Bibliografiska uppgifter för
Tillbaka till naturen. En japansk odlingspionjär har gått ur tiden
Författare
Jansson K.
Utgivningsår
2009
Tidskrift/serie Odlaren
Nr/avsnitt
1
Utgivare
Förbundet organisk biologisk odling
Redaktör
Jansson K.
Huvudspråk
Svenska
Målgrupp
Praktiker
Nummer
(ISBN, ISSN)
ISSN 0349-7305
Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, http://www.vaxteko.nu, databasen som
samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring.
Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.
Fukuoka
Tillbaka till naturen
Foto: Dreamingyakker, flickr.com
En japansk odlingspionjär har gått ur tiden
I Sverige är odlaren, naturvetenskapsmannen och
filosofen Masanobu Fukuoka nästintill okänd. Men
i Japan och USA är han en viktig förgrundsfigur för
naturenlig odling och han har gett upphov till en
odlingsform som kallas Natural Farming. Fukuokas
odlingsmetod kan sammanfattas mycket enkelt:
odling ska efterlikna naturen så långt det är möjligt.
Text: Karin Jansson
F
örra året gick en av de stora förgrundsfigurerna
för naturenlig odling ur tiden. I vårt land är det få som
känner till hans namn, men när Masanobu Fukuoka
avled 95 år gammal gav det upphov till artiklar och
rubriker över hela världen.
Hans odlingsmetod kan sammanfattas mycket enkelt:
Ingen konstgödsel, inga bekämpningsmedel, ingen plöjning
och ingen ogräsbekämpning. Det tog honom många år att
utarbeta dessa enkla metoder som gjorde det möjligt att få
lika stora skördar som vid konventionellt jordbruk, men med
en minimal insats av arbete och gödsel. Nyckeln till hans
framgång var att hitta ett perfekt samarbete med naturen och
att använda metoder som skapar en naturlig bördighet med
ett rikt mikroliv.
Fukuoka var inte bara odlare, han skrev och filosoferade
och hans verk är av intresse för alla som intresserar sig för hur
människan ska kunna samarbeta med naturen. I förlängningen
handlar hans böcker om själva livet som för honom självklart
var en bondes enkla liv.
8
Fukuoka odlade ris och vete enbart med handkraft. Hans skördar var
lika stora som dem man får med konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. På bilden vetefält som odlas enligt Fukuokas metod.
Infälld bild: Den 16 augusti 2008 gick den japanske odlingspionjären
Masanobu Fukuoka bort vid en ålder av 95 år.
Mikrobiolog
Fukuoka föddes 1913 och växte upp i en bondefamilj i södra
Japan. Han fick möjlighet att studera naturvetenskap och blev
forskare i mikrobiologi och specialist på växtpatologi. Fukuoka
trodde själv att han skulle leva ett bekymmersfritt liv som
forskare men hans liv kom att ta en helt annan vändning.
Efter en period av både hårt arbete och nattliv drog han på
sig en lunginflammation. Fukuoka hamnade på sjukhus och
tillfrisknade men efter sjukperioden kände han sig deprimerad
och den vanliga livslusten var borta. I desperation vandrade
han runt på nätterna och en natt somnade han utpumpad
under ett träd. Nästa morgon vaknade han, uppfylld av
en ny glöd. Plötsligt var det som om han för första gången
förstod hur allt i naturen hängde ihop. Fukuoka beskriver att
han upplevde att hans tidigare naturvetenskapliga kunskap
endast var en dröm eller illusion men att han nu kunde se
rakt in i ”den sanna naturen”. ”Jag kan egentligen inte förstå
någonting genom att tänka, svaren får jag istället direkt genom
att studera naturen.”, var den insikt som kom att följa honom
resten av livet.
Denna nya tanke fyllde honom med livsglädje och fick
Fukuoka att lämna sitt jobb som forskare och istället bli bonde
Odlaren nr 1-2009
Fukuoka
hemma hos sin far. Under en kortare period återvände han som
forskare men i huvudsak har Fukuoka sedan sin upplevelse i
ungdomsåren på 1940-talet varit småskalig bonde och odlat
ris och citrusfrukter.
Han var totalt inställd på att hitta ett nytt sätt att odla
och att detta skulle vara naturens egen metod. Fukuoka
beslöt därför att istället för att testa olika metoder i huvudsak
göra ingenting och låta naturen själv ta över odlingarna. Han
studerade noga vad som hände på fälten när han slutade
att plöja, gödsla och använda bekämpningsmedel. Vissa år
misslyckades han totalt med sitt experiment men efter hand
kom han att hitta fram till metoder som med minsta möjliga
arbete gav stora skördar.
Till slut kunde han med enkla medel få fram en skörd av
600 kilo ris på 1000 kvadratmeter. Under vintern fick han
ytterligare en skörd med lika mycket vete eller råg. Skörden
räckte som mat till 5-10 personer och arbetsinsatsen var bara
några timmar om dagen.
Ingen kompost
Fukuoka betonade att det är viktigt att allt man odlar – utom
den del man ska äta – förs tillbaka till jorden. Halm och ogräs
förbättrar jordkvaliteten och bygger upp jordens bördighet
och det kan läggas ut utan att man hackar det i mindre bitar.
Han föredrog att man använder täckning och ytkompostering
och tyckte att det var onödigt med traditionell kompost.
Det går åt så mycket arbete, menade han, för att finfördela
kompostmaterial, lägga ihop komposten med olika material,
vattna, lufta och vända den. Allt detta arbete gör naturen
själv om man lägger ut det organiska materialet på jorden.
Dessutom håller täckmaterialet nere ogräset. Fukuoka brukade
strö över halmtäcket med ett tunt lager hönsgödsel vilket gör
att nedbrytning går fortare.
“When people rejected natural food
and took up refined food instead,
society set out on a path toward its
own destruction.”
(När människan sa nej till naturlig föda och började
med raffinerad mat började samhället gå mot sin egen
undergång.)
Sådd
Fukuoka experimenterade länge för att hitta en optimal
såmetod. Utgångspunkten var att såmetoden skulle likna
naturens egen, där fröna ramlar ned direkt på jorden på
hösten och sedan gror på våren. För att efterlikna denna
metod började Fukuoka så ris redan på hösten. Eftersom frön
naturligt faller ned på marken och gror där, testade Fukuoka
att sprida riskorn på hösten. Han fick då problem med att
djur åt upp dem innan de började gro. Värst var sparvarna
som följde honom över åkern och åt upp kornen så fort de
nådde markytan.
Svårigheterna sporrade Fukuoka att utveckla en såmetod
som gjorde det möjligt att sprida kornen på markytan redan på
hösten. Lösningen blev att göra små kulor av lera där riskorn
Odlaren nr 1-2009
bakades in. Han blandade först lervälling med riskorn och
rullade små kulor av dem. Lerkulorna strödde han över åkern
och leran skyddade utsädet från djuren. Så småningom löstes
leran upp och kornen kunde gro.
Hur han odlade säd
Fukuokas experimenterande ledde honom till en metod för att
odla ris och säd på samma åker. Han tog ut två skördar om året
och skörden var i klass med den man får från de bästa jordarna
i Sverige, 500-600 kilo per 1000 kvadratmeter. Eftersom han
tog ut två skördar fick han ungefär dubbelt så mycket säd
per ytenhet som man kan få i Sverige med konventionella
jordbruksmetoder.
Tidigt i oktober när riset höll på att mogna sådde han
klöver och vintergröda på fältet. Han sådde alltså den nya
grödan innan den gamla var skördad. Som vintergröda odlade
han sädesslag som vete, korn och råg. Han använde ungefär
½ kilo utsäde till den vita klövern och 4-6 kg av sädesslaget
till 1000 kvadratmeter. Detta fungerar om man har en bra jord
som inte har blivit plöjd eller besprutad på länge. Om man
nyligen har lagt om till naturligt jordbruk rekommenderade
Fukuoka att man använder mer utsäde.
Säden grodde och hann bli några centimeter lång innan
det var dags att skörda riset. Fukuoka skördade för hand och
under skördearbetet trampade han ned den nya grödan. Detta
gjorde dock inget utan säden repade sig snabbt och växte
vidare. När tröskningen var klar spred man ut halmen på
åkern igen så att den nya grödan fick ett täckande lager.
Riset som han odlade under sommarhalvåret sådde han på
ett helt annat sätt. För att hindra att kornen åts upp av fåglar
och möss gjorde Fukuoka lerpellets med riskorn. Kulorna var
någon centimeter i diameter och fick torka i solen innan de
spreds. Han sådde dem redan i december och spred dem då
bland sädesplantorna. I april såg han om de hade grott och
om uppkomsten var dålig sådde han in mer ris med hjälp
av lerpellets.
I maj var det dags att skörda vintersäden samtidigt som riset
hade börjat växa. Precis som vid risskörden förde han tillbaka
halmen som täckmaterial. Han spred också ut hönsgödsel på
våren från den egna hönsgården.
Efter skörden släppte han in vatten på åkern så att den
stod vattenfylld en vecka. Detta försvagar ogräset men gör att
riset kan växa upp genom halmen. Under juni och juli fick
åkern klara sig med den naturliga nederbörden men i augusti
vattnades den åter.
Fukuoka poängterar att man inte kan strö rishalm där det
ska växa ris eller vetehalm där man odlar vete eftersom man
då riskerar att sprida sjukdomar. Men om man hela tiden byter
gröda på åkern fungerar det mycket väl att strö ut halm och
agnar från den gröda man just har skördat och tröskat.
Fukuoka berättar att han med den här metoden kunde
sköta sina risfält själv och att det bara tog några timmar för en
person att så eller strö ut halm på 1000 kvadratmeter.
Fruktodling
Under sina år som bonde utvecklade Fukuoka en fruktodling
med citrusträd. Även här använde han sina grundläggande
principer om att odla med så skonsamma metoder som
möjligt. När han tog över fruktodlingen, som ligger på en
bergssluttning, var jorden kompakt och utarmad och bestod
av hård, röd lera. Han försökte först tillföra organiskt material
för att bygga upp jorden men det visade sig vara ett tungt
9
7
Fukuoka
arbete som gav resultat mycket långsamt. Han började då
istället så in klöver, alfalfa och daikonrädisor bland träden.
Klövern binder kväve och daikon bryter upp jorden med sina
djupa rötter. Han planterade också in en typ av acacia som
är kvävfixerande. Efter hand blev jorden allt mer bördig och
många växter och örter kom tillbaka.
Under sin tid som fruktodlare studerade Fukuoka noga
fruktträden och försökte komma på hur deras naturliga form
ser ut. Hans idé var att om han kunde odla träd som växte i
denna form så skulle de ge frukt utan att behöva beskäras.
I början struntade han i att beskära de fruktträd han tog
över efter sin far och trodde att de då av sig själv skulle hitta
sin naturliga form. Detta visade sig inte fungera och träden
gick under. Fukuoka drog då slutsatsen att träden måste få
växa vilt från början för att bli naturliga. Han upptäckte att
citrusträden, när de fick växa utan beskärning, växte med en
kraftig mittstam och bildade små grenar. Om han lät dem växa
på detta sätt behövde han inte beskära dem och de bar ändå
frukt varje år.
Fukuoka menar att det inte behövs några kemiska
bekämpningsmedel om man odlar sina fruktträd med naturliga
metoder. Någon gång har han själv använt en utspädd lösning
av maskinolja, men det ser han endast som en nödlösnng om
man har fått svåra insektsangrepp.
”Each person should ponder
seriously how much hardship
he is causing by indulging in
food so expensively produced.”
Bönor som soja, kidneybönor och pintobönor var Fukuoka
förtjust i och han odlade dem på samma sätt som grönsaker.
Även rotfrukter som morötter fick växa bland fruktträden
liksom olika typer av lök. Potatis såg han som en stark växt
som klarar sig själv. Vid skörden lät han några knölar vara
kvar vilket gav skörd nästa år.
För att hålla tillbaka ogräset sådde han in vitklöver bland
grönsakerna. Klövern berikar jorden med kväve och förbättrar
också jordstrukturen.
Naturlig mat
Det finns många teorier om vilken typ av föda som är bäst och
mest naturlig för kroppen. Fukuoka intresserade sig inte för
något av dessa olika system utan sökte hela tiden den mest
enkla och naturliga föda som människan vant sig vid under
tusentals år. I Japan är många intresserade av makrobiotisk
kost (med tonvikt på hel säd, grönsaker och fisk) och använde
sig av yin yang-systemet för att balansera kosten och livet.
Fukuoka ansåg att detta kunde vara en hjälp på vägen för
människor som tidigare ätit en moderniserad kost, men det
var ändå inte den ultimata kosten.
För Fukouoka var det viktigt att äta säsongens grönsaker,
frukter, örter och fisk. Han gick fritt i naturen och plockade
säsongens vilda blad och örter och lät dem krydda hans mat.
Förutom stora mängder grönsaker och frukt åt han också ris,
korn och bönor liksom fisk, skaldjur och alger. Detta var en
Daikon var en viktig grönsak i Fukuokas odlingar. Den luckrar jorden
djupt med sin halvmeterlånga rot och bereder på så sätt marken för
kommande grönsaksodling.
(Var och en bör noga tänka igenom hur mycket
svårigheter han skapar genom att hänge sig åt mat
som är så dyr att producera)
Fukuoka odlade mycket grönsaker och han sådde dem gärna
bland sina fruktträd. Istället för att odla i bäddar eller bereda
jorden strödde han helt enkelt bara ut fröna och lät dem växa
där de ville. Ofta använde han även här lerkulor med olika
frön. Fukuoka berättar att grönsaker som får växa på detta
sätt gror där de har de bästa betingelserna och efter hand som
de odlas halvvilt återgår de till mer ursprungliga former som
liknar dem som grönsakerna har utvecklas från.
Fukuoka hade inget emot att man odlade grönsaker på
vanligt sätt men han ansåg att grönsakerna blev nyttigare och
godare om de fick växa vilt. Många kan då också självså sig
och blir helt enkelt en del av floran. Det gäller rädisor och
andra kålväxter som är populära i Japan. Daikonrädisan odlade
han delvis för att mjuka upp jorden. Eftersom den blir så lång,
uppemot en halv meter, luckrar den jorden och efter några år
med daikon är jorden perfekt för rotsaker.
När det gäller tomater så ansåg han att de var för svaga
för att växa vilt. Först drog han upp dem i en bädd och sedan
satte han ut dem i fruktodlingen. Han gav dem inte stöd utan
lät dem krypa på marken. På så sätt får tomaterna rötter på
stammen och blir starkare. Även när det gäller gurkor föredrog
han de krypande sorterna. Han la ut bambu eller en trädstam
bredvid en gurkplanta och lät den ringla sig över den.
10
Foto: ErnestoJT, flickr.com
Grönsaker
Odlaren nr 1-2009
Foto: Dreamingyakker, flickr.com
Fukuoka
Fukuoka tyckte inte att man skulle rensa ogräs. Han förordade en
halvvild odling av grönsaker och att grönsakerna får självså sig.
kost som han menade att folk har ätit under tusentals år och
fortfarande är den bästa för hälsan. Den västerländska kosten,
med mycket animaliska livsmedel, såg han som ett hot mot
hälsan och naturen.
Han varnade för att den moderna människan har förlorat
sin naturliga instinkt för vilken mat som är nyttig för henne
genom att hon har förstört sitt smaksinne. Den moderna kosten
erbjuder för många smaksensationer och människan kan då
inte längre följa sin inbyggda instinkt som via smaken leder
henne till rätt livsmedel. Resultatet blir istället att man vill
ha allt fler smaker och kokkonsten blir alltmer komplicerad.
Detta leder i sin tur till en obalanserad diet där man inte längre
kan njuta av råvarornas enkla smak utan måste ha en mängd
konstlade kryddor och såser för att tycka om maten.
Precis som när det gäller odling ansåg Fukuoka att
matlagningen ska vara enkel. Man behöver inte göra maten
god – det har naturen redan ordnat!
Konsumentansvar
Fukuoka var mycket kritisk till att konsumenter idag begär att
grönsaker ska se perfekta ut. Även om många säger att det inte
gör något om gurkan är böjd så köper de flesta inte grönsaker
som inte ser förstklassiga ut. För att förbättra utseendet på
frukt använder man idag dessutom vax som gör frukterna
skinande och inbjudande.
Men problemet är, menar Fukuoka, att grönsaker som
odlas naturligt får varierande form och storlek. Han berättar
hur konsumenter klagade på hans produkter och till exempel
ansåg att mandarinerna var för små. Men fördelen med hans
grönsaker och frukter, liksom äggen som värps av hönsen
som vandrade på hans bergssluttningar, är att produkterna
Odlaren nr 1-2009
är smakrika och näringsrika. Livsmedel som framställs med
kemikalier och konstgödsel är inte riktiga livsmedel, menade
Fukuoka. Om man äter dem försvagas kroppen och den blir
beroende av industriframställd mat. Grönsaker som odlas
halvvilt liksom vilda örter är inte bara mat utan även medicin.
På våren åt Fukuoka en blandning av sju olika vilda/halvvilda
växter för att få kraft, däribland lomme, vattenkrasse, våtarv,
videskott och vilda kålblad. Som lugnande och rogivande medel
rekommenderade han speciellt lomme. Även den japanska
rädisan daikon ansåg han hade medicinska egenskaper och
han berättar att den gav människan ett milt sinnelag.
Överhuvudtaget ansåg Fukuoka att vilda växter och
de grönsaker som inte är så starkt förädlade är de bästa för
människan. Samma resonemang gäller animaliska produkter.
Lantraser som ger ägg, mjölk och kött menade han var mycket
mer sunda för kroppen än de produkter man får från moderna,
starkt avlade raser. I linje med detta ansåg han också att vi mår
bäst om vi äter föda som produceras i vår närhet. Exotisk mat
är svårare för våra kroppar att ta hand om.
Eftersom naturlig odling är så enkel tyckte Fukuoka att
naturligt odlade produkter ska vara billiga. Idag är det tyvärr
tvärtom. Ekologisk mat är dyr i butiken och alla mellanhänder
på vägen mellan odlare och konsument ser till att göra större
påslag på ekomaten än på konventionellt odlade livsmedel.
Fukuoka drog detta till sin spets och ville att ekologisk,
naturligt odlad mat ska vara billigast av alla produkter på
marknaden.
Vetenskap
Fukuoka var själv vetenskapsman som ung men blev under
sitt liv skeptisk till vetenskapliga metoder för att utveckla
jordbruket. Ja, han blev skeptisk till hela den vetenskapliga
metoden där man analyserar världen och naturen med sin
intelligens. Enligt Fukuoka leder detta till en fragmenterad
världsbild. För att hitta en hel världsbild måste man sluta
analysera och bara acceptera och ta in naturen som den är.
Som ett exempel på att vetenskapen leder människan
fel tog han den så kallade Gröna Revolutionen som många
trodde skulle rädda världen från svält med högteknologiska
jordbruksmetoder. Enligt Fukuoka var de nya utsädessorter
som tagits fram svaga och de kommer därför att angripas
av sjukdomar. Bönderna blir därmed allt mer beroende av
kemiska bekämpningsmedel som på sikt förstör mikrolivet i
jorden. Därmed försämras bördigheten och resultatet kommer
så småningom att bli lägre skördar och mindre förmåga att
försörja en växande befolkning.
Odling och liv
För Fukuoka var odlingen inte ett jobb – det var hela hans
liv. Han menade att människan blir lyckligast om hon sysslar
med småskalig odling och försörjer sig själv. Om man använde
hans metoder kunde detta ge ett behagligt och rofyllt liv och
han jämförde sin levnadsstil med djuren som skördar och
jagar men inte bekymrar sig om morgondagen.
Fukuoka berättar att bönder förr i tiden tog tre månader
ledigt runt nyår. Efterhand, allteftersom jordbruket
moderniserades, kunde man inte längre ta så långa lov och
ledigheten har i vår moderna tid krympt till tre dagar. Han
beklagade denna utveckling med orden: ”Det finns ingen tid i
det moderna jordbruket att skriva en dikt eller komponera en
sång”. (There is no time in modern agriculture for a farmer to
write a poem or compose a song.)
11
7
Fukuoka
“Ultimately, it is not the growing
technique, which is the most
important factor, but rather the
state of mind of the farmer.”
(Slutligen är det inte odlingstekniken som är den viktigaste
faktorn, utan bondens mentala inställning.)
Fukuoka arbetade på 1930-talet som forskare inom mikrobiologi.
Men hans tro på vetenskapen försvann efter en andlig upplevelse och
han ägnade därefter sitt liv till att utveckla ett naturnära jordbruk.
Målet var att inte göra så mycket mer än att så och skörda. På engelska har hans metod också kommit att kallas Do Nothing-farming.
Filosofi
Fukuoka bekände sig inte till någon viss religion men hans
texter handlar ofta om personlig och andlig utveckling. Han
citerar österns vishetslärare som Budda, Gandhi och taoistiska
och zenbuddistiska lärare men han valde att stå utanför något
begränsat religiöst tankesystem. Framför allt ville han skapa
ett levnadssätt som gjorde honom till ett med naturen. Ofta
återkommer han till det stora arbete och tankekraft som ligger
bakom modern utveckling och även ekologisk odling. Istället
menade han att man skulle göra så lite som möjligt, hitta
naturens rytm och bara följa den. Han hyllar Gandhis väg ”en
metodlös metod” som innefattar en inställning där man inte
går emot och inte heller försöker vinna.
Fukuoka idag
Den som letar på Internet kommer att upptäcka att det finns
en rad sidor om Fukuokas odlingsteknik. Han utvecklade ju
sina metoder i ett relativt varmt klimat och han menade själv
att det är upp till odlare över hela världen att anpassa denna
metod efter jordmån och klimatförutsättningar. Detta har
också gjorts av en del bönder i till exempel USA och Indien
men hittills finns det få efterföljare på nordliga breddgrader.
Det återstår alltså att se om det går att odla säd och grönsaker
som Fukuoka gjorde även i vårt land. Hans grundläggande
strävan att finna jordens naturliga bördighet och använda
täckodling stämmer helt överens med den organisk-biologiska
metoden. Eftersom han framför allt odlade säd och ris är hans
odlingsteknik ett bra komplement till den organisk-biologiska
odlingen som mest har inriktat sig på grönsaker och frukt.
Fukuokas småskaliga odlingsmetodik – helt utan
maskiner och fossila bränslen – skulle kunna lösa världens
livsmedelsproblem. Men detta är inte bara en metod för fattiga
länder, på sikt kommer även vi i de rika länderna att tvingas
lägga om vårt jordbruk till hållbara och miljövänliga lösningar.
Det stora med Fukuoka är att han har visat att självförsörjning
inte behöver vara så arbetsamt som vi tror och att man med
rätt inställning kan hitta ett samarbete med naturen som ger
både hälsosam mat och ett fridfullt liv. j
12
Fukuokas första bok gav han namnet The One-Straw Revolution.
Den kom ut 1978 och här berättar han om sin odlingsform och hur
han blev intresserad av att utveckla ett naturligt jordbruk. Boken har
aldrig översatts till svenska och den har länge varit slutsåld. Nyligen
har den tryckts igen av ett indiskt förlag och den går nu att hitta hos
webbokhandlare, även svenska sådana.
Info:
http://fukuokafarmingol.info/
Fyllig sida med information om Natural Farming. Här
finns hänvisning till Yahoo group: Fukuoka_farming, en
livlig diskussionsgrupp där man också kan fråga andra
odlare om råd. Här finns Fukuokainspirerade odlare från
hela världen.
Böcker:
Fukuoka har skrivit tre böcker: The One-Straw Revolution,
The Road Back to Nature och The Natural Way of Farming.
Böckerna har länge varit slutsålda men trycks nu igen
av ett indiskt förlag, http://www.vedicbooks.net. Man kan
också köpa begagnade exemplar på t ex Amazon. Hans
böcker finns också som pdf:er för nedladdning på:
http://www.soilandhealth.org.
Odlaren nr 1-2009
