Regional överenskommelse Sörmland

advertisement
Regional överenskommelse Sörmland
Strategier för en effektiv introduktion och etablering av
nyanlända flyktingar
Bakgrund
Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna och utveckla arbetet med introduktionen av
nyanlända flyktingar i länen. Den regionala samordningen återfinns ofta i överenskommelser
och i Sörmland finns sedan tidigare ett Regionalt ramavtal om utveckling och introduktion av
nyanlända flyktingar och andra invandrare. Avtalet har under det senaste året varit föremål för
revidering. Arbetet med den nya Regionala överenskommelsen (RÖK) Sörmland – Strategier
för en effektiv introduktion och etablering av nyanlända flyktingar - har pågått under hösten
2006 och våren 2007.
Några inslag i överenskommelsen förtjänar att särskilt nämnas. Arbetslinjen har blivit
tydligare samtidigt som antalet aktörer utökats väsentligt. En lokal förankring i länets
kommuner har prioriterats och genom tillvaratagande av erfarenheter från andra län och
framgångsrika kommuner har grunden för en utvecklad introduktion och flyktingmottagning
lagts. Den regionala överenskommelsen ska mot denna bakgrund ses som en plattform och
möjlighet för de sörmländska kommunerna att utveckla det lokala arbetet.
Länsstyrelsen har utifrån samordningsuppdraget lett den process som föreligger det framtagna
dokumentet. I partnerskapet för integration i Sörmland har ett betydande antal personer varit
involverade och tillfört stort kunnande och engagemang i arbetet med den Regionala
överenskommelsen.
Ett stort tack riktas främst till följande personer:
Kerstin Eriksson – Eskilstuna kommun
Gunilla Lange och Lars Lindgren – Företagarna Region Sörmland
Ulla-Britt Larsson och Kjell-Ove Älåker – Försäkringskassan
Thierry Dauphin, Abdul Wahab Zoort, Maria Seraki och Lars G Carlsson – ALMI/IFS
Alicia Bengtsson och Bo Ljung – Integrationsverket
Margareta Viking - Landstinget Sörmland
Kristina Olsson och Eila Malmberg – Länsarbetsnämnden
Jonas Örtquist - Länsstyrelsen
Christer Uddin – Migrationsverket
Anna Kempe – Myndigheten för Skolutveckling
Peter Johnsson – Nyköpings kommun
Carl-Fredrik von Seth – Swera – Svensk Flyktinghjälp
Dick Wedegren – Sörmlandsidrotten
Lena Siljebråt – TCO-rådet Södermanland
Inledning
Sörmland är idag, precis som övriga Sverige, ett mångkulturellt samhälle. Länet har under
2000-talet haft en positiv befolkningsutveckling och vuxit med 2,76 procent, vilket är mer än
genomsnittet i övriga riket och det totala antalet invånare i uppgick i slutet av 2006 till
263 099 personer. Andelen invandrare har också ökat de senaste åren och utgör det klart
främsta befolkningstillskottet i länet. Vid utgången av år 2006 hade nästan 17 procent av
länets invånare utländsk bakgrund1 och som ett av Sveriges invandrartätaste län står Sörmland
inför en rad utmaningar i framtiden. Det handlar om att på olika sätt tillvarata alla människors
resurser i samhället.
Sedan ett antal år tillbaka har den svenska regeringen dragit upp övergripande riktlinjer för
landets integrationspolitik med betoning på arbete som vägen till integration. Integration av
utrikes födda på arbetsmarknaden är viktigt av olika orsaker. Dels för individen då det skapar
en möjlighet för henne att forma sitt eget liv med ökad delaktighet och självkänsla som följd.
Dels för samhället då det är ett mått på arbetsmarknadens öppenhet och funktionssätt som får
samhällsekonomiska konsekvenser. Förändrade demografiska strukturer, både i riket och i
länet, innebär också att samhället på sikt är beroende av en fungerande integration för att öka
tillväxten i framtiden2.
Övergripande målsättning
Det främsta målet med den Regionala överenskommelsen (RÖK) är att utveckla
introduktionen och etableringen av nyanlända flyktingar under den första tiden i Sverige och
därigenom förbättra förutsättningar till integration i samhället. Innehållet i den Regionala
överenskommelsen bildar en plattform för samarbete kring en utvecklad introduktion och
flyktingmottagande. Genom att den Regionala överenskommelsen förankras i länets
kommuner finns möjlighet att stärka kommunerna i framtagandet av handlingskraftiga lokala
överenskommelser (LÖK) om flyktingmottagning. En samsyn och en gemensam
utgångspunkt i arbetet med nyanlända flyktingar bland alla involverade aktörer ökar också
möjligheterna till samverkan i länet.
På nationell nivå finns idag en Central överenskommelse om utveckling av introduktionen för
nyanlända flyktingar och andra invandrare som upprättats mellan Arbetsmarknadsstyrelsen,
Integrationsverket, Migrationsverket, Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och
Svenska Kommunförbundet. På regional nivå har ett motsvarande Regionalt ramavtal tecknats
mellan Länsarbetsnämnden i Södermanlands län, Försäkringskassan Södermanlands län,
Migrationsverket i Södermanland, Länsstyrelsen i Södermanlands län samt Regionförbundet
Sörmland. Avtalet reviderades i januari 2005 och innehåller en övergripande uppdelning av
ansvarsområden i arbetet med nyanlända flyktingar mellan avtalsparterna.
Viktigt i den Regionala överenskommelsen är att innehållet ska få genomslag på lokal nivå i
kommunerna. Dokumentet ska därför ses som ett stöd för kommunen för utveckling av
flyktingmottagning och introduktion av nyanlända. Arbetet förutsätter en öppenhet och
förståelse för de olika kommunernas förutsättningar, något som ofta lyfts fram i
arbetsprocessen och i partnerskapets diskussioner som ligger till grund för
överenskommelsen. På samma gång fordras en ömsesidig öppenhet från kommunernas sida.
1
2
Definitionen av utändsk bakgrund är utrikes född eller med båda föräldrarna födda utomlands
Arbetskraftsförsörjningen är ett viktigt insatsområde i länets RTP – Regionala Tillväxtprogrammet
Överenskommelsen innehåller en rad strategier som förutsätter ett nytänkande och en
öppenhet för nya idéer och arbetssätt i kommunerna.
RÖK-processen
Samverkan inom Partnerskapet för
integration i Sörmland
Regional överenskommelse kring
effektiv etablering av flyktingar
och andra invandrare i Sörmland
LÖK LÖK LÖK LÖK
LÖK LÖK LÖK LÖK LÖK
Ökad integration av
nyanlända flyktingar
och andra invandrare
Modellen visualiserar den process som utgör grunden i det regionala arbetet i länet.
Målgrupp
Etableringsarbetet riktar sig främst till gruppen nyanlända flyktingar vars vistelsetid i Sverige
uppgår till < 4 år. Den nödvändiga avgränsningen har gjorts med hänsyn till etableringstiden –
från asyltiden till beviljat uppehållstillstånd och kommunplacering till arbete och
egenförsörjning. Introduktionsinsatserna omfattar därmed nyanlända flyktingar och
eftersträvar en effektiv etableringsprocess under den första tiden i Sverige. Det finns
emellertid anledning att, då insatserna tillåter, också inkludera övriga invandrare som inte
direkt finns i mottagnings- och introduktionssystemet.
Kunskaper i det svenska språket, validering av utbildning och arbetslivserfarenhet är några
exempel på viktiga faktorer för att nyanlända flyktingar och andra invandrare skall kunna
etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt handlar en lyckad integration om en känsla av
samhörighet med det omgivande samhället. Ett arbete innebär i första hand egenförsörjning
men det möjliggör också ett fysiskt möte mellan människor där sociala relationer utvecklas
och kontakter in i samhället skapas. Integrationspolitik handlar därför också om att skapa
mötesplatser, om att bryta ner fördomar och att respektera alla som individer oavsett
bakgrund. Ett uttalat individfokus ställer också särskilda krav på hänsyn till olika perspektiv,
inte bara kulturellt eller etniskt utan också utifrån exempelvis kön, sexualitet och
funktionshinder.
Jämställdhetsperspektivet
Jämställdheten är en stark svensk självbild som odlas internationellt som en svensk norm,
även om praktiken i arbetslivet visar svagheter. Därutöver har den svenska
jämställdhetsideologin blivit en viktig markör. Ibland odlas en bild av invandrade kvinnor
som traditionsbundna, osjälvständiga och ojämställda. På så sätt anonymiseras
invandrarkvinnor och avstånd skapas genom att markera vad som anses vara en traditionell
kvinnoroll. ”Hon har svårt att anpassa sig till svensk jämställdhet, vilket hindrar hennes
integration”. En sådan generalisering skapar en bild av invandrarkvinnor långt ifrån
arbetsmarknaden. Kvinnorna får inte någon könsidentitet i arbetslivet eller i den svenska
offentligheten. Dessa kvinnor stigmatiseras som ojämställda och blir, liksom
invandrarmännen, låsta i traditionella könsroller. Det bekräftar i sin tur bilden av jämställdhet
som ett tillstånd där etniska skillnader konstrueras och permanentas. Det är därför viktigt att
allt arbete inom ramen för den Regionala (och lokala) överenskommelsen prioriterar
jämställdhetsperspektivet. Det handlar framförallt om att sätta fokus på kunskapshöjande
åtgärder och konkreta strategier för jämställdhetsprocesser. Uppföljningsstudier visar att
kvinnor har betydligt sämre möjligheter än män att ta del av introduktionsinsatser i
kommunerna.3 Mot denna bakgrund är det särskilt viktigt med ett uttalat
jämställdhetsperspektiv.
Ett utökat partnerskap
Ambitionen inom ramen för arbetet med den Regionala överenskommelsen är att fler
regionala aktörer involveras i regional och lokal samverkan med representanter från
samhällets olika delar. Det krävs en samverkan på bred front för att etableringen av nyanlända
flyktingar skall vara så effektiv som möjligt.
Under revideringsarbetet har ”avtal” ändrats till ”överenskommelse” för att bättre spegla
innehållet i dokumentet. Den Regionala överenskommelsen ska utgöra ett handlingskraftigt
verktyg för en utvecklad introduktion och effektiv etablering av nyanlända flyktingar som – i
linje med den Centrala överenskommelsen – upphöjer arbete och egenförsörjning som det
främsta medlet för en lyckad integration4. Metoden för att nå dit ska emellertid anpassas till
den sörmländska kontexten. Integration är ingen enkelriktad process utan den förutsätter
medverkan från alla i samhället. I detta nya regionala sammanhang medverkar fler aktörer än
tidigare och speglar i detta avseende komplexiteten i integrationsfrågan.
3
Rapporten ”Ett förlorat år” (Integrationsverket 2007)
Vid sedan av den Centrala överenskommelsen har också dokumentet ”Mål för nyanländas introduktion”
(Integrationsverket, 2006) liksom goda exempel och erfarenheter från andra län varit vägledande i arbetet.
4
Utvecklingsområden
För att kunna utveckla introduktionen och uppnå en effektiv etablering av nyanlända
flyktingar har sex särskilt viktiga utvecklingsområden identifierats:
•
•
•
•
•
•
Sysselsättning och tillväxt
Hälsa
Barn och ungdomar
Språkkunskaper
Mötesplatser
Samverkan
Ett fungerande samarbete med de sörmländska kommunerna är en förutsättning för allt
regionalt arbete kring etableringen av nyanlända flyktingar. Kommunernas aktiva medverkan
skär genom alla utvecklingsområden, inte minst inom området Sysselsättning och tillväxt där
flera strategier fokuserar på ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Vid sidan av kommunerna
är Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Företagarna Region Sörmland, ALMI/IFS och TCO
viktiga parter.
Strategier inom Hälsoområdet adresserar nyanlända flyktingar i allmänhet och nyanlända som
inte står till arbetsmarknadens förfogande i synnerhet. Landstingets och Försäkringskassans
verksamheter är här särskilt viktiga.
Vidare lyfts barn och ungdomar fram som en särskild målgrupp och speciella insatser i
Migrationsverkets verksamhet, i de kommunala (lokala) överenskommelserna samt i
Sörmlandsidrottens arbete riktar uppmärksamhet mot barns och ungdomars behov.5
Myndigheten för Skolutveckling kommer också ha en aktiv roll inom uppföljning och
utveckling av strategierna och utifrån deras uppdrag inom området nyanlända barn och
ungdomar särskilt fokusera på målgruppen.
Att nyanlända flyktingar ska utveckla språkkunskaper förutsätter en hög nivå på undervisning
och lärare, främst inom Svenska För Invandrare (SFI) som ofta återfinns i kommunal regi.
Men det handlar också om att finna nya vägar och metoder för integrering av
språkundervisning med arbetsmarknadsåtgärder och yrkes/vuxenutbildning där näringslivet
och arbetsmarknadens parter är viktiga.
Samhället behöver också skapa mötesplatser där människor kan mötas. Idrotten har i många
avseenden en sådan social funktion och kan genom inkluderande verksamheter erbjuda en
gemenskap. Sörmlandsidrotten har här tillsammans med kommunerna en viktig roll att fylla.
Swera – Svensk Flyktinghjälp kan också genom sina integrationsfrämjande insatser och
kontaktytor fungera som brobyggare in i svenska samhället.
Slutligen förutsätter allt arbete en god regional och kommunal samverkan för att vara
framgångsrikt. Det gäller dels en regional samverkan med fokus på utveckling av
partnerskapets arbete med etablering av nyanlända. Dels en regional samverkan mellan de
sörmländska kommunerna vad gäller spridning av kunskaper, metoder och erfarenheter samt
inte minst ett angreppssätt med ett brett regionalt perspektiv.
5
Grunden återfinns i Nationell handlingsplan för nyanlända barn och ungdomar (Myndigheten för
Skolutveckling, 2007)
Uppföljning och utvärdering
Identifierade utvecklingsområden är vägledande för de strategier som varje aktör formulerar i
överenskommelsen. Samtliga strategier syftar till att uppfylla det gemensamma övergripande
målet om integration genom effektiv etablering och introduktion. En genomgående strävan är
att de strategiska insatserna ska vara konkreta i sin form för att skapa goda möjligheter till
uppföljning och utvärdering. På regional nivå skall fyra indikatorer följas upp6.
-
Befolkningsutveckling av människor med utländsk bakgrund
Utvecklingen av antalet nyanlända flyktingar i länet
Sysselsättning bland utrikes födda/utländsk bakgrund
Ohälsotalet bland utrikes födda
Den Regionala överenskommelsen är ett levande dokument och utvecklingsområden såväl
som strategier ska revideras då omvärlden och förutsättningarna förändras. En första
uppföljning av den Regionala överenskommelsen ska genomföras i december 2008 för att
slutligen utvärderas i december 2009.
Varje aktör som undertecknar den regionala överenskommelsen ska på sitt sätt, långsiktigt
eller med konkreta strategier, bidra till en effektiv introduktion och integration av nyanlända
flyktingar. De olika aktörerna agerar utifrån olika förutsättningar men med en gemensam
vision om ett integrerat samhälle.
6
Se också Appendix – Budgetpropositionen 2007 – Indikatorer för integrationspolitiken
Den Regionala Överenskommelsen undertecknas av
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
--------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
---------------------
De sörmländska kommunernas roll i den Regionala överenskommelsen
1. Kommunen ska upprätta en lokal överenskommelse om mottagande av
nyanlända flyktingar som innehåller
•
Utbildningsplan
Språkundervisningen bör i möjligaste mån integreras med arbetsmarknadsåtgärder och
yrkes/vuxenutbildning
•
Arbets-/yrkesintroduktion
Kommunen ansvarar för att involvera den lokala arbetsförmedlingen och det lokala
näringslivet
•
Samhällsintroduktion
Exempelvis bör bibliotek, lokalt föreningsliv samt familjecentraler involveras i de lokala
överenskommelserna
2. Kommunen ska upprätta en lokal överenskommelse för nyanlända flyktingbarn
Överenskommelsen ska ta sin utgångspunkt i FN: s barnkonvention och innehålla
•
•
•
•
Förskola
Skola
Hälsovård
Fritid
Kommunen ska upprätta en särskild individuell introduktionsplan för varje flyktingbarn
Migrationsverket
Strategier
Under asyltiden
•
Individuella hälsosamtal
Migrationsverket ska i samverkan med Landstinget erbjuda alla nyanlända flyktingar
möjlighet till hälsosamtal under den första tiden i Sverige
•
Kartläggning
Migrationsverket ska genomföra en kartläggning avseende nyanländas utbildning och
yrkesbakgrund
•
Språkundervisning
Migrationsverket ska anordna SFI-utbildning för nyanlända flyktingar
•
Samhällsinformation
Migrationsverket ska tillsammans med kommun och arbetsförmedling initiera en
grundläggande samhällsinformation samt information kring arbetsmarknad och
bostadsmöjligheter
•
Barnstrategi
Migrationsverket ska tillämpa en särskild barnstrategi – särskild information och kartläggning
av flyktingbarnens behov rörande skola, fritids, dagis, föreningsliv och andra mötesplatser
•
Lokala överenskommelser
Migrationsverket ska samverka med kommun, arbetsförmedling samt lokalt föreningsliv och
andra aktörer i strävan att upprätta lokala överenskommelser i kommunerna
Arbetsförmedlingen
Strategier
•
Lokala överenskommelser
Arbetsförmedlingen ska arbeta så tidigt som möjligt i planeringen av introduktionsinsatser för
nyanlända invandrare i enlighet med Arbetsförmedlingens riktlinjer. Denna planering
genomförs i samverkan med den nyanlände, Arbetsförmedlingen och kommunen samt
eventuella andra externa aktörer
•
Uppföljning
Arbetsförmedlingen ska koda utrikes födda och statistiskt följa upp gruppen nyanlända
invandrare samt nyanlända som går till arbete eller utbildning
•
Samverkan
Arbetsförmedlingen ska aktivt samverka med kommuner och andra parter på lokal nivå, med
näringslivets branschorganisationer samt med Partnerskapet för Integration i Sörmland i syfte
att främja nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden
Företagarna Region Sörmland
Strategier
•
Arbetsplatsintegrerad validering
Företagarna ska tillsammans med kommunen samverka kring validering av yrkeskunskap.
Arbetsgivaren erhåller arbetskraft samt del av introduktionsersättning och ansvarar för att
introducera, pröva, utvärdera samt dokumentera individens yrkeskunskap
•
Förmedling av arbets- och praktikplatser
Företagarna ska samverka med kommun och arbetsförmedling kring förmedling av arbetsoch praktikplatser. Den arbetssökande har med sig en viss introduktionsersättning från
kommunen till aktuell arbetsgivare (företagaren) för introduktionskostnader. Arbetsgivaren
ansvarar därmed för delar av introduktionen
•
Arbetsplatsintegrerad språkundervisning
Företagarna ska tillsammans med kommunen samverka kring arbetsplatsintegrerad, praktisk
och arbetsrelaterad språkundervisning. Företagaren erhåller del av SFI-ersättning.
•
Attitydpåverkande arbete
Företagarna ska verka för användning och spridning av attitydverktyget ”Scener ur ett
arbetsliv” bland arbetsgivare och företag som aktivt arbetar med nyanlända flyktingar
•
Förebilder
Företagarna ska synliggöra goda exempel och erfarenheter från en snabb etablering på
arbetsmarknaden. Det kan ske genom intervju med företag som ser den affärsnytta, mångfald
och dynamik rekryteringen innebär.
•
Integrationsdag
Företagarna ska tillsammans med Länsstyrelsen och partnerskapet för integration arrangera en
seminariedag kring integration i länet i syfte att uppmärksamma mångfaldsarbete och goda
exempel.
ALMI/IFS - Sörmland
Strategier
•
Generell rådgivning – SFI integrerat
ALMI/IFS ska ge målgruppsanpassade föreläsningar och rådgivning till nyanlända kring
svenskt företagande - integrerat med SFI-undervisningen på olika nivåer, beroende på behov.
ALMI/IFS ska även undersöka invandrarnas kunskapsnivåer och kompetenser inom detta
område, för att ta vara på de resurser och kunskaper de har
-
Utforma och genomföra ett effektivt program för nyanlända och andra invandrare med
utländsk bakgrund som informerar och ger grundläggande kunskaper om företagande i
Sverige och i Sörmland
-
Genom individuell rådgivning stimulera och öka nyföretagandet bland nyanlända och
andra invandrare med utländsk bakgrund i Sörmland
-
Bistå intresserade med fördjupad information och rådgivning som kan utveckla deras
ide till verklighet och därmed öka nyföretagandet i länet
-
Erbjuda mentorskapsprogram för nyföretagare
•
Goda exempel
ALMI/IFS ska öka kunskapen och nyföretagandet bland nyanlända flyktingar genom att
använda ”goda exempel” och förebilder i arbetet. Exempelvis använda verktyg som
dokumentären ”Ayten”, anordna info kvällar/workshops med invandrarföretagare som
assisterats av IFS
•
Individuell rådgivning
ALMI/IFS ska säkra uppföljning och individuell rådgivning med fördjupad information samt
nuläges- och framtidsanalys i uppstartsfasen
TCO
Strategier
•
Attitydpåverkande arbete
TCO ska verka för att medlemmar i TCO: s alla förbund under 2007-2008 arbetar med
attitydverktyget ”Scener ur ett arbetsliv”
•
Kunskapsuppbyggnad
TCO ska erbjuda medlemmar med förtroendeuppdrag MOD-utbildning (Mångfald och
Dialog)
•
Mångfaldsstrategi
TCO ska i all rekrytering sträva efter en ökad mångfald i den egna organisationen
Landstinget Sörmland
Strategier
•
Hälsosamtal
Landstinget Sörmland ska i samverkan med Migrationsverket erbjuda alla nyanlända
flyktingar möjlighet till hälsosamtal under den första tiden i Sverige
•
Hälsokommunikatörer
Landstinget Sörmland ska sträva efter att anlita hälsokommunikatörer för att erbjuda
information och kunskap för att underlätta kontakterna med sjukvården och Landstingets
övriga verksamheter
•
Professionell tolk
Landstinget Sörmland ska vid behov alltid erbjuda professionell tolk
•
Familjecentraler
Landstinget Sörmland ska under 2007-2008 tillvarata erfarenheterna av arbetet med
Familjecentraler samt sprida dessa till samtliga kommuner
Landstinget Sörmland ska också verka för startandet av fler Familjecentraler i länet
•
Praktikplatser
Landstinget Sörmland ska erbjuda praktikplatser till nyanlända flyktingar inom Landstingets
olika verksamhetsområden
•
Mångfaldsstrategi
Landstinget Sörmland ska aktivt verka för en ökad mångfald inom den egna organisationen
exempelvis vid rekrytering av personal till Landstingets olika verksamheter
Försäkringskassan
Strategier7
•
Behovsanpassat stöd
Försäkringskassan ska erbjuda nyanlända flyktingar och andra invandrare ett individuellt
behovsanpassat stöd och därmed skapa bättre förutsättningar för introduktion samt för vidare
integration i samhället
•
Särskild handläggargrupp
Försäkringskassan ska arbeta med en särskild handläggargrupp på regional nivå med hela
länet som arbetsområde och som med sin speciella kompetens ska anpassa information och
handläggning utifrån de behov som finns
•
Uppsökande verksamhet
Försäkringskassan ska genom uppsökande verksamhet erbjuda den nyanlände individuellt
anpassad service av en särskild handläggare, oavsett geografisk hemvist i länet
7
Värdegrunden återfinns i dokumentet Nationell samsyn kring hälsa och första tiden i Sverige (2004)
Sörmlandsidrotten
Strategier
•
Urval av idrottsföreningar
Sörmlandsidrotten ska välja ut ett antal föreningar i varje kommun som erbjuds medverka i
arbetet med att involvera nyanlända flyktingar och andra invandrarungdomar i idrottsrörelsen
•
Idrotts-Camp som mötesplats
Sörmlandsidrotten ska rekrytera ungdomar från högstadiet och gymnasiet (med speciellt fokus
på unga med utländsk bakgrund som idag är inaktiva inom föreningslivet) till idrottsrörelsen
genom ”idrottscamper”
•
Ledarverksamhet
Sörmlandsidrotten ska rekrytera och utbilda ungdomar (18-29 år) med utländsk bakgrund till
ungdomsledare och domare inom idrottsrörelsen
•
Bildande av plattform
Sörmlandsidrotten ska skapa en plattform för utövandet av detta ledarskap inom
idrottsrörelsen och organisationslivet
•
Vårda samhället-dagar
Sörmlandsidrotten ska tillsammans med andra ideella organisationer anordna temadagar, s.k.
”Vårda samhället” - dagar i de sörmländska kommunerna dit särskilt barn och ungdomar med
utländsk bakgrund, intresserade av konst, musik, kultur och idrott bjuds in
Swera - Svensk Flyktinghjälp
Strategier
•
Underlättande av introduktion
Swera ska i samverkan med två sörmländska kommuner, inom ramen för kommunens
introduktionsprogram rekrytera volontärer som vill vara en social kontakt med nyanlända
flyktingar, för att underlätta språkinlärning och social integration
•
Mötesplatser
Swera ska i samverkan med organisations- och föreningslivet i kommunerna skapa
mötesplatser där nyanlända möter mer etablerade kommuninvånare
•
Utveckling
Swera ska tillsammans med samverkanspartners i kommunerna och parterna i den regionala
överenskommelsen verka för att frivilligarbete blir en bestående och naturlig del av
flyktingmottagandet i länets kommuner
Myndigheten för Skolutveckling
Strategier
•
Uppföljning
Myndigheten för Skolutveckling ska medverka i partnerskapets uppföljning av strategierna
avseende introduktionen av nyanlända flyktingar och utifrån sitt uppdrag inom området
särskilt fokusera på nyanlända barn och ungdomar
•
Utveckling
Myndigheten för Skolutveckling bidrar genom den "Nationella strategin för utbildning av
nyanlända barn och ungdomar" till att stärka kommunernas arbete i länet inom främst
utbildningsområdet, med de delar som rör nyanlända barn och ungdomar
Länsstyrelsen
Strategier
•
Beredskaps- och kapacitetsfrämjande åtgärder
Länsstyrelsen ska verka för att det finns beredskap i de sörmländska kommunerna vad gäller
flyktingmottagning
•
Kommunöverläggning
Länsstyrelsen ska utifrån Migrationsverkets bedömning av behov av flyktingplatser överlägga
med kommunerna och vidare leverera beslutsunderlag till Migrationsverket
•
Uppföljning
Länsstyrelsen ska ansvara för uppföljning av introduktionen i länet såväl regionalt som på
lokal nivå i länets kommuner samt verka för utveckling av lokala överenskommelser
•
Samordningsansvar
Länsstyrelsen ska ha en samordnande roll i länet med aktörerna i det regionala partnerskapet
för integration
Appendix – Indikatorer för integrationspolitiken
Budgetproposition 2007 (PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 8) – BILAGA 1
Nyanlända invandrare
• Andelen nyanlända kvinnor och män som är sysselsatta 12 månader efter
folkbokföringsdatum.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som är sysselsatta som egna företagare 12 månader
efter folkbokföringsdatum.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och är
sysselsatta 12 månader efter folkbokföringsdatum.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och har ett
arbete på den reguljära arbetsmarknaden 12 månader efter folkbokföringsdatum.
• Andelen nyanlända kvinnor och män, med högskoleutbildning eller eftergymnasial
utbildning eller motsvarande erfarenhet förvärvad utomlands, som deltagit i kommunernas
introduktion och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum fått sin utbildning bedömd
av ansvarig myndighet eller validerad1 samt fått vägledning för ev. kompletterande
utbildning.
• Andelen nyanlända kvinnor och män, med tidigare utbildning på grundläggande eller
gymnasial nivå eller med motsvarande erfarenheter, som deltagit i kommunernas introduktion
och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum fått sin kunskap och kompetens
validerad.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som
senast 12 månader efter folkbokföringsdatum fått sin reella kompetens validerad i nära
samverkan med arbetslivet.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion som senast
12 månader efter folkbokföringsdatum har deltagit i en av AMV initierad yrkesbedömning.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum
erhållit minst godkänd betygsnivå i sfi kurs (den högsta nivån om deltagande skett i flera
kurser).
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion som senast
12 månader efter folkbokföringsdatum erhållit minst godkänd betygsnivå i sfi-kurs (den
högsta nivån om deltagande skett i flera kurser).
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som
senast 12 månader efter folkbokföringsdatum avslutat någon annan typ av utbildning i
svenska.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som
senast 12 månader efter folkbokföringsdatum har deltagit i arbetspraktik (inkl. prova-på-plats)
som initierats av AMV.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som
deltagit i någon form av arbetspraktik, initierad av AMV, där praktiken genomförs parallellt
med sfi eller med annan utbildning i svenska.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som
senast 12 månader efter folkbokföringsdatum deltagit i arbetsmarknadspraktik som initierats
av kommunen.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som
deltagit i någon form av arbetsmarknadspraktik som initierats av kommunerna där praktiken
genomförs parallellt med sfi eller med annan utbildning i svenska.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som
senast 12 månader efter folkbokföringsdatum har deltagit i en yrkesinriktad utbildning.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som
senast 12 månader efter folkbokföringsdatum har deltagit i en arbetsmarknadsutbildning som
initierats av AMV.
• Andelen nyanlända kvinnor och män med rehabiliteringsbehov som deltagit i kommunernas
introduktion och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum deltagit i en
arbetslivsinriktad rehabilitering.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som
senast två månader efter folkbokföring genomgått en hälsoundersökning.
• Andelen nyanlända kvinnor och män som fått riktad information om hälso- och sjukvården
på sitt eget språk senast en månad efter folkbokföringen.
• Andelen nyanlända flickor och pojkar som deltar i språkförskoleverksamhet.
• Andelen nyanlända flickor och pojkar som deltar i ämnesbaserad undervisning på sitt
modersmål i skolan.
Download
Random flashcards
Create flashcards