Trollängsskolans
Plan mot Diskriminering
och Kränkande
behandling
Likabehandlingsteamet
2011-09-06
Planen gäller för Trollängskolans:
Grundskola årskurs 1- 6
Förskoleklassen Trollen
Fritidshemmen Draken, Tigern, Krokodilen
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Innehåll
Värdegrunden på Trollängsskolan
3
Del I Teoretisk informativ del
Bakgrundsinformation om planen
Verksamhetsformer, Huvudman och ansvariga
Tidsomfattning
Syfte
Mål med hänvisning till styrdokument
Diskrimineringslagens mål
Definition er
Konsekvenser av kränkande särbehandling
Delaktighet
Vilka gäller Plan mot DkB?
Nulägesbeskrivning
Resultat: Miljö- Hälsa- och Elevenkät
Olweusenkät, Skydds- och miljörond
3
4
4
4
5
6
6–7
8
9
9
10
11
12
Del II Det praktiska arbetet
Förebyggande åtgärder läsåret 2011-2012
Studie av planen mot DkB
Temadagar
Utveckling av studiemiljön
Aktiviteter under läsåret
Kartläggningsmetoder
Områden som berörs i kartläggningen
Involvering av kartläggning
Delaktighet: Elevernas, personalens och vårdnadshavarnas delaktighet
Förankring av Planen mot DkB
Förebyggande arbete och studier
Arbete på Skolnivå/organisationsnivå
Arbete på gruppnivå: klasskamrater, skolkamrater, pedagoger och personal
Arbete på individnivå
Rutiner för att åtgärda, upptäcka och utreda när en kränkning har skett
12
12
13
13
13
14
14
14
15
16
16
16
17–18
18
19 -20
Del III Bilagor
Information om ärende till Likabehandlingsteamet på Trollängsskolan
Samtal med elev
Uppföljningssamtal
Information om händelse där elev/elever är inblandade
Dokumentation av samtal med föräldrar/vårdnadshavare
21
22
23
24
25
2
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Värdegrunden på Trollängsskolan
Alla människor är lika mycket värda
Alla känner sig trygga och trivs
Alla visar hänsyn och respekt för varandra
Alla har inflytande och medansvar för utbildningen
Alla har lust att lära och vågar pröva nytt
Del 1
Teoretisk informativ del
Bakgrundsinformation om planen
“Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling” kommer i detta dokument
att benämnas “Plan mot DKb”.
”Elev” benämns de barn och ungdomar i dokumentet som har undervisning och
eventuellt fritidshem på skolan.
Planen mot Diskriminering och Kränkande behandling skrivs i tre delar:
Den första delen är en teoretisk informativ del där fakta och lagar och regler
beskrivs för att ge en bakgrund till det arbete som bedrivs på Trollängsskolan så
att skolan kan vara en trygg studieplats för eleverna och en trygg arbetsplats för
personalen i interaktion med varandra och med vårdnadshavarna och andra I
samhället verkande personer.
Den andra delen står för det praktiska arbete som pedagoger och övrig personal
samt elever utför på skolan för att diskriminering och kränkningar inte ska ske.
Här finns beskrivningar på vad som ska göras ifall det uppstår en krissituation
och en kränkning har skett.
Den tredje delen innehåller bilagor.
3
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola och förskoleklass samt fritidshem på Trollängsskolan.
Huvudman och ansvariga
Huvudman: Göteborgs stad, Sdf Askim-Frölunda-Högsbo
Ansvarig för planen: Rektor Eva Eriksson Soleimani
Likabehandlingsteam, delaktiga i framtagandet av planen: Specialpedagog
Anneli Huttu, pedagoger Lena Hallén, Lotta Lindberg, Anna Meyer samt
skolvärdinna Ann-Marie Jonsson.
Tidsomfattning
Planen har diskuterats av personal samt på Brukarråden under läsåret 20102011. Hänsyn har tagits till personalens och föräldrarnas synpunkter. Elevernas
synpunkter i Likabehandlingsarbetet har kommit in via
Elevråd/Fritidsråd/Idrottsråd, information till pedagoger och skolvärdinna och från
Värdegrundsarbetet i klasserna och på fritidshem.
Planen har reviderats och antagits på skolan av huvudman och ansvarig
personal den 2011-10-19
Planen gäller från 2011-10-19
Planen gäller till 2012-10-19
Planen ska åter revideras from 1/3-2012 av Likabehandlingsteamet med hjälp
utav Elevråd och Brukarråd samt skolans övriga personal.
Syfte:
Att alla elever ska känna sig trygga under skoltid och på fritidshemmen.
Att tydligt markera att elevens bästa alltid ska vara i fokus.
Att öka medvetenheten och kunskapen om de lagar och regler som gäller
mot diskriminering och kränkningar.
Att poängtera för alla att det är en grundläggande demokratisk rättighet för
elever att slippa bli diskriminerade och kränkta.
Att bibehålla engagemanget hos skolpersonal, vårdnadshavare och elever
mot diskriminering och kränkningar både i och utanför skolmiljön.
Att stödja skolans personal och elever i att utveckla regler för samarbete,
likabehandling, interaktion och trygghet samt mot diskriminering och
kränkningar.
4
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Mål med hänvisningar till styrdokument:
Målet med att ha en plan är att säkerställa att vi följer lagar och beslut samt
granskar oss själva så att vi gör ständiga förbättringar. Vi vill särskilt lyfta fram:
FN’s Barnkonvention
Se mer på www.un.org.
EU’s lagar och direktiv
Sedan 1970-talet har EU arbetat för ett 13-tal olika akter för att göra så att flickor
och pojkar ska bli rättvist behandlade. Se mer på www.eu.org.
Lagen mot diskriminering
Se mer om på Google: “SFS 2008:567” eller www.riksdagen.se
Lagen trädde i kraft 1 januari 2009.
Skollagen
Kapitel 5 lyfter bland annat fram att alla elever har rätt till en skola där det är
tryggt och finns studiero. Kapitel 6 lyfter bl a fram att skolan ska ha en plan mot
kränkande behandling, att ett aktivt arbete genomförs och att detta arbete årligen
redovisas i den nya planen. Se Skollagen på www.skolverket.se
Lgr-11
Kapitel 1 lyfter fram Skolans värdegrund och där står bl a specifikt att skolan har
ett tydligt uppdrag att verka mot diskriminering och andra kränkningar. Se
läroplanen från 2011 på www.skolverket.se
Göteborgs stads budget 2011
En stad där barnen mår bra är en bra stad sägs det i budget 2011. Ett prioriterat
mål är: Barn och unga behöver trygghet och en god arbetsmiljö i skolan, därför
ska mobbningen minska. Se budgeten på www.goteborg.se
Vårt övergripande mål med hela likabehandlingsarbetet är:
att alla ska kunna tillbringa sin tid på skolan under trevliga former,
att var och en växer i sin identitet och utvecklar den egna
personligheten utifrån de förutsättningar som varje individ har
5
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Diskrimineringslagens mål
Denna lag har som mål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter enligt:
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionshinder
- sexuell läggning
- ålder
Definitioner
Här beskrivs vad de olika faktaorden och begreppen betyder och vad de kan
innehålla. Definitionerna är hämtade ur: ”Allmänna råd och kommentarer för
arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling” (Skolverket):
Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för mobbning, fysiskt och psykiskt
våld, social uteslutning. Elevens känsla av utsatthet är avgörande.
Kränkningarna kan vara
fysiska (t.ex. att bli utsatta för slag och knuffar),
verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög),
psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning),
text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, SMS, MMS).
Direkt diskriminering Barn/elev får inte missgynnas genom särbehandling pga
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Indirekt diskriminering Barn/elev får inte missgynnas genom att tillämpa en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som
framstår som neutralt men som i praktiken särskilt
missgynnar barn/elever med visst kön, viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder.
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett
barns/en elevs värdighet utifrån kön, etnisk tillhörighet,
6
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionshinder.
Sexuella
trakasserier
Kränkningar grundade på kön eller som anspelar på
sexualitet; från tafsningar och blottning till ryktesspridning.
Mobbning
Förutsätter att den som utsätts kränks medvetet och
med avsikt vid upprepande tillfällen vilket skiljer
mobbning från andra former av kränkande behandling.
Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar
och den som utsätts för mobbning. Den upprepade
handlingen har som mål att skada eller orsaka obehag.
Annan kränkande
behandling
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet. Det är barnet/eleven som avgör om han/hon
uppfattar uppträdande som oönskat eller kränkande.
Annan kränkande behandling är inte kopplat till
diskrimineringsgrunderna. Hit räknas kränkningar på
grund av kroppsstorlek, hårfärg, studieförmåga, klädsel
med mera.
Rasism
Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens
överlägsenhet utifrån den uppfattningen om att det finns
biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund
av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som
mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja
eller kontrollera.
Främlingsfientlighet
Motvilja mot grupper som definieras genom fysiska,
kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.
En definition som ger uttryck för detta synsätt är ”känslor
som i varierande styrka innebär ovilja, rädsla inför eller
hat gentemot andra etniska grupper”.
Homofobi
Motvilja mot eller förakt för transsexuella, homo- eller
bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.
7
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Konsekvenser av kränkande särbehandling
Enligt AFS 1993:17 som är en av Arbetsmiljöverkets föreskrifter för i första hand
vuxna så kan kränkande behandling som inte stoppas i längden bl a leda till:
På individnivå:
Ökande svårigheter till samarbete i form av motvilja, irritabilitet eller stark
likgiltighet
Medvetet brytande av regler eller överdrivet hållande på regler
Försämrad prestation
Hög stressnivå, låg stresstolerans med överreaktioner, ibland traumatisk
krisupplevelse
Fysisk ohälsa, missbruksproblem eller psykiska reaktioner, t.ex.
sömnsvårigheter, försämrad självkänsla, ångest, ”grubblerier”, depression
eller maniskhet, ibland stark aggression och svår trötthet.
Oförmåga att se framåt eller orimliga krav på upprättelse
Självmordstankar eller våld mot egen person
På gruppnivå:
Minskande effektivitet och produktivitet
Upplösning av rådande regler eller fastlåsning av regler.
Ökande kritik mot arbetsgivaren, bristande förtroende, allmän känsla av
osäkerhet
Ökande samarbetsproblem, t.ex. oförståelse för andra arbetssätt,
undantaganden från gruppen eller från arbetsuppgifter, försök till
maktövertaganden eller starka klickbildningar.
Hög sjukfrånvaro, missbruksproblematik, hög personalomsättning, och
ökande antal ledighetsansökningar
Låg tolerans mot påfrestningar samt allmänna symptom på vantrivsel
Mindre problem förstoras upp
Fortsatt sökande efter syndabockar
På vår skola stoppar vi kränkningar innan något har gått så här långt men det är
viktigt att veta att kränkningar leder till svårigheter för de personer som utsätts
och för hela gruppen de ingår i. Elever är inte arbetstagare som AFS’en ovan
talar om men de reagerar som de vuxna.
8
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Delaktighet
Hur får vi alla på en skola att vara delaktiga i vår plan?
Likabehandlingsteamet är aktiva i framtagandet av förslaget till Plan mot
Diskriminering och Kränkande behandling varje vår. De utgår från elevers,
vårdnadshavares, personals och eventuellt andras synpunkter på den tidigare
Planen mot DKb, gällande lagstiftning samt inkomna synpunkter, analyser av
enkäter och kartläggningar. Därefter studerar pedagogerna och övrig personal i
arbetslagen det nya förslaget och lämnar synpunkter till Likabehandlingsteamet.
Färdig Plan mot DKb tas upp på APT (Personalmöte på arbetsplatsförlagd tid)
och diskuteras på brukarråd, elevråd och klassråd.
Planen mot DKb finns därefter tillgänglig på Trollängskolans hemsida och på
Hjärntorget för användning i verksamheten.
Vilka gäller Plan mot DKb?
Elevens bästa ska alltid vara i fokus.
Elev mot Elev
Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande
behandling av en annan elev i skolan eller från en annan skola.
Personal och annan vuxen mot elev
Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande
behandling av en vuxen.
Följande tas inte upp i denna plan:
Elev mot personal och annan vuxen
Vuxen eller personal mot annan vuxen eller personal.
9
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Nulägesbeskrivning
Analys
Beskrivning av skolan och skolgården med ”orosplatser”
Trollängskolan ligger i ett lugnt bostadsområde med villor och låga
flerbostadshus med natur i nära anslutning till elevernas utelekplatser. Här finns
ett litet vattendrag precis utanför skolans gräns och gården är delvis
trädgårdsliknande. Skolplanen har under senaste året fått nya lekredskap och
delar utav skolgården har “renoverats”, till elevernas stora glädje. Mellan
skolbyggnaderna finns den s.k. “Tysta skolgården” (kallas så för att eleverna inte
ska störa undervisningen i byggnadernas klassrum runt om) som också fått ett
nytt utseende med fina gångar och fjärilsrabatt samt uteplatser.
Bilvägen slutar vid skolan och parkeringen finns utanför själva
skolbyggnadsområdet, vilket gör att det inte heller finns någon bil- eller
fordonstrafik i närheten av elevernas lekutrymmen under rastverksamheten.
Det intryck som skolan ger för en besökande är en lugn och trygg miljö för
eleverna, med engagerade pedagoger, vårdnadshavare och andra vuxna.
Trollängskolan är uppbyggd av flera byggnader som till hälften är ommålade
under senaste två åren. Det finns det många platser med gömda vrår eller
utrymmen på skolgården och i lokalerna. Dessa gömda platser kan ge elever
möjlighet att utsätta andra skolkamrater för kränkningar eller själva bli utsatta av
skolkamrater eller utifrån kommande personer. Platser inomhus som skulle
kunna vara platser för utsatthet och då särskilt under vintertid då många kläder
ska tas av och på:
i kapprummet i korridoren utanför klassrummen
idrottens dusch och omklädningsutrymmen
matsalens korridor
Utomhus är det främst kring fotbollsplanen som incidenter sker men även på
baksidan där lokalvården har sin entré kan saker ske.
10
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Resultat
Miljöenkät
Genomfördes år 2011. Resultatet blev
Att incidenter främst sker vid fotbollsplanen både när det är snö och vid
barmark
Det finns en liten oro för ytan utanför lokalvårdarnas lokal.
Generellt upplever skolans elever att området är tryggt.
Det finns rastvärdar på skolgården och schemat revideras kontinuerligt
efter förändrade behov.
Hälsoenkät
Genomfördes år 2007-2011.
År 2010 var det bara 2-3% elever som inte trivdes på skolan och som inte mådde
bra.
Resultat ger en låg procentsiffra men skolans personal ser allvarligt på det och
arbetar för att göra förbättringar för dessa elever.
Elevenkät
Genomfördes under april 2011. Orsaken till detta var att kunna jämföra med hela
Västra Götalands Regionen.
Resultat 2011 redovisas per klass och följande är svar på frågan:
”Känner du dig trygg i skolan?”:
Förskoleklass
48% stämmer ganska bra, 52% stämmer helt
Åk 1
46% stämmer ganska bra, 54% stämmer helt
Åk 2
Stämmer inte alls 4%, 35% stämmer ganska bra, 54%
stämmer helt
Åk 3
3% stämmer inte alls, 13% stämmer ganska dåligt, 38%
stämmer ganska bra, 41% stämmer helt, 6% ej svarat
Åk 4
3% stämmer ganska dåligt, 20% stämmer ganska bra, 71%
stämmer helt, 3% ej svarat
Åk 5
21% stämmer ganska bra, 74% stämmer helt, 5% ej svarat
Åk 6
14% stämmer ganska bra, 83% stämmer helt, 3% ej svarat.
11
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Resultatet visar på att alla barn inte känner sig trygga på skolan. Utökat
rastvärdskap och snabb uppföljning med samtal när något händer ska
förhoppningsvis förbättra dessa resultat till 2012. Dessa resultat jämförs inte med
stadens då det inte är relevant. Det räcker att ett barn på skolan känner sig
otryggt för att insatser ska behöva göras.
Resultat från 2009 visar att skolans elevers nöjdhet I klass 4-6 generellt ligger på
70 (Göteborgs stad 60). Trivsel har 84 (Gbgs stad 76), Trygghet har 89 (Gbgs
stad 81), Trygghet under raster gav 9,5 (av 10 möjliga), trygghet i övrigt på
skolan gav 9,4 (av 10 möjliga).
Resultat från år 2009 visar att skolans elevers nöjdhet i klass F-3 generellt ligger
på motsvarande siffror som i åk 4-6 men att tryggheten var sämre.
Olweusenkäten
Resultaten har ännu inte inkommit för år 2010 pga förändrade rutiner i
stadsdelen samt sammanslagningen av flera stadsdelar. 2009 årsenkät visade
på mycket lite mobbning. Våren 2011 gjordes ej enkäten men förhoppningsvis
görs den i höst.
Skydds- och miljöronder
Årligen genomförs ronder där förbättringar görs i miljön inne och ute. Skolans
personal och ledning genomför dessa ronder. Elevernas synpunkter från
klassråd, elevråd påverkar liksom föräldrars synpunkter. Satsningar har framför
allt gjorts för att få ytor inomhus målade i vitt, skolgårdens för de yngre barnen i
ordningsställd och förnyad utifrån elevönskemål, innergården uppfräschad.
Bristen på lokalytor inomhus främst för fritidshemmen men även för elever dagtid
är det största problemet och detta skapar onödiga svårigheter.
12
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Del II
Det praktiska arbetet och konkreta förslag på
undervisning, genomförande och användning av Planen
mot DKb
Förebyggande åtgärder läsåret 2011-2012
Studie av Planen mot DKb
Vid höstterminens start arbetar Likabehandlingsteamet med planen och den
färdiga reviderade produkten gås sedan genom i arbetslagen. Var och en har ett
eget ansvar för att studera den noga så att den används i det dagliga arbetet.
Planen finns i Vikariepärmar men vikarier och nyanställda måste även informeras
muntligen av närmaste kollega att det finns några riskområden: kapprum,
matsalskorridor och dusch/omklädningsrum.
Temadagar
Studiedag för lärare (och ev andra som kan frigöras) på temat HBQT i augusti
2011 samt januari 2012 för att alla ska få ta del utav denna
Värdegrundsdagen 20/9 2011
FN-dagen 24/10 2012
Gemensamma skolsamlingar för att uppmärksamma traditioner och
skolstart/avslutning
Utveckling av studiemiljön
Vid höstterminens början ska pedagogerna fokusera på att
•
utveckla god gruppsammanhållning i klassen
•
införliva Trollängskolans ordningsregler
•
införliva Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling
•
skapa en trygg studiemiljö för eleverna
Aktiviteter under läsåret
Ordningsregler ska varje läsår revideras tillsammans med eleverna. Sedan ska
13
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
föräldrarna läsa dessa tillsammans med eleverna och underteckna att de tagit
del av informationen.
Under september månad informeras eleverna om Planen mot DKb. Därefter
används planen under skoltiden aktivt. Värdegrundsarbetet är en aktiv
verksamhet som används kontinuerligt i det dagliga arbetet.
Vårdnadshavarna ska på höstterminens första gemensamma föräldramöte få
information om Planen mot DKb och om Trollängskolans ordningsregler.
Elevrådet och klassråden diskuterar Planen mot DKb. Eleverna ska påtala
önskan av förändringar.
Eleverna har regelbundna samtal och övningar där material kan hämtas från t ex
SET.
Elever får dessutom utöva massage regelbundet.
Förskoleklassens personal arbetar på samma sätt som grundskolan med Planen
mot DKb kontinuerligt och utifrån elevernas förutsättningar och skolans
värdegrund samt utifrån förskoleklassens Läroplan 2011.
Fritidshemmens personal arbetar på samma sätt som grundskolan med Planen
mot DKb kontinuerligt och utifrån elevernas förutsättningar och skolans
värdegrund samt utifrån fritidshemmens Läroplan 2011.
Kartläggningsmetoder
Kartläggning betyder att alla deltagare eller inblandade på skolan får lämna
information om hur man tycker att verksamheten, studiemiljön och
rastverksamheten fungerar, kan utvecklas och förbättras.
•
Varje år görs en Elevenkät där Nöjd-elev-index ger information om vad som
fungerar bra och vad som behöver förbättras.
•
Varje år har vi möjlighet att gör en Olweus-enkät för åk 3-6.
•
Varje termin görs skolans egen Hälsoenkät.
•
Varje termin görs en kartläggning av otrygga miljöer och platser på
skolområdet.
•
Varje år görs minst en skydds- och miljörond.
•
Varje termin genomförs klasskonferenser.
•
Elevhälsan har en egen kartläggning med överblick över barn i komplexa
lärandesituationer som kontinuerligt revideras
14
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Områden som berörs i kartläggningen
•
Diskriminering
•
Kränkande behandling
•
Trakasserier
•
Mobbning
Involvering av kartläggningen
Hur har eleverna involverats i kartläggningen?
Eleverna besvarar elevenkät, hälsoenkät, ev Olweusenkät och gör en
miljökartläggning av otrygga platser.
De olika enkätresultaten kan diskuteras på elevråd/klassråd.
Hur har personalen involverats i kartläggningen?
Personalen gör en personalenkät och hälsoenkät.
Resultaten från enkäterna diskuteras på APT.
Personalen deltar i klasskonferenser med Elevhälsan inklusive rektor.
Hur involveras vikarier och nyanställda?
Ansvarig personal upplyser vikarier och ny personal om platser som är
undangömda, där kränkningar kan ske och som rastvärdarna inte direkt kan se
men som behöver vaktas särskilt.
Delaktighet
Här nedan berättas om hur elevernas, personalens och vårdnadshavarnas
delaktighet kan vara i arbetet och studierna med Planen mot DKb.
Elevernas delaktighet
År 2010 och 2011 har Trollängskolans elever under en värdegrundsdag studerat
värdegrunden för skolan och arbetade generellt med värdegrundsfrågor.
Elevrådet ska årligen aktivt diskutera förslaget med Planen mot DKb under
ledningen av en representant från Likabehandlingsteamet. Därefter ska
representanterna kunna diskutera den i sina respektive klasser med sina
klasskamrater. Här diskuteras hur personal och elever följer Planen mot DKb.
Elevrådets representanter sammanträffar sedan och lämnar sina synpunkter på
hur skolans personal och elever följer planen på skolan under året. Detta
15
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
påverkar innehållet i planen. Elevrådet inkommer med synpunkter om eventuella
förändringar i Planen mot DKb till Likabehandlingsteamet.
När nästa Plan mot DKb upprättas utvärderar de hur planen har fungerat. Detta
kommer med i underlaget till nästa års Plan mot DKb.
Personalens delaktighet
Likabehandlingsteamet är aktiva i framtagandet av förslaget till Plan mot DKb
varje vår. De utgår från Elevrådets förslag och synpunkter samt synpunkter från
Brukarrådet och övrig personal. Därefter studerar pedagogerna och övrig
personal i arbetslagen förslaget på eventuella förändringar och lämnar sina
synpunkter till Likabehandlingsteamet.
Färdig Plan mot DKb tas upp på APT (Personalmöte på arbetsförlagd gemensam
tid) samt diskuteras på Brukarråd och på Elevråd.
Det sker en revidering årligen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Elevernas vårdnadshavare diskuterar Planen mot DKb på Brukarrådsmöten och
de har möjlighet att komma med synpunkter. Enskilda föräldrar kan också
komma med synpunkter vid annat tillfälle. Synpunkterna hanteras av
Likabehandlingsteamet.
Förankring av Planen mot DKb
Allmänt
En Likabehandlingsrepresentant presenterar Planen mot DKb för elevrådet i
förkortad form.
Varje klass ska diskutera Planen mot DKb på ett klassråd minst en gång per
termin.
Elevrådet informerar rektor om när alla klasser diskuterat Planen mot DKb.
Planen mot DKb publiceras på Trollängskolans hemsida och på Hjärntorget.
Vid höstens värdegrundsdag lyfts Planen mot DKb fram. Studier utifrån Planen
mot DKb sker via konkreta metoder som pedagogerna planerat; varje klass för
sig eller hela skolan tillsammans.
16
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Förebyggande arbete och studier
En viktig del i arbetet mot olika former av diskriminering och kränkande
behandling, är de dagliga diskussionerna och det pedagogiska arbete som
bedrivs på Trollängsskolan. Vi vuxna arbetar aktivt för att få en positiv studie- och
arbetsmiljö för alla. Vi arbetar på organisations- eller skol-, grupp-, klass- och
individnivå. Vår sociala miljö skall präglas av värme, engagemang och
nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling.
All personal har skyldighet att dokumentera händelser som sker i enlighet av
Planen mot DKb. All denna dokumentation förvaras i original på
rektorsexpeditionen och ansvarig klassföreståndare skall förvara kopior. EHTteamet har insyn i ärendena som berör dem. Likabehandlingsteamet diskuteras
denna dokumentation eller eventuell brister i dokumentationen för att kunna se
mönster och föreslå åtgärder.
Arbete på Skolnivå/Organisationsnivå
•
Rastvärdsschema finns för att ha hög trygghet för eleverna under rasterna.
Schemat revideras kontinuerligt efter behov.
•
Alla vuxna på skolan har skyldighet att se och reagera på språkbruk, sparkar,
knuffar, retningar, tecken på ensamhet osv. Till barn som svarar på tillsägelser
med “Det är bara på skoj” ska vuxna svara t ex: “Vi skojar inte på det sättet på
vår skola!”. Vi har nolltolerans!
•
Vid vuxenledda aktiviteter eller studier bör barn/elever inte välja grupper
själva. Inget barn ska behöva bli utsatt för att bli vald sist.
•
Inbjudningskort till privata fester bör ske så att alla eleverna i klassen deltar.
Ifall inbjudningen sker till enstaka elever bör detta ske under privat tid.
•
Ett ständigt pågående arbete sker för att vi ska ha en positiv och trevlig inneoch utemiljö som stimulerar till positiva aktiviteter.
•
Skyddsombudet träffar Elevrådsrepresentanter en gång per termin.
•
Elevrådet träffas regelbundet och har trivseln på skolan som ständig punkt på
agendan/dagordningen.
17
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
•
Skolans Likabehandlingsteam träffas varje månad för att arbeta systematiskt
för en god skolmiljö för alla. Teamet ansvarar för kontinuerlig information.
De följer upp klassföreståndarnas arbete och stöttar i svårare ärenden.
Teamet följer upp skolans Plan mot DKb terminsvis.
•
Alla diskriminerings- och kränkningsärenden anmäls till huvudmannen dvs till
nämnden för deras kännedom som grund till eventuella åtgärder.
Arbete på Gruppnivå
Klasskamrater
Alla klasser och grupper har regelbundet diskussioner och övningar som kan
motverka diskriminering och kränkning eller utsatthet. Syftet med övningarna är
att eleverna ska lära känna varandra i klassen bättre och därigenom lära sig
respekt för andras åsikter och sätt att vara. Eleverna får då insikt i sina egna och
andras värderingar och förhållningssätt för att på så vis kunna sätta sig in i och
förstå hur andra tänker och känner (empati).
Skolkamrater
För att främja en god kamratskap i ett ”hela skolan”-perspektiv har vi
gemensamma traditioner som t ex ”Trollängsloppet”, ”Trollängsdagen” och
firande av högtider. Fritidshemmens grupper består utav barn från olika klasser
så att barnen får leka med andra barn än de som de dagligen träffar i
klassrummet. Fritidsgrupperna är blandade med barn från 6-års grupp upptill år 4
för tillfället.
Pedagoger och personal
Pedagogernas och personalens relationer och beteenden sinsemellan samt
interaktion yrkesmässigt på arbetsplatsen ska vara ett gott föredöme för den
yngre uppväxande generationen.
Arbete på Individnivå
Varje elev ska få bli delaktig i Plan mot DKb utifrån dennes förmåga.
18
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Rutiner för att åtgärda, upptäcka och utreda när en
kränkning har skett
Elev mot elev
Rektorn har ansvaret för att se till att utredningen genomförs.
1. Den som upptäcker kränkning mellan elever skall genast ingripa. Då den akuta
situationen åtgärdats meddelas elevernas klassföreståndare eller den lärare som
undervisar klassen.
2. Klassföreståndare och ev. ytterligare en personal talar med de elever som varit
inblandade och som utsatts för kränkning och som genomfört kränkning för att
klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Återkoppla till skolans
värdegrund att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att
åtgärda detta.
Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven
genast ska berätta för klassföreståndare om något händer innan dess.
Dokumentera samtalet. Blankett för utredning finns som bilaga.
3. Klassföreståndare kontaktar inblandade elevers föräldrar och berättar vad som
hänt och vad som kommer att hända härnäst. Dokumentera samtalen. Blankett
för utredning finns som bilaga.
4. Meddela EHT/rektor vad som skett och vad som gjorts.
5. Uppföljande samtal med inblandade elever genomförs enligt punkt 2. Därefter
kontaktas föräldrarna för att delges den information som framkommit och om hur
det har gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera.
6. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphör, kallas berörda elever
tillsammans med vårdnadshavare till skolan för samtal.
En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet
dokumenteras. Blankett för utredning finns som bilaga.
7. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor
och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras.
8. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphör vidtas ytterligare
åtgärder, såsom kontakt med andra myndigheter t.ex. socialtjänst eller polis.
19
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Personal eller annan vuxen mot elev
Åtgärder som sätts in om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller
annan form av kränkande behandling av en vuxen, följs enligt nedanstående
plan:
1. Händelsen anmäls till rektor.
2. Vårdnadshavare informeras.
3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Vittnen, eleven samt
vårdnadshavare (om eleven är läs- och skrivokunnig) dokumenterar händelsen.
Blankett finns bifogad längst bak eller på Hjärntorget.
4. Rektor följer upp ärendet med eleven och dennes vårdnadshavare.
5. Rektor träffar den vuxne eller personal som kränkt eleven och samtalar om hur
kontakten med berörd elev fungerar samt diskuterar hur personalen eller den
vuxne kan gå vidare i ärendet.
6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef och
personalavdelning, därefter tar dessa andra åtgärder såsom kontakt med
myndigheter t.ex. socialtjänst eller polis.
20
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Likabehandlingsärende
Information om ärende till Likabehandlingsteamet på Trollängsskolan
Uppgiftslämnare:
Datum:
Anledning till (vem har iakttagit, vilka deltog, kort beskrivning av händelse):
Genomförda åtgärder:
Ansvarig för samtal med den utsatte:
Ansvarig för utredningssamtal med berörda elever/elev:
Ansvarig i Likabehandlingsteamet (tid kan bokas för samtal direkt nu):
Datum, inkom till rektor:
Datum, behandlat på Likabehandlingsmöte:
Bifoga dokumentation av samtal och insatta åtgärder.
21
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Likabehandlingsärende
Samtal med elev
Elevens namn:
Klass:
Namn på övriga närvarande:
Datum:
Beskrivning av problemet:
Händelser (var, när, hur ofta, hur många gånger…):
Vilka fler är eventuellt inblandade:
Orsaker (om kända):
Åtgärder:
Vårdnadshavare informerad av:
Klassföreståndare informerad av:
Åtgärdsprogram finns:
datum:
datum:
datum:
Underskrift:
22
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Likabehandlingsärende
Uppföljningssamtal
Elevens namn:
Klass:
Namn på övriga närvarande:
Datum:
Resultat:
Var det något som inte fungerade och i så fall varför:
Vilka insatser ska avslutas, fortsätta, kompletteras och hur:
Ärendet avslutat (datum):
Vårdnadshavare informerade av:
datum:
Underskrift:
23
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Likabehandlingsärende
Information om händelse där elev/elever är inblandade
Elevs/elevers namn:
Händelsen inträffade
Klass:
Plats:
Datum:
Tid:
Beskriv händelsen:
Har liknande händelse inträffat tidigare
Ja
Nej
Vet ej
Om ja – vad vet du om dessa händelser:
Vilka har informerats om händelsen:
Vilka åtgärder har vidtagits:
Övriga kommentarer:
Datum:
Underskrift:
Händelserapporten lämnas i original till rektor för behandling i Likabehandlingsteamet.
Klassföreståndare informerar vårdnadshavare, följer upp händelsen samt ansvarar för dokumentation.
Klassföreståndare kan delegera detta till annan skolpersonal när så är lämpligt. Om ansvarig fritidspedagog
ansvarar för ärendet lämnas kopia till klassföreståndaren för kännedom.
24
Askim-Frölunda-Högsbo
Trollängsskolan
Likabehandlingsärende
Dokumentation av samtal med föräldrar/vårdnadshavare
Datum:
Tid:
Samtal med:
Samtalets innehåll kortfattat:
Ansvarig för samtalet:
25
