Molekylärbiologi: Betygskriterier
•
•
De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras
separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar.
Betygskriterier för teoridelen (se nedan). Examineras på skriftlig tentamen.
Efter fullgjord kurs skall studenten kunna:
Mål 1:
- redogöra för eukaryota genoms uppbyggnad, geners struktur samt principer för hur genetisk
information nedärvs hos eukaryota organismer
Innehåll
Inläsning
Godkänd
Väl godkänd
DNA:s struktur: genom,
gener, kromosomer.
Kopiering av DNA
(replikation) i eukaryota
celler inför nedärvning av
DNA till dotterceller vid
celldelning
Kap 1.1, 1.4, 4.1 (se
inläsningsanvisningar).
Föreläsningar: "DNA,
gener", "Replikation"
"Kromosomer,
cellcykeln,
celldelning".
Handouts/relevant
kursmaterial utdelade i
samband med
föreläsningar.
På ett tillfredställande
sätt kunna beskriva
DNA:s och geners
struktur, packning av
DNA i
kromatin/kromosomer.
Utöver G-nivåkrav:
På ett tillfredställande
sätt kunna beskriva
viktiga principer för
hur replikationen går
till.
Kunna detaljerat förklara
mekanismerna för
replikationen inkl olika
enzymers roll.
På ett vederhäftigt sätt
kunna redogöra för olika
nivåer vid packning av
DNA i kromatin.
Mål 2:
- redogöra för förändringsprocesser i genomet via mutationer och rekombination, samt hur
skador i DNA repareras
Innehåll
Inläsning
Godkänd
Väl godkänd
Mutationer, reparation av
DNA-skador,
rekombination samt dessa
processers betydelse i
samband med överföring
av arvsmassa till nya
generationer
Kap 1.1, 4.2, 4.3 (se
inläsningsanvisningar).
Föreläsningar:
"Överkorsning,
homolog
rekombination",
”Mutationer och
DNA-reparation”.
Handouts/relevant
kursmaterial utdelade i
samband med
föreläsningar.
Kunna ge exempel på
olika typer av
mutationer och på ett
tillfredställande sätt
kunna redogöra för
grundläggande
principer för hur
mutationer
uppkommer.
Kunna ange möjliga
konsekvenser av
mutationer samt
översiktligt redogöra
för reparation av DNAskador.
Kunna förklara
begreppet apoptos och
dess betydelse för
cellen och organismen.
På ett tillfredställande
kunna redogöra för
principerna för
homolog
rekombination i
samband med
överföring av
arvsmassa till nya
generationer.
Utöver G-nivåkrav:
Kunna noga redogöra för
orsakerna till mutationer
samt väl förklara
bakgrunden till mutationers
uppkomst samt kunna
diskutera och reflektera
över mutationers olika
konsekvenser.
Kunna beskriva och väl
förklara mekanismerna för
homolog rekombination och
dess betydelse för genetisk
variation inför bildande av
könsceller.
Mål 3:
- beskriva mekanismerna för hur den genetiska informationen uttrycks till protein, med
särskild hänsyn till förhållanden hos människa
Innehåll
Inläsning
Godkänd
Väl godkänd
Mekanismer för eukaryot
transkription och
translation under normala
förhållanden
Kap 1.1, 1.3, 2.1, 2.2,
2.3 (se
inläsningsanvisningar).
Föreläsningar:
"Genexpression transkription och
processning",
"Proteinbiosyntes translation,
posttranslationell
processning".
Handouts/relevant
kursmaterial utdelade i
samband med
föreläsningar.
På ett tillfredställande
sätt kunna redogöra för
principerna för
eukaryot
genexpressions olika
delar och deras
betydelse.
På ett tillfredställande
sätt kunna beskriva hur
transkription och
translation går till i
eukaryota celler.
Utöver G-nivåkrav:
Kunna väl förklara vilka
roller olika enzymer och
proteiner har i samband
med transkription.
Kunna detaljerat beskriva
initiering av transkription
och translation och olika
proteiners roll i samband
med dessa processer.
På ett tillfredställande
sätt kunna beskriva
processning av primärt
RNA samt
posttranslationell
modifiering av protein.
Kunna redogöra för
viktiga begrepp och
funktioner gällande t ex
genetiska koden,
tRNA, ribosomer,
promotor
(styrsekvens).
Mål 4:
- ange de huvudsakliga skillnaderna mellan prokaryot och eukaryot genexpression
Innehåll
Inläsning
Godkänd
Väl godkänd
Viktiga skillnader mellan
prokaryot och eukaryot
genexpression
Föreläsningar,
handouts/relevant
kursmaterial
utdelade i samband
med föreläsningar
På ett tillfredställande
sätt kunna ange
skillnader mellan
prokaryot och eukaryot
genexpression med
avseende på
cellmorfologi,
strukturella skillnader i
gener och kromosomer,
viktiga skillnader i
genexpressionsprocessen.
Utöver G-nivåkrav:
Kunna detaljerat förklara
och diskutera de skillnader
som finns i prokaryot och
eukaryot genexpression vad
gäller olika typer av
proteiner och enzymer och
deras roller.
Mål 5:
- beskriva grundläggande principer för cellsignalering och reglering av genexpression i
eukaryota celler
Innehåll
Inläsning
Godkänd
Väl godkänd
Principer för olika typer
av cellsignalering,
genreglering via nukleära
receptorer
Kap 1.1, 1.4, 3.2, 3.3,
3.4, 4.1 (se
inläsningsanvisningar).
Föreläsningar:
"Reglering av
Kunna ge exempel på
varför genexpressionen
behöver regleras.
Kunna redogöra för
Utöver G-nivåkrav:
Kunna detaljerat förklara
och diskutera
mekanismerna för reglering
genexpression,
cellsignalering",
”Reglering av
genexpression:
farmaceutiska
tillämpningar”.
Handouts/relevant
kursmaterial utdelade i
samband med
föreläsningar.
vilka olika steg i
genexpressionen där
reglering kan ske.
Kunna redogöra för
grundprinciperna för
olika typer av
cellsignalering och
receptorer i olika delar
av cellen som är
inblandade i sådan
signalering.
Kunna på ett
tillfredställande sätt
redogöra för
mekanismer för
reglering av
transkription inkl
kontroll av basal
transkriptionshastighet.
av genexpression via olika
typer av nukleära receptorer
samt dessa receptorers
egenskaper och roll(er) i
samband med reglering av
hormoner och andra
reglerande ämnen.
Kunna noggrant redogöra
för effekter av
cellytereceptorer på
genexpression.
Kunna noggrant redogöra
för olika typer av
epigenetisk inmärkning och
dessa mekanismers
betydelse för reglering av
genexpression.
Kunna på ett
tillfredställande sätt
redogöra för funktioner
och egenskaper hos
transkriptionsfaktorer
som binder till
reglerande sekvenser
(styrsekvenser)
uppströms om
transkriptionsstarten.
Kunna på ett
tillfredställande sätt
redogöra för nukleära
receptorers funktioner i
samband med effekter
av reglerande ämnen
som t ex
steroidhormoner.
Kunna definiera
begreppet epigenetisk
inmärkning
(epigenetisk
modifiering) och kunna
ge exempel på
epigenetisk prägling av
betydelse för reglering
av genexpression.
Mål 6:
- redogöra för vanliga molekylärbiologiska metoder samt hur de kan utnyttjas i samband
med forskning och tillverkning av läkemedel
Innehåll
Inläsning
Godkänd
Väl godkänd
Metodik av betydelse för
molekylärbiologisk
forskningsverksamhet och
läkemedelsutveckling
Kap 5.1, 5.2, 5.3, 5.4,
6.1, 6.3
(se
inläsningsanvisningar).
Föreläsningar:
På ett tillfredställande
sätt kunna beskriva
principerna för PCR,
DNA-sekvensering och
rekombinant DNA-
Utöver G-nivåkrav:
På ett vederhäftigt sätt
detaljerat kunna redogöra
för de molekylärbiologiska
”Molekylärbiologisk
metodik I”,
”Molekylärbiologisk
metodik II”.
Handouts/relevant
kursmaterial utdelade i
samband med
föreläsningar.
teknik samt vad dessa
tekniker används till.
På ett tillfredställande
sätt kunna förklara hur
molekylärbiologisk
metodik utnyttjas vid
läkemedelstillverkning
och
läkemedelsforskning.
På ett tillfredställande
sätt kunna förklara
begreppet
genmodifierade djur
samt hur sådana djur
kan användas.
metoder som tas upp under
kursen, samt kunna
diskutera och analysera
dessa metoders relevans för
medicinsk forskning och
läkemedelstillverkning inkl
fördelar och begränsningar
med olika metoder för
specifika problem.
På ett vederhäftigt sätt
detaljerat kunna förklara
hur genmodifierade djur
framställs samt redogöra för
olika användningsområden
för sådana djur.
På ett tillfredställande
sätt kunna redogöra för
grundläggande termer
och begrepp av
relevans för genteknik
och framställning av
genmodifierade djur.
Mål 7:
- förklara hur grundläggande kunskap om genreglering och genexpression kan utnyttjas i
samband med utveckling och användning av läkemedel
Innehåll
Inläsning
Godkänd
Väl godkänd
Betydelsen av kunskaper
om genreglering och
genexpression i samband
med läkemedelsutveckling och
läkemedelsanvändning.
Experimentell styrning av
genexpression i samband
med tillverkning av
proteinläkemedel.
Genetisk polymorfism
och betydelse av
interindividuell genetisk
variation i samband med
läkemedels utveckling
och användning
Kap 4.4, 6.3 (se
inläsningsanvisningar).
Föreläsningar:
”Reglering av
genexpression:
farmaceutiska
tillämpningar”,
”Molekylärbiologisk
metodik II”,
”Individuell genetisk
variation och LMterapi”
Handouts/relevant
kursmaterial utdelade i
samband med
föreläsningar.
Kunna på ett
tillfredställande sätt
redogöra för nukleära
receptorers roll i
samband med
läkemedelsmetabolism.
Kunna ge exempel på
några proteinläkemedel
och förklara
översiktligt hur de
framställs.
Kunna definiera
begreppet genetisk
polymorfism och ge
något exempel på
sådan polymorfism av
betydelse för
läkemedelsanvändning
och vad det kan
innebära.
På ett tillfredställande
sätt kunna förklara hur
genetisk polymorfism
kan påverka
läkemedelsanvändning.
Utöver G-nivåkrav:
Kunna väl förklara och
motivera nukleära
receptorers betydelse i
samband med
läkemedelsutveckling.
Kunna på ett vederhäftigt
sätt förklara och analysera
nukleära receptorers
betydelse i samband med
läkemedelsinteraktioner.
Kunna på ett vederhäftigt
sätt beskriva hur
genexpression kan
manipuleras i samband med
framställning av
proteinläkemedel.
Kunna väl förklara och
exemplifiera olika orsaker
till genvariation.
Kunna diskutera och
analysera den betydelse
som genetiska skillnader
kan ha i samband med
läkemedelsutveckling och
läkemedelsterapi.
Mål 8:
- utnyttja grundläggande molekylärbiologiska kunskaper för att identifiera orsaker till
genetiska sjukdomar
Innehåll
Inläsning
Godkänd
Väl godkänd
Molekylärbiologisk
bakgrund till genetiska
sjukdomar, genterapi
Kap 6.2, 6.4, 8.3 (se
inläsningsanvisningar).
Föreläsning: ”Gener
och sjukdom”.
Handouts/relevant
kursmaterial utdelade i
samband med
föreläsning.
Kunna ge exempel på
några sjukdomar med
genetisk bakgrund och
översiktligt förklara
vad som orsakar
sjukdom.
På ett tillfredställande
sätt kunna redogöra för
vanliga
genförändringar i
cancerceller och vad
dessa genförändringar
kan innebära för cellen
och organismen.
Kunna definiera
begreppet genterapi
inkl förklara
skillnaderna mellan
somatisk och zygotisk
genterapi.
Utöver G-nivåkrav:
Kunna förklara varför
gentester utförs och
översiktligt hur de går till.
På ett vederhäftigt sätt
kunna redogöra för
cancercellers egenskaper
jämfört med normala celler
samt mer detaljerat beskriva
de genförändringar som
kännetecknar cancerceller.
Kunna redogöra för miljöns
betydelse för
canceruppkomst.
Kunna diskutera och
analysera etiska aspekter
när det gäller gentester samt
genterapi.
Mål 9:
- beskriva grundläggande koncept och användningsområden för bioinformatik
Innehåll
Inläsning
Godkänd
Väl godkänd
Grundläggande
bioinformatiska begrepp,
grundläggande koncept
vid informationshantering
av sekvenser och kemiska
strukturer. Översikt över
användning av
bioinformatiska metoder i
forskning och utveckling
av läkemedel
Föreläsningar:
”Introduktion till
farmaceutisk
bioinformatik”,
”Applikationer med
farmaceutisk
bioinformatik”
Handouts/relevant
kursmaterial utdelade
i samband med
föreläsning.
Översiktligt förklara
vad bioinformatik
innebär och vad det
kan användas till.
På ett tillfredställande
sätt kunna förklara
grundläggande
bioinformatiska och
keminformatiska
begrepp och metoder
såsom sekvenslikhet,
sekvensanpassning,
strukturanpassning,
proteinveckning,
SMILES.
Översiktligt kunna
redogöra för de
vanligaste
bioinformatiska och
keminformatiska
databaserna och deras
användningsområden.
På ett vederhäftigt sätt
kunna redogöra för
bioinformatiska metoders
användningsområden inom
läkemedelsutveckling.
Tillfredsställande kunna
redogöra för virtuell
screening, dockning,
molekyldynamik, och
prediktiva modeller och
deras användningsområden
inom bioinformatik.
