1 (7)
Projektplan
Plug In 2.0
Verkstad 2
Projektansvarig: Johanna Segercrantz
2016-10-20
2 (7)
Inledning
Huvudproblemet i kommunen är att det är en komplex situation kring ungdomar i åldern 15-24 år i
både ett strukturinriktat och individinriktat perspektiv. Skillnader i sysselsättningstillväxt,
arbetslöshet och utbildningsnivåer bedöms vara stora mellan Sydsveriges kommuner enligt den
regionala handlingsplanen. I detta avseende är Burlövs ungdomsarbetslöshet, ungas obehörighet till
gymnasiet och ohälsotal bland de högsta i Skåne, vilket påverkar tillväxt och välfärd på ett negativt
sätt. I Burlövs kommun är andelen ungdomar som saknar behörighet till gymnasieskolan högre än
riksgenomsnittet. Detsamma gäller andelen ungdomar i kommunen som står utanför
arbetsmarknaden. Att underlätta Burlövs ungas etablering i arbetslivet genom ökad
utbildningsnivå, social delaktighet och kunskap om arbetsmarknaden är därför nödvändigt.
Burlövs kommun har ingen egen gymnasieskola men erbjuder studier vid tre av fem
introduktionsprogram. De flesta av våra elever läser vid Språkintroduktion men vi har även elever
som läser vid introduktionsprogrammen Individuellt alternativ eller Preparandutbildning. Elever på
Gymnasieenheten kan av olika anledningar vara i riskzonen för att hamna i ett utanförskap. Många
är nyanlända med varierande skolbakgrund och förmåga att ta till sig det svenska språket. Dessa
elever kan dessutom vara dubbelt utsatta då de eventuellt lider av psykisk ohälsa och/eller
funktionsnedsättningar. De flesta av de nyanlända eleverna är pojkar. På Individuellt alternativ och
Preparandutbildningen går elever som av olika anledningar inte är behöriga till övriga program inom
gymnasieskolan eller vuxenutbildningen. Detta kan bero på bristande motivation,
funktionsnedsättningar, ohälsa, närvaro och grundskolans möjlighet att anpassa för och fånga upp
dessa elever.
Genom arbetet med Plug In 2.0 ser vi goda möjligheter att aktivt arbeta för att minska risken för
våra elever att hamna i utanförskap, både då det gäller arbetsliv och vidare utbildning. Det
övergripande syftet med projektet är att öka deltagarnas skolanknytning. När skolanknytningen
stärks för elever som redan finns i skolan kan detta leda till minskade studieavbrott, högre närvaro,
högre måluppfyllelse samt högre andel elever med gymnasiebehörighet. Via undervisningen kan
även integreringen i det kringliggande samhället stärkas vilket minskar risken för utanförskap
överlag.
Till grund för projektet ligger ett intersektionellt perspektiv där jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering vägs in i planerande och genomförande av samtliga projektverkstäder i Burlövs
kommun. Syfte är att vara medveten om och hur olika typer av stöd erbjuds olika elever och
huruvida detta leder till lika förutsättningar att lyckas i skolan. Det intersektionella perspektivet ska
genomsyra utvecklingen av vår verksamhet både när det gäller organisation, arbetssätt och
bemötande. De horisontella kriterierna ska lyftas och belysas på projektmöten samt ligga till grund
för planeringen av verkstäder inom projektet. Syftet med projektet i Burlövs kommun är att
utveckla metoder och arbetssätt som kan implementeras i verksamheten . Målet är att erbjuda en
individanpassad utbildning som trots olika utgångspunkter ger lika förutsättningar att lyckas i skolan
oavsett föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön, antal år i Sverige, funktionsnedsättning och
psykisk/fysisk ohälsa.
3 (7)
I Burlövs kommun pågår ytterligare ett projekt som finansieras med hjälp av Esf medel som går
under namnet PEAK. PEAK kommer att ha speciellt fokus på ungdomar i åldern 15-24 år som varken
arbetar eller studerar. En viss samverkan kommer att ske i styrgrupp och mellan studie- och
yrkesvägledare i projekten. Skulle nyanlända elever inom vår verksamhet avsluta sina studier vid
introduktionsprogram kan det bli aktuellt för eleven att ta del av insatser inom PEAK. I övrigt är
projekten helt fristående och riktar sig till olika målgrupper.
Målgrupp
Vi ämnar arbeta med målgrupp 3. Målgrupp 3 består av nyanlända unga män och kvinnor, 15-24 år,
med behov av stöd för att uppnå gymnasiebehörighet och i förlängningen gymnasieexamen. Av
dessa finns åldersgruppen 16-20 inom Introduktionsprogrammen medan åldersgruppen 20-24 år
finns inom SFI, Komvux, arbetsförmedlingen eller faller inom ramen för KAA.
Inom ramen för Plug In 2.0 kommer vi att fokusera på åldersgruppen 16-20 år. Aktuella för projektet
är ca 85 nyanlända ungdomar inom Språkintroduktionen och Individuellt alternativ. Med tanke på
dagens situation kring alsylsökande kan ovanstående siffra komma att förändras.
Gruppen nyanlända är heterogen. Detta innebär inte bara skillnader i kön, intressen eller
bakgrunder, utan också individuella förutsättningar och problem. Detta betyder att för varje
ungdom krävs ett individuellt förhållningssätt och ibland flera aktörers stöd. Våra nyanlända elever
har varit olika lång tid i Sverige och har olika lång skolbakgrund med sig, allt från gymnasiestudier till
obefintlig skolgång. Eleverna har också olika möjligheter att integreras i det svenska samhället
eftersom det sociala nätverket och stödet utanför skolan varierar, flertalet elever är t.ex.
ensamkommande flyktingbarn. Målgruppen är även heterogen när det gäller modersmål. Exempel
på modersmål (eller skolspråk) inom Gymnasieenheten är arabiska, italienska, dari, somaliska,
serbiska, albanska, turkiska, polska och kinesiska.
För att vår verksamhet ska kunna tillgodose målgruppens skiftande behov och förutsättningar
behövs en hållbar flexibel organisation, fungerande arbetssätt och en strukturerad samverkan
mellan en mängd aktörer. Som exempel kan nämnas aktörer som studie och yrkesvägledare,
kurator, speciallärare, mentor, undervisande lärare, studiehandledare, vårdnadshavare,
föreningsliv, näringsliv samt externa utbildningsinstanser. Lyckas vi organisera en flexibel
verksamhet med god samverkan kan vi minska risken för studieavbrott och i förlängningen risken
för att målgruppen ska hamna i ett utanförskap.
Mål
Organisation och arbetssätt ska stödja elevernas kunskapsutveckling och lärande.
Väl fungerande samverkan kring elever både internt och externt.
4 (7)
Öka andelen elever som avslutar sina studier vid något av våra introduktionsprogram med
behörighet till vidare studier eller annan aktivitet som ökar möjligheten till anställning.
Öka andelen elever som når betyg i fler ämnen vid Språkintroduktionen.
Projektverkstäder
Till grund för planering och genomförande av projektverkstäderna ligger ett normkritiskt perspektiv
och framgångsfaktorerna; bemötande, individcentrering, samverkan och flexibilitet. Till grund ligger
även våra erfarenheter från tidigare arbete med gruppen nyanlända och en behovsanalys i
arbetslaget. Sedan januari 2016 har Burlövs kommun haft projektet PlugIn 2.0 där arbetet utförs i
tre projektverkstäder; Kartläggning, Individualisering samt Framtidsverkstad. Samtliga
projektverkstäder syftar till att huvudsakligen stärka elevers skolanknytning och motverka
utanförskap samt studieavbrott. Inom ramen för PlugIn 2.0 samverkar åtskilliga kompetenser och
använder sig av olika angreppsätt i våra tre projektverkstäder för att tjäna det avsedda syftet. Under
projekttiden har organisationen på gymnasieenheten förändrats och utvecklats som har försett
elever med bättre förutsättningar för att klara av skolgång. I samband med projektet skapades
rollen som elevcoach för att bl.a. underlätta för att skapa relation till en vuxen på skolan, arbetet
utgör en viktig del av det förebyggande arbetet för att motverka studieavbrott. En sak som förtjänar
att närmare skärskådas är kontakt med gode män/vårdnadshavare och flyktingsboende som har
visat sig vara av stor vikt för att öka elevers bristfälliga närvaro.
Inom ramen för Plug In 2.0 har projektmedarbetaren, tillika elevcoach, börjat samarbeta med
svensklärare för att utvidga möjligheten till utomhusundervisning; i detta sammanhang riktas
särskild fokus mot studiebesök. Efter att ha skärskådat projektets positiva påverkan på elevers
motivation är det motiverat att tillämpa detta i större utsträckning i samtliga klasser. Dessutom har
under projekttiden elevcoachens ansvar utökats genom att få ett visst antal mentorselever vilket
har resulterat i bättre kontakt med elevers vårdnadshavare/gode män och boenden som också kan
motiveras som utvecklingsområde i vår verksamhet.
Projektverkstäderna i Verkstad 2 genomförs parallellt och är en utökning samt komplettering av
tidigare projektverkstäder (se projektplan för Plug In 2.0 Verkstad 1 samt ovan). I varje
projektverkstad är bemötandet av eleven och samverkan de viktigaste framgångsfaktorerna.
Samtliga verkstäder har som syfte att höja kvaliteten på vår verksamhet för nyanlända elever.
Inom ramen för Plug In 2.0 vill vi fokusera på följande insatser:
Samverkan
Samverkan kring nyanlända elever är självklart oerhört viktig. Vi har under det senaste året
erfarit hur tids- och energikrävande denna samverkan kan vara. För att höja kvaliteten på vår
verksamhet när det gäller samverkan vill vi utveckla arbetet med mentorer i skolan. I
dagsläget är undervisande lärare även mentorer för ca 12 elever vardera. De upplever att de
har svårt att tillgodose de behov av samverkan som finns inom ramen för sin arbetstid. I
denna verkstad vill vi därför låta en projektmedarbetare ta ansvar för mentorsrollen. Denna
5 (7)
kommer att vara mentor för ca 46 elever. I mentorsuppdraget ingår då att följa elevens
närvaro och kunskapsutveckling, mående och integrationsprocess. Detta ställer krav på
samverkan med en mängd aktörer som; lärare, kurator, studie-och yrkesvägledare,
elevcoach, vårdnadshavare, boendepersonal, socialsekreterare mfl. För lärarna kommer
projektet innebära mer tid för att planera och genomföra kvalitativ undervisning men också
ställa krav på god samverkan med sina elevers mentor.
Framtidsverkstad
Framtidsverkstaden är ett forum där integration i det svenska samhället, gruppvägledning,
förebyggande elevhälsoarbete samt motivation kopplas till individen och undervisningen.
Framtidsverkstaden är schemalagd varje vecka och leds av studie- och yrkesvägledare,
kurator och elevcoach (projektmedarbetare). Kurator är ansvarig för det förebyggande
elevhälsoarbetet, studie- och yrkesvägledaren ansvarar för gruppvägledning och
elevcoachen ansvarar för integration. I verkstad 1 har tre klasser Framtidsverkstad en lektion
i veckan. Den fjärde klassen som består av elever med låg utbildningsbakgrund har
Framtidsverkstad en heldag i veckan. Då genomförs intresseväckande aktiviteter i form av
studiebesök, möten med yrkesförebilder och projektarbeten med fokus på vidare studier
som samordnas av projektmedarbetare och en lärare. Detta har fallit väldigt väl ut hos
eleverna som känner ökad motivation inför skolarbetet och markant ökar sin kunskap om
det svenska samhället. I samband med Verkstad 2 ska den befintliga Framtidsverkstaden i
ytterligare någon klass utökas på detta sätt.
Syfte med de nya projektverkstäderna är framför allt att förbättra och utveckla kontakter med gode
män, boendepersonal, socialförvaltning samt även föreningslivet och andra instanser i kommunen
med tonvikt på att stärka elevens skolanknytning och motverka studieavbrott. I samband med den
nya projektverkstaden ser vi möjligheter att förbättra kontakter med HVB-hem, gode män och
elever, syftet är även att öka närvaro genom motiverande samtal och tätare kontakter med samtliga
aktörer som kan påverka elevens skolgång.
Metodbeskrivning
Metoden för samtliga verkstäder baseras på framgångsfaktorerna bemötande och flexibilitet.
Innehåll, arbetssätt och omfattning ska anpassas till elevers individuella behov vilket ställer krav på
hög flexibilitet och samverkan mellan projektets personal samt vårdnadshavare och personal inom
socialtjänsten. Inom målgruppen finns många skillnader i bakgrund, förutsättningar, behov, mående
och intressen. Gemensamt för målgruppen är ett annat modersmål än svenska vilket kommer att
påverka metoden för projektet. Till exempel kan delar av verkstäderna inte genomföras utan tolk
och/eller studiehandledare. Metoden kommer också påverkas av att pojkar är överreprensenterade
i målgruppen. Av 85 nyanlända elever är idag endast fem flickor. Innehåll och arbetssätt i
verkstäderna kommer behöva anpassas så att även flickornas intressen och behov tillgodoses. Ett
6 (7)
sätt att hämta in och ta tillvara elevernas önskemål kommer att vara att involvera Elevrådet
kontinuerligt i projektet. På så sätt kan vi under projekttiden samla in eleveras synpunkter på
verkstäderna och de kan få komma med förslag och önskemål. Att låta boendepersonal och
socialtjänst lämna sin syn på vår samverkan och verksamhet kan vara ett annat sätt.
En projektmedarbetare anställs för projektet. Arbetet kommer att utföras i team med övrig
personal inom såväl lärarlag som elevhälsa. Elevhälsoteamet har veckovisa kontinuerliga
avstämningar kring elevers skolprestationer, närvaro, hälsa och mående. Projektmedarbetaren
kommer att bli en del av teamet. Hela arbetslaget träffas minst en gång i veckan.
Projektmedarbetaren kommer att vara med vid dessa möten och därutöver ha särskilda
avstämningar med berörda lärare. Att lyfta mentorskapet från lärare ser vi som ett pragmatiskt sätt
att höja kvalitén i både undervisning och mentorskapet, att anställa en projektmedarbetare som
arbetar med dessa frågor är således motiverat.
Genomförande
Plug In 2.0 Verkstad 2 kommer att genomföras under perioden 30 oktober 2016 – 30 juni 2017och
är en utökning av verkstad 1 inom samma målgrupp.
För att kunna genomföra projektverkstäderna har rekryteringen av en projektmedarbetare med
erfarenhet av arbete med nyanlända elever, kompetens inom coaching, erfarenhet inom integrering
i det svenska samhället samt erfarenhet av projektledning påbörjats.
Plug In finansiering
Projektledare/medarbetare
Projektledare
100 %
10 %
Burlövs kommun medfinansierar projektet genom att involvera befintlig personal i olika verkstäder.
Samtliga lärare kommer i omgångar involveras när det gäller samverkan med den blivande
projektmedarbetarens roll som mentor. Speciallärare, studie-och yrkesvägledare och kurator har en
central roll i elevhälsoteamet och är viktiga aktörer när det gäller samverkan med vårdnadshavare,
boenden och socialtjänst. Studie- och yrkesvägledare och kurator har även en central roll i
Framtidsverkstaden tillsammans med projektmedarbetaren i verkstad 1 men även lärare kommer i
omgångar att involveras i Framtidsverkstaden. För att skapa en flexibel organisation som möjliggör
arbetet i projektverkstäderna tar skolledare del i projektet. Skolledare kommer även ansvara för
projektet genom att t.ex. leda projektmöten, utveckla projektverkstäder och ansvara för koll och
uppföljning samt ta del av kompetensutveckling inom Plug In 2.0.
Medfinansiering
Skolledare
25 %
7 (7)
Studie- och yrkesvägledare
30 %
Skolsekreterare/Ekonom
20 %
Lärare
25 %
Lärare/speciallärare
20 %
Samtliga medarbetare i projektet behöver känna till och samverka kring elevers olika behov och
förutsättningar. Vi behöver också se flerspråkighet och mångfald som en tillgång och ha ett
normkritiskt förhållningssätt till vår verksamhet samt arbeta utifrån skolans samlade uppdrag om
kunskaper och värden. I mötet med nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska
behöver vi ha höga förväntningar på deras förmåga att utvecklas så långt som möjligt mot
utbildningens mål samt på deras förmåga att integreras i det svenska samhället och deras
möjligheter till högre utbildning och arbete.
Koll och uppföljning
Uppföljningen ska dels ge svar på om projektet når sitt syfte och sin målsättning. Dels vilka metoder
som är framgångsrika i arbetet med deltagarna och hur samverkan mellan olika medarbetare
fungerar. Uppföljningar ska även svara på hur projektet förhåller sig till de horisontella kriterierna.
Plug In 2.0 Verkstad 2 förankras och följs upp kontinuerligt på förvaltningsnivå genom veckovisa
möten i kommunens rektorsgrupp. Samtliga ledningsgrupper i kommunen kommer att följa
projektet då mentorskapet för nyanlända elever kan komma att lyftas från fler lärare i kommunen
för att öka kvalitet, samverkan och skolanknytning. Spridning om Plug In 2.0 projektet kommer även
att ske vid styrgruppsmöten för Peak-projektet. På verksamhetsnivå sker koll och uppföljning både
genom regelbundna projektmöten dels genom regelbundna avstämningar med undervisande lärare.
Spridning om projektets effekter och medarbetarnas lärdomar sker via skolans ledningsgrupp samt
via kommunens verktyg för dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet, Kvalitetskorten.
Via Kvalitetskorten sker även spridning till kommunen i stort inklusive politiker. Projektledaren är
ansvarig för att löpande koll och uppföljning av projektet görs och dokumenteras i Kvalitetskorten
samt enligt riktlinjerna för Plug In 2.0.
