Religion 1
ISLAM
Historia
I staden Mecka föddes Muhammed år 570 e. Kr. En dag, under månaden ramadan, satt
Muhammed i en grotta i berget Hira för att be. Plötsligt uppenbarade sig ärkeängeln Gabriel.
Ängeln gav Muhammed guds ord och Muhammed förstod att han skulle sprida dem vidare.
Muhammed vandrade runt och predikade och samlade lärjungar runt sig. Hans anhängare
växte och han började så småningom ses som ett hot.
År 622 tvingade Muhammed fly från Mecka till staden Medina. Detta är en viktig händelse i
islams historia och här börjar också muslimerna tideräkning. I Medina grundade Muhammed
den första Umman, den gemenskap som ligger till grund för religionen och samhället.
År 632 e. Kr dog Muhammed. Hans död orsakade splittringar, då man hade svårt att enas om
vem som skulle ta över ledarskapet. En grupp ville att en kalif, en ställföreträdare, skulle ta
över. För den här gruppen var Muhammeds liv och lära, kallad sunna, särskilt viktigt för hur
man skulle leva som religiös. En annan grupp ville att ledarskapet skulle hållas inom
Muhammeds släkt och att hans kusin, Ali, skulle ta över rollen som ledare. De två olika
viljorna ledde till att islam splittrades i två grenar. De första, som ville att kalifen skulle ta
över kallas sunnimuslimer. De är i stor majoritet idag. Den andra gruppen kallas för
shiamuslimer.
Muslimskt samhälle
Islam och samhället hänger väldigt nära samman. Religionen genomsyrar och påverkar allt i
vardags- och samhällslivet. Ibland överförs begreppet fundamentalism på islam och syftar då
på muslimer som tolkar Koranen bokstavligt och håller väldigt strikt på religiösa principer.
Men eftersom begreppet fundamentalism egentligen hör hemma inom kristendomen används
oftare begreppet islamist. De islamistiska grupperna är ofta kritiska mot västvärlden. De är
ofta militanta grupper och förekommer mycket i medierna. De använder ex. begreppet
”jihad”. (Inom islam innebär jihad framförallt självrannsakan och striden mot frestelsen och
det förbjudna- haram. Det är en strävan efter att vara så rättfärdig som möjligt och följa Islam.
I västvärlden är "jihad" ofta översatt som "heligt krig", vilket är en felaktig översättning enligt
de troende själva.) Exempel på sådana här fundamentalistiska grupper är det muslimska
brödraskapet, IS och Al-Qaida.
Sharia är den religiösa lag som reglerar muslimskt samhälle och den grundar sig på
Koranen, haditherna (=beskrivningar av Muhammeds sätt att leva samt hans ord som ses som
förebilder) på bedömningar och tolkningar. Sharias inflytande är varierande.
Fråga
1. Vilka är de två stora inriktningarna inom islam?
2. Hör religion och det svenska samhället ihop? Vad tänker du kring det?
2
Islams texter
Koran betyder läsning eller recitation, eftersom den kom till genom en uppläsning. Det är
islams heliga skrift. Så här kom den till: Den himmelska Koranen lästes upp av ängeln
Gabriel för Muhammed som reciterar för en skrivare som skriver ner den jordiska
Koranen.
Koranen består av 114 kapitel, suror av olika längd.
Att leva som muslim
Grundläggande för muslimskt vardagsliv är:
1. Trosbekännelsen, ska läsas varje dag och ingår i den muslimska bönen. För att bli muslim
räcker det med att man säger trosbekännelsen och tror på den: ”Det finns ingen Gud utom
Gud och Muhammed är hans profet.” (La ilaha ill Allah Muhammed rasullah.)
2. Bönen, är det viktigaste i muslimskt vardagsliv. Fem gånger om dagen ska en muslim be på
bestämda tider. Man är då vänd mot Mecka.
3. Skatten, ska betalas av alla muslimer. Skattemedlen ska gå till fattiga, föräldralösa, änkor
och andra som har det svårt.
4. Fastan, infaller en gång per år under månaden ramadan. Då solen går upp får man inte äta,
dricka, röka eller ha sex till dess att solen går ner. Bland annat får man då en större förståelse
för fattigas situation att inte ha mat för dagen och övar sig i ett disciplinerat levnadssätt. Efter
solens nedgång bör man vara måttlig. Eid al-Fitr är en stor glädjefest som firas i tre dagar när
fastan är slut i månaden ramadan.
5. Vallfärden, genomförs en gång per år av miljontals muslimer. Man vallfärdar till Mecka,
där man samlas vid, och vandrar sju varv runt, den heliga byggnaden Kaba efter att ha besökt
heliga platser kopplade till Muhammed.
Frågor
3. Vad kallas kapitlen i Koranen?
4. Det är viktig dygd inom islam att tänka på sina medmänniskor. Hur märks det i de fem
grundpelarna ovan? Ge två exempel!
3
Mat och dryck
För en muslim finns regler för vad som är tillåten mat, halal, och otillåten mat, haram. En
muslim får inte äta griskött och får inte bruka droger och alkohol. Det kött en muslim äter ska
vara halal-slaktat genom att halspulsådern skärs av och djuret töms på blod.
Familjen
Familjen värderas högt och äktenskapet är viktigt. Sex ska hållas inom
äktenskapet. Skilsmässa är tillåtet inom islam, men fungerar inte alltid i praktiken. Abort kan
tillåtas, men ska användas med förnuft. Homosexualitet är förbjudet.
I moskén
Moskén är muslimernas samlingslokal och den som leder gudstjänsten
och bönen kallas imam. När det är dags för bön ropar en böneutropare ut från
ett torn som kallas minaret. I moskén har kvinnor och män skilda platser.
Klädsel
Koranen säger att en muslim ska klä sig anständigt. Detta tolkas dock mycket olika i olika
länder och kulturer. Något som ofta väcker debatt runt om i världen- i så väl väst som i
muslimska länder - är slöjan. I väst uppfattas ofta plaggen som uttryck för kvinnoförtryck,
men många muslimska kvinnor anser att det är kvinnorna i väst som är mer förtryckta då de
måste behaga och bedömas utifrån sitt utseende, ha utmanande kläder, vara fina i håret osv.
Många muslimska kvinnor känner även en känsla av trygghet och frihet i att bära slöja- det
ger en känsla av identitet och en upplevelse av att de möts av mer respekt då de inte visar sina
former och sitt hår. Man tycker även det är en sed som är vacker och kvinnlig. Idag finns en
oerhörd mängd med mode på ex. nätet och butiker som säljer varianter av sjalar och tillbehör
som ska passa den moderna och klädmedvetna kvinnan. Andra menar att tillåtandet av slöja är
gammaldags, de känner sig obekväma och ser det som en symbol för ofrihet och ojämställdhet
-särskilt då det är påtvingat av det omgivande samhället. Även inom kristendomen har slöja
varit ett vanligt plagg och inom judendomen täcker fromma judinnor sitt hår- ofta med peruk.
Frågor
5. Vad innebär mat som är halal och haram?
6. Vad kallas samlingslokalen inom islam?
7. Vad kallas en muslimsk böneledare?
4
8. Kan unga människor i dagens Sverige känna sig ”tvingade” att bära en viss sorts
kläder för att passa in? Har klädseln en stor eller liten betydelse för hur man uppfattas
som person? Motivera ditt svar!
Självmordsbombare och terrorister?
Islam utmålas ofta som orsaken till mycket av terrorismen i världen och många uppfattar
islam som ett hot. Detta på grund av olika islamistiska militanta grupper. Ofta utförs dessa
dåd genom uppmaningar om jihad. Är då detta representativt för islam? Nej! Den stora
majoriteten av alla 1,3 miljarder muslimer som finns i världen är helt emot våld i alla former.
Fundamentalism är aldrig representativt för någon religion utan är en liten minoritet som
tyvärr får stor medial uppmärksamhet på grund av sina våldsamma handlingar.
Fundamentalistiska militanta grupper är heller inget unikt för islam utan finns inom alla
religioner. Ordet ”islam” betyder fred- en muslim ska sträva efter att vara en människa som
lever i fred med Guds vilja och plan.
Frågor:
9. Varför är det aldrig så att den stora grupp muslimer som absolut inte tror på våld inte
får samma uppmärksamhet i medierna?
10. Hur tror du det är att leva som muslim i Sverige när medierna ständigt rapporterar om
islamister som hugger huvudet av folk och med missuppfattningen att alla muslimer är
våldsamma ständigt finns närvarande? Riskerar man att uppfattas på fel sätt oavsett
hur man än är på grund av detta?
11. Vad kan man göra för att motverka den ofta mycket negativa synen på islam, tänker
du?
Behandlar följande centrala innehåll:
• De övriga världsreligionerna, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden,
i Sverige och i omvärlden.
5
• Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
• Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
• Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån
till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.
• Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.
• Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i övriga världsreligioner och elevernas egna
ställningstaganden.
Betyget E
Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna samt översiktligt redogöra för deras
kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla
samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån
olika tolkningar och perspektiv.
Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och
gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument.
Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion samt gör en enkel analys av denna
relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser.
Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och
socioekonomisk bakgrund.
Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra
moraliska föreställningar.
Betyget C
Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna samt utförligt redogöra för deras
kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband
och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika
tolkningar och perspektiv.
Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och
gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument.
Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion samt gör en analys av denna relation
i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser.
Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk
bakgrund.
Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och
andra moraliska föreställningar.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna samt utförligt och nyanserat
redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys
förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner
i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas
människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade
argument.
Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en
komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och
nyanserade slutsatser.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och
socioekonomisk bakgrund.
Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån
dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
6
