2016-08-22 Processöversikt för Trandaredskolan läsåret 15/16 Vårterminen 2014: Medel av meritvärde 211,3 Gymnasiebehörighet 85,7 % Fullständiga betyg 79,6 % Vårterminen 2015: betyg i åk 6 Medel av meritvärde 208,2 Gymnasiebehörighet 87,9 % Fullständiga betyg 86,4 % Vårterminen 2016: betyg i åk 6 Medel av meritvärde 211,3 Gymnasiebehörighet 85,9 % Fullständiga betyg 84,5 % Utvärdering 15/16 Läsundervisning: förväntade effekter o Lässtrategierna används i varje klassrum i alla ämnen. o Eleverna använder lässtrategierna på egen hand. o Elever lyckas med läsförståelsedelen på NP i åk 3 och 6. Språkambassadörerna har haft ett antal samlingar under året för lärarna. Lärare upplever att de tagit till sig lässtrategierna i sin undervisning, men att det finns mer att göra. Det är viktigt att lässtrategierna används även i SO- och NO-ämnena. I läsförståelsedelen på NP vt-15 för åk 3, nådde 98,6 % kravnivån på berättande text och för faktatext nådde 94,6 % kravnivån. I riket var motsvarande nivåer 94,7 % respektive 92,6 %. Även om våra resultat för åk 3 var högre än riket vill vi nå längre med våra elever, eftersom läsförståelsen är av avgörande betydelse för fortsatt skolframgång. I läsförståelsedelen på NP för åk 6 vt- 15 fick våra elever 12,1 i genomsnittlig betygspoäng i jämförelse med riket som låg på 14,6. BFL: förväntade effekter Elever tar ansvar för sitt eget lärande. Elever ser att BFL används i undervisningen och förstår syftet med det. Lektionens mål och syfte är synligt och tydligt för eleverna. Eleverna är delaktiga i planering av undervisningen; det framgår i alla LPP:er hur detta sker. o Det finns en progression i skrift för elevledda utvecklingssamtal. o Varje lärare använder nyckelstrategierna i sin undervisning. o o o o Många elever tar ansvar för sitt lärande. Det varierar på vilka sätt lärarna synliggör målen för eleverna. Lektionens mål och syfte är oftast tydligt för eleverna. Nyckelstrategierna används mer eller mindre i undervisningen, det är olika i årskurserna och i klassrummen. Det pågår ett arbete med att ta fram en skriftlig progression för elevledda utvecklingssamtal i syfte att dokumentera det arbete vi redan gör med eleverna sedan flera år tillbaka. Skolan har en satsning under våren och hösten med kompetensutveckling för all personal, utifrån ett material från Skolverket kring elevers delaktighet och inflytande. BFL-ansvarig lärare har hållit i två lärarkonferenser under läsåret för att påminna och inspirera om arbetet med BFL. Matematik: förväntade effekter o Lektioner har en tydlig struktur utifrån arbetsformer där eleverna är aktiva i matematik. o Lärare ifrågasätter den egna undervisningen och läromedel i matematik. o Varje lärare utvecklar sin kompetens när det gäller strategier för problemlösning. o Matematikundervisningen har utvecklats; kursplanen styr i stället för matematikboken, matematikundervisningen är varierad. o Rutiner för matematikutveckling inom tal och tals användning genomförs. Lärarna är nöjda med arbetet i Skolverkets matematikmoduler och önskar fortsätta med att implementera dem utifrån vad som tagits upp i lyftet. Lärarna vill strukturera sin undervisning i årscykler 1-3 och 4-6, så att arbetet med modulerna tas upp naturligt i matematikundervisningen. Rutinerna för matematikutveckling har varit till hjälp för att få syn på elevernas matematikkunskaper och för att snabbare kunna sätta in hjälp och stöd där det behövts. IKT: förväntade effekter o Alla lärare känner sig trygga med att använda IKT som ett verktyg i undervisningen. o Alla klasser börjar kommunicera med vårdnadshavare via nätet, antingen genom sitt klassrum i Pingpong eller i blogg länkad till klassrummet. o Alla lärare börjar skriva sina planeringar och omdömen i Dexter. o Det finns förhållningsregler för elever till hur och när Ipads används. Alla lärare försöker skriva planeringar i Dexter. Kommunikationen med vårdnadshavare sker mestadels via bloggar. Skolan har gått in och gjort tydligt att det digitala verktyget Ipad är ett skolarbetsredskap. Det finns mindre tillgång till digitala verktyg i åk 4, vilket försvårar för lärare som tidigare använt en-till-enverktyg med elever i åk 5 och 6. Lärarna har utvecklat sin undervisning så att den blivit mer varierad. Skolan funderar på att till hösten skapa ett IKT-råd för eleverna. IKT-spridaren önskar få möjlighet att träffa arbetslagen 1gång per månad. Lärarna blir mer och mer säkra på att arbeta med digitala verktyg. Se & förstå: förväntade effekter o Pedagoger förstår problematiken för elever inom NPF och anpassar undervisning/utbildning och förhållningssätt till alla elever. o Elever känner sig sedda, förstådda och väl bemötta på skolan. Det finns en förståelse och kunskap hos personal hur de kan anpassa utbildning och undervisning och därmed nå framgång med elever inom NPF. Två lärare har genomgått en fördjupad utbildning inom AST genom AST-projektet. Handledning har också getts till berörda pedagoger som haft elever inom AST. Under läsåret har all personal genomgått en studiecirkel kring Bo Hejlskovs bok ”Problemskapande beteende”. Den har ökat personalens förståelse för hur elever inom NPF kan uppfatta sin omgivning och hur personal kan agera med ett lågaffektivt bemötande. Kompetensen hos all personal har ökat. Skolan har etablerat en flexenhet med två speciallärare och en resurslärare. Nätverk fritidshem: förväntade effekter o Avdelningarna samverkar med varandra kring aktiviteter och elever samt med övriga fritidspedagoger i Öster. o Planering och dokumentation av verksamheten finns skriftligt. o Avdelningarna informerar föräldrar om sin verksamhet med jämna mellanrum genom månadsbrev eller liknande. Föräldrar har uttryckt att de önskar mer information i klimatenkäten. o Pedagogerna får ökad kunskap och förståelse för elever med NPF genom årets upplägg av nätverksträffarna. De förväntade effekterna har uppnåtts. En NPF-föreläsning har hållits med påföljande diskussioner. Nätverksarbetet har fungerat bra. Nätverk förskoleklass: förväntade effekter o Uppstart av ett nätverk för förskollärare i förskoleklass. o Pedagogerna i Öster får erfarenhetsutbyte från sina verksamheter. o Lässtrategierna börjar användas i F-klass. Nätverket är uppstartat. Ett utbildningsupplägg kring lässtrategierna har påbörjats. Ett läromedel används som är anpassat efter lässtrategierna. Utvecklingsplan 2016/17 Övergripande mål Trandaredskolan ska bli bra på att: o se och förstå alla elever o anpassa undervisningen och utbildningen för alla elever o erbjuda en inkluderande utbildning som ger möjligheter till lärande och utveckling för alla elever o o o o o o o o planera, genomföra och följa upp utbildningen med särskilt fokus på elevinflytande öka kompetensen hos alla lärare att undervisa i läsförståelse öka elevernas läs och skrivförmåga i alla ämnen öka kompetensen hos alla matematiklärare att undervisa i matematik varje lärare upprätthåller och utvecklar förvärvad kompetens i formativ bedömning öka kompetensen hos alla pedagoger i att använda digitala verktyg elevernas resultat förbättras i alla ämnen eleverna upplever ett ökat medinflytande över sin utbildning Förväntade effekter: utvärderas vt -17 Läs och skrivundervisning o Lässtrategierna används i varje klassrum i alla ämnen. o Eleverna använder lässtrategierna på egen hand. o Elever lyckas, utifrån sina förutsättningar, med läsförståelse och skriftlig förmåga på NP i åk 3 och 6. BFL o Elever tar ansvar för sitt eget lärande. o Elever ser att BFL används i undervisningen och förstår syftet med det. o Lektionens mål och syfte är synligt och tydligt för eleverna. o Eleverna är delaktiga i planering av undervisningen; det framgår i alla LPP:er hur detta sker. o Det finns en progression i skrift för elevledda utvecklingssamtal. o Varje lärare använder nyckelstrategierna i sin undervisning. Matematik o Lektioner har en tydlig struktur utifrån arbetsformer där eleverna är aktiva i matematik. o Det finns ett årshjul med mattemodulerna inlagda o Varje lärare utvecklar sin kompetens när det gäller strategier för problemlösning. o Matematikundervisningen har utvecklats; kursplanen styr i stället för matematikboken, matematikundervisningen är varierad. o Rutiner för matematikutveckling inom tal och tals användning finns i årshjulet IKT o Alla lärare känner sig trygga med att använda IKT som ett verktyg i undervisningen. o Alla klasser börjar kommunicera med vårdnadshavare via nätet, antingen genom sitt klassrum i Pingpong eller i blogg länkad till klassrummet. o Alla lärare börjar skriva sina planeringar i Dexter. o IKT-råd för elever startas o Lärspridaremöten anordnas av IKT-spridaren Se & Förstå o Pedagoger förstår problematiken för elever inom NPF och anpassar undervisning/utbildning och förhållningssätt till alla elever. o Elever känner sig sedda, förstådda och väl bemötta på skolan. o Pedagoger får till sig och använder olika metoder för att anpassa kring alla elever som behöver det. Särskilt stöd och stödinsatser o De elever som är i behov av stöd i läsning och matematik tydliggörs i ett tidigt skede genom screening. o Att elever genom tidiga insatser ökar sina möjligheter till att nå kunskapskraven. o Elever som är i behov av särskilt stöd eller stödinsatser uppvisar större progression och måluppfyllelse. o Elever och pedagoger får stöd i att hitta verktyg för att nå längre i elevens kunskapsinhämtning. o Att alla elever ska känna sig trygga i att de har en plats i skolan, där deras förutsättningar tas i beaktande. o Ökad dokumentation och uppföljning av extra anpassningar. Nätverk fritidshem o Avdelningarna utvecklar sin verksamhet och profession utifrån nätverket. o Fördjupar sig i LGR 11 och de nya skrivningar som gjorts för fritidshemmen. o Planering och dokumentation av verksamheten finns skriftligt. o Avdelningarna informerar föräldrar om sin verksamhet med jämna mellanrum genom månadsbrev eller liknande. Föräldrar har uttryckt att de önskar mer information i klimatenkäten. Nätverk Förskoleklass o Pedagogerna i Öster får erfarenhetsutbyte från sina verksamheter. o Lässtrategierna börjar användas i F-klass. o Fördjupar sig i LGR 11 och de nya skrivningar som gjorts för F-klassen. o En återkoppling görs från åk 1-lärarna till F-klasslärarna om F-klassernas matematikundervisning. o o o Förbättringsarbete skolbiblioteket (samarbete skola/bibliotek) Ökad kvalitet på skolbiblioteksverksamheten. Ökad samverkan mellan elever, pedagoger och bibliotekarier. Ökad tillgänglighet. o Ökad måluppfyllelse i svenska/SvA. Villkor och ramar Styrning och ledning samt kompetens och kollegialt lärande Rektor presenterar projektplanen för kollegiet och följer upp projektplanen.1 Det kollegiala lärandet sker under varje möte. Varje lärare förväntas utveckla ett förhållningssätt som innebär att man är öppen för andras sätt att tänka och har en vilja att bidra till kollegornas utveckling och att utvecklas själv. Skolan har fokus på att delge goda exempel. Läsning och skrivning Deltagande lärare Utvecklingsenheten Deltar i konferenser på Handledarträffar. skolan. Läs-och skrivlyft åk 1-3 Använder läs- och och 4-6. skrivstrategierna i sin undervisning i alla ämnen. Matematik Deltagande lärare Förbereder sig inför möte. Deltar i de kollegiala lärtillfällena. Genomför uppgifter i sin undervisning. Arbetar med rutiner för matematikutveckling. BFL Deltagande lärare Deltar i konferenser på skolan. Använder nyckelstrategierna i sin undervisning. Har ett tydligt elevinflytande. Utvecklingsenheten Inbjuder till matematikambassadörsträffar. Utvecklingsenheten Arrangerar inspirationskonferenser på Pulsen. Handledarträffar Språkambassadörer Planera för och leda utvecklingskonferenser kring läsning och skrivning tillsammans med lärare. (Christine, Päivi) Matematikambassadörer Planera för och leda utvecklingskonferenser i ämnet matematik för lärare. (Therese, Malin S) BFL-ansvarig Deltar i Pulsenkonferenser. Planera för och leda utvecklingskonferenser för lärare. (Maria) Rektor Skapar tid för konferenser. Stämmer av att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor Skapar tid för konferenser. Stämmer av att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Ser till att rutiner för matematikutveckling används. Rektor Skapar tid för konferenser. Stämmer av att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. IKT Alla pedagoger Använder IKT i sin undervisning. Skriver planering och omdömen i Dexter. Använder Pingpong /blogg i kommunikation med vårdnadshavare. Se & Förstå All personal Deltar aktivt skolans studiecirkel om boken ”Vilse i skolan” av Ross green. Arbetar aktivt med ett inkluderande synsätt och arbetssätt. IKT-pedagog Öster Utbildar i Pingpong och hur man kan använda klassrummet i Pingpong. Även annan fortbildning. Utvecklingsenheten Håller pedgogiska caféer om elever inom NPF. Särskilt stöd och stödinsatser (Tranan) Alla pedagoger EHT Deltar i möten med EHT kring elever i behov av särskilt stöd. Alla pedagoger har en dialog med speciallärare kring de elever som får särskilt stöd eller stödinsatser på Tranan. Alla pedagoger dokumenterar det särskilda stödet i form av åtgärdsprogram och de extra anpassningarna. Engagerar sig i elevärenden som anmäls till EHT. Har ett övergripande ansvar för elevers hälsa och skolsituation. a. IKTansvariga b.IKT-spridare på skolan a. fixar med och administrerar kring Ipads b. IKT-spridare deltar i spridarträffar kring IKT i undervisningen. Planera för och leda utvecklingskonferenser. (Stefan, Matti, Johan) Rektor Specialpedagog, speciallärare, kurator, skolpsykolog Stödjer och stöttar pedagoger med tankar och idéer kring anpassningar inom klassens ram. Planera för och leda studiecirkel på APT:n. Rektor Stämmer av att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Skapar tid för konferenser och studiedagar. Stämmer av att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Avsätter tid för studiecirkeln på APT. Specialpedagoger, speciallärare Planerar för och håller utvecklingskonferenser om särskilt stöd och extra anpassningar. Intensivläsning Ansvarar för screening. Ansvarar för att särskilt stöd, stödinsatser och extra anpassningar ges. Är behjälpliga vid utredningar och utförandet av åtgärdsprogram. Rektor Stämmer av att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Avsätter tid för konferenser. Samråder med berörda och tar beslut kring resursfördelningen. Nätverk fritidshem Alla pedagoger Deltar aktivt i de träffar som anordnas i Öster. Delar med sig av egna erfarenheter och tar del av andras i gruppen. Nätverk F-klass Alla pedagoger Deltar aktivt i de träffar som anordnas i Öster. Delar med sig av egna erfarenheter och tar del av andras i gruppen. OL Anordnar nätverksträffar. För med sig Östers nätverkstänk in i den nya organisationen. OL Anordnar nätverksträffar med särskilt fokus på läsning/lässtrategier. Förbättringsarbete skolbibliotek Alla pedagoger Skolbibliotekarie Delta aktivt i samarbetet Visa utlåningsapparat skola-bibliotek kring för lärare och elever. Pärlbandet och övrigt Delta på skolförbättringsarbete. utvecklingsgruppens möten och vissa andra möten i skolan. Hålla i biblioteksintroduktion för lärare. Starta ett biblioteksråd för elever. Tydliggöra kopplingen pärlbandläroplan för pedagogerna. processledare Planerar nätverksträffar i samråd med OL. (Ito) processledare Planerar nätverksträffar i samråd med OL. (Anette S) EC bibliotek Avsätter tid och stöd för bibliotekarie att planera och genomföra förbättringsområdena. Stämmer av tillsammans med rektor att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor Stämmer av att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Avsätter tid för fritidspedagoger att vara med på nätverksträffarna. Rektor Stämmer av att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Avsätter tid för förskollärare att vara med på nätverksträffarna. Rektor Avsätter tid och stöd för pedagoger och bibliotekarie att samverka. Stämmer av tillsammans med EC bibliotek att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet.