Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiets
förslag till budget 2006
och flerårsplaner 2007-2008 för Göteborgs Stad
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning ...........................................................................................1
Läsanvisning ....................................................................................3
Vision och förhållningssätt .............................................................4
GÖTEBORGARNAS BEHOV ÄR VÄGLEDANDE ............................6
GÖTEBORGS STADS VERKSAMHETER ...................................... 10
PERSONAL ..................................................................................... 25
EKONOMI........................................................................................ 27
Inledning
Kommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument och syftar till att styra utvecklingen av staden. I styrningen måste
flera olika perspektiv beaktas. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de
ekonomiska förutsättningarna. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för
verksamhetens utveckling samtidigt som personalens möjligheter till
delaktighet och engagemang ska tillgodoses.
Vi välkomnar naturligtvis alla läsare av kommunfullmäktiges budget men
vill samtidigt tydliggöra att den i första hand vänder sig till Göteborgs Stads
nämnder och styrelser. De inriktningar och prioriterade mål som beskrivs i
denna budget ska alltså konkretiseras och omsättas i praktik av nämnderna
och styrelserna.
Budget 2006 är utarbetad enligt modellen för Balanserad styrning. De prioriterade målen har en tidshorisont över hela planperioden om inte annat anges.
Måluppfyllelse kan och bör dock eftersträvas snarast möjligt. Revidering av
de prioriterade målen sker årligen i och med att kommunfullmäktige tar nytt
budgetbeslut.
Budgetens roll är att inom de ekonomiska ramarna och gällande lagstiftning
ange kommunfullmäktiges viktigaste inriktningar och prioriteringar. Detta
innebär också att de planer, program, riktlinjer och policies etc som kommunfullmäktige har antagit genom åren är underordnade budgeten och har
därmed en stödjande funktion.
En tänkt ordning för en nämnd eller styrelses budgetarbete kan se ut på följande sätt:
Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget utarbetar och
beslutar nämnd/styrelse ett inriktningsdokument för den egna budgeten. Det bör innehålla övergripande inriktningar och prioriterade
mål. Inriktningsdokumentet kan med fördel utformas enligt samma
struktur som denna budgethandling. Ansvaret för inriktningsdokumentet kan inte delegeras.
Därefter har nämnd/styrelse möjlighet att delegera utarbetandet av
ett budgetförslag till förvaltningen/bolaget. I budgetförslaget konkretiseras målen i inriktningsdokumentet ytterligare och aktiviteter för
hur måluppfyllelse ska uppnås beskrivs. Budgetförslaget behandlas
och beslutas av nämnden/styrelsen. På så sätt utgör budgethandlingen länken mellan politik och förvaltning, även om det formella
ansvaret alltid ligger hos nämnden/styrelsen.
Varje nämnd och styrelse ansvarar för uppföljning av dels den egna budgeten och dels kommunfullmäktiges prioriterade mål. Rapportering till
kommunstyrelse och kommunfullmäktige ska därför ske med resultat och
analyser utifrån kommunfullmäktiges mål.
Valet av verksamhetsform, förvaltning eller bolag, ska inte avgöra graden av
följsamhet mot denna budgets inriktningar och prioriterade mål. Samtliga
nämnder och styrelser har ansvar för samtliga prioriterade mål. Det innebär
att varje nämnd och styrelse ska göra en egen värdering av sin roll i arbetet
för att uppnå det prioriterade målet.
Arbetet med uppföljning, utvärdering och analys måste utvecklas. Nödvändiga verktyg och relevanta kunskaper behövs för att kunna kommunicera
kring resultaten och för att kunna formulera målen för verksamheten.
Kontakten måste också, på alla plan, förbättras mellan olika delar av
Göteborgs Stads organisation. Dialogen som styrmedel är en alltför lite
använd möjlighet. Ansvaret för att hitta kontaktytor och arenor för dialog är
gemensamt för den politiska ledningen och förvaltnings- eller bolagsledningen i respektive organisation.
Läsanvisning
Denna budget är indelad i fem olika avsnitt. Det första avsnittet omfattar
gemensam vision och förhållningssätt för Göteborgs Stad som helhet. De
följande avsnitten är indelade utifrån olika perspektiv. Avsnitt två är formulerat ur ett medborgarperspektiv, avsnitt tre är formulerat ur ett verksamhetsperspektiv, avsnitt fyra är formulerat ur ett personalperspektiv och avsnitt
fem är formulerat ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är alltså samma perspektiv som återfinns i modellen för Balanserad styrning. Syftet med denna
indelning är att tydligare kommunicera viktiga frågor sett ur de olika perspektiven.
Budgeten innehåller flera olika uttryck och begrepp som syftar till att tydliggöra viktiga budskap. Begreppen är inte nya men behöver definieras för att
användas på ett likartat sätt inom hela Göteborgs Stad. Nedan följer definitionen på några av de centrala begreppen i denna budget.
Begrepp
Definition
Vision
Önskvärt framtida tillstånd. Visionen anger ett ideal, ett
tillstånd att sträva efter. Visionen ska tydliggöra varför
organisationen finns till, för vem och vart den är på väg.
Förhållningssätt
Kulturer, värderingar och förhållningssätt som ska
genomsyra verksamheten i det dagliga arbetet. En sorts
sociala trafikregler som alla känner till och bejakar.
Strategier
Strategier anger inriktningen på verksamheten ur ett
övergripande perspektiv. Vilka vägar man väljer för att
förverkliga visionen och målen.
Prioriterade mål
Mål ska vara SMARTA, det vill säga specifika, mätbara,
accepterade, realistiska, tidsatta och ansvarsfördelade.
Prioriterade mål kräver särskilt fokus och kommer att
mätas och följas upp.
Vision och förhållningssätt
Människor i Göteborg har olika förutsättningar att leva ett bra liv. Vår vision
är en solidarisk och hållbar stad där alla behövs och där alla får goda
möjligheter att utveckla sina liv. I vår framtida stad ska vi ha vänt segregation till integration.
Med en solidarisk stad menar vi en stad där alla medborgare känner att
de fyller en viktig uppgift och behövs, en stad med ett gemensamt ansvar, engagemang och framtidstro.
Med en hållbar stad menar vi en stad som grundar sin utveckling på att
bevara och utveckla det goda i staden, dess karaktär och identitet utan att
hindra framtida generationers förutsättningar.
Med integration menar vi att alla medborgare i Göteborgs Stad är delaktiga och deltar i samhällsbygget. Alla har ett ansvar för att demokratin
och mänskliga rättigheter respekteras i vår stad. Genom att minska klyftorna och bekämpa segregation i samhället kan vi förkorta vägen till integration.
Strategin för att nå detta framtida tillstånd är att vi förenar de ekologiska,
ekonomiska och sociala aspekterna och låter detta förhållningssätt prägla
såväl vårt sätt att leda som att genomföra all verksamhet inom Göteborgs
Stad.
Som utgångspunkt för vårt förhållningssätt har vi utgått ifrån begreppet
hållbar utveckling – ett begrepp som Bruntlandkommissionen lanserade och
som brukar förklaras som en utveckling som möter dagens behov utan att
hindra framtida generationers möjligheter.
Som bärande utgångspunkt i budgeten står vårt gemensamma synsätt på
hållbar utveckling. Detta förhållningssätt präglar såväl denna budgets alla
delar som vårt dagliga politiska arbete i kommunen. Vårt förhållningssätt
utgår ifrån följande tre dimensioner:
Den ekologiska dimensionen/miljön/bärkraften
Den ekonomiska dimensionen/tillväxt/konkurrenskraften
Den sociala dimensionen/människan/medborgarkraften
En stark ekonomi skapar förutsättningar för morgondagens välfärd. Och
hållbarhet på miljöområdet är grundläggande för såväl göteborgarnas som
Göteborgssamhällets framtida välbefinnande. Bristerna i den sociala dimensionens utveckling utgör dock ett hot, inte bara mot sammanhållningen i
Göteborgssamhället utan också mot den ekonomiska tillväxten.
Därför är det viktigt att upprätthålla och stärka utvecklingen inom såväl ekonomi som miljö och parallellt med det finna former för att vända utvecklingen i den sociala dimensionen. I detta långsiktiga arbete är det viktigt att
betona de inre såväl som de yttre mänskliga behoven. Samtidigt gäller det att
undvika suboptimeringar, det vill säga att identifiera och hantera sådana
insatser som visserligen kan vara fruktbara i ett perspektiv, men kanske än
mer motverkar i ett annat.
De tre dimensionerna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra.
Var för sig är de nödvändiga men inte tillräckliga. Först tillsammans förmår
de utrycka hållbarhet.
Detta innebär att göteborgaren ska bli bemött som en hel människa. Varje
individ måste bli sedd utifrån sin hela livssituation. Kommunen finns till för
göteborgarna och inte tvärtom. De kommunala verksamheterna ska vara
lättillgängliga och serviceinriktade. Stadens verksamhet ska präglas av en
helhetssyn som ger möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett effektivare
sätt. För våra framtida utmaningar i en hållbar utveckling krävs nya och
okonventionella lösningar.
GÖTEBORGARNAS BEHOV ÄR VÄGLEDANDE
Göteborgarnas behov ska vara vägledande för utvecklingen av staden och
dess verksamheter. Detta kapitel beskriver det vi vill fokusera på utifrån
göteborgarnas perspektiv. Utifrån dessa behov vill vi sedan utveckla stadens
verksamheter i enlighet med vår vision om hållbar utveckling.
Den ekologiska dimensionen
Miljön är en av de grundläggande förutsättningar som sätter ramar för alla
våra aktiviteter. Göteborg kan utvecklas ytterligare när det gäller miljöområdet. Möjligheten för stadens invånare att leva i enlighet med naturens
kretslopp ska eftersträvas. Ambitionen är att säkra morgondagens generationers rätt till en ren och välmående miljö.
Tillgång till grönområden i stadsdelarna har betydelse för folkhälsan samtidigt som det gör staden vackrare. Göteborgarna ska ha tillgång till parker
och naturområden för att kunna tillgodose sina behov av rekreation och avkoppling.
Göteborgarna har behov av att kunna förflytta sig i staden. Göteborg ska
vara en stad med hög tillgänglighet. En tillgänglighet som inte enbart rör
möjligheten att resa utan även delaktighet i våra verksamheter och att ta del
av vår information.
Inriktningen ska vara att utveckla de för alla göteborgare, totalt sett, effektivaste sätten att ta sig fram i staden, nämligen att åka spårvagn och buss, att
cykla och att gå. Trots anpassningen av kollektivtrafiken kommer vissa personer ändå att vara i behov av särskilda resor med taxi och anpassade fordon.
Prioriterade mål:
Miljön ska förbättras i Göteborg genom att resande med kollektivtrafik och
cykel ska öka i förhållande till biltrafiken.
Den ekonomiska dimensionen
Det finns ett samband mellan välfärden i Sverige och tillväxten som ska
finansiera den. Ökat antal arbetade timmar ger tillväxt. Det handlar med
andra ord om att fler människor måste få jobb. Satsningar på turism, kultur,
ett bra företagsklimat samt en stark samverkan mellan kommunen, universitetet och näringslivet skapar förutsättningar för denna tillväxt. Ökade resurser som fördelas solidariskt ger ökad trygghet i staden. Den enda tillväxt som
fungerar långsiktigt är hållbar tillväxt.
Göteborgarna ska ha möjlighet att lära nytt under hela livet. Det ska finnas
goda möjligheter att börja om eller bygga vidare på sin utbildning. Detta
oavsett om det gäller att läsa in grundskole- eller gymnasiekompetens, få sin
kompetens validerad, läsa vidare på högskola eller att man deltar i kompetensutveckling på sin arbetsplats.
Arbete är en grundläggande förutsättning för att människor ska ha frihet att
forma sina liv som de själva vill och inte vara beroende av bidrag. Fler människor i arbete är ett nödvändigt mål för att minska de sociala och ekonomiska klyftorna i samhället. Människors deltagande i arbetslivet har en avgörande betydelse för en framgångsrik integration.
Arbetslöshet bidrar till utanförskap och otrygghet. Att försörja sig själv är en
fråga om människovärde och egenmakt. Göteborgarna har rätt till ett yttersta
nätverk som ska stödja och hjälpa när andra möjligheter är uttömda. Individens behov av integritet och självbestämmande ska prägla den hjälp som
kommunen tillhandahåller.
Man ska kunna välja olika typer av boende i sin egen stadsdel, därför är det
viktigt att det finns hyreslägenheter, bostadsrätter och småhus i alla stadsdelar. I en tid av bostadsbrist blir det extra problematiskt för grupper med
särskilda behov. För dessa grupper har kommunen ett särskilt ansvar att
ordna boende. Boendet är en del av välfärdspolitiken och göteborgare har
rätt till en god bostad.
Prioriterade mål:
Människor har behov av att kunna försörja sig själva och forma sina egna
liv, därför ska försörjningsstödet och arbetslösheten minska.
Många medborgare söker bostad, därför ska det byggas 8000 nya bostäder
under mandatperioden.
Den sociala dimensionen
Göteborgarnas upplevelse av trygghet är en fråga om livskvalitet. Våld, hot
och kränkande handlingar i alla dess former ska bekämpas vare sig detta sker
i hemmet eller i stadsmiljön. Målet måste vara att staden ska vara öppen och
trygg för alla grupper i samhället under alla tider på dygnet.
Barn och unga har specifika behov. Inriktningen ska vara att tillförsäkra dem
deras demokratiska rättigheter, att bemöta dem med tolerans och respekt och
att sätta deras bästa i första rummet.
Alltför många barn saknar trygga uppväxtvillkor i Göteborg. Vuxenvärlden
har ett gemensamt ansvar för barnens tillvaro. Att göra tidiga och förebyggande insatser förbättrar barnens uppväxtvillkor. Detta kan minska behovet
av samhälleliga insatser som annars kan bli nödvändiga när droger och kriminalitet väl blivit ett faktum.
Barn har behov av såväl pedagogisk miljö som social träning med andra
barn. Detta ger dem bättre möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper i framtida studier. Ambitionen är att kunna tillgodose barns behov av omvårdnad
och kreativt lärande.
Det ska vara roligt att gå i skolan. I Göteborg skiftar barnens förutsättningar
till lärande. Unga människors olika förutsättningar kräver ett varierat utbud
av lärandemiljöer. Vägen till kunskap måste utformas efter det enskilda barnets situation. Olika behov kräver olika resurser. Barn ska ges förutsättningar att lyckas i skolan.
Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är fortfarande en realitet.
Ungdomar har behov av en utbildning som förbereder dem för övergången
till vuxenvärlden, en värld som kan bestå av både arbete och vidare akademiska studier. Ungdomar ska ges förutsättningar att gå ut gymnasiet med
godkänt resultat.
Många ungdomar i Göteborg efterfrågar möjligheter att påverka sin vardag.
Ungdomar ska ges förutsättningar till ett självständigt liv. Deras engagemang ska tillvaratas. Ungdomar ska få möjlighet till inflytande i de verksamheter de brukar.
Dagens äldre är både friskare och piggare än tidigare men att bli gammal
innebär ibland att man inte klarar tillvaron lika självständigt som i yngre
dagar. Äldre göteborgare ska ha möjlighet att leva och bo självständigt under
trygga förhållanden och med respekt för självbestämmande och integritet.
Personer med funktionshinder har precis som alla andra göteborgare, unika
och individuella behov. Dessa behov ska tillgodoses med respekt för integritet och självbestämmande och så långt det är möjligt vara individuellt
anpassade till den enskildes behov och önskemål.
Människor med psykiskt funktionshinder har en särskilt utsatt situation.
Behovet av vård, boende och sysselsättning måste ses som en helhet. Brister
i någon del leder till att övriga insatser inte kan tillgodogöras.
En rolig och aktiv fritid är en av de viktigaste faktorerna för ett friskt liv. Här
spelar idrotten en viktig roll. Idrotten innehåller allt från lek och ”prova-på”verksamhet till utövande på elitnivå. Detta är delar av samma kedja.
Göteborg är en stad rik på kultur- och nöjesutbud. Barn och vuxna har behov
av de värden detta ger. Göteborgarna ska ha möjlighet att ta del av ett professionellt kulturliv av hög konstnärlig kvalitet.
Medborgarna har behov av kulturella mötesplatser för samtal och reflexion.
Mötesplatser och möjligheter till ett eget skapande främjar den personliga
kulturella kompetensen. Det skapar även förståelse för andra kulturer vilket
främjar integrationen i samhället.
Barndomen är den tid då samhället har stora möjligheter att stimulera och
utveckla ett kulturintresse hos individen. Barns erfarenheter från eget skapande fördjupar kunskapen kring de konstnärliga uttrycken och underlättar
också för annan teoretisk inlärning.
Prioriterade mål:
Barn har behov av social träning i pedagogisk miljö, därför ska antalet
platser i förskolan öka.
Unga människor har behov av en bra kunskapsgrund, därför ska andelen
elever med godkända betyg öka.
Äldre göteborgare med ett ökat vård- och omsorgsbehov behöver trygghet
och inflytande över sin livssituation, därför ska de äldres inflytande över det
kommunala stödet öka.
Äldre göteborgare har behov av mänsklig samvaro, därför ska äldres möjligheter att vistas ute och delta i sociala aktiviteter öka.
Många människor med psykiska funktionshinder saknar idag arbete och
bostad, därför ska antalet fullvärdiga bostäder och möjligheten till
meningsfull sysselsättning öka.
Andelen ungdomar i Göteborg som engagerar sig i föreningslivet och blir
ledare ska öka.
Barn har behov av kulturell stimulans och möjligheter till eget skapande,
därför ska alla barn i grundskolan förutom ordinarie undervisning erbjudas
plats i kultur- och musikskolans verksamheter.
Barn och ungdomar måste ges lika förutsättningar att ta del av ett kulturutbud som är anpassat efter deras behov, därför ska alla elever få erbjudande om minst en museilektion, en teaterföreställning och en skolbioföreställning per år.
GÖTEBORGS STADS VERKSAMHETER
Detta kapitel syftar till att beskriva de verksamheter som vi utifrån göteborgarnas behov ser som verktyg för att uppnå våra ambitioner. Göteborgs
Stads verksamheter innefattar naturligtvis fler områden än dem som beskrivs
här. Vi vill här peka ut de strategiska områden och prioriterade mål som är
viktigast under 2006.
En förutsättning för hållbar utveckling är en fungerande demokrati. Detta
kräver i sin tur att stadens verksamheter präglas av öppenhet, engagemang
och delaktighet. Demokratin och dess arbetsformer måste ständigt erövras
och utvecklas. Den ska vara processinriktad för att göra många delaktiga
men också kunna visa beslutskraft när det gäller att lösa människors akuta
problem. Den civila sektorn och medborgarnas engagemang är en viktig del i
utvecklingen av ett gott samhälle. Då samhället är, och måste vara, i ständig
utveckling är det väsentligt att den offentliga sektorn är öppen och mottaglig
för nya kreativa lösningar.
Gemensamt för Göteborgs Stads verksamheter är ett antal övergripande
strategier och inriktningar som ska prägla allt arbete. Vår vision är att
Göteborg ska vara en bra stad att leva och arbeta i. Under det här avsnittet
lyfter vi fram de områden som vi bedömer viktiga för en hållbar utveckling
och som är områden vi ser ska prägla allt arbete i Göteborgs Stad.
Organisationsutveckling
örtroendet från medborgarna utgör grunden för våra kommunala verksamF heter. Medarbetarnas engagemang, trivsel och möjlighet till delaktighet är
avgörande för hur vi lyckas. För att organisationen ska vara ändamålsenlig
och uppfylla de krav och förväntningar som ställs så är ett ständigt ifrågasättande och nytänkande en förutsättning.
Kvalitetsarbetet rymmer stora möjligheter till fördjupad demokrati och delaktighet. Vår organisation ska hitta former som underlättar för kommunikation och påverkan. På så sätt blir verksamheterna lärande organisationer
som tar tillvara, vidareutvecklar och ökar de samlade kunskaperna. Det är
positivt att de fackliga organisationerna deltar aktivt i kvalitetsarbetet.
Ett utvecklat kvalitetsarbete ger medborgarnas inflytande djupare dimensioner än det begränsade konsumentperspektivet, där kommunikation med
verksamheten inskränker sig till ett val mellan olika utförare. Genom täta
kontakter mellan brukare, anställda och politisk ledning, genom aktiv medverkan av folkrörelser och anhöriga samt genom gränsöverskridanden mellan olika organisationer med olika huvudmän uppstår det unika med offentlig verksamhet.
De gemensamma resurserna är begränsade. Den offentliga sektorns möjlighet att utföra sitt uppdrag är att ständigt söka efter bättre metoder för att
uppnå målen. Alla verksamheter måste därför inom sig rymma en förändringsfaktor. Ett exempel på detta är den kontinuerliga kompetensutveckling
som krävs inom i stort sett alla yrken. Det behövs ett förändringsarbete som
möter det nya med förändrad verksamhet och inte bara lägger till det nya
utan att det gamla berörs. Nämndernas ekonomiska förändringskrav på en
procent är ett försök att sätta igång de processer som ska leda till att kvalitet
och utveckling går hand i hand. Detta är det fullt möjligt att arbeta med även
i ekonomiskt kärva tider. Att hantera det som ett generellt sparbeting långt
ute i organisationen är inte att ta itu med förändringsarbetet.
Samverkan mellan olika enheter inom en organisation eller samverkan mellan två eller fler organisationer är en förutsättning för att åstadkomma en
helhetssyn och en gemensam bild av hur resurserna bäst ska användas.
Utifrån Göteborgs Stads personalidé präglas en framgångsrik verksamhet av
en öppen och konstruktiv dialog. Med tydliga mål ökar möjligheten för medarbetarna att se sin del i helheten och därmed också möjligheten till personligt och gemensamt ansvarstagande. Resultatet av detta mäts bland annat
genom kvalitetsfaktorerna delaktighet, information och ledarskap.
Prioriterade mål:
Medarbetarnas engagemang som det kommer till uttryck i NMI (Nöjd
MedarbetarIndex) ska öka.
Mångfalds- och jämställdhetsarbete
Mångfald i kommunens verksamheter skapar förbättrad service, kreativitet,
effektivitet och stärker demokratin. För oss innefattar begreppet mångfald
olikheter beroende på kön, kulturell bakgrund, religiös tillhörighet, ålder,
språk, sexuell läggning och funktionshinder.
Syftet med mångfaldsarbetet är att motverka all diskriminering genom att
förändra och utveckla attityder och värderingar så att alla medborgare känner
att de fyller en viktig uppgift och behövs, oavsett olikheter. Detta arbete ska
ske genom planmässigt och kontinuerligt arbete i grupprocesser och kunskapsöverföring. Göteborgs Stads mångfaldsenhet arbetar konsultativt och
systematiskt gentemot förvaltningar och bolag. Fokus för arbetet ska vara att
aktivt stödja det lokala mångfaldsarbetets vidareutveckling. Detta ska inte
bara ske i nämnd eller ledningsgrupp utan nå ut till alla medarbetare inom
respektive organisation. Parallellt sker arbete centralt med bland annat seminarier och information för att motverka diskriminering.
Det finns osynliga mönster som gör att kvinnor generellt har mindre makt
och inflytande än män. Det gäller att göra dessa mönster synliga och därmed
möjliga att förändra. Både kvinnors och mäns behov och erfarenheter ska tas
tillvara och ligga till grund för att skapa nya normer och handlingsmönster.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kunskap. Verksamheterna
måste ständigt arbeta med ett kunskapslyft ifråga om jämtegrering för att
skapa förutsättningar för jämställdhet. Kunskap ska omsättas i praktisk
handling för att åstadkomma reella förändringar. Jämställdhetsplanerna ska
ha konkreta mål, ge anvisning om metoder för att uppnå målen och vara lätt
att följa upp och utvärdera. Jämställdhetsarbetet ska vara en naturlig del
inom alla politikens områden; i formuleringar av mål, i uppföljningar och i
utvärderingar.
Prioriterade mål:
Jämställdhetsarbetet kräver kunskap som ska omsättas i handling för att
åstadkomma förändring, därför ska förvaltnings- och bolagsledningars samt
övriga chefer och nyckelpersoners kunskaper inom området öka.
Folkhälsoarbete
Behovet av förebyggande hälsoarbete är stort. För att lyckas med ambitionerna i folkhälsoarbetet måste all kommunal verksamhet genomsyras av
ett folkhälsoperspektiv. För att effektivt förbättra hälsosituationen för
göteborgarna måste folkhälsoarbetet bygga på ett lokalt engagemang. I de
lokala folkhälsoråden möjliggörs konstruktivt hälsoarbete över sektorsgränser, mellan myndigheter och föreningar. En bredare samordning mellan de
olika aktörerna är en nödvändighet för en fortsatt utveckling inom detta område.
För att vidareutveckla det lokala hälsoarbetet krävs en kontinuerlig utvärdering av de lokala hälsoråden och att det finns centralt stöd i övergripande
frågor. Strategiska områden för det lokala folkhälsoarbetet är att sträva efter
jämlikhet i hälsa, särskilt riktat mot barn och ungdomar och deras föräldrar.
Särskild uppmärksamhet måste riktas åt det drogförebyggande arbetet, livsstilsfrågor och trygghet. Genomgående för folkhälsoarbetet är att både insatser som förbättrar folkhälsan generellt och att särskilt rikta sig till de grupper
som idag har den sämsta hälsan.
Under 2006 ska det lokala folkhälsoarbetet i första hand vara fokuserat på
följande tre områden: kost och fysiska aktiviteter, tobak, alkohol och droger
samt sex- och samlevnad.
Stadsutveckling
Allt hänger ihop, att Göteborg betraktas som en mänsklig och attraktiv stad
ger i förlängningen göteborgarna en bättre och tryggare välfärd. Därför ska
vi fortsätta att berätta om hur bra och roligt det är att turista i staden. Det
handlar om att visa stolthet över det Göteborg har att erbjuda både för
turister och för oss invånare i Göteborg, och att fortsätta utveckla turism och
evenemangs industri.
Genom människors arbete skapas de resurser som kan öka rättvisan och
tryggheten i samhället, men arbetet ger också människor självkänsla och fler
möjligheter att skapa sig ett rikt liv. Fler får möjlighet att utbilda sig och
genom kreativitet, nyfikenhet och arbetsglädje förverkliga sina drömmar.
Egen försörjning och gemensam trygghet utgör grunden för ökad jämlikhet
och jämställdhet.
Det kan ibland vara svårt att se kopplingen mellan behovet av fler förskolelärare och ett gott företagarklimat men den finns där. Det handlar om att se
hur hållbar tillväxt hänger samman med hur mycket och bra välfärd vi vill
skapa. När människor har arbete skapas välfärden och klyftorna minskar.
En väl utvecklad välfärdspolitik är det mest grundläggande medlet för att
hålla brottsligheten på en låg nivå. En ojämn fördelning av sociala och ekonomiska resurser leder till att människor utsätts för större risker att dras in i
kriminalitet. Det är viktigt att bekämpa brottsligheten bland annat genom en
samhällsplanering med ett brottsförebyggande perspektiv.
Segregation och utanförskap skapar maktlöshet. Arbetet med att motverka
detta kräver att alla nämnder, styrelser och kommunala bolag tar sitt ansvar.
Den röda tråden i vår välfärdspolitik hänger därför tätt samman med medborgarnas trygghet. Göteborgs storlek ställer krav på en genomarbetad storstadspolitik med ett aktivt arbete för att öka integration.
All segregering och diskriminering måste motverkas. Vi eftersträvar likvärdiga förutsättningar för till exempel studier, arbete och boende. Mångfaldens
Göteborg, med ny kunskap och kompetens, kan med sin språkrikedom, kultur och entreprenörskap vara ett bidrag till en hållbar utveckling för staden.
Göteborgsregionen är en av de mest dynamiska tillväxtregionerna i Sverige.
Samverkan mellan kommunen, högskolan och näringslivet är grunden till
den särskilda kunskapskultur som håller på att utvecklas här. Tillgängligheten till Göteborg måste snabbt bli bättre och mer utvecklad. Möjligheten
att nå staden är inte minst, en avgörande konkurrensfaktor. En aktiv näringslivspolitik och en genomtänkt planering är avgörande framgångsfaktorer för
Göteborg. Inriktningen ska vara att stärka Göteborg och hamnen som
Nordens logistikcentrum.
Göteborgs Stad ska ta del i utvecklingen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle genom att bygga storstaden där konkurrenskraft och bärkraft
går hand i hand. Göteborgs identitet, särart och kulturhistoriska värde ska
bevaras och utvecklas. Den fysiska planeringen är viktig för att skapa ett
långsiktigt, uthålligt och konkurrenskraftigt Göteborg. Rutiner och kvalitetssäkring för ett hållbart byggande ska förbättras för både befintliga och nya
byggnader.
Alla som vill bo i Göteborg får inte tag i en egen bostad. Därför är bostadsbyggandet prioriterat. Inriktningen ska nu vara att öka byggandet av hyresrätter för den öppna marknaden. Genom att i första hand kompletteringsbygga i redan existerande stadsdelar och centra så kan befintlig infrastruktur
utnyttjas. Möjligheten blir större att nå miljöfördelar genom att fler kan använda existerande kollektivtrafik. Tryggheten ökar också när flera befolkar
stadsdelarna. För att undvika att grönområden försvinner ska ett borttaget
naturvärde i befintlig tät bebyggelse ersättas med ett annat med minst lika
högt värde. Gröna stråk som binder samman grönområden är viktigt för att
bevara och utveckla den biologiska mångfalden. Ökad tillgänglighet och ett
värnande om grönområden ger göteborgarna en hälsosam miljö.
Vår målsättning är att byggandet av gång- och cykelbron mellan City och
Norra Älvstranden ska starta under 2006. I detta ligger också lösningen om
finansieringen.
Göteborgs Stad ska utveckla de allmännyttiga bostadsföretagen bland annat
genom att bygga nya hyresrätter och värna den fördelning av upplåtelseformer som finns. En stad med blandade bostads- och upplåtelseformer ger
också en mer blandad och integrerad befolkningssammansättning. Det motverkar segregation och gör stadsdelar mer levande. Arbetet med att få fler
bostäder för funktionshindrade i befintligt bostadsbestånd ska intensifieras.
Tiden från beslut om att upprätta detaljplan för bostadsbyggande till att
bostadsbyggarna kan sätta spaden i marken måste bli kortare. Samverkan
mellan de planerande, finansierande och utförande parterna ska öka och bli
mer effektiva.
Många äldre väljer att bo kvar hemma så länge som möjligt. En avgörande
faktor för detta är tillgängligheten. Kommunen ska verka för att genom enkla
åtgärder och statsbidrag vid ombyggnad göra detta möjligt inom rimliga
ekonomiska gränser.
Göteborgarna väljer att åka kollektivt om turtätheten är hög och kvaliteten är
god. Tryggheten på väg till och vid hållplatser samt i fordonen ska bli bättre.
Linjer med spårväg, stombuss eller expressbuss ska byggas ut. Anropsstyrd
trafik ska så småningom bli allmän kollektivtrafik på platser eller på tider
där resandet är lågt. De människor som har Göteborg som sin arbetsplats och
bor i annan kommun, måste också få bättre förutsättning att åka kollektivt till
sitt jobb. Därför är det nödvändigt att bygga ett modernt och effektivt järnvägssystem. Genom bättre anpassade fordon och funktionella hållplatser
kommer även funktionshindrade att i första hand kunna åka med tidtabellstyrd kollektivtrafik, och vid behov komplettera med anropsstyrd trafik.
Genom en medveten parkeringspolicy uppmuntrar kommunen göteborgarna
att välja kollektivtrafik, bilpool och miljöfordon. Kommunen ska på olika
sätt ge incitament för att åka kollektivt och cykla istället för att åka bil.
Arbetsmarknadsinsatser
Göteborg ska ha ett dynamiskt och framåtriktat synsätt när det gäller insatser
för att stärka sysselsättningen och motverka arbetslöshet, segregation och
utanförskap. Regering och riksdag har det övergripande ansvaret för
arbetsmarknadspolitiken. Den kommunala verksamheten fokuserar främst på
insatser riktade mot ungdomar, utrikes födda och funktionshindrade. I
Göteborg ska alla ha samma möjligheter att söka och få ett arbete eller annan
meningsfull sysselsättning. Kommunens arbetsmarknadsinsatser ska fördelas
efter behov och på jämställda villkor för kvinnor och män.
Ungdomar som inte kommit in på arbetsmarknaden löper stor risk att bli
beroende av försörjningsstöd. Kommunen ska ytterligare stärka sin beredskap för att tillsammans med arbetsförmedlingen ge unga arbetslösa möjligheter till jobb och egen försörjning.
Alla stadens förvaltningar och bolag spelar en betydelsefull roll genom att
ställa praktikplatser till förfogande. Dessa praktikplatser ska tillsammans
med utbildningsinsatser i möjligaste mån leda till jobb.
Flyktingar och nyanlända ska ha en arbetsinriktad introduktion och SFIutbildning där alla berörda myndigheter samverkar. Målet ska vara egen
försörjning och delaktighet. För att nå ett snabbt och effektivt resultat ska
validering ingå som en självklar del av introduktionen. Såväl privata som
offentliga arbetsgivare ska knytas till processen.
Varje år erbjuder staden sommarjobb åt ungdomar som avslutat första årskursen i gymnasiet. Många ungdomar får en möjlighet att för första gången
pröva på ett arbete. Sommarjobbet inom kommunen bidrar också till att
främja kommunens framtida rekrytering. Jobben fördelas lika mellan tjejer
och killar och en viss andel viks för ungdomar med funktionshinder. Det är
viktigt att förvaltningar och bolag ställer platser till förfogande för att ge
Göteborgs ungdomar en chans till sommarjobb.
Arbetsmarknadsåtgärden OSA, offentligt skyddat arbete, fyller en viktig
uppgift för människor med socialmedicinska behov. Åtgärden ska finnas
inom så många olika verksamheter som möjligt.
Miljöarbete
Göteborgs Stads verksamheter ska bidra till att göra vår stad till en av
världens mest progressiva städer på miljöområdet. En av förutsättningarna
för långsiktig hållbarhet är kunniga och medvetna konsumenter. Det är en
angelägen konsumentpolitisk uppgift att medverka till att människor
utvecklar konsumtionsmönster som är långsiktigt hållbara. Uppsökande
verksamheter är viktiga inslag i miljöarbetet. På en föränderlig
energimarknad är det väsentligt att konsumenterna får objektiv information
och stöd vad det gäller bästa energival ur såväl ett ekonomiskt som ett
miljömässigt perspektiv.
Miljöfrågorna ska integreras i alla verksamheter. Det är vår ambition att
varje nämnd och bolag ska utveckla miljöledningssystem. Detta är en betydelsefull uppgift och vi ser här Agenda 21-samordnarna som viktiga kunskapslänkar. Inriktningen är att effektivisera vår energi- och materielanvändning samt att finna kloka lösningar som gynnar såväl ekonomi som miljö.
Göteborgs Stad ska genom sina ekonomiska aktiviteter stimulera de miljöriktiga verksamheter som finns i vår omvärld. Ett led i detta är grön upphandling och inköp av miljö- och etiskt märkta varor. Vårt prioriterade mål
att andelen miljömåltider ska öka främjar också denna ambition. Vi vill även
verka för att havets resurser nyttjas på ett mer ansvarsfullt sätt än idag. Som
ett led i att styra bort från ett icke selektivt fiske där hotade arter utsätts för
exploatering och stora delar av fångsten kasseras ska Göteborgs Stad vid
upphandling välja miljömärkt fisk då detta är möjligt.
Vår ambition är att skapa ett kretsloppssamhälle. I linje med detta ska vi
minska mängden förbrukade naturresurser och därigenom skapa en långsiktig försörjningstrygghet av råvaror. Kommunens verksamheter ska vidta
de åtgärder som krävs för att höja kompostjord och slam till kvalitetsnivåer
som är accepterade av berörda intressenter. Energilösningar baserade på sol,
vind, biobränslen samt införande av bränsleceller ska uppmuntras. Med ett
gasdrivet kraftvärmeverk kan även biogas användas för produktion av el och
värme. Göteborgs investeringar i system för källsortering av avfall ska vidareutvecklas. Det är nödvändigt att finna de tekniska lösningar som på bästa
sätt kan tillvarata de källsorterade fraktionerna.
Prioriterade mål:
El-effektiviteten ska öka
Förbrukningen av fossila bränslen ska minska.
Andelen miljömåltider som kommunen serverar ska öka.
Utbildning
Förskolan och grundskolan ska ge eleverna en stabil grund att stå på, den ska
förbereda eleverna för nästa steg inom utbildningen, för arbetslivet och för
livet i övrigt. Därför är det skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att
klara de kunskapsmål som ställts upp. Om skolan märker att en elev riskerar
att inte nå målen ska insatser sättas in så tidigt som möjligt. Det gäller i
synnerhet elever i behov av särskilt stöd. Skolan ska vara individuellt
anpassad.
Barn och ungdomar som lever i miljöer där våld förekommer är en utsatt
grupp som ska uppmärksammas särskilt. Skolan är den verksamhet som först
ser tecken på dessa barns och ungdomars utsatta situation. Skolan och socialtjänsten ska arbeta lösningsfokuserat och förebyggande runt barn i utsatta
situationer. Det förutsätter en betydande ökning av samverkan, samlokalisering och utbyte av tjänster och personal.
Barnen i skolan ska ha daglig fysisk aktivitet, det ger många positiva effekter. Den fysiska kondition man tillgodogör sig tidigt ger en bra grundkondition för resten av livet och en god fysik underlättar undervisningen. Skolan
och fritidsverksamheterna i stadsdelarna ska arbeta integrerat och också inbjuda föreningslivet att medverka till att erbjuda eleverna fysiska, kulturella
och utbildande aktiviteter i skollokalerna vid skoldagens slut.
Alltför många barn och ungdomar är utsatta för mobbning, diskriminering
och utanförskap. Det behövs fler vuxna som ser och stöttar de elever som har
det svårt. Skolan ska också vara tydlig när det gäller könsmobbning. Kränkande tillmälen och handlingar måste genast uppmärksammas och stoppas.
Skolan ska inom ramen för värdegrundsarbetet öka kunskapen om och motverka odemokratiska tendenser och rasistiska strömningar i samhället.
Det finns elever i Göteborgs Stad som på grund av bristande kunskaper i
svenska har svårt att ta till sig undervisningen. Det finns ingen anledning till
att en elev ska bli underkänd i exempelvis matematik för att han eller hon
har bristande kunskaper i svenska. Undervisning i kärnämnen på modersmålet bör kunna erbjudas dessa elever.
Platsbristen i förskolan är en angelägenhet för hela Göteborg som måste
lösas gemensamt. Därför är det nödvändigt med en ökad samverkan och
helhetssyn.
De könsroller vi har grundas redan när vi är små barn. Förskolan har ett stort
ansvar i att se till att alla barn behandlas och bemöts lika oavsett vilket kön
de har.
Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser. Eleverna tillbringas en mycket
stor del av sin vakna tid där och de har rätt till samma goda arbetsmiljö som
finns på andra arbetsplatser.
Det har skett en oroväckande förändring i ungdomars attityd till alkohol och
narkotika. Undervisningen om alkohol, narkotika och tobak måste därför
utvecklas. Det kan med fördel ske i samarbete med föräldrar och föreningslivet.
Alldeles för många går ur grundskolan utan de kunskaper som krävs för att
klara av gymnasieskolan. Skolan ska hjälpa dessa elever och ge dem en
andra chans.
Det finns fortfarande ett tydligt könsmönster i valet av program i gymnasieskolan. Med fler män i förskolan och grundskolan och med ett medvetet
arbete med att bemöta barn och ungdomar lika oavsett kön, så blir det naturligt för barnen att både män och kvinnor kan välja yrkesområden inom förskola och grundskola.
Gymnasieskolan ska utbilda eleverna och förbereda dem för övergången till
vuxenvärlden, en värld som kan bestå av både arbete och av vidare akademiska studier.
En kombination av praktik och studier kan hjälpa skoltrötta elever att klara
av en gymnasieutbildning. Därför ska gymnasieskolan arbeta med att ta fram
praktikplatser till de elever som behöver det.
De ungdomar som går ur gymnasiet utan godkända betyg eller som avbryter
sina gymnasiestudier drabbas särskilt hårt av arbetslöshet. Göteborgs Stads
verksamheter ska hitta samverkansformer med berörda parter för att hjälpa
dessa ungdomar.
Det finns ett tydligt klassmönster i vilka som påbörjar akademiska studier
efter gymnasiet. Det är sju gånger vanligare att barn till tjänstemän studerar
vidare än att barn till arbetare gör det. Staten har byggt ut och skapat fler
platser inom universitet och högskola men skolan måste arbeta individuellt
med de ungdomar som vill, men inte vågar, gå vidare till högre studier.
Vuxenutbildningen ska vara en mötesplats för individens och arbetsmarknadens behov. Väl och rätt utbildade medborgare bidrar till god ekonomisk
tillväxt. Genom god branschkännedom ska vuxenutbildningen kunna erbjuda
yrkesutbildningar inom bristyrken likaväl som gymnasieutbildning för att få
behörighet till vidare studier. Vuxenutbildningen ska i samverkan med andra
aktörer arbeta för att individen istället för försörjningsstöd erbjuds studier
som kan leda till egenförsörjning.
För nyanlända flyktingar och invandrare ska vuxenutbildningen i samverkan
med andra myndigheter validera tidigare utbildning och yrkeserfarenheter.
Studier i svenska ska kombineras med arbetspraktik. Vid val av arbetspraktik
ska stor vikt tillmätas individens tidigare utbildnings- och yrkeserfarenheter.
De som läser svenska för invandrare kombinerat med kärnämnen bör kunna
erbjudas undervisning på sitt modersmål.
Det ska vara enkelt för medborgarna att få studievägledning och annan information om vuxenutbildningens möjligheter. Med modern teknik och ökad
tillgänglighet till handläggare av vuxenutbildning ska denna kunskap finnas
på platser och tider som är anpassade till de sökandes behov. Kursstarter ska
ske över hela året och alla vuxenstuderande ska ha en effektiv studiegång
genom att den studerande alltid hamnar på rätt nivå i sina studier
Äldreomsorg
Äldreomsorgens insatser ska kännetecknas av respekt och dialog med den
enskilde i centrum. De ska vara inriktade på att minska skillnader mellan
kvinnor och män samt mellan socioekonomiska grupper.
Det förebyggande arbetet ska öka och utvecklas. Ett viktigt inslag är den
uppsökande verksamheten. Det förebyggande arbetet med fallskadorna ska
öka. Kostens betydelse ska lyftas fram, inte bara i det förebyggande arbetet
utan också i våra verksamheter enligt stadens kostprogram.
När allt fler äldre med stora hjälpbehov bor kvar i det egna hemmet krävs det
en utveckling av arbetet med sociala insatser och trygghet inom hemtjänsten.
Flexibiliteten i insatserna ska utvecklas och ett rehabiliterande arbetssätt ska
vara en naturlig del i allt omsorgsarbete.
Anhöriga ska ha möjlighet till avlösning och det ska finnas olika stödformer
utifrån de anhörigas behov. De anhöriga som utför ett omfattande omvårdnadsarbete ska ha rätt till en kontaktperson och en individuellt utformad
stödplan.
Kunskap ska finnas inom äldreomsorgen när det gäller mäns våld mot kvinnor så att personalen vet hur de ska agera.
Inriktningen ska vara att organisera verksamheten så att äldre med annat
modersmål än svenska får stöd i vardagen av personal som talar språket och
har kulturkompetens. Detta gäller också teckenspråkiga döva.
Vi ska ha en hög flexibilitet inom våra särskilda boenden. Det ska finnas
enheter som tillgodoser olika behov och önskemål, prioriterade områden är
demens och psykogeriatriska platser. Den äldre ska ha rätt att välja äldreboendeplats oberoende av i vilken stadsdel den ligger. Våra boenden ska
vara öppna och där det är möjligt ha aktiviteter för de boende och andra
äldre i närområdet. Vi ska fortsätta att bygga bort flerbäddsrummen. Vården
och omsorgen ska vara individuellt utformad och stärka individens egna
resurser. Utevistelse och sociala aktiviteter ska vara vardagliga inslag på
äldreboendena. Den medicinska kompetensen ska säkerställas på varje boende. Vården i livets slutskede ska ha hög kvalitet.
Äldreomsorgen utvecklas vilket kräver en ökad flexibilitet och att olika
verksamhetsformer måste prövas. Vårdtagare ska inte bli slussad mellan
olika vårdgivare. Arbetet ska riktas mot att utveckla en sammanhållen vård
med flexibla insatser där vårdtagaren står i centrum. För att möjliggöra detta
krävs en utvecklad samverkan med främst sjukvården.
Hemsjukvård
Hemsjukvården ska tillhandahålla en kvalitativt säkerställd sjukvård och
möjlighet att vårdas i hemmet vid såväl svåra och krävande sjukdomstillstånd som vid livets slut. Förutsättningen för att nå detta är ett gott samarbete med hemtjänsten samt länssjukvården och primärvården.
I övergången från en vårdform till en annan ska brukarna vara delaktiga i
planeringen och ha inflytande över sin egen situation.
Rehabilitering och eftervård behöver samordnas med sjukvården. De rehabiliterande insatserna ska följa individen så länge som behov finns.
För att uppnå en kvalitativ säkerställd hemsjukvård för psykiskt funktionshindrade måste kompetensen och insatserna öka. Insatserna för barn med
svåra funktionshinder ska särskilt uppmärksammas.
Funktionshinderområdet
Många människor i olika åldrar har någon form av funktionsnedsättning som
påverkar deras vardagsliv. För att delaktighet och jämlikhet ska bli en
realitet ska kunskaperna öka hos förtroendevalda och anställda om
levnadsvillkoren för människor med funktionshinder.
Det behövs fler boendealternativ för människor med funktionshinder. Möjligheten att få en egen lägenhet med stöd och service ska öka. Lokaler för
kontaktlägenhet/träffpunkt och personal ska finnas i anslutning till bostaden
eller i närområdet. Genom ökad kompetens och samverkan ska behovet av
köpta boendeplatser utanför Göteborg minska.
Möjligheten till arbete och meningsfull sysselsättning ska öka och en större
variation i utbudet behövs över staden. Ett led i detta är att stödja kooperativ
verksamhet. Samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska intensifieras för att ge fler arbete och/eller arbetsrehabilitering.
Den enskildes inflytande över sin livssituation och över det kommunala stödets utformning ska öka. Det gäller inte bara hur beslutade insatser ska utföras utan också delaktighet i vilka insatser som ges. I Göteborg finns en
mångfald i fråga om språk och kulturell bakgrund. Informationen och stödet
ska utformas så att det når dessa grupper.
Kvinnor med funktionshinder har en extra sårbar livssituation när det gäller
mäns våld mot kvinnor. Därför behöver personal inom funktionshinderområdet ökade kunskaper inom området. Jourboende och andra former av
skydd och stöd ska skapas för kvinnor med funktionshinder.
För personer med psykiska funktionshinder ska en helhetssyn gälla vid beviljandet av stödinsatser. En bostad, ett flexibelt boendestöd, möjligheter till
gemenskap, sysselsättning och ett nära samarbete med psykiatrin och primärvården är insatser som hänger ihop och är beroende av varandra. Brister i
någon av dessa delar försämrar insatserna för övriga delar. Det krävs ökade
insatser för att få fram fler fullvärdiga bostäder. Det behövs även fler mindre
träffpunkter och sysselsättning i mer arbetslika former.
Barnperspektivet ska finnas både när det gäller stöd till barn som har anhörig
med psykiska funktionshinder och när det gäller stöd i föräldraskapet.
Individ- och familjeomsorg
En av de viktigaste uppgifterna för vår stad är att ge barn och ungdomar en
trygg uppväxt och goda förutsättningar att utvecklas till självständiga
individer. Stadens välfärdsarbete har som uppgift att medverka till att utjämna barns olika levnadsvillkor. Det är en viktig del i arbetet som pågår för att
bryta rekryteringen till kriminella gäng och andra destruktiva mönster. Socialtjänsten måste därför samverka med aktörer såväl inom som utanför kommunens regi. Det frivilliga sociala arbetet behöver stödjas och utvecklas
ytterligare. En av de viktigaste uppgifterna i att ge barn och ungdomar en bra
uppväxt är att engagera föräldrarna. Detta är en investering för framtiden
som bidrar till en hållbar utveckling och för att undvika utslagning och orättvisor.
Stöd till kvinnor och barn som utsätts för hot och våld från män som de har
eller haft en nära relation till är en viktig uppgift för socialtjänsten. För de
kvinnor som lever i en mycket utsatt livssituation med till exempel missbruk
eller funktionshinder måste stödet utvecklas.
Även arbetet med det hedersrelaterade förtrycket och våldet mot unga kvinnor kräver fortsatt metodutveckling och kunskapsöverföringen mellan skola
och socialtjänst samt mellan stadsdelarna.
Den boendesociala situationen är fortfarande problematisk för allt för
många. För den mest utsatta gruppen av de hemlösa måste motivations-
arbetet utvecklas. Detta kräver nya metoder i den uppsökande verksamheten
samt en fördjupad samverkan mellan inblandade aktörer, samt inte minst
utveckla boendet med kompetens och bemötandefrågor. Barn som lever i
familjer med otrygga boendeförhållanden måste särskilt uppmärksammas.
Mer flexibla och individuella vårdinsatser ska göras både med så kallade
hemmaplanslösningar och fördjupad samverkan med institutionerna. Vårdinsatserna i missbruksvård och ungdomsvård ska vara evidensbaserade och
resultaten kunna följas upp.
Arbetet med att minska andelen personer som får försörjningsstöd ska fortsätta. Det kräver en fortsatt metodutveckling inom socialtjänsten med ökat
klientarbete i fokus. Varje stadsdelsnämnd ska kartlägga de långtidsberoende
och fastställa hur och på vilket sätt klientarbetet med denna grupp ska ske.
Gruppen ”Unga utanför”, det vill säga de 16-24-åringar som inte studerar,
arbetar, aktivt söker arbete eller har annan känd sysselsättning, har ökat.
Detta är inte acceptabelt. Stadens olika aktörer ska samverka för att förhindra att dessa ungdomar ramlar mellan stolarna.
Fritid
Göteborg ska ha ett blomstrande och starkt föreningsliv som främjar både
jämställdhet, integration och folkhälsa. Föreningslivet är viktigt för utvecklingen av vårt samhälle. Det ska finnas en röd tråd mellan föreningslivet
och socialtjänstens arbete. Unga människors möjlighet att etablera sig i
arbetslivet och i samhället i stort, kan underlättas genom folkrörelsernas
arbete.
I arbetet med att ge unga en bra start i livet är skola, socialtjänst och arbetsförmedling viktiga aktörer, detta samarbete skulle kunna breddas ytterligare
med föreningslivet som aktör.
Föreningslivet erbjuder positiva mötesplatser och rekryterar framtidens ledare. Göteborgs Stads stöd ska utformas i dialog med föreningarna. Speciellt
viktigt är det att föreningarna får hjälp med att utveckla sitt ledarskap.
En utökning av idrottshallar och spontanidrottsplatser ska tillsammans med
en satsning på friidrottsytor medverka till att alla ungdomar som vill ska få
möjlighet till träningstider. För detta krävs att skolorna öppnas på kvällar
och helger, vilket med fördel kan göras i samverkan med föreningslivet.
Grönområdena i stadsdelarna ska vara lättillgängliga och attraktiva för att
erbjuda göteborgarna möjlighet till rekreation.
För att ett område ska upplevas som attraktivt behöver vi arbeta mer aktivt
med att minska nedskräpningen. Ett skräpigt område upplevs som otryggt. I
arbetet med ”Trygg, vacker stad” handlar det om både attitydförändring så-
väl som reellt arbete. Nu måste alla förvaltningar och bolag ta en aktiv del i
att göra Göteborg renare och detta arbete ska präglas av helhetssyn och samverkan i genomförandet.
Stadsdelsnämnderna ska medverka i arbetet att skapa öppna mötesplatser för
ungdomar. Vi ser stora vinster i ett samarbete med föreningslivet för att utveckla fritidsgårdarna. En strävan efter ökad integration och jämställdhet ska
genomsyra fritidsgårdarnas dagliga verksamhet. Övergripande för utformningen av fritidsverksamhet för ungdomar är att den ska präglas av ungdomarnas synpunkter och ge möjlighet till inflytande och delaktighet.
Ungdomssatsningen, som riktar sig till ungdomar 16-19 år är strategiskt
viktig för möjligheterna att utveckla meningsfulla fritidsaktiviteter. Verksamheterna i Ungdomssatsningen ska präglas av en hög grad av delaktighet
och uppskattning av Göteborgs ungdomar.
Kultur
Kulturen befinner sig i en dynamisk fas med nya konstformer och nya
publikgrupper. För att stimulera och utveckla intresse hos göteborgarna
måste kulturen vara aktuell och nyskapande.
Stadsdelsnämnderna ska ge goda förutsättningar för medborgarna att aktivt
ta del av ett kulturliv i närmiljö. Det krävs en god infrastruktur för att kulturen ska kunna förmedlas lokalt. Biblioteken, kulturskolan och det lokala
föreningslivet har därför mycket stor betydelse som kulturbärare i stadsdelarna. Kultursamordnarna fyller en viktig funktion i stadsdelen för förmedlingen av kulturen, exempelvis för att skolornas kulturengagemang ska
kunna utvecklas och växa.
Kultur- och musikskolan ger barnen möjlighet att utöva olika slags konstformer. Utöver ordinarie undervisning ska Kultur- och musikskolan vara
tillgänglig för alla barn i Göteborg.
Biblioteken är våra mest utnyttjade kulturinstitutioner och har ett stort antal
besökare. En intensiv program- och visningsverksamhet samt nya medier gör
att biblioteket används på ett nytt sätt och är en viktig offentlig arena. Vi vill
se ett levande och växande biblioteksväsende för att möta medborgarnas
behov och dimensionera det till en ökad efterfrågan.
Den stora utmaningen för Göteborgs museer är att bredda sin målgrupp och
locka till sig nya besökare. Museerna ska arbeta med utställningar och programverksamhet som är tillgängliga, aktuella och känns angelägna att besöka. Det krävs också en fortsatt utveckling av den pedagogiska och utåtriktade verksamheten.
Det är av stor vikt att verksamheten på Göteborgs museer känns relevant,
stimulerande och aktuell för barn och ungdom. Den pedagogiska verksamheten vid museerna är därför mycket viktig och måste hela tiden utvecklas i
ett tätt samarbete med Göteborgs skolor och förskolor.
Myndighetsutövning
Under detta avsnitt vill vi lyfta fram och beskriva den myndighetsroll som
kommunen innehar och som i vissa delar skiljer sig från utvecklingsrollen
eller servicerollen.
Göteborgarna har rätt till en rättvis och saklig behandling när de har kontakt
med kommunen. Det är avgörande för att rättsäkerheten ska upprätthållas.
Kommunens myndighetsutövning har en kontrollerande och ibland en tvingande uppgift. När kommunen uppträder som kontrollmyndighet ska bemötandet vara professionellt, kompetent och objektivt. Det är av största vikt att
göteborgarna vet att de behandlas lika oavsett var i staden eller i vilken verksamhet de får sitt ärende prövat. Därför är systematiskt kvalitetsarbete viktigt
för att bland annat säkerställa likabehandlingsprincipen. Respekten för den
enskilde individen är avgörande för ett bra bemötande.
Detta innebär att göteborgaren ska bli bemött som en hel människa. Varje
individ måste bli sedd utifrån sin hela livssituation. Kommunen finns till för
göteborgarna och inte tvärtom.
PERSONAL
Det följande ska läsas mot bakgrund av de av kommunfullmäktige fastställda Personalidé för Göteborgs Stad respektive Ledarskapsidé för
Göteborgs Stad.
Göteborgs kommun behöver fler medarbetare, samtidigt som det finns
många människor som står helt utanför arbetsmarknaden. Skälen till detta
varierar men kommunen behöver dessa medborgare för att klara rekryteringsbehoven, vilket ställer krav på Göteborgs Stad som arbetsgivare. Det
kommer att behövas validering av tidigare inhämtad kunskap, utbildning,
introduktioner och organisationsutveckling för att skapa det goda arbetet.
Väl så viktigt som att arbeta med rekrytering är att satsa på de redan anställda. Det ska finnas stora möjligheter till engagemang och delaktighet.
Medarbetare som trivs med sitt jobb är också de bästa tänkbara ambassadörerna för att arbeta i Göteborgs Stad.
Kommunen ska ha ett förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna och ett aktivt samspel med brukare och invånare för att tillsammans
åstadkomma en verksamhet med hög kvalitet.
Arbetsorganisationen ska utformas så att den tar tillvara personalens individuella förutsättningar och kompetens. Arbetsorganisationens utformning ska
också underlätta för personalen att ta ansvar för planering, genomförande
och uppföljning av sitt arbete. Det är viktigt att hitta arbetsformer som skapar attraktiva arbetsplatser med ett tillåtande klimat och öppenhet att pröva
nytt. En arbetsgrupp som fungerar bra har förmågan att tillvarata de olika
erfarenheter som de anställda bär med sig. Det handlar om utbildning och
arbetslivserfarenhet, men också om social, kulturell eller annan kompetens.
När mångfald främjas inom kommunens egen organisation tillgodoses också
göteborgarnas behov på ett bättre sätt.
Verksamhetsutveckling kräver gott ledarskap. För att skapa en kultur som
sätter göteborgarnas behov av god service i centrum krävs ett aktivt och
synligt engagemang från varje ledare, med fokus på uppgiften med hjälp av
en tydligt formulerad vision. Gott ledarskap gör att kvalitetsfrågorna genomsyrar hela organisationen och möjliggör ett ständigt lärande på alla nivåer,
bland annat genom en kontinuerlig kompetensutveckling.
Det finns ett stort behov av nya ledare. Ledarförsörjningen kan inte lösas
med enbart extern rekrytering. Därför måste man ständigt arbeta med att
identifiera framtida ledare inom den egna organisationen.
Kontinuerligt återkommande utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar ska
vara en självklarhet på våra arbetsplatser. För att i praktiken kunna utöva
ledarskap krävs ständig dialog med de anställda kring frågor om organisation, kompetensutveckling och omvärldsförändringar. Därför behövs en
arbetsorganisation som möjliggör ett synligt ledarskap. Inom delar av stadens verksamhet är detta ett påtagligt problem som måste åtgärdas.
Inom Göteborgs Stad förekommer osakliga löneskillnader. Därför krävs en
ökad tillämpning av den fastställda lönepolitiken och nödvändiga löneprioriteringar, framförallt i syfte att förbättra kvinnodominerade yrkesgruppers
lönevillkor. Varje verksamhet i Göteborgs Stad ska se sig själv som en del
av den kommunala helheten.
Huvudprincipen vid tillsättning av tjänster ska vara arbete på heltid eller
önskad tjänstgöringsgrad. Ofrivillig deltid ska minska och på sikt helt försvinna. Även andelen timanställningar ska minska. Det förutsätter flexibla
arbetstidslösningar, kompetensutveckling utifrån individens och organisationens behov och flexibla organisatoriska lösningar.
Den höga sjukfrånvaron inom en del av våra verksamheter är ett stort problem, såväl mänskligt som ekonomiskt. För att förebygga sjukfrånvaron och
förbättra arbetsmiljön ska medarbetare i Göteborgs Stad erbjudas möjligheter till olika friskvårdsinsatser. En viktig förändring i synsätt är att gå från
att förebygga ohälsa, till att tänka och arbeta hälsofrämjande, där friskvård är
ett naturligt inslag. Hälsa definieras då som något mer och större än frånvaro
av sjukdomar. Ett hälsofrämjande arbete är till stora delar en ledarskapsfråga
och därför är det naturligt att detta perspektiv arbetas in i styrdokumenten för
personal och ledarskap, liksom att det finns med i till exempel medarbetarenkäten i Balansen.
Prioriterade mål:
Sjukfrånvaron ska minska.
Ofrivillig deltid ska minska.
Rekryteringar till kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en
bättre spegling av befolkningsstrukturen i Göteborg.
EKONOMI
Kraven på offentlig sektor ökar, både från medborgare och från medarbetare.
Vi tror på en stark offentlig sektor och då ska den också kunna leva upp till
kraven, de behov och förväntningar som finns. Den får inte vara dyrare eller
ge sämre service än privata alternativ. Vi måste vara minst lika bra både som
servicelämnare och som arbetsgivare. För att kunna klara den utmaningen
ska vi arbeta mycket mer med kvalitetsfrågor, organisationsutveckling,
ledarskap, medarbetarskap och frågor kring det goda arbetet.
Det är viktigt att hålla greppet om kostnadsutvecklingen och vara vaksam på
befolkningsförändringar och andra omvärldsförändringar som påverkar den
kommunala verksamheten. Det förutsätter att alla vi som har det gemensamma uppdraget att arbeta för göteborgarnas bästa tar ansvar för att vårda
ekonomin och arbetar med kostnadskontroll, noggrann uppföljning och utvärdering.
Budgetens inriktningar och prioriteringar för verksamheten ska tillsammans
med de ekonomiska förutsättningarna säkra en god ekonomisk hushållning i
kommunen. Budgeten bygger på en fortsatt ekonomisk balans och investeringsvolymer som följer den volymtillväxt som är motiverad utifrån kommunens befolkningsförändringar. De angivna kommunbidragsramarna för
2006 utgör också planeringsförutsättning för resten av planperioden.
Nivån på pris- och lönekompensationen ska avspegla den bedömda
kostnadsutvecklingen i samhället i stort och mer speciellt för kommunal
sektor, men också det ekonomiska utrymme som finns den närmaste tiden.
Lönekompensationen för 2006 är två procent, förutom för de verksamheter
som är inriktade på vård och omsorg som har tre procent. Priskompensationen för 2006 är två procent. Förändringsfaktorn kommer även 2006 att
vara en procent.
För investeringar avsätts totalt 900 miljoner kronor för 2006, samma nivå
utgör också planeringsförutsättning för 2007 och 2008. I avvaktan på en ny
modell för investeringsberedning specificeras inte ramar per nämnd.
Resursfördelningsmodellen analyseras och utvärderas varje år i samband
med budgetberedningen. Alldeles särskilt noggrann utvärdering måste ske
när nya kriterier införs såsom är fallet med försörjningsstödet 2005.
Vi kommer även fortsättningsvis att pröva vilka delar av kommunens verksamhet som bör vara organiserade i nämndform och vilka som bör vara organiserade i bolagsform. Vi ser detta i första hand som en praktisk fråga som
hänger ihop med vilken verksamhet som bedrivs. Uppdraget och ansvaret
gentemot medborgarna är detsamma oavsett organisationsform. Vi kommer
också att fortsätta pröva vilka av våra bolag vi bör behålla, vilka som behöver förändras och vilka som bör säljas.
Budgeten anger de övergripande förutsättningarna för en god ekonomisk
hushållning och nämnder och styrelser ska omsätta detta förhållningssätt i
praktiken så att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. För att förbättra möjligheterna till en långsiktig hushållning med befintliga resurser och
för att möta framtida utmaningar måste de styrprinciper som tillämpas i organisationen vara aktuella och situationsanpassade. Därför ska följande förändringar genomföras:
De interna ekonomistyrningsprinciperna i form av riktlinjer för
genomförande av budget ska anpassas till det pågående utvecklingsarbetet avseende rapportering och uppföljning. Riktlinjerna ska
stödja långsiktigt tänkande och en god ekonomisk hushållning samt
vara åtgärdsinriktade och skapa ett ökat fokus på analys av det faktiska utfallet.
I syfte att skapa en rationell likviditetsplanering införs ett nytt
system med följsamhet mellan internränta och aktuella marknadsräntor där förändrade räntenivåer hanteras av organisationen på
samma sätt som andra förändrade förutsättningar.
Det interna systemet för redovisning av pensionskostnader anpassas
så att den så kallade KP-avgiften knyts till den nivå som rekommenderas av Sveriges kommuner och landsting och därmed bättre speglar den faktiska kostnadsutvecklingen. Även här får organisationen
hantera förändrade förutsättningar som en del av den ordinarie prioriteringen.
Effektivitet i stödprocesserna är av central betydelse när det gäller
att hålla nere kostnadsutvecklingen. Det behövs en styrmodell gällande den kommungemensamma IT-verksamheten. Denna ska baseras på en central beställarorganisation som ansvarar för de kommungemensamma IT-systemen och IT-infrastrukturen samt över valet av
utförare.
SÄRSKILDA RAMJUSTERINGAR
Stadsdelsnämnder:
Centrum
Centrum får utökat kommunbidrag med 800 tkr för RUS-projektet.
Frölunda
Frölunda får utökat kommunbidrag med 3 800 tkr för 2006, 2 400 tkr för
2007 och 2 000 tkr för 2008 och framåt för Kooperatörshuset.
Frölunda får utökat kommunbidrag med 400 tkr för Göteborgsinitiativet.
Linnéstaden
Linnéstaden får utökat kommunbidrag med 2 190 tkr under 2006 och 2007
för fortsättning av Utvägsprojektet.
Linnéstaden får utökat kommunbidrag med 500 tkr för ekonomiskt bistånd
inom socialjourens verksamhet.
Lundby
Lundby får utökat kommunbidrag med 1 540 tkr för Bräcke Östergård.
Lundby får utökat kommunbidrag med 700 tkr för uppsökningsverksamhet
för hemlösa.
Majorna
Majorna får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för Psykiatriprojekt.
Majorna får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för Bidrag till handikapporganisationer mm.
Nämnder med särskild inriktning:
Idrotts- och föreningsnämnden
Idrotts- och föreningsnämnden får utökat kommunbidrag med 700 tkr för
bidrag till invandrarföreningar.
Idrotts- och föreningsnämnden får utökat kommunbidrag med 20 000 tkr för
2006 för investeringsstöd till Friidrottens hus
Kulturnämnden
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 500 tkr för att täcka kapitaltjänstkostnader för investeringar i stadsbiblioteket.
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 2 200 tkr för Sjöfartsmuseet.
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 500 tkr för Filmfestivalen.
Miljönämnden
Miljönämnden får utökat kommunbidrag med 1 000 tkr för 2006 för inköp
av miljöutbildning.
Park- och naturnämnden
Park- och naturnämnden får utökat kommunbidrag med 200 tkr för driftkonsekvenser av investeringar vid badplatser och i djurhägn.
Trafiknämnden
Trafiknämnden får utökad investeringsram med 18 000 tkr för cykelbanor.
Kommunstyrelsens poster:
Arbetsmarknadsinsatser
Arbetsmarknadsinsatser får utökat kommunbidrag med 1 500 tkr för 2006
och 2007 för arbetsmarknadsprojekt för funktionshindrade.
Kommunledning
Kommunledning får utökat kommunbidrag med 500 tkr för implementering
av Synvändan.
Kommunledning får utökat kommunbidrag med 8 100 tkr för skolutvecklingsenheten.
Kommunledning får utökat kommunbidrag med 1 518 tkr för 2006 och
564 tkr för 2007 för URBAN-sekretariatet.
Kommunledning får utökat kommunbidrag med 500 tkr för permanentning
av Projekt minskat försörjningsstöd.
Kommunledning får utökat kommunbidrag med 20 000 tkr för basverksamhet inom personal- och kompetensförsörjning. Överföring från posten
Personal- och kompetensförsörjning.
Kvalitetsutveckling slopas som budgetpost och 15 000 tkr överförs till
Kommunledning.
Personal- och kompetensförsörjning
Personal- och kompetensförsörjning tillförs 1 000 tkr för 2006 och 1 000 tkr
för 2007 för fortsatta försök med 3-3-systemet.
Ekonomisk sammanställning 2006-2008, Mkr
2006
2007
2008
RESULTATRÄKNING
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
6 355
-24 705
-595
6 449
-25 367
-620
6 462
-26 115
-645
Verksamhetens
nettokostnader
-18 945
-19 538
-20 298
19 188
-243
19 985
-247
20 847
-249
0
200
300
20 800
7 200
28 000
21 200
7 200
28 400
21 600
7 200
28 800
2 456
0
2 456
840
2 456
200
2 656
1 040
2 656
300
2 956
1 280
840
14 304
10 400
24 704
1 040
14 404
10 300
24 704
1 280
14 364
10 200
24 564
28 000
28 400
28 800
8,8%
9,4%
10,3%
Skatteintäkter och
kommunal-ekonomisk
utjämning m m
Finansiellt netto
Årets resultat
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Årets resultat
SUMMA EGET KAPITAL
Avsättning till pensioner m
m
SUMMA AVSÄTTNINGAR
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
SUMMA SKULDER
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Soliditet
Ekonomiska ramar, tkr
2006
Stadsdelsnämnder; befolkningsansvar
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Styrsö
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve-Säve
Backa
Kärra-Rödbo
Summa SDN befolkningsansvar
882 905
995 654
774 056
676 564
532 841
785 964
991 722
664 445
695 707
478 429
460 416
436 928
606 598
843 249
145 732
560 997
856 422
851 494
318 149
684 644
293 791
13 536
707
Resursnämndsuppgifter SDN
966 012
Nämnder med särskild inriktning
Byggnadsnämnden
Fastighetsnämnden
Färdtjänstnämnden
Idrotts- och föreningsnämnden
Konsumentnämnden
Kulturnämnden
Lokalförsörjningsnämnden
Miljönämnden
Nämnden för MedicHus
Park- och naturnämnden
Trafiknämnden
76
-170
159
233
7
204
-151
37
-61
120
859
168
664
990
775
785
910
881
608
652
867
081
Ekonomiska ramar, tkr
Utbildningsnämnden
Valnämnden
Vuxenutbildningsnämnden
Överförmyndarnämnden
Nämnder med taxefinansierad verksamhet
Ekonomiska ramar fastställs genom beslut om taxor
och avgifter
Kretsloppsnämnden
Va-nämnden
Ekonomiska ramar med gemensamt
samverkansansvar
Gemensamt anslag;
Stadsdelsnämnderna
1 309
091
8 076
203 354
11 921
2006
-
50 000
Expansion inom funktionshinderområdet;
Resursnämnderna Backa, Centrum, Gunnared och
Älvsborg
64 000
Trygg vacker stad;
Trafiknämnden, Park- och naturnämnden och
Byggnadsnämnden
37 856
Framtidens kollektivtrafik;
Trafiknämnden och Färdtjänstnämnden
18 000
Ekonomiska ramar för särskilda budgetposter
Arkivnämnden
Business Region Göteborg AB
Fastighetsnämnden; transfereringar
Göteborg & Co Träffpunkt AB
Idrott- och föreningsnämnden; studieförbunden
Keillers park
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
Överförmyndarnämnden; arvoden
Kommunstyrelsens poster:
Arbetsmarknadsinsatser
Gemensam administrativ service
12
10
43
73
26
610
000
815
084
155
458
250 405
7 245
58 000
20 245
Ekonomiska ramar, tkr
Kommunledning
Kommunövergripande avgifter
Lokalsekretariatet
Personal-/kompetensförsörjning
Ekonomiska ramar för ofördelade medel
Idrottshallar etc
Jämställdhet
Särskilda lönepolitiska satsningar
Äldreomsorg
Totalt ekonomiska ramar
235
52
24
67
097
195
200
145
17
1
40
23
000
000
000
000
18 482 658
Resursfördelning stadsdelsnämnder 2006
Målgrupp/kriterier
Antal Vikt, kr
Barn och unga
1-5 år
26 318 67
6-9 år
18 286 54
10-11 år
9 775 48
12-15 år
21 679 68
16-19 år
21 572
3
Barn (1-9) med
förvärvsarbetande eller
studerande förälder
Barnfamiljer med inkomst
under 200 tkr/år
Utländska barn (7-15) år
Barn (7-15 år) med
föräldrar med enbart
förgymnasial utbildning
Barn (0-17 år) med ej gift
förälder utan arbete
Barn (0-17 år) med
utländskt medborgarskap
SUMMA BARN OCH
UNGA
Vuxna och äldre inkl.
funktionshinder
20-74 år
342
75-79 år
14 208
453 10
80-84 år
12 558 20
85-89 år
8 147 47
90- år
3 892 100
Ensamboende 75 år och
Funktionshindrade
med insatser
äldre
enl LSS
Ogifta 25-44 år
Personer med
förtidspension/sjukbidrag
Ensamstående män med
långvarigt
socialbidragsberoende
Arbetslösa utan ersättning
SUMMA VUXNA OCH
ÄLDRE INKL.
FÖRSÖRJNINGSSTÖD
FUNKTIONSHINDER
tkr
(%) av
målgru
pp
522
1 777
008 987 033
592
155 470 716
804
1 491
339 72 036
591
25,3%
14,1%
6,7%
21,3%
1,0%
426 301
6,1%
209 752
311 713
3,0%
4,4%
334 308
4,8%
744 678
10,6%
186 169
2,7%
7 011 100,0%
889
504
065
129
807
646
172
142
252
389
391
1
1
713
993
782
464
679
749
213
814
852
96 522
3,1%
2,6%
4,6%
7,0%
7,1%
31,5%
840 799
15,1%
21,9%
1,7%
166 671
3,0%
136 368
2,5%
5 553
657 100,0%
931 608
Målgrupp/kriterier
Antal Vikt, kr
Tillkommer
Grundbelopp för nämndgemensamma
Begränsningsregel
kostnader
SUMMA TOTALT SDN
tkr
28 000
11 553
13 536 707
(%) av
målgru
pp
Resursfördelning resursnämndsuppgift hemsjukvård 2006
Målgrupp/kriterie
Antal
Grundbelopp Styrsö
20-49
225 990
50-64
83 377
65-74 år*
32 667
75-79 år*
13 685
80-84 år*
11 456
85-89 år*
6 903
90- år*
2 538
Personer i LSS-kretsen
i ordinärt boende
Personer med
förtidspension/
sjukbidrag
Ensamboende över 75
år
Personer över 65 år
med låg inkomst
Summa
Vikt, kr
tkr
(%)
32
224
572
144
716
860
347
400
276
648
684
654
657
740
031
3,1%
8,0%
8,1%
6,7%
8,5%
8,5%
4,8%
27 429
11,8%
8 641
3,7%
33 468
14,4%
51 298
231 926
22,1%
1
1
2
4
7
18
18
15
19
19
11
* Exkl personer i äldreboende
Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter, tkr
Förskoleverksamhet
Backa Bällskär, specialinstitution
Nattomsorg
Specialinstitutioner
Specialinstitutioner
Specialinstitutioner
Summa Förskoleverksamhet
Skolverksamhet
Bräcke Östergård
Hyra annexet Önneredsskolan Rh
Dans- och musikutbildning
Döv- och hörselverksamhet
2006
SDN
5
1
5
5
2
Backa
Biskopsgård
Gunnared
en
Högsbo
Härlanda
635
395
032
535
958
20
555
7 973
673
6 597
29 626
Lundby
Lundby
Backa
Högsbo
Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter, tkr
Ekåsa internatverksamhet
Enheten för utredning och
Friluftsskolan
specialpedagogik
Instrumentförråd
Introduktionsskola
Lägerskolan
Obligatorisk särskola
Ambulerande lärare
Sjukhusundervisning
Skolbio
Skolhälsovård
Specialpedagogiska
Summa
Skolverksamhet
utvecklingsinsatser
2006
6 485
4 476
3 872
330
2 877
363
128
273
486
1 157
828
1 615
412
196
043
SDN
Linnéstaden
Linnéstaden
Linnéstaden
Örgryte
Bergsjön
Frölunda
Högsbo
Lundby
Härlanda
Linnéstaden
Biskopsgård
Högsbo
en
Omsorg om äldre och sjuka
Bambergerska/Neuberghska
Bergsjöhöjd/Härskogen
Hospiceverksamhet
Vasahemmet
Summa Omsorg om äldre och sjuka
8
23
31
9
Centrum
Bergsjön
Högsbo
Centrum
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård
Summa Hemsjukvård
976
887
535
214
73
612
37
29
51
51
2
54
4
035
887
307
977
961
612
147
231
926
Kortedala
Härlanda
Centrum
Högsbo
Styrsö
Lundby
Kärra-Rödbo
1
1
1
4
2
4
17
21
3
2
2
22
12
726
945
735
271
735
608
146
215
159
928
563
470
120
Gunnared
Kortedala
Härlanda
Centrum
Tynnered
Lundby
Majorna
Majorna
Centrum
Härlanda
Tynnered
Frölunda
Linnéstaden
Funktionshinder
Aktivitetshus
Aktivitetshus
Aktivitetshus
Aktivitetshus
Aktivitetshus
Aktivitetshus
Bidrag handikapporganisationer mm
Dalheimers hus
Eldorado
Förvaltarenheten
Koloniverksamhet för
LSS;
boende utanför Gbg
utvecklingsstörda
Neurologiska platser Å-hemmet
Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter, tkr
Björkbacken
Neurologiskt centrum
Personliga ombud psykiskt
Planering
och samordning
funktionshindrade
Planering och samordning
Planering och samordning
Planering och samordning
Psykiatriprojekt
Sociala arbetskooperativ
Teckenspråkcentrum
Övrigt inom handikappområdet
Summa Funktionshinder
Individ- och familjeomsorg
Adoptionsrådgivning
Centrum för barns/ungdomars hälsa
Cityenheten
Dödsboanmälan
Familjerätt
Höjd kvalitet i arbetet för hemlösa
IoF, frivilligt socialt arbete
KAST-projektet
KRAMI
Mini-Maria ungdomsmottagning
Mini-Maria ungdomsteam norr
Narkomanvård
Narkomanvårdsenhet
Informationscentrum mot droger
Rådgivning, kris och jour
Sociala institutioner
Sociala institutioner
Ungdomsmottagning
Ungdomsmottagning
Stödverks unga brottsoffer
Ungdomsmottagning
Ungdomsmottagning
Ungdomsmottagning
Utvägsprojekt
Summa Individ- o familjeoms
Kultur och fritid
Allégården
Askims sim- och sporthall
Kärra bad och sporthall
Bergums fritidslantgård
2006
318
17 145
6 293
1 270
1 270
1 270
1 270
16 326
4 690
913
4 702
154
088
SDN
Högsbo
Högsbo
Linnestaden
Gunnared
Centrum
Älvsborg
Backa
Majorna
Frölunda
Majorna
Majorna
285
448
9 884
1 287
16 969
14 222
50 799
657
666
2 548
2 254
2 442
6 312
1 783
26 510
6 369
11 881
4 251
1 754
3 000
4 056
4 423
4 649
2 190
179
639
Biskopsgård
Biskopsgård
en
Centrum
en
Örgryte
Backa
Lundby
Lundby
Centrum
Bergsjön
Centrum
Lärjedalen
Högsbo
Kortedala
Centrum
Linnéstaden
Centrum
Linnéstaden
Kortedala
Örgryte
Centrum
Centrum
Tynnered
Biskopsgård
Linnéstaden
en
2 520
3 581
6 160
585
Linnéstaden
Askim
Kärra-Rödbo
Lärjedalen
Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter, tkr
Bidrag föreningar
Bidragsgivning
Hammarbadet
Rannebergsbadet
Lilla Amundön
Blå stället
Frölunda kulturhus och bibliotek
Regionbibliotek
Regionbiblioteket Hisingen
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Summa Kultur och fritid
Övrigt
Bryggor mm
Enheten för mångkulturell verksamhet
Hörselscreening
Leader+
Plan- och byggfrågor
Samordning Agenda 21
Teknisk verksamhet
Växtkraft
Summa Övrigt
Summa resursnämndsuppgifter
2006
939
735
1 550
2 807
284
7 893
33 212
5 515
7 622
3 645
3 645
4 623
4 281
4 556
94
153
2 761
4 486
449
600
833
2 585
3 720
562
15
996
966
012
SDN
Tuve-Säve
Örgryte
Lärjedalen
Gunnared
Askim
Gunnared
Frölunda
Kortedala
Lundby
Gunnared
Kortedala
Majorna
Frölunda
Backa
Styrsö
Frölunda
Biskopsgård
Styrsö
en
Styrsö
Bergsjön
Styrsö
Biskopsgård
en
