Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
1 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
ARBETSTERAPIPROGRAM
STROKE
ARBETSTERAPIENHETEN
SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
2 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Inledning
Detta specifika arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden.
Syftet är att ge patienter som rehabiliteras efter stroke på Sunderby sjukhus
likartade utredningar, interventioner och utvärderingar. Det specifika arbetsterapiprogrammet bygger på arbetsterapienhetens generella arbetsterapiprogram och kommer att revideras årligen.
Bakgrund
Stroke är ett samlingsnamn på de hjärnskador som orsakas av blodpropp eller blödning i hjärnan. Skadan visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs från hjärnan. Stroke kallas också slaganfall, cerebral insult
samt cerebrovaskulär lesion (CVL).
Stroke kan orsakas av blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens pulsådror eller av blodproppar som uppkommer vid förträngningar i hjärnans
blodkärl. Stroke kan också orsakas av blödning inuti hjärnan eller på hjärnans yta, subarachnoidalblödning. De viktigaste riskfaktorerna för stroke är;
högt blodtryck, ärftlighet för hjärt-kärl- sjukdomar, hög ålder, diabetes, förmaksflimmer, förträngningar i halspulsådern, rökning, höga blodfetter och
hög alkoholkonsumtion.
Karaktäristiska aktivietsproblem
Vilka symtom stroke ger beror framförallt på i vilken del av hjärnan som
skadan sitter. En skada i höger hjärnhalva orsakar ofta en förlamning eller
nedsättning av känseln i vänstra kroppshalvan. Den kan också orsaka problem med sinnesintryck och med att orientera sig i rummet. Det kan leda till
svårigheter att bedöma avstånd och att plocka upp föremål, knäppa knappar
eller knyta skorna. Det är också vanligt med personlighetsförändringar.
Den som drabbas av skada i höger hjärnhalva kan få neglect. Då kan man få
svårt att uppfatta, eller ignorera helt, saker som befinner sig till vänster. De
kan också ha svårt att uppfatta sin egen vänstra kroppshalva. Neglect kan
medföra att man bara äter maten på högra sidan av tallriken eller bara rakar
halva ansiktet. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan göra att man får svårt
att tala eller förstå talat språk. Man kan också få svårt att läsa, skriva och
räkna (Infomedica, 2002).
Problemen som den strokedrabbade upplever kan vara motoriska, psykologiska och/eller kognitiva, vilket kan inverka på patientens förmåga att utföra
vardagliga sysslor och att delta i samhället. Beroende på var i hjärnan skadan
är lokaliserad kan karaktäristiska motoriska problem vara att förflytta kroppen eller föremålen i aktivitet, t ex att gå, transportera, greppa och manipulera föremål. Kognitiva problem som kan förekomma är att patienten får svårigheter att logiskt planera och organisera i aktivitet, t ex att välja och an-
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
3 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
vända lämpliga redskap och material, att utföra olika moment i aktivitet i
logisk ordningsföljd samt att anpassa när problem uppstår.
Andra problem som kan uppkomma är; svårt att svälja, störd syn och/eller
rumsuppfattning, nedsatt insikt om sina resurser/begränsningar, apraxi, depression samt nedsatt initiativförmåga.
Oberoende av var skadan är lokaliserad är ett vanligt framträdande symtom
ökad psykisk uttröttbarhet som leder till att patienten endast orkar koncentrera sig kortare stunder.
Kontaktorsak
På strokeenheten finns en stående förfrågan från patientansvarig läkare.
Arbetsterapeut på strokeenheten påbörjar sin bedömning så snart patientens
hälsotillstånd tillåter.
Mål: Arbetsterapeutisk bedömning av alla strokepatienter ska påbörjas inom
2 arbetsdagar, efter det att patientens tillstånd tillåter.
Mått: Mätningen sker manuellt via statistikblankett under en månad.
Presentation och information om arbetsterapi
Arbetsterapi är till för patienter som har svårighet att klara sina varVad
dagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier.
Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller
lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut
hjälpmedel.
Hur
Muntlig presentation till patienten på vårdavdelningen.
Mått
Patientenkät
Mål
Patient och/eller anhörig/närstående har fått information om arbetsterapi.
Utredning
Vad
Identifiera för patienten meningsfulla aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som eller kan vara ett problem. Utredning görs i samråd med
patient och/eller anhöriga/närstående. Problemen/svårigheterna kan finnas i
miljön, i uppgiften eller hos personen. I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla
om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka verktyg och material som
används. Hos personen kan det handla om värderingar, vanor, roller, fysiska
och psykiska funktioner (se nio dimensionerna i OTIPM) (Fisher & Nyman,
2007).
Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet.
Analys genomförs av aktivitetsutförande och identifikation av resurser och
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
4 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
begränsningar. Bedömning om behov av fortsatt arbetsterapi finns. Problemformulering. Kartlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet.
Hur
Intervju med patient och/eller anhörig/närstående enligt ”Arbetsterapeutens första bedömning/intervju vid akut stroke”(gemensam manual utarbetad för NLL) (bilaga1). Första kontakten med patienten sker i nära samarbete med sjukgymnast. Vid behov används även: ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 2001,2011) och/eller ostrukturerade intervjuer. Ta del av befintlig dokumentation, ex journaler, medarbetare inom eller utanför den egna
professionen.
Observation av utförande sker där problem framkommit vid intervjun
och/eller vid första kontakten. Exempelvis: ADL- taxonomin (Törnquist &
Sonn, 2001,2011), AMPS (Fisher, 2006b), AAD (Kottorp 2006), Sunnaas
ADL-index (Svensk översättning, Tervald Nätterlund & Olsson, 1989), CBS
(FSA 2005) och/eller icke formaliserade bedömningar.
Aktivitetsutförandet analyseras utifrån Model of Human Occupation, som
ger en ökad förståelse hur en individs vanor, mönster, motivation samt miljö
inverkar på aktivitetsutförande (Kielhofner, 2008). Vi använder även Motorkontrollmodellen, där vi utgår från principer från Bobaths behandlingskoncept som används för att stimulera till normalt rörelsemönster i dagliga aktiviteter. Principer från Kognitiv perceptuell modell som bygger på en förståelse på hjärnas förmåga att bearbeta information och hur en hjärnskada påverkar individens aktivitetsutförande. Vi utgår även från principer från den
Biomekaniska modellen som inriktar sig på individens styrka, ledrörlighet
och uthållighet i aktivitet (Kielhofner, 2009).
Om ett problem föreligger i aktivitetsutförande, klarläggs och tolkas möjliga
underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i miljö-, uppgifts- och/eller
personnivå.
Sammanfattning av aktivitetsutförandet diskuteras med patienten och/eller
närstående där det i samråd fastställs om problem föreligger. Fråga patienten
om han/hon önskar fortsatt arbetsterapeutisk intervention. I samråd med patient och/ eller anhöriga/närstående beslutas om fortsatta arbetsterapeutiska
åtgärder. Kompletterande utredningar utförs vid behov. En del patienter avslutas och överrapporteras vid behov vidare i vårdkedjan.
Mål
Vad
Målformulering
Hur
Målet formuleras tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående när det är möjligt, i de aktiviteter som definierats som problem. Målet skall vara mätbart och tidsbegränsat.
Dokumentation av målformulering sker i patientjournal. Om inte samråd
skett anges orsaken.
Intervention
Vad
Val av modell, planering och genomförande av åtgärd.
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
5 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Hur
Rehabilitering påbörjas tidigt i syfte att hjälpa patienten att komma
igång igen genom aktivt handlande. I den akuta fasen kan det vara nödvändigt att arbetsterapeuten tar över ansvaret och skapar trygghet för patienten.
Arbetsterapeuten arbetar samtidigt med att utveckla patientens motivation
för att handla aktivt och komma igång med träningen, genom att patienten
tillsammans med arbetsterapeuten får formulera sina behov och problem
(Fortmeier, Thanning, 1998). I akutstadiet kan det vara svårt att sätta upp
mål tillsammans med patient och/eller anhöriga/närstående p g a att patienten kan befinna sig i ett chocktillstånd eller kris.
I ett senare skede under rehabiliteringen ges en beskrivning av olika alternativ till åtgärder och presenteras för patienten och/eller anhöriga/närstående.
Välj modell, se OTIPM (Fisher & Nyman, 2007).
Modell för kompensation:
Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra i den fysiska
och /eller sociala miljön. Utprovning av hjälpmedel eller alternativ utrustning. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till
anpassade aktiviteter.
Modell för aktivitetsträning:
Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i
aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Innefattar
även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att
återfå eller utveckla aktivitetsförmåga.
Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner:
Aktivitet som är utformad i syfte att underlätta återställandet av förlorade
kroppsfunktioner. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder
relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla kroppsfunktioner.
Pedagogisk modell:
Aktivitetsbaserade undervisningsprogram, informations- och undervisningsprogram för större grupper. Klienten ges möjlighet att diskutera tänkbara
strategier men upplägget ger inga möjligheter att praktisera och lära sig dem.
Exempel på interventioner utifrån ovanstående modeller;
Genom att patienterna ges möjlighet att utföra meningsfulla aktiviteter kan
de bli medvetna om sina resurser och begränsningar. På så sätt kan de även
träna upp sina tidigare förmågor på nytt eller hitta lösningar på problem som
uppstår.
Aktiviteterna ska vara utmanande nog utifrån patientens färdigheter/ förutsättningar.
I dagliga aktiviteter tränar patienten att utföra aktiviteten som tidigare eller
på nytt sätt. Svårighetsgraden anpassas från enklare till mer komplexa aktiviteter.
Det är viktigt att miljön är lugn och utan störande moment för att patienten
skall kunna koncentrera sig.
Äta/dricka: Vid måltiderna bör patienten sitta på stol med armstöd vid en
anpassad bordshöjd. Vi lär patienten att placera den paretiska/svaga armen
på bordet så att hela underarmen får stöd. Hjälpmedel som används är exem-
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
6 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
pelvis antihalkunderlägg, bestick med förstorat grepp, anpassade glas t. ex
RA-glas, pet-emot kant.
Överflyttningar/förflyttningar: För att patienten ska klara överflyttningar/förflyttningar krävs ofta inlärning av ny teknik och/eller återinlärning av
normala rörelsemönster. Det är viktigt att patienten känner sig trygg i överflyttningen/förflyttningen, att invänta patienten och ge instruktioner, verbala
och icke verbala som patienten förstår. I akutskedet strävar man efter att
överflytta patienten mot afficierad sida för att medvetandegöra och stimulera
den. Det är dock viktigt att patienten får träna på att utföra överflyttningar/förflyttningar åt båda hållen t ex vid överflyttning från rullstol till toalettstol. Detta för att patienten ska kunna utföra överflyttningar/förflyttningar i
olika miljöer (Bilaga 2). Under rehabiliteringens gång anpassas förflyttningssättet utifrån patientens förmåga och miljö. Hjälpmedel som kan användas vid överflyttning är till exempel vårdbälte och glidbräda.
För att möjliggöra förflyttningar kan en individuellt anpassad rullstol behövas för en kortare tid eller för mer permanent bruk. Arbetsterapeuten förskriver och anpassar rullstol med goda sittegenskaper, både komfort - och aktiva
rullstolar. Aktiva rullstolar anpassas med låg sitthöjd och utan benstöd som
gör det möjligt för patienten att köra sin rullstol enbart med benen. Vanliga
tillbehör är rullstolsbord, (för att avlasta den paretiska/svaga armen och öka
uppmärksamheten) förlängd bromsspak på den paretiska/svaga sidan samt
ekerskydd. Att lära sig använda rullstolen utförs i samband med vardagliga
aktiviteter som innebär att lära in en effektiv förflyttningsteknik ex att kunna
placera sig i rummet och att kunna navigera rullstolen förbi hinder.
Toalettbesök: Patienten kan vid behov lära sig nytt tillvägagångssätt vid toalettbesök t ex vid överflyttningar till toalett från rullstol. Ny teknik vid av/påklädning av byxor i sittande och för att klara att utföra intimhygien kan
också vara aktuell. Vanligt förekommande hjälpmedel är toalettstolsförhöjning med armstöd.
Personlig hygien: Den fysiska miljön anpassas med tanke på patientens resurser/begränsningar. Hjälpmedel som duschstol/pall används om patienten
har svårigheter att stå upp vid handfatet och tvätta sig. Höjden på duschstolen/pallen anpassas så att den paretiska/svaga armen kan guidas vid behov
samt tvättas i handfatet sittande.
Vid placering av toalettartiklar på arbetsytan utgår man ifrån vad patienten
behöver träna, t ex att placera saker på den paretiska/svaga sidan för att stimulera till att söka av hela arbetsytan, eller att underlätta aktiviteten genom
att placera toalettartiklarna så att patienten uppmärksammar dessa. Har patienten svårigheter att välja och använda föremål samt att utföra aktiviteten i
lämplig ordningsföljd tränas patienten i att använda endast några artiklar åt
gången t ex tandborsten/tandkräm för att klara av att påbörja, utföra samt
avsluta aktiviteten.
Den paretiska/svaga armen/handen tränas i att utföra aktiviteter i personlig
hygien genom att använda den som stöd eller att armen guidas in i ett naturligt rörelsemönster. Även den icke paretiska/svaga armen/handen kan vid
behov guidas vid kognitiva problem.
Patienten behöver oftast lära in kompensatoriska strategier vid personlig
vård, att använda annan kroppsdel vid ex nedsatt greppförmåga. Det är även
mycket viktigt att patienten tränas i att ta ansvar för sin paretiska/svaga sida
under aktivitetsutförandet. Exempel på hjälpmedel som används är duschstol
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
7 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
med uppfällbara armstöd, pall, protestandborste, greppförstoring/skaftförlängare till kam/borste.
På- och avklädning: Patienten tränas att utföra momenten på/avklädning
både i sittande och stående beroende på förmåga. För att möjliggöra påklädning nertill kan patienten vara i behov av att sitta i stol, rullstol eller säng
som är anpassad för aktiviteten. Vid av/påklädning lär vi patienten ett tillvägagångssätt som innebär att börja påklädning med den paretiska/svaga sidan.
Vid påklädning av byxor och strumpor finns ett speciellt tillvägagångssätt
som utgår från att man korsar det ena benet över det andra och därifrån tar på
byxor och strumpor. Vid påklädning av strumpor kan enhandsteknik tränas.
Patienten tränas även i att knyta skor med en hand samt använda hjälpmedel
som tex griptång, strumppådragare, förlängt skohorn, knappknäppare osv.
Den paretiska/svaga armen guidas genom hela aktiviteten och patienten tränas i att ta ansvar för armen. Vi ger även rådgivning om sko/klädval som
underlättar vid påklädning.
Kommunikation: Patienten tränas i att använda telefon, skriva sitt namn och
läsa/räkna i olika aktiviteter (t ex när man ska följa ett recept). Lära sig att
läsa av klockan. Vi föreslår och introducerar talböcker och taltidningar.
Greppförstoring av penna kan underlätta vid ett svagt grepp.
Resor: Patienten tränas förflytta sig i och ur bil. Hjälpmedel som kan användas är ex auto-slide/vridsits.
Övrigt: En viktig åtgärd för att normalisera tonus och motverka spasticitet är
att patienten tränas att ligga i funktionell viloställning (Bilaga 3).
Utprova kompressionshandske i syfte att motverka svullen hand (Bilaga 4).
För att patienten ska klara boendeaktiviteter som matlagning, städning, inköp, tvätt mm anpassas miljö och tillvägagångssätt utifrån patientens resurser. En del behöver lära sig ny teknik eller användning av hjälpmedel för att
kunna förflytta sig själv och föremål på ett säkert sätt. T ex vid matlagning
placeras husgeråd och matvaror i lämplig höjd för person sittande i rullstol.
Exempel på hjälpmedel som kan underlätta aktivitetsutförandet vid boendeaktiviteter är: antihalkunderlägg, fixbräda, husgeråd anpassade för enhandsgrepp, förstorade grepp för bestick eller andra köksredskap.
Patienter med kognitiva nedsättningar behöver först hjälp med att få insikt
om sina problem för att sedan kunna träna exempelvis förmågan att vara
målinriktat, utföra aktiviteten på ett säkert sätt, kunna söka/lokalisera eller
utföra aktivitetsstegen i rätt ordning.
Hembesök: Utifrån patientens resurser och begränsningar bedöms/kartläggs
boendemiljön genom hembesök. Hembesök genomförs tidigt i rehabiliteringen oftast i samarbete med arbetsterapeut från primärvården. Hembesöket
sker i syfte att öka patientens motivation till rehabilitering och permissioner.
Det ger även en möjlighet att observera vad patienten bör träna på för att de
dagliga aktiviteterna skall fungera i personens hemmiljö. Det är även ett bra
tillfälle att diskutera möjliga lösningar angående anpassningar i samråd med
patient, anhöriga och primärvårdens arbetsterapeut. Det kan vara att ge förslag på hur miljön ska anpassas för att möjliggöra aktivitet ex att informera
och instruera anhöriga/närstående hur det på bästa sätt kan uppmuntra och
stödja personens aktivitetsförmåga och delaktighet samt olika fysiska anpassningar som breddning av dörrar, borttagning av trösklar, spisvakt och
hjälpmedel etc.
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
8 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Att utföra olika aktiviteter på arbetsterapin, få möjlighet att komma till en
annan miljö som stimulerar till aktivitet och möjlighet att få social samvaro,
kan vara en viktig del i att patienten klarar att bibehålla sin motivation till
rehabiliteringen.
På rehabiliteringsavdelningen intervjuas patienten om sina fritidsintressen
och åtgärder kan påbörjas för att underlätta för patienten att utföra sina fritidsintressen under vårdtiden och efter utskrivning.
Det är mycket viktigt att vi ger stöd till anhöriga/närstående/personal hur de
kan hjälpa den strokedrabbade att lära sig hantera den nya livssituationen.
Om personer runt patienten kan erbjuda en stimulerande och stödjande miljö
kan detta underlätta för patienten att göra framsteg.
Att anhöriga/närstående och personal runt patienten får en ökad förståelse på
vilket sätt man kan ge lagom mycket assistans och uppmuntran är en viktig
del i rehabiliteringen
Mål
90 % av enhetens patienter ska anse sig vara nöjda med de interventioner/åtgärder de fått.
Evidens
Evidens har sökts i vetenskapliga studier och summerats utifrån den beprövade erfarenheten.
För övrigt tas stöd av Socialstyrelsens rekommendationer i Nationella riktlinjer för Stroke sjukvård 2009 och Vårdprogram för stroke i Norrbotten
(2010) samt den beprövade erfarenheten och patienternas preferenser.
Slutsats: Vetenskapliga studier visar att arbetsterapeutisk träning i PADL har
effekt för stroke patienter i akutskedet. Strokepatienter som får arbetsterapeutiska åtgärder tidigt under rehabiliteringen på sjukhus får en högre nivå
av självständighet i PADL, jämfört med dem som inte fått arbetsterapeutiska
åtgärder. Arbetsterapeutiska åtgärder som är klientcentrerade och där patienterna själva varit med att sätta upp mål ger ökad motivation för träning.
Patienterna känner sig mer delaktiga och tar ett mer aktivt ansvar under rehabiliteringen (Kristensen m fl 2011).
Utvärdering
Utvärdering av genomförda åtgärder innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse, kvarstående behov, vidare planerade åtgärder och rekommendation.
Vad
Utvärdering görs tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående utifrån de mål som tidigare angivits
Hur
Utvärdering sker genom patientens subjektiva skattning, observation
i aktivitet genom formaliserade eller icke formaliserade bedömningar ex med
AMPS, ADL-taxonomin, Sunnaas ADL-status och/eller intervjuer/samtal.
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
9 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Mål: 90 % av enhetens patienter ska anse sig vara nöjda med de interventioner/åtgärder de fått.
Mått: Patientenkät lämnas till samtliga patienter /alt närstående under mätperioden
Samverkan
Vid behov av uppföljning eller fortsatta åtgärder i vårdkedjan ska samverkan
ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Arbetsterapeuten bedömer
behovet.
Vad
Rapportering i vårdkedjan.
Hur
Samverkan sker efter samråd med patienten och/eller anhöriga/närstående.
Rapportering sker muntligt och/eller skriftligt till distriktsarbetsterapeuter,
Hemrehabteamet, RehabCentrum eller kommunens arbetsterapeuter.
Rapportering kan ske vid behov av ytterligare utredning, åtgärder, utvärdering eller för kännedom. Samverkan sker också med biståndshandläggare,
arbetsledare, personal inom kommuner. Ange om svar förväntas tillbaka.
Mål
100% av strokepatienterna ska rapporteras vidare i vårdkedjan och
erbjudas fortsatt uppföljning och/eller åtgärder.
Mått:
Mätningen sker manuellt via statistikblankett under en månad.
Referenser
Fisher, A.G. (2006 a). Assessment of Motor and Process Skills Vol.2: user
manual (6th.ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press.
Fisher, A.G (2009b). A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation- based interventions. Ft. Collins CO: Three
Star Press.
Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: en modell för ett professionellt
resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU rapport 2007)
[OTIPM : A model for professional reasoning that promotes best practice in
occupational therapy]. Nacka, Sweden: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Fortmeier, S., Thanning, G. (1998). Sett med patientens ögon. Lund: Studentlitteratur.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Catherine Bergego Scale (CBS).
(2005).
Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi.
Http://www.infomedica.se
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
10 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Kielhofner, G. (2009). Conceptual Foundations of Occupational Therapy.
(4rd ed). Philadelphia: F A Davis.
Kielhofner,G. (2008). A model of human occupation: Theory and application (4th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Kottorp, A (2006). Assessment of awareness of disability (AAD). Version
2005- 11-11Q. Karolinska institutet NVS, Sektionen för arbetsterapi.
Kristensen, H, K., Persson, D., Nygren, C., Boll, M., & Matzen, P. (2011).
Evaluation of evidence within occupational therapy in stroke rehabilitation.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 18: 11- 25.
Legg, L., Drummond, A., & Langhorne, P. Occupational therapy for patients
with problems in activities of daily livening after stroke. Cochrane Database
of Systematic Reviews 2006, Issue4. Art. No.: CD003585. DOI: 10.
1002/14651858. CD003585. pub2.
Socialstyrelsen (2007). God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB, Bohus.
Socialstyrelsen. ( 2009) Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009- stöd
för styrning och ledning. i http://www.socialstyrelsen.se
Tervald Nätterlund, B., & Olsson, B-L. Sunnaas ADL index, reviderad layout, 2000, 2007. Faggegruppe for Ergoterapi, Sunnaas sykehus HF. 1450
Nesoddtangen,Norge www.sunnaas.no Svensk version översättning Tervald
Nätterlund, B., & Olsson, B-L.
Törnquist, K., & Sonn, U. (2001, nytryck 2011). ADL - Taxonomin. En bedömning av Aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Ovanstående baseras på SOSFS 2005:12 (M)
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
11 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Bilaga 1
Arbetsterapeutens första
bedömning/intervju vid akut stroke
Patientuppgifter:
___________________________________________________________________
Datum för bedömning:
___________________________________________________________________
Patientens redogörelse av sitt insjuknande:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
AKTIVITETSANAMNES (personlig vård, boende, arbete/studier, fritid):
___________________________________________________________________
____________________________________________________________________
__________________________________________________________________
OMGIVNINGSUTREDNING
Fysisk:
___________________________________________________________________
____________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Social:
___________________________________________________________________
____________________________________________________________________
__________________________________________________________________
NUVARANDE KROPPSFUNKTION
Kognitiva funktioner:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Psykiska funktioner:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Sensomotoriska funktioner:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
AKTIVITETSFÖRMÅGA:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
12 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Manual, arbetsterapeutens första bedömning/intervju vid akut stroke
Patientuppgifter
Patienten ombeds uppge namn och personnummer.
Patientens redogörelse av sitt insjuknande
Patienten redogör med egna ord. Observera särskilt: Minne för händelsen, kommunikationsförmåga, tal och språkförståelse.
AKTIVITETSANAMNES (personlig vård, boende, arbete/studier, fritid)
Utredning innehållande patientens aktivitetshistoria. Identifiera för patienten meningsfulla aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som eller kan vara ett problem.
Ange ev tidigare arbetsterapi, hjälpmedel.
OMGIVNINGSUTREDNING
Fysisk
Bostad, inom- och utomhusmiljö.
Social
Kan innefatta levnadsförhållanden, nätverk, stöd från omgivning, trygghet, säkerhet,
roller, möjlighet att påverka.
NUVARANDE
KROPPSFUNKTION
Kognitiva funktioner
Kan innefatta minne, planering, problemlösning, kommunikation, inlärning, perception, osv. Fråga patienten om tid och rum. Observera ouppmärksamhet. Ange om
patienten skriver/läser.
Psykiska funktioner
Kan innefatta uthållighet, förståelse, insikt, motivation, språkförståelse, tidsuppfattning, stämningsläge.
Sensomotoriska funktioner
Kan innefatta ledrörlighet, greppförmåga, finmotorik, muskeluthållighet, muskelstyrka, muskeltonus, sensibilitet, hörsel, syn, smärta.
AKTIVITETSFÖRMÅGA
Observera när patienten tar på sig skor, dricker ur glas, kammar håret, knäpper
knappar, etc.
Hänvisa till eventuell ADL-bedömning.
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
13 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Bilaga 2
Förflyttningar
Förflyttning högre upp i säng
Utgångsställning ryggliggande, planläge. Grindarna bör vara nedfällda så att patienten inte använder sig av dessa vid förflyttningen. För att underlätta kan huvudändan tippas nedåt. Personen börjar med att böja det påverkade benet, sedan det
icke-påverkade benet. Därefter lyfter patienten rumpan och trycker ifrån med hälarna. Hjälpmedel som kan användas är t ex sidenlakan eller kort glidmatta under
skuldrorna.
Vändning i säng
Utgångsställning ryggliggande, planläge. Personen börjar med att böja det påverkade benet, sedan det icke-påverkade benet. Därefter flyttar patienten rumpan och
överkroppen mot sängkanten. Vid vändning mot påverkad sida - tänk på att patienten skall föra fram den påverkade skuldran innan vändning sker. Vid vändning mot
icke-påverkad sida - se till att personen understödjer den påverkade armen vid
vändning. Personen vänder över på sidan genom att vrida på huvudet, fälla de
böjda benen och föra fram skuldran. Efter vändningen rättar patienten till skuldran
och rumpan. Hjälpmedel som kan användas är t ex sidenlakan eller kort glidmatta
under rumpan.
Uppresning från liggande till sittande
Utgångsställning ryggliggande, planläge. Sker helst och i tidigt skede mot den påverkade sidan, alternativt åt det håll som personen är van vid sedan tidigare. Förflyttning kan göras som en sidliggande uppresning efter vändning i säng som ovan.
Samtidigt som personen för benen över sängkanten trycker denne ifrån med sin
påverkade armbåge och andra sidans hand för uppresning.
Ett annat sätt att göra förflyttningen är som en diagonal uppresning där personen
för benen över sängkanten samtidigt som denne nyttjar båda armarna som frånskjut. Om endast den opåverkade armen kan nyttjas uppmanas patienten att
sträcka den armen framåt och samtidigt använda sig av bukmuskulaturen vid uppresningen. Vid mycket tunga eller medicinskt sköra personer kan sängens ryggstöd
nyttjas innan personen hjälps till diagonal uppresning. Detta ger dock i regel en
passiv uppresning. Hjälpmedel som kan användas är t ex draglakan under skuldrorna eller benen.
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
14 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Uppresning från sittande till stående
Utgångsställning symmetriskt sittande med skor på fötterna och båda fötterna i
golvet. Personen har händerna mot underlaget/armstöden förutsatt att personen
kan nyttja båda händerna som frånskjut annars understöds den påverkade armen
och handen. Fötterna ska placeras/dras bakåt och överkroppen fällas ordentligt
framåt. Vid uppresningen ska personen belasta symmetriskt. Hjälpmedel som kan
användas är t ex bälte.
Överflyttning från sittande till rullstol
Utgångsställning symmetriskt sittande, skor på fötterna och båda fötterna i golvet.
Sker helst och i tidigt skede mot den påverkade sidan, men det är viktigt att personen i senare skede får träna överflyttning mot båda håll. Denna förflyttning sker i
regel som en låg överflyttning. Personen understödjer den påverkade armen/handen och placerar/drar sina fötter bakåt. Därefter fäller personen överkroppen framåt så att rumpan lättar från underlaget. Vid behov av lätt hjälp eller stöd,
sker detta av en person som står framför personen och stödjer dennes bål. Vid behov av mer hjälp sker överflyttning med hjälp av två personal. En står framför personen och stabiliserar knäet och bålen och den andra står bakom och stödjer under
sittbensknölarna. Denna förflyttning kan med fördel utföras i etapper.
Förflyttning från sittande till rullstol kan också ske som en hög överflyttning. Detta
under förutsättning att personen klarar av att trampa runt med båda fötterna i
överflyttningen och detta åt båda håll.
Hjälpmedel som kan användas är t ex bälte och glidbräda.
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
15 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Bilaga 3
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
16 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
17 av 17
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2011-08-16
Kristina Johansson
7
Bilaga 4
Arm-/handproblematik
Vid stroke förlorar skuldrans muskelkorsett sin funktion och leden blir instabil. Risken för subluxation, smärtande skuldra och svullen hand ökar. Hos en
del patienter får vissa muskler kring skuldran ökad tonus vilket ger obalans
vid rörelser så att risken för skador och smärta ökar.
Skulder -handsyndrom är en komplikation som ofta debuterar i akutstadiet
och kan relateras till skadelokalisation i centrala nervsystemet eller trauma
som ovarsam förflyttning. Symtomen i form av axelsmärta och svullnad i
handen kan utvecklas inom ett dygn.
Åtgärder för att förhindra komplikationer
•
•
Sätt aldrig dropp i den förlamade armen/handen.
Kom ihåg ordentligt högläge då patienten ligger. Placera kuddar under hela den påverkade sidans arm och hand, för att reducera ödem.
• För skulderbladet framåt vid sidliggande för att ej ligga med hela
kroppstyngden direkt på ledkulan.
• Undvik att dra i den skadade armen, eftersom detta kan förorsaka
subluxation och kvarstående
smärttillstånd. Stöd axelleden genom att placera handen under armbågen, vid exempelvis
förflyttningar. Greppa inte i armhålan.
• Om armen är mycket hypoton bör en mitellaliknande axelslynga används vid gång och
förflyttningar. Detta ska dock bedömmas av arbetsterapeut och sjukgymnast och stödet/ortosen ska alltid tas bort efter att förflyttningen
är slutförd. Låt inte armen hänga ner hela tiden!
• Vid svårare subluxation kan ett avlastande bandage för axlar hjälpa.
• Vid sittande i rullstol: Arbetsterapeut kan vid behov förskriva ett
bord till rullstolen för att avlasta armens tyngd och för att förhindra
att armen svullnar. Bordet kan vändas med stödkanten uppåt för att
förhindra att armen ramlar ner och blir hängande. För samma ändamål kan antihalkskydd läggas mellan bordskiva och arm.
• Kompressionshandske kan utprovas av arbetsterapeut hos riskpatienter till exempel patienter som är uppegående och hypoton i påverkade sidans arm och hand.
• Undvik rörelseuttag i ytterlägen och iaktta försiktighet vid passiva
rörelser i påverkad axelled.
