Lektion 32. Mängdlära. Beteckningar
Klamrar {}. Om man vill ange en mängd genom att lista alla dess element placerar man
elementen inom klamrar, till exempel N={0, 1, 2, 3, 4, 5, ...}. Ordning är oviktig. Man får även
att sätta ngt element fler än en gång.
Ett annat sätt att ange en mängd är att specificera dess egenskaper
A = {k| k=2n, n heltal, 0n3}.
(utläses "mängden av alla k sådana att k=2n där n är ett heltal mellan 0 och 3")
Beloppstecknen ||. En mängd är en uppsättning av objekt. Vill man ha antalet objekten så sätter
man beloppstecknen kring mängden. Till exempel, A={ess, kung, dam} – en mängd, inte ett tal.
|A|=|{ess, kung, dam}|=3 – antalet element i mängden, ett tal.
Hackparantes []. Med de anger man intervall. Till exempel, [1, 3], [1, 3[, ]1, 3], ]1, 3[ –
intervallen med ändpunkterna 1 och 3. Dessa är oändliga mängder som bland annat innehåller
alla reella tal mellan 1 och 3. De två första innehåller även talet 1. Den 1:a och den 3:e innehåller
även talet 3.
Obs: |{1, 10}|=2, 5{1, 10}. |[1, 10]|=, 5{1, 10}.
Parantes (). De används för att ange ett ordnat par, en ordnad trea o. s. v., t.ex. (a, 5) eller
(7, 5, -1). Obs: (a, 5)(5, a), (7, 5, 1) (5, 1, 7). Ett par eller en trea kan betraktas som ett
element i någon produktmängd, till ex. (a, 5){a, b, c}{5,6}, (7, 5, 1) N3
den 18 december 2006, http://sasja.shap.homedns.org/Metapontum/indexsve.html
