att skapa radiella boendestråk som ger bättre samhörighet i staden samtidigt som de ekonomiskt
möjliggör en högkvalitativ kollektivtrafik. På samma sätt vill vi samla tyngre industri i stråk så vi minimerar
de boendes exponering för buller och farliga transporter. Även grönområdena ska bli mer sammanhängande
och gå som gröna kilar in mot staden. Närhet och tillgänglighet till grönområden ska vara en förutsättning för
bostadsbyggandet. Det som ska möjliggöra denna utveckling är tillskapandet av Västlänken. Snabbtåg under
jord med anslutande matartrafik ska ersätta behovet av ringleder som sprider ut biltrafiken och hackar sönder
såväl grönområden som boendestråk.
Att i stadsplaneringen motverka segregationen i Göteborg är att verka för jämlikhet och rättvisa. Detta
kommer på sikt även att visa sig genom minskad brottslighet och skadegörelse. När människor agerar
kriminellt och slår sönder är det ofta för att de känner en hopplöshet, att de ändå inte har något att förlora.
Genom att ge alla hoppet om en framtid ger vi dem också något de inte vill förlora.
Gröna stråk som binder samman grönområden är viktigt för att bevara och utveckla den biologiska
mångfalden. Ökad tillgänglighet och ett värnande om grönområden ger göteborgarna en hälsosam miljö
vilket främjar folkhälsan. Detta är viktigt för att minska såväl vårdköer som medicinkonsumtion. För att
ytterligare slå vakt om våra grönområden vill vi att stadens förvaltning av skogs- och jordbruksmark samlas
under Park - och Naturnämnden samt att den i sitt reglemente får ett ansvar att främja den biologiska mångfalden och bevara rekreationsmöjligheterna.
Dessa förändringar kommer att stärka Göteborg som en mänsklig och attraktiv stad. I förlängningen medför
detta att göteborgarna får en bättre och tryggare välfärd.
Göteborg ska bli upplevelsernas stad genom att vi främjar all vår natur och kultur. Upplevelser är i många
fall en form av lyx som inte tär på jordens resurser och som därför har goda förutsättningar att bli
miljövänlig. För att säkerställa denna utveckling vill vi ta fram en miljöplan för turismen. Med denna
inriktning kommer turism- och evenemangsverksamheterna i Göteborg göra staden än mer attraktiv.
Stadsutvecklingen ska främja Göteborg som en kunskapsstad. Det är viktigt att våra universitet och skolor får
möjlighet att utvecklas samtidigt som det måste finnas bostäder till våra studenter. Samverkan mellan
kommunen, högskolan och näringslivet är grunden till den särskilda kunskapskultur som kännetecknar
Göteborg.
Tillgängligheten till Göteborg måste snabbt bli bättre och mer miljövänlig. Luftsituationen är ett av våra
största problem och samtidigt är framkomligheten en avgörande konkurrensfaktor för vårt näringsliv. Vi
anser därför att det är nödvändigt att reglera biltrafiken med trängselavgifter. Försöket i Stockholm visar att
detta är en effektiv metod, både för att få bort köerna och för att minska luftföroreningarna. Det är dessutom
en bra metod för att bättre nyttja den infrastruktur som redan finns. Att anpassa vägnätet för högtrafik anser
vi inte är försvarbart vare sig ekonomiskt, miljömässigt eller hälsomässigt.
Vi vill även öka tillgängligheten till norra älvstranden och stärka hamnen som Nordens logistikcentrum
genom att bygga en ny dubbelspårig hamnbana under jord. Vår målsättning är att byggandet av gång- och
cykelbron mellan City och Norra Älvstranden ska starta under 2007. I detta ligger också lösningen om
finansieringen.
Det är viktigt att vi i framtiden får en större andel kollektivtrafikresande, cyklande och gående i förhållande
till de som reser i biltrafiken. Detta handlar inte bara om luftföroreningar utan även om olycksrisker, buller,
resursanvändning och vettigt nyttjande av stadens yta. Dessa faktorer påverkar samtidigt hur staden ser ut och
upplevs. Ska vi få göteborgarna att trivas och må bättre så måste vi samtidigt aktivt arbeta för att få bort
förfulande och störande inslag i staden. I många fall kan vi underlätta detta genom att bygga så vi minimerar
transportbehovet. Som exempel vill vi omedelbart införa ett tillfälligt stopp för etablering av externhandel
som förutsätter bil. Istället vill vi utveckla de lokala torgen till moderna, välfungerande knutpunkter för
sociala aktiviteter, kommersiell service och goda kommunikationer. Vi behöver en samlad plan för handelns
utbredning och ansvar för samhällsutvecklingen.
Ett hållbart Göteborg är också ett Göteborg där vi minimerar energianvändningen i synnerhet då det handlar
om icke-förnybar energi. Därför ska fjärrvärmenätet byggas och prissättas så det blir fördelaktigt att ansluta
sig. På sikt vill vi se att biobränsle ersätter värmeproduktionen till fjärrvärmen i takt med att oljan tar slut och
raffinaderierna avvecklas. Rutiner och kvalitetssäkring för ett hållbart byggande ska förbättras för både
befintliga och nya byggnader. Företräde i tomtkö och till markanvisningar ska lämnas till dem som avser att
bygga energisnåla och miljövänliga hus.
Alla som vill bo i Göteborg får inte tag i en egen bostad. Därför är bostadsbyggandet viktigt. Inriktningen ska
vara att utveckla de kommunala bostadsbolagen att öka byggandet av hyresrätter för den öppna marknaden, i
synnerhet i områden där dessa saknas. I linje med detta vill vi motverka att fler hyresrätter omvandlas till
bostadsrätter i de mest attraktiva områdena. En stad med blandade bostads- och upplåtelseformer ger också
en mer blandad och integrerad befolkningssammansättning. När barnen från olika sociala grupper går i
samma förskola och skola och lär känna varandra så är detta ett viktigt steg i riktningen att öka
samhörigheten i stadsdelarna.
Genom att i första hand kompletteringsbygga i redan existerande stadsdelar och centra så kan befintlig
infrastruktur utnyttjas. Denna byggnation ska ske på brun mark, dvs. gamla parkeringsplatser och
industritomter m m. I samband med bebyggelsen av dessa ofta förorenade marker sker en marksanering
samtidigt som området blir mer tilltalande rent estetiskt. Det är av störst vikt för folkhälsan att stadens
grönområden bevaras så alla har nära tillgång till ett grönområde. I en del fall är det nödvändigt att tillskapa
nya parker.
Nya bostadsområden måste redan från början byggas med en variation av upplåtelseformer. De ska också ha
en god kollektivtrafik redan vid inflyttningen eftersom det är då som folk avgör hur de ska ta sig till arbetet.
Att dra in en busstation när folk redan har köpt bil och vant sig vid att köra till arbete, förskola, mataffär mm
är ganska verkningslöst. Planeringen av nya bostäder, industrier, parker m m måste ske så anläggandet
främjar visionen om större sammanhängande grönstråk, boendestråk och industristråk.
Vi vill utveckla Heden genom en viss bostadsbyggnation men framför allt till ett grönt kulturområde som
lockar in såväl vuxna som barn. Detta koncept där vi tar bort parkeringsplatser från ytan och nyttjar marken
till grönområden och bostäder bör även tillämpas på fler platser i centrala Göteborg. Infarten till
underjordiska garage bör placeras så att trafiken minimeras.
Många äldre väljer att bo kvar hemma så länge som möjligt. En avgörande
faktor för detta är tillgängligheten och trygghet. Därför måste såväl fordon som hållplatser och vägen till
dessa bli bättre. En större del av väginvesteringarna måste därför satsas på trafiksäkerhet och denna typ av
förebyggande miljöarbete. Vi vill värna trygga och säkra skolvägar för stadens barn och ungdomar.
Linjer med spårväg, stombuss eller expressbuss ska byggas ut. Anropsstyrd
trafik ska så småningom bli allmän kollektivtrafik på platser eller på tider
där resandet är lågt. De människor som har sin arbetsplats i Göteborg och bor långt från centrala Göteborg
måste också få bättre förutsättning att åka kollektivt till sina jobb. För att detta ska bli attraktivt måste vi
skapa en kollektivtrafik som helt enkelt överträffar bilen, vi måste bygga Västlänken.
Vi anser att byggandet av Västlänken, nya tåglinjer under Göteborg, är av största betydelse för att klara
ambitionen om hållbara transporter i framtiden. Men för att satsningen ska kunna lyfta kollektivtrafikresandet
till samma nivå som övriga nordiska storstäder måste även Hisingen ingå i Västlänken. Genom att bygga en
tågtunnel under älven kan både Bohusbanan och hamnbanan kopplas samman med västlänken och nyttjas för
persontransporter.
Genom bättre anpassade fordon och funktionella hållplatser kommer även funktionshindrade att i första hand
kunna åka med tidtabellstyrd kollektivtrafik, vid behov kompletteras med anropsstyrd trafik. Genom en
medveten parkeringspolicy ska kommunen uppmuntra göteborgarna att välja kollektivtrafik, bilpool och
miljöfordon.
Vi vill även främja kollektivtrafiken genom att priset på periodkorten stegvis ska sänkas de närmsta åren. En
extra sänkning görs dessutom på yngre vuxna från 19 till och med 25 år.
Kommunen ska på olika sätt ge incitament för att åka kollektivt och cykla istället för att åka bil. Man bör
finna ekonomisk uppmuntran som riktar sig direkt till den enskilde individen. Frågan är synnerligen
angelägen eftersom varje ny cyklist inte bara medför bättre luft och minskade kostnader för infrastruktur utan
dessutom en friskare medborgare.
Samverkan mellan de planerande, finansierande och utförande parterna ska öka och bli mer effektiva.
Ambitionen bör vara att den som vill bygga ett hus lämnar in en ansökan till staden och får ett svar.
Miljöarbete
Göteborgs Stads verksamheter ska bidra till att göra vår stad till en av världens mest progressiva städer på
miljöområdet. En av förutsättningarna för långsiktig hållbarhet är kunniga och medvetna konsumenter. Det är
en angelägen konsumentpolitisk uppgift att medverka till att människor utvecklar konsumtionsmönster som
är långsiktigt hållbara. Uppsökande verksamheter är viktiga inslag i miljöarbetet. På en föränderlig
energimarknad är det väsentligt att konsumenterna får objektiv information och stöd vad det gäller bästa
energival ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv.
Miljöfrågorna ska integreras i alla verksamheter. Det är vår ambition att varje nämnd och bolag ska utveckla
miljöledningssystem. Detta är en betydelsefull uppgift och vi ser här Agenda 21-samordnarna som viktiga
kunskapslänkar. Inriktningen är att effektivisera vår energi- och materielanvändning samt att finna kloka
lösningar som gynnar såväl ekonomi som miljö.
Göteborgs Stad ska genom sina ekonomiska aktiviteter stimulera de miljöriktiga verksamheter som finns i
vår omvärld. Ett led i detta är grön upphandling och inköp av miljö- och etiskt märkta varor. Inriktningen att
främja en hållbar konsumtion stärks av såväl vårt prioriterade mål att andelen miljömåltider ska öka som vår
ambition att Göteborg ska bli en ”Fair Trade City”. Vi vill dessutom verka för att havets resurser nyttjas på
ett mer ansvarsfullt sätt än idag. Som ett led i att styra bort från ett icke selektivt fiske där hotade arter utsätts
för exploatering och stora delar av fångsten kasseras ska Göteborgs Stad vid upphandling välja miljömärkt
fisk då detta är möjligt. I syfte att minska transportarbetet och höja matkvalitén ska Göteborg i möjligaste
mån upphandla livsmedel som är nyproducerade och säsongsbetonade.
Vår ambition är att skapa ett kretsloppssamhälle. I linje med detta ska vi
minska mängden förbrukade naturresurser och därigenom skapa en långsiktig försörjningstrygghet av
råvaror. Kommunens verksamheter ska vidta de åtgärder som krävs för att höja kompostjord och slam till
kvalitetsnivåer som är accepterade av berörda intressenter. Energilösningar baserade på sol, vind, biobränslen
samt införande av bränsleceller ska uppmuntras. Med ett gasdrivet kraftvärmeverk kan även biogas användas
för produktion av el och värme. Göteborgs investeringar i system för källsortering av avfall ska vidareutvecklas. Det är nödvändigt att finna de tekniska lösningar som på bästa sätt kan tillvarata de källsorterade
fraktionerna.
För att säkerställa den biologiska mångfalden vill vi skydda Lärjeåns dalgång mot all exploatering samt
inrätta flera naturreservat i stadens mest attraktiva parker och grönområden.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur man skapar incitament för energibesparingar i den kommunala
verksamheten.
Prioriterade mål:
El-effektiviteten ska öka.
Förbrukningen av fossila bränslen ska minska.
Andelen miljömåltider som kommunen serverar ska öka.
Resurshushållningen i Göteborg ska öka.
Arbetsmarknadsinsatser
Göteborg ska ha ett dynamiskt och framåtriktat synsätt när det gäller insatser för att stärka sysselsättningen
och motverka arbetslöshet, segregation och utanförskap. Lokala bytesringar kan utgöra grogrund för företagsamhet och bör uppmuntras. Regering och riksdag har det övergripande ansvaret för
arbetsmarknadspolitiken. När kommunen gör insatser för att vägleda arbetslösa till jobb eller utbildning
måste en grundläggande respekt för individen utgöra ett fundament. Man ska stödjas i att söka jobb, men inte
tvingas in i åtgärder man inte önskar. Den kommunala verksamheten fokuserar främst på insatser riktade mot
ungdomar, utrikes födda och funktionshindrade. I Göteborg ska alla ha samma möjligheter att söka och få ett
arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Kommunens arbetsmarknadsinsatser ska fördelas på jämställda
villkor för kvinnor och män.
Ungdomar som inte kommit in på arbetsmarknaden löper stor risk att bli beroende av försörjningsstöd.
Kommunen ska vara tydlig vad gäller statens huvudansvar i att vägleda unga arbetslösa till jobb och egen
försörjning, och ska bistå arbetsförmedlingen utifrån det ansvar som kommunen är ålagt.
Stadens förvaltningar och bolag ska ställa platser för praktik och sommarjobb till förfogande. Dessa ska
tillsammans med utbildningsinsatser i möjligaste mån leda till jobb. De bidrar också till att främja
kommunens framtida rekrytering.
Flyktingar och nyanlända ska ha en arbetsinriktad introduktion och SFI-utbildning där alla berörda
myndigheter samverkar. Målet ska vara egen försörjning. För att nå ett snabbt och effektivt resultat ska
validering av tidigare inhämtad kunskap ingå som en självklar del av introduktionen. Såväl privata som
offentliga arbetsgivare ska knytas till processen.
Arbetsmarknadsåtgärden OSA, offentligt skyddat arbete, fyller en viktig uppgift för människor med
socialmedicinska behov. Åtgärden ska finnas inom så många olika verksamheter som möjligt.
Utbildning
Förskolan och grundskolan ska ge eleverna en stabil grund att stå på, den ska förbereda eleverna för nästa
steg inom utbildningen, för arbetslivet och för livet i övrigt. Därför är det skolans ansvar att ge alla elever
möjligheten att klara de kunskapsmål som ställts upp. Om skolan märker att en elev riskerar att inte nå målen
ska insatser sättas in så tidigt som möjligt. Det gäller i synnerhet elever i behov av särskilt stöd. Skolan ska
vara individuellt anpassad och alla elever ska ha individuella utvecklingsplaner. Det ska också vara möjligt
att genomgå skolan i sin egen takt. Lärandet ska präglas av lust, nyfikenhet och kreativitet.
Barn och ungdomar som lever i miljöer där våld förekommer är en utsatt grupp som ska uppmärksammas
särskilt. Skolan är den verksamhet som först ser tecken på dessa barns och ungdomars utsatta situation.
Skolan och socialtjänsten ska arbeta lösningsfokuserat och förebyggande runt barn i utsatta situationer. Det
förutsätter en betydande ökning av samverkan, samlokalisering och utbyte av tjänster och personal.
Barnen i skolan ska ha daglig fysisk aktivitet, det ger många positiva effekter. Den fysiska kondition man
tillgodogör sig tidigt ger en bra grundkondition för resten av livet och en god fysik underlättar
undervisningen. Skolan och fritidsverksamheterna i stadsdelarna ska arbeta integrerat och också inbjuda
föreningslivet att medverka till att erbjuda eleverna fysiska, kulturella och roliga aktiviteter i skollokalerna
vid skoldagens slut.
Skolan ska vara demokratisk. Eleverna ska ha inflytande över den egna situationen och det egna lärandet.
Fler skolor bör ha styrelser med föräldra- eller elevmajoritet.
Alltför många barn och ungdomar är utsatta för mobbning, diskriminering och utanförskap. Det behövs fler
vuxna som ser och stöttar de elever som har det svårt. Skolan ska också vara tydlig när det gäller
könsmobbning. Kränkande tillmälen och handlingar måste genast uppmärksammas och stoppas.
Skolan ska inom ramen för värdegrundsarbetet öka kunskapen om och motverka odemokratiska tendenser
och rasistiska strömningar i samhället.
Det finns elever i Göteborgs Stad som på grund av bristande kunskaper i svenska har svårt att ta till sig
undervisningen. Det finns ingen anledning till att en elev ska bli underkänd i exempelvis matematik för att
han eller hon har bristande kunskaper i svenska. Undervisning i kärnämnen på modersmålet bör kunna
erbjudas dessa elever.
Vi vill skapa möjligheter för föräldrar att vara hemma med barnen under de första levnadsåren, att låta barnen
vara på familjedaghem eller att ge dem plats på en enskild eller kommunal förskola som passar barnets
behov. Platsbristen i förskolan är en angelägenhet för hela Göteborg som måste lösas gemensamt. Därför är
det nödvändigt med en ökad samverkan och helhetssyn. Förskolan behöver också fler personal.
Fördelningen av pengar till stadsdelsnämnderna för barnomsorg föreslås delas upp i åldrarna 1-3 år och 4-5
år eftersom verksamheten för yngre barn är dyrare än för äldre.
Skolbarnomsorgen är en viktig förebyggande verksamhet och ska i ökad utsträckning attrahera eleverna och
föräldrarna.
De könsroller vi har grundas redan när vi är små barn. Förskolan har ett stort ansvar i att se till att alla barn
behandlas och bemöts lika oavsett vilket kön de har. Alla förskolelärare och lärare ska få fortbildning i genus
och jämställdhet, men också hbt-frågor, miljöundervisning och barnkonventionen.
Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser. Eleverna tillbringas en mycket stor del av sin vakna tid där och
de har rätt till en god arbetsmiljö. Den fysiska miljön i skolan ska vara kreativ, stimulerande och inbjudande
för att skapa trygget och arbetsro. Genom att tillföra extra resurser till grundskolan möjliggörs en stor
satsning på ökad trygghet. Detta gäller såväl tryggheten i klassrum, skolgårdar och korridorer som en social
trygghet för eleverna. Eleverna ska kunna och använda sig av konflikthantering.
Det har skett en oroväckande förändring i ungdomars attityd till alkohol och narkotika. Undervisningen om
alkohol, narkotika och tobak måste därför utvecklas. Det kan med fördel ske i samarbete med föräldrar och
föreningslivet.
Kommunen ska varje år anordna en barn- och ungdomsvecka med fokus på värdegrundsfrågor dit olika
organisationer, exempelvis ”Vägra kallas hora” bjuds in att delta.
Alldeles för många går ur grundskolan utan de kunskaper som krävs för att klara av gymnasieskolan. Skolan
ska hjälpa dessa elever och ge dem en andra chans.
I den kommunala förskolan, skolan och gymnasiet ska det finnas en mångfald av pedagogiska arbetssätt och
idéer. Olika sätt att arbeta passar olika människor. De fristående verksamheterna utgör också ett positivt
inslag som ökar mångfalden.
Det finns fortfarande ett tydligt könsmönster i valet av program i gymnasieskolan. Med fler män i förskolan
och grundskolan och med ett medvetet arbete med att bemöta barn och ungdomar lika oavsett kön, så blir det
naturligt för barnen att både män och kvinnor kan välja yrkesområden inom förskola och grundskola.
Gymnasieskolan ska utbilda eleverna och förbereda dem för övergången till vuxenvärlden, en värld som kan
bestå av både arbete och av vidare akademiska studier.
En kombination av praktik och studier kan hjälpa skoltrötta elever att klara av en gymnasieutbildning. Därför
ska gymnasieskolan arbeta med att ta fram praktikplatser till de elever som behöver det.
De ungdomar som går ur gymnasiet utan godkända betyg eller som avbryter sina gymnasiestudier drabbas
särskilt hårt av arbetslöshet. Göteborgs Stads verksamheter ska hitta samverkansformer med berörda parter
för att hjälpa dessa ungdomar.
Det finns ett tydligt klassmönster i vilka som påbörjar akademiska studier efter gymnasiet. Det är sju gånger
vanligare att barn till tjänstemän studerar vidare än att barn till arbetare gör det. Staten har byggt ut och
skapat fler platser inom universitet och högskola men skolan måste arbeta individuellt med de ungdomar som
vill, men inte vågar, gå vidare till högre studier.
Vuxenutbildningen ska vara en mötesplats för individens och arbetsmarknadens behov. Väl och rätt utbildade
medborgare bidrar till samhället. Genom god branschkännedom ska vuxenutbildningen kunna erbjuda
yrkesutbildningar inom bristyrken likaväl som gymnasieutbildning för att få behörighet till vidare studier.
Vuxenutbildningen ska i samverkan med andra aktörer arbeta för att individen istället för försörjningsstöd
erbjuds studier som kan leda till egenförsörjning.
För nyanlända flyktingar och invandrare ska vuxenutbildningen i samverkan med andra myndigheter snabbt
validera tidigare utbildning och yrkeserfarenheter. Studier i svenska ska kombineras med arbetspraktik. Vid
val av arbetspraktik ska stor vikt tillmätas individens tidigare utbildnings- och yrkeserfarenheter. De som
läser svenska för invandrare kombinerat med kärnämnen bör kunna erbjudas undervisning på sitt modersmål.
Det ska vara enkelt för medborgarna att få studievägledning och annan information om vuxenutbildningens
möjligheter. Med modern teknik och ökad tillgänglighet till handläggare av vuxenutbildning ska denna
kunskap finnas på platser och tider som är anpassade till de sökandes behov. Kursstarter ska ske över hela
året och alla vuxenstuderande ska ha en effektiv studiegång genom att den studerande alltid hamnar på rätt
nivå i sina studier.
Äldreomsorg
Äldreomsorgens insatser ska kännetecknas av respekt och dialog med den enskilde i centrum. De ska vara
inriktade på att minska skillnader mellan kvinnor och män samt mellan socioekonomiska grupper.
Det förebyggande arbetet ska öka och utvecklas. Ett viktigt inslag är den uppsökande verksamheten. Det
förebyggande arbetet med fallskadorna ska öka. Kostens betydelse ska lyftas fram, inte bara i det
förebyggande arbetet utan också i våra verksamheter enligt stadens kostprogram.
När allt fler äldre med stora hjälpbehov bor kvar i det egna hemmet krävs det en utveckling av arbetet med
sociala insatser och trygghet inom hemtjänsten. Flexibiliteten i insatserna ska utvecklas och ett
rehabiliterande arbetssätt ska vara en naturlig del i allt omsorgsarbete. De äldre som beviljats hemtjänst ska
ha större inflytande och kunna välja mellan olika tjänster. Göteborg måste bli bättre på att skapa
bostadsområden där mer tillgängliga bostäder blandas med det ordinarie bostadsutbudet. För många kan
generationsboende, ”55+ hus” eller servicebostad innebära en gemenskap med andra medmänniskor, större
trygghet och meningsfullhet.
Anhöriga ska ha möjlighet till avlösning och det ska finnas olika stödformer utifrån de anhörigas behov. De
anhöriga som utför ett omfattande omvårdnadsarbete ska ha rätt till en kontaktperson och en individuellt
utformad stödplan.
Kunskap ska finnas inom äldreomsorgen när det gäller mäns våld mot kvinnor så att personalen vet hur de
ska agera.
Inriktningen ska vara att organisera verksamheten så att äldre med annat modersmål än svenska får stöd i
vardagen av personal som talar språket och har kulturkompetens. Detta gäller också teckenspråkiga döva.
Vi ska ha en hög flexibilitet inom våra särskilda boenden. Det ska finnas enheter som tillgodoser olika behov
och önskemål, prioriterade områden är demens och psykogeriatriska platser. Den äldre ska ha rätt att välja
äldreboendeplats oberoende av i vilken stadsdel den ligger. Våra boenden ska vara öppna och där det är
möjligt ha aktiviteter för de boende och andra äldre i närområdet, till exempel i samband med måltider och i
form av dagcentraler. Hundar, katter och andra djur kan ingå som en hälsofrämjande i äldreomsorg och
rehabilitering. Vi ska fortsätta att bygga bort flerbäddsrummen. Vården och omsorgen ska vara individuellt
utformad och stärka individens egna resurser. Utevistelse, tillgång till trädgårdar och sociala aktiviteter ska
vara vardagliga inslag på äldreboendena. Den medicinska kompetensen ska säkerställas på varje boende.
Vården i livets slutskede ska ha hög kvalitet.
Äldreomsorgen utvecklas vilket kräver en ökad flexibilitet och att olika verksamhetsformer måste prövas.
Vårdtagare ska inte bli slussad mellan olika vårdgivare. Arbetet ska riktas mot att utveckla en sammanhållen
vård med flexibla insatser där vårdtagaren står i centrum. För att möjliggöra detta krävs en utvecklad
samverkan med främst sjukvården.
Hemsjukvård
Hemsjukvården ska tillhandahålla en kvalitativt säkerställd sjukvård och möjlighet att vårdas i hemmet vid
såväl svåra och krävande sjukdomstillstånd som vid livets slut. Förutsättningen för att nå detta är ett gott
samarbete med hemtjänsten samt länssjukvården och primärvården. För att ytterligare stimulera denna
utveckling ska finansiering och ansvar för hemsjukvården föras över från resursnämndsuppgift till
befolkningsramen.
I övergången från en vårdform till en annan ska brukarna vara delaktiga i planeringen och ha inflytande över
sin egen situation.
Rehabilitering och eftervård behöver samordnas med sjukvården. De rehabiliterande insatserna ska följa
individen så länge som behov finns. Hem-sjukvården behöver ge utökade möjligheter till hembesök av
läkare.
För att uppnå en kvalitativ säkerställd hemsjukvård för psykiskt funktionshindrade måste kompetensen och
insatserna öka. Insatserna för barn med svåra funktionshinder ska särskilt uppmärksammas.
Funktionshinderområdet
Många människor i olika åldrar har någon form av funktionsnedsättning som påverkar deras vardagsliv. För
att delaktighet och jämlikhet ska bli en realitet ska kunskaperna öka hos förtroendevalda och anställda om
levnadsvillkoren för människor med funktionshinder.
Det behövs fler boendealternativ för människor med funktionshinder. Möjligheten att få en egen lägenhet
med stöd och service ska öka. Lokaler för kontaktlägenhet/träffpunkt och personal ska finnas i anslutning till
bostaden eller i närområdet. Genom ökad kompetens och samverkan ska behovet av köpta boendeplatser
utanför Göteborg minska.
Möjligheten till arbete och meningsfull sysselsättning ska öka och en större variation i utbudet behövs över
staden. Ett led i detta är att stödja kooperativ verksamhet. Samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen
och försäkringskassan ska intensifieras för att ge fler arbete och/eller arbetsrehabilitering.
Den enskildes inflytande över sin livssituation och över det kommunala stödets utformning ska öka. Det
gäller inte bara hur beslutade insatser ska utföras utan också delaktighet i vilka insatser som ges. I Göteborg
finns en mångfald i fråga om språk och kulturell bakgrund. Informationen och stödet ska utformas så att det
når dessa grupper. För att öka självständigheten för blinda och synskadade ska Göteborg erbjuda
heminstruktörstjänster.
Kvinnor med funktionshinder har en extra sårbar livssituation när det gäller mäns våld mot kvinnor. Därför
behöver personal inom funktionshinderområdet ökade kunskaper inom området. Jourboende och andra
former av skydd och stöd ska skapas för kvinnor med funktionshinder.
För personer med psykiska funktionshinder ska en helhetssyn gälla vid beviljandet av stödinsatser. En bostad,
ett flexibelt boendestöd, möjligheter till gemenskap, sysselsättning och ett nära samarbete med psykiatrin och
primärvården är insatser som hänger ihop och är beroende av varandra. Brister i någon av dessa delar
försämrar insatserna för övriga delar. Det krävs ökade insatser för att få fram fler fullvärdiga bostäder. Det
behövs även fler mindre träffpunkter och sysselsättning i mer arbetslika former.
Barnperspektivet ska finnas både när det gäller stöd till barn som har anhörig med psykiska funktionshinder
och när det gäller stöd i föräldraskapet.
Individ- och familjeomsorg
En av de viktigaste uppgifterna för vår stad är att ge barn och ungdomar en trygg uppväxt och goda
förutsättningar att utvecklas till självständiga individer. Arbetet ska vara lösningsfokuserat, det ska bygga på
att stärka individernas egna förmågor. Stadens välfärdsarbete har som uppgift att medverka till att utjämna
barns olika levnadsvillkor. Det är en viktig del i arbetet som pågår för att bryta rekryteringen till kriminella
gäng och andra destruktiva mönster. Socialtjänsten måste därför samverka med aktörer såväl inom som
utanför kommunens regi. Det frivilliga sociala arbetet behöver stödjas och utvecklas ytterligare, bland annat
genom en förstärkning av bidragsramen. En av de viktigaste uppgifterna i att ge barn och ungdomar en bra
uppväxt är att engagera föräldrarna. Detta är en investering för framtiden som bidrar till en hållbar utveckling
och för att undvika utslagning och orättvisor.
Stöd till kvinnor och barn som utsätts för hot och våld från män som de har eller haft en nära relation till är
en viktig uppgift för socialtjänsten. För de kvinnor som lever i en mycket utsatt livssituation med till exempel
missbruk eller funktionshinder måste stödet utvecklas.
Även arbetet med det hedersrelaterade förtrycket och våldet mot unga kvinnor kräver fortsatt
metodutveckling och kunskapsöverföringen mellan skola och socialtjänst samt mellan stadsdelarna.
Den boendesociala situationen är fortfarande problematisk för allt för många. För den mest utsatta gruppen
av de hemlösa måste motivationsarbetet utvecklas. Detta kräver nya metoder i den uppsökande verksamheten
samt en fördjupad samverkan mellan inblandade aktörer, samt inte minst utveckla boendet med kompetens
och bemötandefrågor. Barn som lever i familjer med otrygga boendeförhållanden måste särskilt
uppmärksammas.
Mer flexibla och individuella vårdinsatser ska göras både med så kallade hemmaplanslösningar och
fördjupad samverkan med institutionerna. Vårdinsatserna i missbruksvård och ungdomsvård ska vara
evidensbaserade och resultaten kunna följas upp.
Arbetet med att minska andelen personer som får försörjningsstöd ska fortsätta. Det kräver en fortsatt
metodutveckling inom socialtjänsten med ökat klientarbete i fokus. En del individer som på grund av
sjukdom, socialmedicinska besvär eller av annat skäl inte kunnat få jobb, blir lätt ”någon annans bord”. För
att undvika detta vill vi fortsätta utveckla samverkan mellan kommunen, regionen, försäkringskassan och
arbetsförmedlingen inom samordningsförbunden för rehabilitering.
Gruppen ”Unga utanför”, det vill säga de 16-24-åringar som inte studerar, arbetar, aktivt söker arbete eller
har annan känd sysselsättning, har ökat. Detta är inte acceptabelt. Stadens olika aktörer ska arbeta långsiktigt
och samordnat för att nå bästa effekt av de insatser som görs.
Fritid
Göteborg ska ha ett blomstrande och starkt föreningsliv som också främjar jämställdhet, integration och
folkhälsa. Föreningslivet är viktigt för utvecklingen av vårt samhälle. Det är viktigt att det finns goda
kontakter mellan föreningslivet och socialtjänsten. Unga människors möjlighet att etablera sig i arbetslivet
och i samhället i stort, kan underlättas genom folkrörelsernas arbete.
I arbetet med att ge unga en bra start i livet är skola, arbetsförmedling och ibland socialtjänsten viktiga
aktörer, detta samarbete skulle kunna breddas ytterligare med föreningslivet som aktör.
Föreningslivet erbjuder positiva mötesplatser och rekryterar framtidens ledare. Göteborgs Stads stöd ska
utformas i dialog med föreningarna. Speciellt viktigt är det att föreningarna får hjälp med att utveckla sitt
ledarskap.
Ett brett utbud av idrottsmöjligheter är viktigt för att fånga upp olika barns och ungdomars intressen. En
utökning av antalet idrottshallar och spontanidrottsplatser ska tillsammans med en satsning på friidrottsytor
medverka till att alla ungdomar som vill ska få möjlighet till träningstider. För detta krävs att skolorna öppnas
på kvällar och helger vilket med fördel kan göras i samverkan med föreningslivet. Det är viktigt att
fördelningen av tider och lokaler är jämställd och att även yngre kan prioriteras ibland.
Utbyggnaden av konstgräsplaner, ishallar och simhallar ska komplettera utbudet av träningsmöjligheter och
medföra en bättre geografisk fördelning över staden. Detta gäller även ridsporten där såväl anläggningar som
ridvägar ska utvecklas. Ridskolor ska kunna få tillgång till nödvändig mark för sin verksamhet även om de
ligger någorlunda centralt i staden. Fler fritidssatsningar borde ha ekologisk inriktning.
För att öka utbytet mellan generationer bör fritidssatsningarna för barn och ungdomar öppnas upp för deras
föräldrar till självkostnadspris.
Grönområdena i stadsdelarna ska vara lättillgängliga och attraktiva för att erbjuda göteborgarna möjlighet till
rekreation.
För att ett område ska upplevas som attraktivt behöver vi arbeta mer aktivt med att minska nedskräpningen.
Ett skräpigt område upplevs som otryggt. I arbetet med ”Trygg, vacker stad” handlar det om både
attitydförändring såväl som reellt arbete. Nu måste alla förvaltningar och bolag ta en aktiv del i att göra
Göteborg renare och detta arbete ska präglas av helhetssyn och samverkan i genomförandet.
Stadsdelsnämnderna ska medverka i arbetet att skapa öppna mötesplatser för ungdomar. Vi ser stora vinster i
ett samarbete med föreningslivet för att utveckla fritidsgårdarna. En strävan efter ökad integration och
jämställdhet ska genomsyra fritidsgårdarnas dagliga verksamhet. Övergripande för utformningen av
fritidsverksamhet för ungdomar är att den ska präglas av ungdomarnas synpunkter och ge möjlighet till
inflytande och delaktighet.
Ungdomssatsningen, som riktar sig till ungdomar 16-19 år är strategiskt viktig för möjligheterna att utveckla
meningsfulla fritidsaktiviteter. Verksamheterna i Ungdomssatsningen ska präglas av en hög grad av
delaktighet och uppskattning av Göteborgs ungdomar.
Kultur
År 2007 är det barnkulturår. Kommunen ska fortsatt verka för att Göteborg ska vara en bra kulturstad barn
och ungdom. Den pedagogiska verksamheten vid stadens museer och en inriktning mot barn och ungdomar
på teatrar och bibliotek är en viktig del och ska vidareutvecklas i samarbete med Göteborgs skolor och
förskolor. Det förutsätter en bättre samverkan och ett kontaktnät mellan stadsdelarna och stadens
kulturinstitutioner.
Kulturen befinner sig i en dynamisk fas med nya konstformer och nya publikgrupper. För att stimulera och
utveckla intresse hos göteborgarna måste kulturen vara aktuell och nyskapande.
Kulturnämnden ska arbeta konsultativt gentemot stadsdelarna men det lokala kulturlivet är
stadsdelsnämndernas ansvar. De ska ge goda förutsättningar för medborgarna att aktivt ta del av ett kulturliv i
sin närmiljö. Detta kräver en god lokal infrastruktur för kulturen. Lokala kulturbärare av särskilt stor
betydelse är biblioteken, kulturskolan och det lokala kultur- och föreningslivet. Det ska finnas billiga lokaler
att tillgå även för små och fria kulturgrupper.
Kultursamordnarna och stadsdelarnas lokala kulturombud är avgörande för en god förmedling av kultur,
exempelvis för att skolornas kulturengagemang ska kunna utvecklas och växa. Kultur- och musikskolan ger
barnen möjlighet att utöva olika slags konstformer. Utöver ordinarie undervisning ska kultur- och
musikskolan vara tillgänglig för alla barn i Göteborg gratis eller till ett lågt pris. Varje stadsdelsnämnd
ansvarar för att den lokala kultur- och musikskolan är tillgänglig och kan erbjuda barn och ungdomar i
stadsdelen en verksamhet av god kvalitet.
Den stora utmaningen för Göteborgs museer är att bredda sin målgrupp och locka till sig nya besökare. Detta
kräver en utveckling av den pedagogiska och utåtriktade verksamheten samt en medveten och sammanhållen
marknadsföring. I syfte att kunna genomföra utställningar och programverksamhet som är aktuella och som
känns angelägna för publiken att besöka ska institutionerna arbeta efter ledorden samverkan och öppenhet.
Museerna måste stärka sin roll som offentliga mötesplatser i samhället idag. Göteborgs kulturinstitutioner ska
därför öppna upp sig för samarbeten med andra aktörer inom exempelvis kommun, kultur- och föreningsliv.
Museerna ska på sikt ha gratis inträde och som ett steg på vägen dit ska inträdet på ett museum gälla hela året
på alla stadens museum.
Biblioteken är våra mest utnyttjade kulturinstitutioner och har ett stort antal besökare. Program- och
visningsverksamhet samt nya medier gör att biblioteken används på ett nytt sätt och är viktiga offentliga
arenor. Vi vill se ett levande och växande biblioteksväsende för att möta medborgarnas behov och dimensionera det till en ökad efterfrågan. Tillgängligheten ska öka genom generösare öppettider. Ett verktyg för att
definiera vilka behov som finns är biblioteksplanen. Arbetet med att ta fram en biblioteksplan kräver en
tydlig samordning mellan biblioteken på lokal och central nivå. Stadsbiblioteket har uppdraget att samordna
detta arbete.
Myndighetsutövning
Under detta avsnitt vill vi lyfta fram och beskriva den myndighetsroll som kommunen innehar och som i
vissa delar skiljer sig från utvecklingsrollen eller servicerollen.
Göteborgarna har rätt till en rättvis och saklig behandling när de har kontakt med kommunen. Detta är
avgörande för att rättsäkerheten ska upprätthållas. Kommunens myndighetsutövning har en kontrollerande
och ibland en tvingande uppgift. När kommunen uppträder som kontrollmyndighet ska bemötandet vara
professionellt, kompetent och objektivt. Det är av största vikt att göteborgarna vet att de behandlas lika
oavsett var i staden eller i vilken verksamhet de får sitt ärende prövat. Systematiskt kvalitetsarbete är bland
annat därför viktigt. Respekten för den enskilde individen är avgörande för ett bra bemötande.
Göteborgaren ska bli bemött som en hel människa. Varje individ måste bli sedd utifrån sin hela livssituation.
Kommunen finns till för göteborgarna och inte tvärtom.
PERSONAL
Det följande ska läsas mot bakgrund av de av Kommunfullmäktige fastställda Personalidé för Göteborgs
Stad respektive Ledarskapsidé för Göteborgs Stad.
Göteborgs kommun behöver fler medarbetare, samtidigt som det finns många människor som står helt
utanför arbetsmarknaden. Skälen till detta varierar men kommunen behöver dessa medborgare för att klara
rekryteringsbehoven, vilket ställer krav på Göteborgs Stad som arbetsgivare. Det kommer att behövas
validering av tidigare inhämtad kunskap, utbildning, introduktioner och organisationsutveckling för att skapa
det goda arbetet.
Väl så viktigt som att arbeta med rekrytering är att satsa på de redan anställda. Det ska finnas stora
möjligheter till engagemang och delaktighet. Medarbetare som trivs med sitt jobb är också de bästa tänkbara
ambassadörerna för att arbeta i Göteborgs Stad.
Kommunen ska ha ett förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna och ett aktivt samspel med
brukare och invånare för att tillsammans åstadkomma en verksamhet med hög kvalitet.
Arbetsorganisationen ska utformas så att den tar tillvara personalens individuella förutsättningar och
kompetens. Arbetsorganisationens utformning ska också underlätta för personalen att ta ansvar för planering,
genomförande och uppföljning av sitt arbete. Det är viktigt att hitta arbetsformer som skapar attraktiva
arbetsplatser med ett tillåtande klimat och öppenhet att pröva nytt. En arbetsgrupp som fungerar bra har
förmågan att tillvarata de olika erfarenheter som de anställda bär med sig. Det handlar om utbildning och
arbetslivserfarenhet, men också om social, kulturell eller annan kompetens. När kommunens egen
organisation tar sitt fulla ansvar för mångfalden tillgodoses göteborgarnas behov på ett bättre sätt.
Verksamhetsutveckling kräver gott ledarskap. För att skapa en kultur som sätter göteborgarnas behov av god
service i centrum krävs ett aktivt och synligt engagemang från varje ledare, med fokus på uppgiften med
hjälp av en tydligt formulerad vision. Gott ledarskap gör att kvalitetsfrågorna genomsyrar hela organisationen
och möjliggör ett ständigt lärande på alla nivåer, bland annat genom en kontinuerlig kompetensutveckling.
Göteborgs Stad ska aktivt arbeta med att låta människor praktisera på stadens arbetsplatser. Praktikplatser
underlättar för kommunens framtida rekrytering och ger människor yrkeskunskap, arbetslivserfarenhet och en
större möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunens praktikplatser ska vara kvalitetssäkrade
och knytas till god handledning.
Det finns ett stort behov av nya ledare. Ledarförsörjningen kan inte lösas med enbart extern rekrytering.
Därför måste man ständigt arbeta med att identifiera framtida ledare inom den egna organisationen. Stadens
framtida ledare ska ha en jämlik fördelning, både beträffande kön och etnisk bakgrund. Detta kräver en
genomtänkt rekryteringsprocess.
Vi vill inrätta ett ”fasttrack-program”, dit kvinnor, invandrare, funktionshindrade och andra grupper som
historiskt missgynnats vid ledarrekrytering, kan ansöka om deltagande. Deltagarna arbetar kvar på sin
arbetsplats parallellt med ledarutbildningen, och när förvaltningar och bolag kallar till anställningsintervjuer
för ledarpositioner, så ska individer ifrån detta program finnas med bland dem som kallas.
Kontinuerligt återkommande utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar ska vara en självklarhet på våra
arbetsplatser. För att i praktiken kunna utöva ledarskap krävs ständig dialog med de anställda kring frågor om
organisation, kompetensutveckling och omvärldsförändringar. Därför behövs en arbetsorganisation som
möjliggör ett synligt ledarskap. Inom delar av stadens verksamhet är detta ett påtagligt problem som måste
åtgärdas.
Inom Göteborgs Stad förekommer osakliga löneskillnader. Därför krävs en ökad tillämpning av den
fastställda lönepolitiken och nödvändiga löneprioriteringar, framförallt i syfte att förbättra kvinnodominerade
yrkesgruppers lönevillkor. Varje verksamhet i Göteborgs Stad ska se sig själv som en del av den kommunala
helheten.
Varje anställd lägger stor personlig ansträngning för att utföra sitt arbete på ett så bra sätt som möjligt. Därför
är det inte rimligt med de stora löneskillnader vi har i kommunen. Istället lanserar vi en lönemodell där den
högst betalda inom hela kommunen maximalt får ha fyra gånger så hög lön som den heltidsanställde som
tjänar minst.
Huvudprincipen vid tillsättning av tjänster ska vara arbete på heltid eller önskad tjänstgöringsgrad. Ofrivillig
deltid ska minska och på sikt helt försvinna. Även andelen ofrivilliga timanställningar ska minska. Det
förutsätter flexibla arbetstidslösningar, kompetensutveckling utifrån individens och organisationens behov
och flexibla organisatoriska lösningar.
Den höga sjukfrånvaron inom en del av våra verksamheter är ett stort problem, såväl mänskligt som ekonomiskt. För att förebygga sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön ska medarbetare i Göteborgs Stad erbjudas
möjligheter till olika friskvårdsinsatser. En viktig förändring i synsätt är att gå från att förebygga ohälsa, till
att tänka och arbeta hälsofrämjande, där friskvård är ett naturligt inslag. Hälsa definieras då som något mer
och större än frånvaro av sjukdomar. Ett hälsofrämjande arbete är till stora delar en ledarskapsfråga och
därför är det naturligt att detta perspektiv arbetas in i styrdokumenten för personal och ledarskap, liksom att
det finns med i till exempel medarbetarenkäten i Balansen.
Prioriterade mål:
Sjukfrånvaron ska minska.
Ofrivilliga deltids- och timanställningar ska minska.
Rekryteringar till kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en bättre spegling av
befolkningsstrukturen i Göteborg.
EKONOMI
Kraven på offentlig sektor ökar, både från medborgare och från medarbetare. Vi tror på en stark offentlig
sektor och då ska den också kunna leva upp till kraven, de behov och förväntningar som finns. Den får inte
vara dyrare eller ge sämre service än privata alternativ. Vi måste vara minst lika bra både som servicelämnare
och som arbetsgivare. För att kunna klara den utmaningen ska vi arbeta mycket mer med kvalitetsfrågor,
organisationsutveckling, ledarskap, medarbetarskap och frågor kring det goda arbetet. Det är av mycket stor
betydelse att staden i all verksamhet tar ekologiska, sociala och etiska hänsyn, då det på sikt gynnar vårt
samhälle. Kommunen ska använda ekonomiska styrmedel till att uppmuntra ett hållbart beteende hos
göteborgarna, ett exempel på styrmedel är trängselavgifter.
Det är viktigt att hålla greppet om kostnadsutvecklingen och vara vaksam på befolkningsförändringar och
andra omvärldsförändringar som påverkar den kommunala verksamheten. Det förutsätter att alla vi som har
det gemensamma uppdraget att arbeta för göteborgarnas bästa tar ansvar för att vårda ekonomin och arbetar
med kostnadskontroll, noggrann uppföljning och utvärdering.
Budgetens inriktningar och prioriteringar för verksamheten ska tillsammans med de ekonomiska
förutsättningarna säkra en god ekonomisk hushållning i kommunen. Budgeten bygger på en fortsatt
ekonomisk balans och investeringsvolymer som följer den volymtillväxt som är motiverad utifrån kommunens befolkningsförändringar. De angivna kommunbidragsramarna för 2007 utgör också
planeringsförutsättning för resten av planperioden.
Nivån på pris- och lönekompensationen ska avspegla den bedömda kostnadsutvecklingen i samhället i stort
och mer speciellt för kommunal sektor, men också det ekonomiska utrymme som finns den närmaste tiden.
Lönekompensationen för 2007 är två procent, förutom för de verksamheter som är inriktade på vård och
omsorg som har tre procent. Priskompensationen för 2007 är två procent. Förändringsfaktorn kommer även
2007 att vara en procent.
För investeringar avsätts totalt tre miljarder kronor för planperioden, exklusive de samordnade
investeringarna och externfinansierade investeringar. Införandet av en ny modell för beredning och
uppföljning av kommunens investeringar medför att ett fortsatt utvecklingsarbete inom området kommer att
behöva ske under de närmaste åren. Prioriterade områden för kommunens investeringar de närmaste åren är
gång- och cykelbron över älven, fortsatt utbyggnad av förskolan, modernisering och utveckling av
boendeformer för äldre och funktionshindrade, upprustning av skollokaler, utbyggnad av anläggningar för
främjande av folkhälsa och breddidrott samt systematiskt arbete med förbättrad tillgänglighet.
När det gäller den demografiska utvecklingen förtjänar det särskilt att påpekas att följsamhet i
lokalanvändningen är nödvändig för att möta variationerna över tid vad gäller behovet av lokaler för
förskole-, grundskole- samt gymnasieverksamhet. Detta för att inte hamna i en situation med dåligt resursutnyttjande och medföljande onödiga kostnader.
Även när det gäller samordning mellan investeringar och planerat underhåll behöver ett utvecklingsarbete
ske. Denna budget innehåller riktade satsningar på planerat underhåll inom lokalförsörjningsnämndens och
trafiknämndens ansvarsområden. Det behövs därutöver en sammanhållen planering och uppföljning av
underhållsåtgärder även på ett nämndövergripande plan, i samverkan mellan de fastighetsförvaltande
nämnderna och Kommunstyrelsen i dess samordningsroll för lokalförsörjningen. Lokalförsörjningsnämnden
respektive Nämnden för MedicHus ska ha projektledningsansvaret för alla om- och tillbyggnader av lokaler
som de har att förvalta.
Resursfördelningsmodellen analyseras och utvärderas varje år i samband med budgetberedningen. Från och
med 2007 kommer boende för funktionshindrade enligt LSS, personkrets 1 och 2, att behovsbudgeteras via
modellen på ett likartat sätt som sker för de flesta övriga verksamheter.
Vi kommer även fortsättningsvis att pröva vilka delar av kommunens verksamhet som bör vara organiserade
i nämndform och vilka som bör vara organiserade i bolagsform. Vi ser detta i första hand som en praktisk
fråga som hänger ihop med vilken verksamhet som bedrivs. Uppdraget och ansvaret gentemot medborgarna
är detsamma oavsett organisationsform. Vi kommer också att fortsätta pröva vilka av våra bolag vi bör
behålla, vilka som behöver förändras och vilka som bör säljas.
Budgeten anger de övergripande förutsättningarna för en god ekonomisk hushållning och nämnder och
styrelser ska omsätta detta förhållningssätt i praktiken så att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt.
För att förbättra möjligheterna till en långsiktig hushållning med befintliga resurser och för att möta framtida
utmaningar måste de styrprinciper som tillämpas i organisationen vara aktuella och situationsanpassade.
Sedan hösten 2002 har ett utvecklingsarbete gällande gemensam verksamhets-, ekonomi- och
personalrapportering ägt rum i Göteborgs stad. Detta arbete har bland annat bedrivits genom ett projekt –
Rappet – som avslutades i december 2005. I Rappet har en struktur för styrning och ledning i Göteborgs stad
dokumenterats och en ansvarsfördelning beskrivits. Det är mycket viktigt att varje nämnd och styrelse tar vid
där projektet slutade och fortsätter att utveckla formerna för analys och uppföljning inom sina respektive
organisationer, för att på så sätt komplettera arbetet med Rappet med den del som är nämndens eller
styrelsens ansvar.
SÄRSKILDA RAMJUSTERINGAR
Stadsdelsnämnder:
Frölunda
Frölunda får utökat kommunbidrag med 500 tkr till Enheten för mångkulturell verksamhet för en årligt
återkommande rapport till Kommunfullmäktige om det integrations- och mångfaldsfrämjande arbetet i
Göteborgs stad. *
Majorna
Majorna får utökat kommunbidrag med 1 500 tkr för Klubb Vega. *
Majorna får utökat kommunbidrag med 2 000 tkr för Brukarstödscentrum. *
Nämnder med särskild inriktning:
Idrotts- och föreningsnämnden
Idrotts- och föreningsnämnden får utökat kommunbidrag med 10 000 tkr per år under 2007 och 2008 för
anläggningsstöd till ridsporten. *
Idrotts- och föreningsnämnden får utökat kommunbidrag med 6 600 tkr för att höja aktivitetsstödet. *
Idrotts- och föreningsnämnden får utökat kommunbidrag med sammanlagt 15 500 tkr för drift av Ruddalens
isrink, sporthallarna vid Sandeklevskolan, Lillekärrskolan och Trulsegårdsskolan, samt Centrum för
handikappidrott och omklädningsbyggnad vid konstgräsplaner, båda på Kviberg. *
Kulturnämnden
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 6 000 tkr för kultur- och musikskolan. *
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 500 tkr för 2007 för barnkulturåret. *
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 300 tkr för 2007 för biblioteksplan. *
Lokalförsörjningsnämnden
Lokalförsörjningsnämnden får utökat kommunbidrag med 60 000 tkr för planerat underhåll. *
Park- och naturnämnden
Park- och naturnämnden får utökat kommunbidrag med 2 000 tkr för utökat driftsansvar då nya områden
tillkommit att förvalta. *
Park- och naturnämnden får utökad investeringsram med 10 000 tkr per år 2007 och 2008 för utbyggnad av
ridvägar. *
Trafiknämnden
Trafiknämnden får utökat kommunbidrag med 15 800 tkr för viss ungdomsrabatt för personer till och med 25
år. *
Trafiknämnden får utökat kommunbidrag med 55 000 tkr för höjd kvalitet och realt oförändrad taxa i
kollektivtrafiken. *
Trafiknämnden får utökat kommunbidrag med 50 000 tkr för 2007 och ytterligare 50 000 tkr för 2008 för
sänkning av priset på periodkorten inom Göteborgs kollektivtrafik.
Trafiknämnden får utökat kommunbidrag med 50 000 tkr för planerat underhåll. *
Trafiknämnden får utökad investeringsram med 25 000 tkr för utbyggnad av cykelbanor. *
Sociala resursnämnden/Resursnämndsuppgift ’Frivilligt socialt arbete’
Sociala resursnämnden/Resursnämndsuppgift ’Frivilligt socialt arbete’ får utökat kommunbidrag med 10 000
tkr för IoF, frivilligt socialt arbete. *
Utbildningsnämnden
Utbildningsnämnden får utökat kommunbidrag med 2 000 tkr för jämställdhetsgrupper. *
Kommunstyrelsens poster:
Arbetsmarknadsinsatser
Arbetsmarknadsinsatser får utökat kommunbidrag med 2 000 tkr för arbetsplatser för funktionshindrade. *
Kommunledning
Kommunledning får utökat kommunbidrag med 1 500 tkr för miljökvalitetsmål för 2007-2009. *
Kommunledning får utökat kommunbidrag med 3 000 tkr för e-demokratiprojekt i någon eller några
stadsdelsnämnder.
Kommunledning får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för årligt återkommande barn- och ungdomsvecka
med fokus på värdegrundsfrågor.
Kommunövergripande avgifter överförs till finansförvaltningen. *
* Budgetprioritering gemensamt med Socialdemokraterna.
Ekonomisk sammanställning 2007-2009, Mkr
2007
2008
2009
RESULTATRÄKNING
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
6 403
-25 721
-620
6 417
-26 566
-640
6 304
-27 345
-660
Verksamhetens nettokostnader
-19 938
-20 789
-21 701
20 104
21 218
22 138
Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning m m
2007
-166
2008
-179
2009
-187
0
250
250
29 400
7 200
36 600
31 200
7 200
38 400
33 000
7 200
40 200
Eget kapital
Årets resultat
SUMMA EGET KAPITAL
Avsättning till pensioner m m
SUMMA AVSÄTTNINGAR
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
SUMMA SKULDER
SUMMA EGET KAPITAL,
5 248
0
5 248
900
900
21 450
9 002
30 452
5 248
250
5 498
1 030
1 030
22 650
9 222
31 872
5 498
250
5 748
1 150
1 150
24 100
9 202
33 302
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
36 600
38 400
40 200
Finansiellt netto
Årets resultat
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Ekonomiska ramar, tkr
2007
Stadsdelsnämnder; befolkningsansvar
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Styrsö
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve-Säve
Backa
Kärra-Rödbo
Summa SDN befolkningsansvar
Resursnämndsuppgifter SDN
Nämnder med särskild inriktning
Byggnadsnämnden
Fastighetsnämnden
Färdtjänstnämnden
Idrotts- och föreningsnämnden
Konsumentnämnden
Kulturnämnden
Lokalförsörjningsnämnden
Miljönämnden
Nämnden för MedicHus
Park- och naturnämnden
Sociala resursnämnden
Trafiknämnden
Utbildningsnämnden
Valnämnden
Vuxenutbildningsnämnden
Överförmyndarnämnden
897 579
1 060 395
821 114
695 876
576 976
838 087
1 069 414
699 137
729 892
516 199
481 671
474 658
653 108
899 801
154 405
604 726
895 519
927 188
335 799
712 430
311 652
14 355 626
525 893
71 929
-188 485
161 589
243 735
7 863
218 759
-93 603
36 975
-69 099
124 076
225 278
1 039 471
1 368 120
832
352 418
12 039
2007
Nämnder med taxefinansierad verksamhet
Ekonomiska ramar fastställs genom beslut om taxor och
avgifter
Kretsloppsnämnden
Va-nämnden
-
Ekonomiska ramar, tkr
Ekonomiska ramar med gemensamt samverkansansvar
Gemensamt anslag;
Stadsdelsnämnderna
50 000
Expansion inom funktionshinderområdet avseende LSS
personkrets 1 och 2;
Resursnämnderna Backa, Centrum, Gunnared och Älvsborg
32 000
Trygg vacker stad;
Trafiknämnden, Park- och naturnämnden och
Byggnadsnämnden
38 467
Framtidens kollektivtrafik;
Trafiknämnden och Färdtjänstnämnden
19 000
Ekonomiska ramar för särskilda budgetposter
Arkivnämnden
Fastighetsnämnden; transfereringar
Göteborg & Co Träffpunkt AB
Idrotts och föreningsnämnden; studieförbunden
Keillers park
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
Överförmyndarnämnden; arvoden
13 145
43 815
48 084
26 155
463
260 608
7 245
Kommunstyrelsens poster:
Arbetsmarknadsinsatser
Kommunledning
Lokalsekretariatet
Personal-/kompetensförsörjning
51 000
243 327
24 200
67 145
Totalt ekonomiska ramar
19 318 070
Resursfördelning stadsdelsnämnder 2007
Målgrupp/kriterier
Barn och unga
1-3 år
4-5 år
6-9 år
10-11 år
12-15 år
16-19 år
Barn (1-9) med
förvärvsarbetande eller
studerande förälder
Barnfamiljer med inkomst under
200 tkr/år
Utländska barn (7-15) år
Barn (7-15 år) med föräldrar
med enbart förgymnasial
utbildning
Barn (0-17 år) med ej gift
förälder utan arbete
Barn (0-17 år) med utländskt
medborgarskap
SUMMA BARN OCH UNGA
Antal
16 967
9 896
18 286
9 278
21 108
22 436
Vikt, kr
tkr
(%) av
målgrup
p
69 106 1 172 542
60 534 599 032
53 498 978 242
49 904 463 027
71 256 1 504 102
3 373
75 675
16,3%
8,3%
13,6%
6,4%
20,9%
1,0%
587 363
8,1%
219 623
316 063
3,0%
4,4%
345 484
4,8%
761 888
10,6%
190 472
7 213 513
2,6%
100,0%
Vuxna och äldre inkl. funktionshinder
20-64 år
314 249
613 192 705
65-74 år
33 587
1 096
36 815
75-79 år
14 042
11 787 165 512
80-84 år
12 097
25 099 303 626
85-89 år
8 308
53 244 442 355
90- år
3 919 110 001 431 089
Ensamboende 75 år och äldre
1 945 881
Funktionshindrade med insatser enl LSS
1 297 152
Ogifta 25-44 år
106 872
Personer med sjuk/aktivitetsersättning
938 672
Ensamstående män med
långvarigt socialbidragsberoende
172 610
Arbetslösa utan ersättning
141 226
SUMMA VUXNA OCH
ÄLDRE INKL.
6 174 515
FUNKTIONSHINDER
FÖRSÖRJNINGSSTÖD
912 976
Tillkommer
Grundbelopp för nämndgemensamma kostnader
29 659
Begränsningsregel
24 963
SUMMA TOTALT SDN
14 355 626
3,1%
0,6%
2,7%
4,9%
7,2%
7,0%
31,5%
21,0%
1,7%
15,2%
2,8%
2,3%
100,0%
Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter, tkr
2007
Barn och unga
Backa Bällskär, specialinstitution
Bräcke Östergård
Dans- och musikutbildning
Döv- och hörselverksamhet
Ekåsa internatverksamhet
Enheten för utredning och specialpedagogik
Friluftsskolan
Instrumentförråd
Introduktionsskola
Lägerskolan
Nattomsorg
Obligatorisk särskola
Sjukhusundervisning
Skolbio
Skolhälsovård
Specialinstitutioner
Specialinstitutioner
Specialinstitutioner
Specialpedagogiska utvecklingsinsatser
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Vuxna och äldre inklusive funktionshinder
Aktivitetshus
Aktivitetshus
Aktivitetshus
Aktivitetshus
Aktivitetshus
Aktivitetshus
Bidrag handikapporganisationer mm
Björkbacken
Dalheimers hus
Dödsboanmälan
Eldorado
Förvaltarenheten
Hospiceverksamhet
Koloniverksamhet för utvecklingsstörda
LSS; boende utanför Gbg
5 691
9 137
6 663
28 364
6 550
4 520
3 911
333
2 905
367
1 409
134 461
1169
837
1 631
5 082
5 091
2 988
415
3 682
3 682
4 669
4 324
4 602
1 756
1 977
1 765
4 344
2 781
4 686
20 938
323
21 638
1 309
3 213
2 979
32 071
2 606
22 852
SDN
Backa
Lundby
Backa
Högsbo
Linnéstaden
Linnéstaden
Linnéstaden
Örgryte
Bergsjön
Frölunda
Biskopsgården
Högsbo
Härlanda
Linnéstaden
Biskopsgården
Gunnared
Högsbo
Härlanda
Högsbo
Gunnared
Kortedala
Majorna
Frölunda
Backa
Gunnared
Kortedala
Härlanda
Centrum
Tynnered
Lundby
Majorna
Högsbo
Majorna
Örgryte
Centrum
Härlanda
Högsbo
Tynnered
Frölunda
Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter, tkr
2007
SDN
Neurologiska platser Å-hemmet
Neurologiskt centrum
Personliga ombud psykiskt funktionshindrade
Planering och samordning
Planering och samordning
Planering och samordning
Planering och samordning
Psykiatriprojekt
Sociala arbetskooperativ
Teckenspråkcentrum
Övrigt inom handikappområdet
12 326
17 597
6 400
1 322
1 322
1 322
1 322
16 604
3 305
929
4 812
Linnéstaden
Högsbo
Linnestaden
Gunnared
Centrum
Älvsborg
Backa
Majorna
Frölunda
Majorna
Majorna
Kultur och fritid
Allégården
Askims sim- och sporthall
Bergums fritidslantgård
Bidrag föreningar
Bidragsgivning
Blå stället
Frölunda kulturhus och bibliotek
Hammarbadet
Kärra bad och sporthall
Lilla Amundön
Rannebergsbadet
Regionbibliotek
Regionbiblioteket Hisingen
2 545
3 617
591
948
742
7 973
33 590
1 566
6 222
287
2 835
5 570
7 698
Linnéstaden
Askim
Lärjedalen
Tuve-Säve
Örgryte
Gunnared
Frölunda
Lärjedalen
Kärra-Rödbo
Askim
Gunnared
Kortedala
Lundby
Övrigt
Bryggor mm
Enheten för mångkulturell verksamhet
Leader+
Plan- och byggfrågor
Samordning Agenda 21
Teknisk verksamhet
Växtkraft
Summa resursnämndsuppgifter
3 289
5 031
600
841
2 611
3 783
572
525 893
Styrsö
Frölunda
Styrsö
Styrsö
Bergsjön
Styrsö
Biskopsgården
Bilaga Prioriterade mål och vissa förtydliganden

Miljön ska förbättras i Göteborg
genom att resande med
kollektivtrafik och cykel ska öka i
förhållande till biltrafiken.

Människor vill försörja sig och
forma sina egna liv, därför ska
arbetslösheten och behovet av
försörjningsstöd minska.

Många medborgare söker bostad,
därför ska det byggas 2000 nya
bostäder under 2007, varav minst en
fjärdedel ska vara bostäder för unga.
Dessa bostäder ska i första hand
uppföras på brun mark, till exempel
gamla industriområden.

Många barn har behov av social
träning i pedagogisk miljö, därför
ska antalet platser i förskolan öka.

Unga människor har behov av en bra
kunskapsgrund, därför ska andelen
elever med godkända betyg öka.

Äldre göteborgare med ett ökat vårdoch omsorgsbehov behöver trygghet
och inflytande över sin livssituation,
därför ska de äldres inflytande över
det kommunala stödet öka.

Äldre göteborgare har behov av
mänsklig samvaro, därför ska äldres
möjligheter att vistas ute och delta i
sociala aktiviteter öka.

Många människor med psykiska
funktionshinder saknar idag arbete
och bostad, därför ska antalet
fullvärdiga bostäder och möjligheten
till meningsfull sysselsättning öka.

Andelen ungdomar i Göteborg som
engagerar sig i föreningslivet och
blir ledare ska öka.

Barn har behov av kulturell
stimulans och möjligheter till eget
skapande, därför ska alla barn i
grundskolan förutom ordinarie
undervisning ges plats i kultur- och
musikskolans verksamheter.

Barn och ungdomar måste ges lika
förutsättningar att ta del av ett
kulturutbud som är anpassat efter
deras behov, därför ska alla elever
gå på minst en museilektion, en
teaterföreställning och en
skolbioföreställning per år.

Göteborgarna har behov av en ren
och trygg stad, därför ska
nedskräpningen i Göteborg minska.

Barn och ungdomar har behov av en
lugn och trygg lärandemiljö, därför
ska tryggheten i skolan öka.

Varje människa ska kunna må bra
och ha möjlighet att utveckla sin
potential i enlighet med vår vision.
Därför ska integrationen som den
kommer till uttryck i styrkortet om
integration öka.
Styrkortet ska innehålla kvalitetsfaktorer
som avspeglar graden av integration i
Göteborg. Resultatet av uppdraget som ges
Kommunstyrelsen får visa vad som ska
ingå i styrkortet, men rimliga områden är
till exempel boende, arbete, folkhälsa,
mellanmänskliga kontakter, makt och
diskriminering.

Medarbetarnas engagemang som det
kommer till uttryck i NMI (Nöjd
MedarbetarIndex) ska öka.
Det är inte hela NMI som är fokus för
detta mål, utan just de delar som berör
medarbetarnas engagemang. Framför allt
är det kvalitetsfaktorn ”Delaktig-
Detta mål består av två delar: Dels vill vi
allmänt öka andelen ungdomar som
engagerar sig i föreningslivet. Dessutom
vill vi att andelen ungdomar som blir
ledare ska öka.
het/Påverkan” som avses.

Jämställdhetsarbetet kräver kunskap
som ska omsättas i handling för att
åstadkomma förändring, därför ska
förvaltnings- och bolagsledningars
samt övriga chefer och nyckelpersoners kunskaper inom området
öka.

El-effektiviteten ska öka.
Elförbrukningen i KWh ska här ses i
relation till den verksamhet som bedrivs.
För att det inte ska uppstå målkonflikter
med effektivt lokalutnyttjande eller
kvalitetshöjande åtgärder i verksamheten
bör elförbrukningen relateras till
verksamhetens ekonomiska omsättning.
Enhet: KWh/kr

Förbrukningen av fossila bränslen
ska minska.
Mängden fossila bränslen bör mätas i
kolekvivalenter. För att kunna jämföra
bensin med kol, naturgas, diesel mm bör
man ta fasta på kolinnehållet i dessa
bränslen. Man bör även lägga till generella
förluster för spill, förädling och transporter
av bränslet till tankstället. För naturgas är
dessa ca 1 % och för bensin och diesel ca 7
%.
Enhet: Kg Kol

Andelen miljömåltider som
kommunen serverar ska öka.
Andelen miljömåltider ska ses som
inköpspriset för de ekologiska livsmedlen i
förhållande till inköpspriset för alla
livsmedel.
Enhet Kr/Kr

Resurshushållningen i Göteborg ska
öka.
Målet redovisas med flera mätetal eller
delmål som beskriver avfallsflöde och
deponering enligt EU:s avfallstrappa.
Nedskräpningen – i ton uppmätt
omhändertaget skräp.
Mängden avfall ska minska – I ton
insamlat avfall.
Andelen återanvänt avfall ska öka – I ton
återanvänt avfall.
Andelen återvunnet materiel ska öka – I
ton återvunnet materiel oavsett begränsad
användbarhet.
Andelen återvunnen energi ska öka – Mäts
i försåld mängd energi baserat på ett
fixpris så jämförelser kan göras från år till
år utan att prisändringar påverkar.
Mängden deponerat materiel ska minska –
Mäts i antal ton deponerat avfall. Gäller
alla former av deponerat avfall, även
förorenade muddermassor.

Sjukfrånvaron ska minska.

Ofrivilliga deltids- och
timanställningar ska minska.

Rekryteringar till kommunens
verksamheter på alla nivåer ska
bidra till en bättre spegling av
befolkningsstrukturen i Göteborg.
Fokus med det här målet är att personalen
ska avspegla befolkningen utifrån
budgetens breda definition av mångfald.