OBSERVATIONSRAPPORT
Infokomp
Nacka kommun
Observatörernas namn och kommun
Marie Eklund
Karin Hellman
Sollentuna
2006-11-17
Innehållsförteckning
VÅGA VISA ................................................................................................................................................. 3
FAKTA OM ENHETEN ................................................................................................................................... 4
Typ av skola ........................................................................................................................ 4
Ledning ............................................................................................................................... 4
Organisation....................................................................................................................... 4
OBSERVATIONENS METOD ........................................................................................................................ 4
MÅLOMRÅDEN .............................................................................................................................................. 6
Normer och värden............................................................................................................. 6
Utveckling och lärande/kunskaper ................................................................................... 7
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande ............................................................. 9
Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning) ....................................................................... 10
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval ..................................................... 10
Bedömning och betyg (gäller ej förskola) ........................................................................ 11
Styrning och ledning......................................................................................................... 12
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ..................................................................................... 13
STARKA SIDOR ............................................................................................................................................ 13
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ....................................................................................................................... 13
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN .................................................................................... 13
REFERENSER................................................................................................................................................ 13
SKOLCHEFSBREV MED ANLEDNING AV VÅGA VISA OBSERVATIONSRAPPORT ...................................... 14
2
2007-01-09
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet som initierats av
Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö. Från och med 2006
är VÅGA VISA öppet för andra kommuner som vill medverka.
VÅGA VISA innehåller fyra delområden:
självvärderingar
observationer
kundundersökningar
tester och prov.
VÅGA VISA ska:
ske utifrån ett medborgarperspektiv
stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande
ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling
ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor
utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen
bidra till ökad måluppfyllelse.
Observationens metod
Observationer genomförs av observatörslag som består av pedagoger och skolledare. Laget
besöker en skola i en annan kommun än den kommun medlemmarna arbetar i under en viss
tid, ofta en vecka. Observatörerna skapar sig en heltäckande bild av skolan och dess
verksamhet genom verksamhets- och lektionsbesök och intervjuer. En metodbok1 stödjer
observatörerna i deras arbete. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola
till vuxenutbildning. Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten utifrån sju
målområden som bygger på läroplanerna.
Målområden:
1
Normer och värden.
Utveckling och lärande/kunskaper.
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande.
Skola och hem (gäller inte vuxenutbildning).
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval.
Bedömning och betyg (gäller inte förskola).
Styrning och ledning.
Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa
3
2007-01-09
Fakta om enheten
Typ av skola
Information & Kompetens i Sverige AB, Infokomp, är ett privat utbildningsföretag som
startade 1993 och som har bedrivit vuxenutbildning sedan 1997. Idag bedriver Infokomp
verksamhet i 12 skolor/projekt i 8 kommuner med ca 140 anställda. De driver även gymnasieskolor på sju orter.
Verksamhetens vision är ”En skola att längta till för både studerande och lärare.”
Ett strävansmål för verksamheten är att skapa delaktighet bland anställda och deltagare.
Vi har observerat Infokomps verksamhet i Stockholm vid Hammarby Allé.
Ledning
Infokomp har idag nya ägare och vice VD har det övergripande ansvaret för hela vuxenutbildningen. På Stockholm- och NackaVux finns en skolchef (Johan Öhman) och en biträdande skolchef (Christina Mugnosso) som ansvarar för verksamheten. De ansvarar för att stödja
och implementera Infokomps gemensamma pedagogiska plattform. Skolcheferna ingår i
företagsledningen med verkställande direktör och ekonomiansvarig.
Organisation
Infokomps verksamhet i Nacka, Nacka Vux, har en projektledare tillika skolchef som
ansvarar för den dagliga driften tillsammans med biträdande skolchef. Tjänsten innebär även
undervisning vilket är en strategi för att säkerställa att arbetssätt fungerar i praktiken.
Infokomps organisation är platt, lärarna representeras direkt i företagsledningen via sin
projektledare tillika skolchef och biträdande chef.
Infokomp har på uppdrag av Nacka kommun haft upphandlad verksamhet för kommunal
vuxenutbildning sedan år 2000. Nuvarande uppdrag gäller från 2005-07-01 och sker genom
auktorisering. Verksamheten i Nacka har minskat med stor omfattning sedan auktorisering
genomfördes vilket har inneburit att fler aktörer konkurrerar om deltagarna.
Sedan årsskiftet genomförs en mindre del kurser förlagda i Nacka. Majoriteten av studerande
från Nacka blir hänvisade till lokaler i Stockholm. Infokomp erbjuder kurser på grundskoleoch gymnasial nivå. Många av lärarna undervisar därmed i både Nacka och Stockholm. Antal
kursplatser under hösten 2006 är ca 300 stycken. Några av lärarna (4 av 20) undervisare i
Nacka och i Stockholm.
Observationens metod
Efter första telefonintervju med skolchef för Infokomps vuxenutbildning beslöt vi att genomföra observationerna hos Infokomp i Stockholm p g a ett alltför lågt antal studerande i Nacka.
Observationen inleddes med en intervju och ett besök hos Infokomp i Ektorp med
skolchef/projektledare för verksamheterna i Nacka och i Stockholm. Observationen genomfördes i Stockholm och innehöll:
-
intervju av 4 stycken lärare
4
2007-01-09
-
intervju av 7 stycken deltagare (bosatta i Nacka kommun)
intervju övrig personal 1
tre stycken klassobservationer; seminarie- och föreläsningsform,
inläsning av dokument:
kvalitetsredovisning,
information från Infokomps hemsida,
allmän information och policy hos Infokomp,
Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94,
scheman,
handlingsplan mot all kränkande behandling,
tillämpningsföreskrifter för utbildningsanordnare inom Nacka kommuns
kundvalssystem,
auktorisation av anordnare,
diverse kursplaner,
skrivhandbok, Nacka kommun.
5
2007-01-09
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Infokomp framhåller i sin marknadsföring att det skall vara en skola att längta till för både
deltagare och lärare. Tidigare trivselenkäter visar på en hög måluppfyllelse gällande trygghet
och trivsel. Trivselenkäter genomförs två gånger/år. Utöver det mäter verksamheten
deltagarnas upplevelser i specifika frågor genom s k KUT-enkäter (kortutvärderingar). Genom
dessa enkäter fångas deltagarnas åsikter upp direkt och åtgärdas.
Att trivselfaktorn är hög märkte vi observatörer snabbt. Det tycks vara ett öppet och trivsamt
klimat med flera olika samlingspunkter där både lärare och studerande uppehåller sig.
Vid våra intervjuer ansåg samtliga att de trivdes och att det var en bra miljö att vara i.
Vid kursstart ges skriftlig information till studerande om ordningsregler och säkerhet.
Vi kunde inte se några uppsatta dokument kring övrig information som klagomålshantering,
mm men efter intervjuer framkom det att vid någon form av konflikt fanns det snabb handlingskraft hos lärare som snabbt löste problemet.
Infokomp har en upprättad handlingsplan för all form av kränkande behandling.
Vid intervju med studerande berättades att när någon gång bråk uppkommer på skolan, så tar
lärare detta på allvar och reder ut konflikten med omedelbar verkan. Upplevelser av att det
förekommer kränkande behandling av någon form finns inte hos de deltagare som vi träffat.
Verksamheten tillämpar ett demokratiskt arbetssätt genom studerandes delaktighet i
schemaläggning och inflytande över sin egen individuella studieplan.
Bedömning i text
Vi bedömer att det är en positiv och trivsam prägel på verksamheten. Det finns en stor
öppenhet mellan lärare och studerande. Undervisningens upplägg med de olika studieformerna ger delaktighet och därmed möjlighet till påverkan.
Bedömning enligt skala1
x 4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
1
SKALA FRÅN 4 TILL 1:
4. MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten uppfyller minimikrav, men har varierande kvalitet.
1. EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande.
6
2007-01-09
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
Utveckling och lärande/ kunskaper
Skolan har intagningar på 5 gånger per år. De studerande lägger in önskemål om tider som
passar dem, och efter tre dagar är schemat klart att presenteras.
Deltagarna får sedan möjlighet att välja den undervisningsform som passar dem bäst, men de
kan även välja alla.
De undervisningsformer som finns är:
Föreläsning; då läraren enbart förser studeranden med fakta inom ämnet
Seminarium; där deltagarna och lärare är aktiva i diskussioner tillsammans med tidigare
givna arbetsuppgifter.
Studiestuga; där lärare och studerande träffas i små grupper som ger möjlighet till individuell
hjälp och stöd.
List ( liten studiegrupp ); en mer spontan studiegrupp som bildas av deltagare som läser
samma ämne.
Det finns också möjlighet att läsa en del kurser på distans då deltagarantalet i en kurs kan vara
för litet. Det sker då via mail mellan lärare och studerande.
Av de deltagare som vi samtalade med ansåg de flesta att de fick mycket individuell hjälp när
de träffades i studiestugorna. Denna studieform kan också tillgodose studerande med behov
av särskilt stöd.
Samtliga ansåg att föreläsningar och seminarium var de viktigaste formerna att gå på. Det rår
en viss förvirring i om de var obligatoriska eller ej.
Under våra klassrumsbesök kunde vis se en hög grad av dialogform. Lärarna är aktiva i sitt
arbetssätt i syfte att få alla deltagarna delaktiga.
Deltagarna har också möjlighet till handledning ca 40 min/vecka för hjälp med projektarbete.
Dessa tider bokades in av deltagarna på speciellt schema.
De olika studieformerna ger deltagarna möjlighet till utforskande och samarbete. Det ger
också möjlighet att utveckla språket genom bl a diskussioner. De stödjer till ett breddat
lärande som ger insikt och förståelse för att utveckla ett nyanserat språk
Dessutom erbjuds en fördjupad studieplan för varje kurs där de olika avsnitten är beskrivna
med mål samt att deltagarna ges möjlighet att bestämma examinationsform för de olika
momenten.
7
2007-01-09
Alla studerande erbjuds vid kursstart en mentor vars uppgift är att stödja vid starten av
utbildningen, hjälpa till med det individuella schemat, föreslå ämnesövergripande projekt
samt svara på individuella frågor.
Studerande med utredda inlärningssvårigheter erbjuds anpassad undervisning.
Verksamheten avsätter tid för att utreda och minska antalet IG betyg och studieavbrott. Åtgärder för att minska antalet IG, som är störst i matematikkurserna, sker genom ett pågående
projekt, där arbetssättet i matematikkurserna är mer inriktat på praktisk vardagsmatematik för
att öka förståelsen. Effekterna från projektet är ännu för tidigt att se. Ytterligare åtgärder som
planeras i verksamheten är att utveckla mentorskapet för att fånga upp gruppen av studerande
som håller sig undan d v s deltar inte aktivt och har dålig närvaro.
Antalet IG-betyg under hösten 2005 var ca 10% och studieavbrotten ca 38%.
Verksamheten ligger i gamla kontorslokaler, där man har skapat en inbjudande miljö, där
både nya och gamla möbler har kombinerats på ett trivsamt vis.
Det finns många små rum och större utrymmen med datorer som de studerande har tillgång
till.
En cafeteria ligger mitt i verksamheten som serverar enklare luncher samt smörgåsar och
kaffe till humana priser. I denna lokal bildas ofta spontana studiegrupper.
Skolan har även ett bibliotek med bl a kurslitteratur att låna samt skönlitteratur.
Deltagarna har också möjlighet att titta på sina kursplaner som finns tillgängliga för alla i en
bokhylla.
På väggen vid entrén sitter ett storschema som visar veckans alla olika studieformer och var
och när dessa sker.
Bedömning i text
Vi tycker att det finns en stor variation av arbetsformer där graden av individualisering är hög.
Deltagarna kan välja studiesätt efter sin egen lärostil vilket de även var väl medvetna om.
Det både pågår och planeras utvecklingsarbete för att minska dels studieavbrott och dels IG
satta betyg.
Bedömning enligt skala
x 4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
8
2007-01-09
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande
Beskrivning
De studerande får under första introduktionsveckan av varje ny kursperiod, välja tre olika
tillfällen för möte med kursledaren och få en insikt om kursens innehåll. Dessa möten sker på
fm; em; eller kväll.
De får då också information om mål och betygskriterier inför de olika kurserna.
I den fördjupade studieplanen kan kursdeltagarna se de olika avsnitten i kursen och få
möjlighet att bestämma sin egen examinationsform. Där kan deltagarna också tala om vilka
förkunskaper de har, som ej behöver läsas återigen, vilket kan valideras in.
I intervju med personal så framkommer det att den fördjupade studieplanen erbjuds men
nyttjas inte av samtliga deltagare vilket är en brist eftersom den ses som ett viktigt verktyg
både vad det gäller inflytande och ansvar för studerande.
Verksamheten har olika examinationsformer som de studerande får välja:
Muntlig redovisning
Prov
Essä
Uppsats
Det kan variera mellan de olika kurserna hur redovisningen ska utföras. I de ämnen som är
mer kommunikativa sker examinationen både i muntlig och skriftlig form.
Inom de olika undervisningsformerna har deltagarna stor möjlighet till kommunikation med
lärarna, genom att de var tillgängliga under många veckotimmar.
Verksamheten arbetar med kortare utvärderingar (KUT). Dessa kan ske en till två gånger per
termin i olika specifika mål. Genom denna utvärdering kan deltagarna åsikter snabbt fångas
upp och åtgärdas under pågående termin/period.
Det finns en klagomålslåda uppsatt utanför lärarrummet men det förekommer sällan att någon
deltagare använder sig av den. De vänder sig direkt till sin mentor/lärare.
Försök med att få igång klassråd har inte fungerat. Intresset hos deltagarna är lågt. Ett nytt
försök planeras för att undersöka behovet av klassråd eller att finna en annan lösning för att
öka delaktigheten.
Det finns svårigheter med att nå gruppen av studerande som är omotiverade. Detta framkommer i kvalitetsrapporten och från intervjuer med personal. Vissa deltagare tar inte ansvar
för sitt lärande. De dyker upp då och då och hamnar snabbt efter i kurserna.
9
2007-01-09
Bedömning i text
Vår bedömning är att deltagarna har stort inflytande över både undervisningsform och examinationssätt. Vår uppfattning är att det ligger ett stort ansvar på studerande att själva vara
aktiva och ta för sig i de olika studieformerna. Den gruppen av mindre motiverade deltagare
eller de som inte förstår upplägget kan lätt hamna utanför ett system med många
valmöjligheter.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
X 3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning)
Beskrivning
Bedömning i text
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval
Beskrivning
Det finns viss samverkan med andra ett par andra anordnare inom vuxenutbildningen. Viss
kontakt med omvärld/arbetsliv finns i kurserna på olika sätt: studie besök, enskilda arbete,
inbjudna föreläsare.
Reell kontakt med arbetslivet sker i de yrkesinriktade fotokurserna.
Studie- och yrkesvägledning ges centralt på Nacka Forum där ansökningarna till studier
handläggs. Det finns ett mycket stort och brett kursutbud för innevånare i Nacka. Observation
som gjordes 2005 om infrastrukturen visade bland annat på en låg kännedom om kursutbudet.
Vid våra frågor till studerande var det 1 av 7 som hade planerat sina studier via studievägledningen och som kände till kursutbudet. De övriga kände inte till fler anordnare än
Infokomp som de hade fått information av från kompisar.
Ofta får lärarna diskutera vidareutbildning med deltagarna. Detta anses ta mycket tid.
10
2007-01-09
Bedömning i text
Det är svårt att bedöma detta målområde utifrån observation av endast en anordnare. Kunskap
om Nacka kommuns kursutbud är lågt. Kontakt och stöd genom den centrala studievägledningen i Nacka förekommer sparsamt.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
X 3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Bedömning och betyg (gäller ej förskola)
Beskrivning
Vid varje kursstart går lärare igenom mål och betygskriterier inför varje kurs.
Dessa finns också tillgängliga i pärmar som deltagarna har möjlighet att titta i.
De deltagare som vi träffade var väl informerade om kursmål och betygskriterier.
Lärarna har efter varje kursperiod betygskonferenser tillsammans med projektledare/skolchef
där de går igenom de preliminära betygen.
Vidare finns planerade studiedagar där betyg och bedömning diskuteras.
En del studerande går fler kurser och arbetar över ämnesgränser med olika lärare. Det
underlättar för dessa lärare att i samförstånd bedöma deltagarna.
Återkoppling till deltagarnas resultat skall enligt arbetsplanen ske kontinuerligt genom de
fördjupade studieplanerna. I våra samtal med deltagare och personal framkom det att denna
möjlighet till kunskapsutveckling med lärare inte nyttjas av alla deltagare.
I de kurser där det finns nationella prov gör deltagarna dessa. De ligger inte enbart till grund
för betyg, utan det är som en ingrediens tillsammans med de andra studieresultaten. Dessa
resultat hjälper verksamheten att säkerställa nivån på kurserna.
I intervjuer med studerande anses det vara ganska lätt att få godkänt betyg. Det räcker med att
man lämnar in arbetet skriftligt och har ett samarbete med läraren i den aktuella kursen.
Uppföljning och analys av studieavbrotten och IG- betyg finns med som särskilda mål för
verksamheten.
Bedömning i text
Vår bedömning är att deltagarna har en mycket god kännedom om kursmål och vad som krävs
av dem för bedömning av betyg. Utvecklingssamtal erbjuds genom den fördjupade studieplanen men de nyttjas inte av samtliga deltagare. Nationella prov och betygskonferenser används
för att säkerställa likvärdigheten.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
x 3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
11
2007-01-09
Styrning och ledning
Beskrivning
Varje skola inom Infokomp leds av en projektledare som ingår i företagsledningen som är
Infokomps högsta beslutande organ som sammanträder var sjunde vecka. I dokument kring
företagspresentationen beskrivs verksamheten som platt, projektledaren representerar lärarna
direkt i företagsledningen. De olika projekten/skolorna är i hög grad ekonomiskt och administrativt självstyrande.
Projektledaren/skolchefen har en aktiv och ledande roll för uppföljning, utvärdering och
åtgärder. I samarbete med lärare görs kontinuerliga uppföljningar som utvärderas. Detta
arbete dokumenteras i en kvalitetsrapport till Nacka kommun.
Vår upplevelse och samtal med lärare under observationen visar på ett stort engagemang för
arbetet. Detta får vi även belyst från studerande där samtliga anser att ”det finns bara bra
lärare här”.
Infokomp genomför en större satsning på kompetensutveckling för lärare med temat ”praktisk
yrkeskunskap” i samarbete med Södertörns högskola som kan ge 10 poäng. Utöver detta finns
det gemensamma ”arbetskvällar” som äger rum var 14: dag. Vidare ges möjlighet för lärarna
att genomgå en 70 timmars formell utbildning efter eget val per år. Pågående individuella
utbildningar är b l a kring bedömningsfrågor samt ämnesfördjupningar och breddning för
ytterligare individuell ämnesbehörighet.
I kvalitetsrapporten framgår det att de gemensamma och de individuella kompetenssatsningarna bygger på vissa av de förbättringsåtgärder som finns med i verksamhetsmålen.
Vidare är uppföljning och utvärdering kopplat till både verksamhetsmål och förbättringsåtgärder. Ett exempel på detta är arbetet med att finna orsaker till studieavbrott och IG-betyg.
I kvalitetsrapporten finns en strävan att få deltagarna delaktiga i kvalitetsarbetet med försök
till att undersöka behov av klassråd eller finna annan lösning.
Bedömning i text
Vår uppfattning är att Infokomp har ett bra fungerande kvalitetsarbete som är väl dokumenterat och där personalen är involverad.
När det gäller organisation och ansvarsfördelning är vår uppfattning att lärarna som vi träffade
tar ett stort ansvar för verksamheten vilket även är ett av de övergripande målen för verksamheten. Personalen är engagerad och verkar trivas, vilket även framgår av att personalomsättningen är låg. Som vi ser det lägger Infokomp stor vikt för kompetensutvecklingsinsatser.
Bedömning enligt skala
x 4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
12
2007-01-09
Jämförelse med tidigare observation
Förbättringsområden
i tidigare rapport (år):
Nuläge:
Starka sidor
Verksamheten sätter studerande i fokus genom deras upplägg som är styrt efter önskemål och
behov. Det räder ett öppet klimat och trivsamt klimat där all personal är engagerade.
Förbättringsområden
Öka deltagarnas kunskap om vilka krav som ställs samt vilka möjligheter som finns
till individuellt stöd och hjälp (Ansvar och inflytande sid 9, Bedömning och betyg sid
11).
Ökad information/stöd till sökande/studerande om kursutbud och studie- och
yrkesvägledning (Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval sid 11).
Sammanfattande slutsats om enheten
Infokomp är en verksamhet med väl utvecklad flexibilitet vad det gäller tillgång till kurser
samt examinations- och arbetsformer. Det kan finnas en risk att en del deltagare inte klarar av
att välja mellan de olika valen och hamnar därmed utanför.
Det råder en trivsam och positiv stämning som genomsyrar hela verksamheten.
Referenser
Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94
Hemsidan: http://www.infokomp.se
Kvalitetsrapport Infokomp, Nacka Vux kvalitet 2006
Metodboken. Våga Visa
Handlingsplan för all form av kränkande behandling.
Allmän information och policy Infokomp
Fördjupad studieplan
Auktorisation av utbildningsanordnare
Tillämpningsföreskrifter för utbildningsanordnare av vuxenutbildningen inom Nacka
kommuns kundvalssystem
Scheman
Lokala kursplaner
13
2007-01-09
Till:
Nacka kommun
Ang: Skolchefsbrev med anledning av Våga Visa observationsrapport (2006-11-17)
Vi läser rapporten med glädje och en känsla av bekräftelse på att det vi gör är bra. Vi har
kämpat länge och fortsätter att jobba hårt för att utveckla en skola att längta till, både för
lärare och för elever. Observationer av detta slag välkomnar vi alltid med förhoppningar om
att vi kan lära andra likaväl som att vi kan lära av andra. Vi ska vara och är en öppen skola
med insyn i verksamheten.
Jag tänker inte lägga ner så mycket text på att försvara rapporten. Däremot har jag några
kommentarer som jag vill framföra. Dels handlar det om vad som står i själva rapporten och
dels handlar det om jämförelsen med självvärderingen.
Under rubriken ansvar och inflytande så får vi mycket beröm för vår sätt att organisera
verksamheten som till sin grundstruktur ger elever möjligheter till ett verkligt inflytande. Det
som vi får som möjlig brist på detta område är att mindre motiverade elever lätt kan hamna
utanför i ett system med många valmöjligheter. Vid överlämningen av rapporten framförde
observatörerna sin åsikt att vårt system borde gynna även dessa elever snarare än tvärtom. Vi
är helt överens om denna syn och det är vår vilja att motivera alla studeranden till att förstå
sina möjligheter att påverka och hitta sin personliga glädje med att studera. Man måste ha
denna ambition för att varje dag ytterligare kunna bli bättre på detta område. Jag tror dock att
man också måste vara realistisk och förstå att man aldrig kommer lyckas till fullo. Det
kommer alltid att finnas omotiverade elever som man inte når och det beror allt som oftast på
saker som inte vi som skola kan påverka.
När det gäller övergångar och samverkan så skriver observatörerna i termer av att en
”viss” samverkan förekommer i olika former. Vi har detta som ett utvecklingsområde på
skolan. Delvis handlar detta om att hitta nya möjligheter och metoder och delvis handlar det
om att öka den egna medvetenheten på skolan om det vi faktiskt gör idag med alla våra
kontakter ute i samhället, olika besök, inbjudna föreläsare mm.
Lite förvånade blev vi när vi läser om de studerandes bristande medvetenhet om andra
utbildningsanordnare i Nacka. När man söker en kurs på Nacka 24 så måste man aktivt välja
en utbildningsanordnare på en scroll-lista, en lista som står i bokstavsordning och där fler
anordnare står före Infokomp. När det gäller vårat utvecklingsområde i observationsrapporten
att förbättra elevers kunskap om Nackas kommuns kursutbud inom vuxenutbildningen så blir
vi lite frågande om detta verkligen är vårat uppdrag. Under överlämningen så resonerade man
att detta kunde vara kvar i rapporten då det som en del i helheten handlar om att titta på hela
infrastrukturen för Nacka Kommuns vuxenutbildning och att Infokomp då endast är just en
del av detta.
När det gäller vårt samarbete med studievägledningen så upplever vi att vi gör vad vi kan och
vad som kan förväntas av oss i syfte att bibehålla ett gott samarbete. När vi nu snart sjösätter
vårt nya administrativa system så öppnas också möjligheten för vägledarna att spåra elever i
vårt system vilket kommer att bli förträffligt.
14
2007-01-09
Under rubriken betyg och bedömning hittar vi en mening som känns lite ironisk. ”I
intervjuer med studerande anses det vara ganska lätt att få godkänt betyg. Det räcker med att
lämna in arbetet skriftligt och har ett gott samarbete med läraren i det aktuella ämnet.”(sid 11)
Meningen känns ironisk därför att lärarna då och då uttrycker en frustration över elever som
tror att det bara är att lämna in något för att bli godkänd. Vi diskuterade detta under
överlämningen och kom fram till att detta lika väl kunde vara ett gott tecken. I rapporten
liksom under överlämningen så framkommer det tydligt att eleverna mycket väl känner till
kursmål och betygskriterier. För vissa elever som har lätt för sig är det naturligtvis lätt att nå
godkänd nivå. Deras betygsambitioner ligger ofta mot de högre betygen. Just att de är så
medvetna om mål och betygskriterier i samband med att de är ambitiösa gör att de kan
uttrycka en syn om hur lätt det är att nå godkänd nivå. Just viljan att utveckla ett gott
samarbete med lärarna är också lite typiskt för ambitiösa elever. Lärarna initiativ till att
utveckla samarbete med eleverna är naturligtvis given men kanske mest påtagligt mot de
svagare eleverna.
Självärderingen i jämförelse med observationsrapporten
Det vi kan se är att bedömningarna i observationsrapporten och lärarnas uppfattning på
Infokomp utifrån de frågor som ställdes i självvärderingen stämmer väl överens. Där
självvärderingen ligger högre än observationsrapportens trea i omdöme vill vi på infokomp
aspirera till ett högre omdöme, bla med hänvisning till ovan nämnda om betyg.
Där omdömet i observationen är en fyra och självvärderingen något lägre beror detta på vår
ambition att ständigt förbättra oss. För att seriöst kunna göra detta måste vi hela tiden leta
efter områden där vi kan bli ytterligare lite bättre, vilket också medför att vi blir medvetna om
våra brister. Just detta motiverar varför vi inte vill sätta högsta betyg på oss själva.
När man tittar på spindeldiagrammet är det intressant att notera skillnaden mellan
observationen och självvärderingen. Då de båda i det närmaste överensstämmer med varandra
så räcker det med att kommentera det största avståndet, ”styrning och ledning”, där
observationen ger en fyra och självvärderingen ger 3,1.
Som det står att finna i observationsrapporten så präglas arbetskulturen på skolan av en platt
organisation med stort medarbetarinflytande där alla tar ett stort ansvar för skolans utveckling
och kvalité. Samarbetsklimatet är väl utvecklat och sker på olika områden i skolan.
Personalomsättningen är mycket låg och alla har länge arbetat med frågor om våra
grundläggande värderingar, våra arbetsmetoder och vår pedagogiska plattform. Detta ger
naturligtvis förutsättningarna för hur skolledningen väljer sin ledningsstrategi. I
självvärderingen finns frågor som kan misstolkas, exempelvis om rektor eller motsvarande
aktivt styr den pedagogiska utvecklingen. På skolan har vi efteråt samtalat om hur man tolkar
en sådan fråga. Om man uppfattar ”aktivt styr” som att ge direktiv så är det något som inte
ofta sker i vår arbetskultur, vilket i självvärderingen drar ner omdömet mot tre. Dessutom har
vi ett välutvecklat pedagogiskt arbetssätt som vi ständigt utvecklar och detta gör
skolledningen tillsammans med övrig personal.
Johan Öhman
Skolchef
Christina Mugnosso
Biträdande Skolchef
15
2007-01-09
