Plan mot kränkande behandling för
Hjalmar Lundbohmsskolan 2016/2017
Lapplands Gymnasium Kiruna
Hjalmar Lundbohmsskolan
Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4
http://www.kommun.kiruna.se/Barn-ochutbildning/
Gymnasieskola
Innehållsförteckning
Hjalmar Lundbohmsskolans verksamhet………………………… ………… ………3
Skolans vision ……………........................................................................................3
Lagstiftningen………………......................................................................................3
Definitioner…………………………….........................................................................3
Det främjande arbetet på skolan…………………………………… …...... ................4
Kön………...................................................................................................................4
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning….... ............. .................4
Sexuell läggning……………......................................................................................4
Funktionshinder........................................................................................................5
Annan kränkande behandling .................................................................................5
Det förebyggande arbetet.........................................................................................5
Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande
behandling….................................................................................................. ...........6
Utvärdering av föregående läsårs kartläggning ………………
……… ………….7
Bilagor ……………………………………………………………… … …………………..8
Referenslista ……………………………………………………… ………… …………..8
2
Lapplands Gymnasium Kiruna, Hjalmar Lundbohmsskolans
verksamhet
850 elever
110 personal
Studieförberedande program
Yrkesprogram
Introduktionsprogram
Gymnasiesärskola
Skolans vision
Lapplands Gymnasium ska karaktäriseras av bra kommunikation, öppenhet och goda
relationer. Vår skola präglas av respekt för människors olikheter.
Vår skola skall vara trygg för alla och fri från diskriminering och annan kränkande
behandling.
Lagstiftning
Skollagen SFS 2010:800 kap 6 § 10
Diskrimineringslagen 2009:567
Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot
diskriminering och kränkande behandling
Arbetsmiljölagstiftningen
Definitioner
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till lika behandling.
Alla barn och elever på förskola/skola ska ha samma rättigheter, flickor som pojkar
och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder
eller sexuell läggning.
Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan/skolan utan att utsättas för någon
form av kränkande behandling.
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra
elever och missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har direkt koppling
till exempelvis elevens kön. Exempelvis kan det vara så när en flicka nekas tillträde
till ett visst program på gymnasiet med motivering att det går redan så många flickor
på detta program.
Med indirekt diskriminering menas att diskriminera genom att behandla alla lika.
Exempelvis så kan skolan indirekt diskriminera genom att servera alla elever samma
mat. Det kan finnas elever som p g a religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och
elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är även trakasserier när en elev
kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder
m.m.
3
Kränkande behandling (inkluderar begreppet mobbning) är ett uppträdande som
kränker ett barns eller en elevs värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldig till
kränkande behandling. Exempel på detta kan vara att retas, mobba, frysa ut någon,
knuffas eller rycka någon i håret.
Det främjande arbetet på skola
Det främjande arbetet på skolan utgår från de fem första diskrimineringsgrunderna.
Kön
Mål:
Att arbeta för en jämställd verksamhet där flickor och pojkar har likvärdiga
möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Inga elever
skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön.
Så här arbetar vi:
Uppmärksamma och motverka normativa påståenden
Stödja könsövergripande yrkesval
Uppmärksamma olika värderingar hos varandra
Uppmuntra elevers olika sätt att vilja ge uttryck för och föra dialog kring
jämställdhetsfrågor
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål:
På vår skola skall alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever skall känna
sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Så här arbetar vi:
Skolarbetet skall leda till ökad förståelse för olika kulturer och religioner
Studiebesök/föreläsare
Att stötta eleverna till reflektioner vid/efter olika intryck av etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Mål:
Vår skola skall arbeta för ökad förståelse för olikheter i sexuell läggning. Inga elever
skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell
läggning, könsidentitet eller familjebildning.
Så här arbetar vi:
Vår skola arbetar särskilt med att höja kompetensen i sex- och
samlevnadsundervisningen för berörda lärare.
Uppmuntrar elevgrupper till resonemang och diskussioner kring aktuella utbud i
media rörande sexuell läggning.
Nolltolerans mot nedsättande sexualiserat språkbruk
Hälsobesök med skolsköterska i åk 1
4
Funktionshinder
Mål:
På vår skola skall alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett
funktionshinder. Inga elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier
på grund av funktionshinder.
Så här arbetar vi:
• Skapa lösningar på individ- och gruppnivå
• Alla elever ska ha möjligheter att delta i skolans verksamhet
• Elever har tillgång till alternativa verktyg i lärandet
Annan kränkande behandling (t.ex mobbing)
Mål:
Ingen elev på vår skola skall känna sig utsatt för annan kränkande behandling.
Så här arbetar vi:
Lyfta likabehandlingsarbete till dialog vid enheterna, dvs våga se, acceptera och
reagera på det vi ser
Påtala och minska klotter som kränker.
Stödja utveckling av vår kamratstödjarverksamhet.
Stödja våra elevskyddsombud.
Cafeteria för elever och personal
Hälsobesök/hälsoenkät
Utvecklingssamtal
Det förebyggande arbetet på skolan
Kartläggning inför Plan 2016/2017
Inför kommande läsår 2016/2017 har skolan frågat upp eleverna, utifrån en enkät – vad de
önskar att skolan prioriterar i det förebyggande arbetet.
Över hälften av skolans elever har svarat på enkäten och flest antal elever (52%), ansåg att
skolans ska fortsätta att fokuserar på arbetet mot ”Annan kränkande behandling/mobbning”.
Tätt följd av ”alla ska behandlas likvärdigt oavsett kön” (26.3%)
Mål:
• Ingen elev på vår skola skall känna sig utsatt för annan kränkande behandling.
Åtgärd:
Skolan planerar i arbetet mot kränkande behandling i samverkan med hela skolan, hur vi ska
lägga upp arbetet mot kränkande behandling under läsåret 2016/2017 enligt följande;
v. 33
All personal får del i kommande arbetssätt med eleverna, vid enhetsmöte.
Arbetsgruppen träffas inför kommande veckas föreläsning. (torsdag 18/8 kl 9-10)
v. 34
Tisdag 23/8 av Christina Stielli
Samtliga elever och personal – föreläsning av Christina Stielli om självkänsla.
Alla elever förbereds innan föreläsning i samverkan med mentor i klassrum och efter
föreläsningen följs föreläsningen upp i gemensam reflektion + att alla elever erhåller en kort
5
utvärderande enkät av föreläsningen och återkoppling om vad de ser som centralt att fokusera
vidare på, i skolans gemensamma värdegrundsarbete.
v. 35-38
Elevernas utvärderingar delas med skolledningen och följs upp i samverkan med
arbetsgruppen mot kränkande behandling.
V 39.
Arbetsgruppen träffas (torsdag 29/9 kl. 15.30) för att sammanställa uppföljningen av
föreläsningen och planera och föreslå vidare hur vi i samverkan gör insatser för att främja vårt
värdegrundsarbete.
v. 48
Arbetsgruppen träffas (torsdag 1/12 kl. 15.30)
Följer upp insatser och strukturer, utifrån elevernas återkopplingar och arbetsgruppens
intentioner.
v. 5
Arbetsgruppen träffas (torsdag 2/2 kl. 15.30) för att besluta och gå ut med lämpligt frågesätt
till eleverna inför arbetet läsåret 17/18.
v. 6-9
Arbetet för att fånga upp elevernas synpunkter inför kommande läsårs arbete, initieras.
v. 13
Arbetsgruppen träffas (torsdag 30/3 kl. 15.30) för att besluta om på vilket sätt vi ska arbeta
med personal och elever kommande läsår.
v.20
Arbetsgruppen träffas (torsdag 18/5 kl 15.30) för att knyta ihop inför höstens PK och
kommande läsårs arbete
Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och
kränkande behandling
Upptäckande och utredning
Lärare och annan personal har anmälningsplikt till rektor vid misstanke om
kränkande behandling enligt skollagen 2010:800
Vid kännedom om en kränkning har eller kan ha inträffat ska uppgifterna utredas
skyndsamt. Utredningen skall alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga
inblandade.
Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen.
Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras, om anmälan till polismyndighet ska
göras eller om skolan behöver ta hjälp av andra instanser.
Skolan ska ha tydliga rutiner för hur skolan ska agera och vilka som ska agera när
kränkning inträffat.
Åtgärderna bör syfta till att avhjälpa akuta situationer liksom att finna mer långsiktiga
lösningar.
Skolan ska också överväga om åtgärder även behöver vidtas i system att förändra
förhållande på grupp och skolnivå utifrån de enskilda fallen.
6
Åtgärder
Innan första samtal
Mentor informerar sin rektor om att åtgärder kommer att startas.
1:a samtal
1. Mentor har samtal med den kränkta/kränkte, enskilt.
2. Mentor har samtal med den som kränkt, enskilt.
3. Mentor i samverkan med Elevhälsan har samtal med den kränktes/kränktas
föräldrar (gäller omyndig elev).
4. Mentor i samverkan med Elevhälsan har samtal med kränkarens föräldrar
(gäller omyndig elev).
5. Uppföljningssamtal. Alla deltar tillsammans (vid samtycke) Föräldrar
deltar vid behov.
6. Viktigt att Elevhälsan/mentor efter en tid har uppföljningssamtal med den
kränkte eleven för att höra hur det går.
Om detta inte hjälper:
1. Elevhälsan har i samråd med mentor samtal med kränkarens föräldrar (gäller
omyndig elev).
2. Elevhälsan har i samråd med mentor samtal med den kränkte/kränkta och dennes
föräldrar (gäller omyndig elev).
Om detta inte heller hjälper:
1. Rektor, har i samråd med Elevhälsan och mentor, samtal med kränkaren och
dennes föräldrar.
2. Rektor, har i samråd med Elevhälsan och mentor, samtal med den kränkte/kränkta
och dennes föräldrar.
3. Elevhälsan tar, i samråd med rektor, kontakt med sociala myndigheten.
4. Rektor gör polisanmälan
Varje anmälan skall delges skolans nämnd, med kort information om
åtgärd.
Utvärdering av föregående läsårs kartläggning
Föregående läsår 15/16, har skolans värdegrundsarbete fokuserats på alternativa sätt att verka
för att lyfta och synliggöra arbete mot ”Annan kränkande behandling”, utifrån elevernas
önskemål.
Eleverna uttryckte att det är viktigt och mycket centralt att fortsätta arbeta mot annan
kränkande behandling/mobbning, och från skolans sida ser vi också att detta handlar
framförallt om elevernas, men också vi alla i personalens självkänsla och självförtroende.
Varför vi valde att fortsätta, att i samverkan arbeta vidare med att stötta utvecklandet av
förhållningssätt, självkänsla och självförtroende, för att på så sätt motverka mobbning och
fokusera på god attityd och goda förhållningssätt.
Arbetsgruppen planerade in för en föreläsning av Christina Stielli, vilket skulle ”boosta” för
att stärka oss alla/elever och personal kring förståelsen och möjligheterna i att utveckla goda
förhållningssätt med en stärkt självkänsla.
7
Vi förberedde elever med mentorer i två sittningar och tyvärr, så blev Christinas föreläsning
inställd, då hon inte kunde anlända maa av logistikproblem, den morgonen hon skulle
föreläsa.
Varför föreläsningen fick flyttas fram till detta läsårs start, dvs hösten 2016.
I och med att vi schematekniskt samlat alla elever kring detta forum, så gjordes ytterligare
reflektioner kring självkänsla och värdegrundsarbete och det följdes upp med mentorer.
Vilket ledde till att elever med sina klasskamrater och i samverkan och ledning av mentorerna
fick reflektera ytterligare kring detta viktiga område.
Hur vi mår, har det, vad och hur vi tillsammans och själva, kan påverka det.
De förberedelserna och reflektionerna som är gjorda under läsåret finns naturligtvis kvar och
till viss del dokumenterade för blivande åk2 och 3 elever, för åk1 eleverna hösten 2016 har
arbetsgruppen i samverkan med skolledningen planerat upp för ytterligare genomgång och
förberedelse inför den förhoppningsvis mycket intressanta föreläsning som Christina Stielli
ska ge oss alla, den första skolveckan.
Sammanfattningsvis så stötte vi på hinder som vi inte kunde förutse, och eleverna upplevde
det lite olika hur den inställda föreläsningens alternativa åtgärd och värdegrundsarbetet som
helhet upplevdes.
Några tyckte att det blev lite för vuxet perspektiv på den alternativa film vi tittade på och som
de sedan fick reflektera kring. Andra tyckte att det var tråkigt att det inte blev någon
föreläsning, vilket nog många sett fram emot, men att ämnet och området är oerhört viktigt
och intressant och det skapades många goda dialoger, reflektioner tillsammans.
Bilagor
Utredningsblankett
Dokumentation sker med hjälp av
• Utredningsblankett
Referenslista
Skolverket: Allmänna råd och kommentarer 2009
DO, BO och skolinspektionen: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja
likabehandling: en handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande
behandling i skolan, 2009.
8
