Institutionen för samhällsvetenskap

Dnr:
Institutionen för samhällsvetenskap
KURSPLAN
Kulturer och pedagogiska möten
Cultures and pedagogic meetings
Kurskod
GAP520
Beslutsdatum
Undervisningsspråk
Svenska
Ämne
Allmänt utbildningsområde 2
Poängtal
20
ECTS poäng
30
Nivå
21-40
Gäller från
Inplacering i utbildnings- Kursen ingår i lärarutbildningsprogrammet
systemet
Förkunskaper
För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till
programmet för lärarutbildning, har genomfört och i huvudsak
blivit godkänd på kursen GAP810, Allmänt
utbildningsområde I, samt att den studerande skall ha
genomfört och i huvudsak blivit godkänd på inriktningsstudier
omfattande 40 poäng. VFU-poäng från tidigare kurser skall
vara godkända.
1 (8)
Syfte
Syftet med kursen är att de studerande skall fortsätta att
utveckla sin lärarprofession, och därvid fördjupa ett
flervetenskapligt förhållningssätt till frågor om kunskap och
lärande. I kursen skall de studerande utveckla kunskap om
betydelsen av relationen individ-grupp-samhälle för barns,
ungdomars och vuxna studerandes utveckling, lärande och
socialisation. I kursen behandlas lärande i ett vidare
sammanhang. Det gäller både det lärande som sker inom och
utanför institutionella miljöer såsom förskola/skola. Kunskap
om barns, ungas och vuxnas livsvillkor i samhället skall
utvecklas för att skapa förutsättningar för pedagogiska möten
med alla barn och elever. Här aktualiseras specialpedagogiska
frågeställningar. En väsentlig utgångspunkt i detta
sammanhang är hur en skola för alla ska kunna realiseras.
Studenten ska aktivt kunna ta ställning till frågor som rör
demokrati, värdegrund, kunskapssyn
och människosyn. Insikten om samspelets betydelse i mötet
med barn, elever och föräldragrupper ska fördjupas genom
kursen.
Efter avslutad kurs skall den studerande:
- ha kunskaper om socialisationsprocessen som livslång
process (inklusive yrkessocialisation) och vilka
konsekvenser den får för den egna yrkesrollen
- ha kunskaper om olika perspektiv på lärande med
särskild betoning på det sociokulturella perspektivet
- ha förståelse för betydelsen av kategorier som klass,
genus och etnicitet för det pedagogiska mötet
- ha insikt i familjers, barns och elevers olika livsvillkor
- ha kunskaper om mediesamhället och mediers roll för
socialisation och identitetskonstruktion
- ha förståelse för hur medier och estetiska uttrycksformer
kan användas som pedagogiska verktyg
- ha kunskaper om olika definitioner av kultur, samt
kulturmötens betydelse för utveckling och lärande
- ha utvecklat sin erfarenhet av att samtala med
barn/elever, enskilt och i grupp
- ha vidareutvecklat ett vetenskapligt förhållningssätt med
kritisk granskning och reflektion som grund för det
livslånga lärandet i yrket
- ha förståelse för ett specialpedagogiskt synsätt utifrån
gällande styrdokument
- vara orienterad om det specialpedagogiska
kunskapsområdet, med särskild betoning på
lärandeproblem, läs- och skrivsvårigheter samt
psykosocial problematik
2 (8)
Innehåll
Delkurs 1. Villkor för pedagogiska möten - identitet och meningsskapande, 5 poäng
Villkor och förutsättningar för pedagogiska möten är det
övergripande temat för kursen som helhet. I denna delkurs
betonas individens utveckling som social varelse samt
betydelsen av tillhörighet i grupper och betydelsen av
meningsskapande sammanhang som sätts i relation till en
pedagogisk praktik. Olika syn på kunskap och lärande
introduceras med betoning på ett sociokulturellt
lärandeperspektiv.
Kursen behandlar följande:
- lärande och socialisation som livslång process
- lärares egen yrkessocialisation
- socialisation, identitet och medier samt medier som
pedagogiskt verktyg
- identitetssökande och identitetskonstruktion, samt barn
och elevers behov av meningsskapande sammanhang
- pedagogisk praktik som en relation mellan individ och
samhälle och hur denna relation kan påverka behovet av
specialpedagogik
- kritisk reflektion avseende styrdokument och lärares
yrkesidentitet
- grupprocessen och gruppens betydelse för lärande
3 (8)
Delkurs 2, Pedagogiska möten och specialpedagogik, 5 poäng
Många insikter och färdigheter förvärvas i informella
pedagogiska praktiker. I de sammanhang där en förändring av
tankemönster och handling sker är interaktionen mellan
människor avgörande. I denna delkurs betonas således
samspelets betydelse för pedagogiska möten mellan lärare och
barn, elever samt föräldrar, likaså betonas alla barns och
elevers möjlighet att lära samt deras rätt till att ingå i en social
gemenskap. Vidare fokuserar delkursen frågor och dilemman
kring en skola för alla vilket utgör en väsentlig utgångspunkt
för det specialpedagogiska kunskapsområdet.
Kursen behandlar följande:
- psykosocial problematik som konflikthantering och
mobbning
- styrdokument med avseende på specialpedagogiska
frågeställningar
- läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivsvårigheter
- utformning och utvärdering av åtgärdsprogram
- utvecklingssamtal
Delkurs 3. Livsvillkor, samhälle och allas lärande, 5 poäng
De mönster som finns i det omgivande samhället har betydelse
för pedagogiska möten. I denna delkurs intar skolan som
institution en viktig roll, då den speglar och reproducerar
väsentliga förhållanden i samhället. Denna relation, skola –
samhälle analyseras avseende framförallt
reproduktionsmönster varvid etablerade redskap för
kategorisering och klassificering (klass, genus och etnicitet)
intar en central plats. Frågor om villkor för allas lärande sätts i
fokus, bl a genom olika pedagogiska inriktningars arbetssätt
och estetiska uttrycksformers betydelse för lärande.
Kursen behandlar följande:
- betydelsen av klass, genus och etnicitet för lärande och
socialisation
- förändring och reproduktion av livsvillkor utifrån genus,
etnicitet och klass och hur dessa kan relateras till
specialpedagogiska perspektiv
- förändring och reproduktion av familjemönster
- social snedrekrytering
- reformpedagogiska traditioner, samt nyare pedagogiska
idériktningars relation till samhället
- estetiska processers betydelse för barns/elevers lärande
samt den egna kulturella positionens betydelse för en
pedagogisk praktik
- olika perspektiv på kultur
I delkursen ingår 1 poäng verksamhetsförlagd utbildning där
det studeras hur delkursens innehåll kommer till uttryck i
förskolans/skolans verksamhet genom studentens aktiva
deltagande i VFU-platsens verksamhet i stort. Detta sker bl a
genom intervjuer/samtal med barn och elever.
Intervjuerna/samtalen är dels en övning i att samtala med barn
kring deras vardag och dels en del av fältstudien.
4 (8)
Delkurs 4. Fältarbete, 5 poäng
För en blivande lärare är det viktigt att ha inblick i och
förståelse för barns och elevers livsvillkor för att kunna arbeta
professionellt och skapa förutsättningar för pedagogiska
möten. I denna delkurs genomför studenterna ett fältarbete om
barns och elevers vardag. Fältarbetet ger möjlighet till att
distansera sig och reflektera över den pedagogiska
verksamheten – en grund för att utvecklas till reflekterande
praktiker.
Med utgångspunkt i konkreta problem och utifrån teoretisk
kunskap skapar studenterna en problemformulering som berör
ett för skolan relevant område. Fältarbetet kan innefatta såväl
sociologiska, medievetenskapliga, pedagogiska som
specialpedagogiska frågeställningar. Fältarbetet presenteras i
form av delrapporteringar och en avslutande rapport. Arbetet
kommer att ha ett kvalitativt fokus och innefatta
empiriinsamling i form av intervjuer som genomförs under
VFU-perioden.
Kursen behandlar följande:
- vetenskapligt förhållningssätt och problemformuleringar
- kvalitativa metoder med intervjuteknik i fokus
- rapportskrivning
- förhållandet mellan teori och praktik och framförallt
förhållandet mellan vetenskaplig och professionell
kunskap i syfte att studenterna skall utveckla ett
förhållningssätt som gör dem till reflekterande praktiker
Undervisningsformer
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, fältarbete
med ett problemorienterat förhållningssätt, skriftlig och
muntlig kommunikation som grund för reflektion och lärande
samt verksamhetsförlagd utbildning. Diskussioner och
uppgifter görs även via en nätbaserad utbildningsplattform
under kursens gång.
Omfattningen av obligatoriska moment framgår av schemat.
Läromedel
Författare/red.
Ahrne, Göran; Roman,
Christine & Franzén, Mats
Titel, förlag och utgivningsår
Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av
Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet.
Göteborg: Korpen. (2003)
(kap. 1-4, ca. 200 s.)
Andersson, Lars Gustav m fl. Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur. (1999)
Andersson, Lena
Var det bra så? Stockholm: Natur och kultur. (2004)
Bryman, Alan
Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
ekonomi (2002)
de Swaan, Abram
Mänskliga samhällen. Lund: Arkiv förlag. (2003)
Dysthe, Olga
Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och
samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur. (1996)
Eriksson, Björn m fl.
Skolan – en arena för mobbning. Stockholm:
Skolverket/Liber. (2002)
Kan nås via internet (www.skolverket.se)
Sidor
350
204
175
502
175
264
146
5 (8)
Läromedel
Författare/red.
Forsell, Anna (red.)
Titel, förlag och utgivningsår
Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. (2005)
(kap. 4-7, 76 s.)
Ingick även i AUO I - Svedberg, L & Zaar, M (red) i
tidigare upplaga.
Gripsrud, Jostein
Mediekultur och mediesamhälle. Göteborg:
Daidalos. (2002)
(kap. 1-3, 119 s.)
Gustafsson, Birgitta &
Idag ska vi på teater. Det kan förändra ditt liv. Om
Fritzén, Lena
barnteater som meningsskapande i skolan.
Pedagogisk kommunikation 2004:3.
Växjö: Institutionen för pedagogik, Växjö
universitet. (2004) (Kommer att säljas av
kursledningen.)
HSFR (HumanistiskForskningsetiska principer inom humanistisksamhälls-vetenskapliga
samhällsvetenskaplig forskning (2002) Kan nås via
forskningsrådet)
internet (www.vr.se)
Hwang, Philip & Nilsson,
Utvecklingspsykologi: från foster till vuxen.
Björn
Stockholm: Natur och kultur. (2003) (Tre valbara
kapitel utifrån inriktning, ca. 100 s.) Ingick även i
AUO I.
Illeris, Knud
Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx:
Lund: Studentlitteratur. (2001)
Jacobson, Christer m fl.
LUK´s bok. Dyslexi och läsutveckling. Växjö: Inst.
för pedagogik (2005)
Jenner, Håkan
Motivation och motivationsarbete i skola och
behandling. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling/Liber distr. (2004) (kap.1-2, 21 s.)
Kan nås via internet (www.skolutveckling.se)
Myndigheten för skolutveck- Olikas lika värde: om arbetet mot mobbning och
ling
kränkande behandling. Stockholm: Liber
Distribution. (2003)
Kan nås via internet (www.skolutveckling.se)
Månsson, Per
Båten i parken. Stockholm: Prisma. (2000)
Nilsson, Björn
Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur (2005)
Persson, Bengt
Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap.
Stockholm: Liber. (2001)
Skolverket
Allmänna råd och kommentarer för arbetet mot alla
former av kränkande behandling. Stockholm. Fritzes
(2004)
Kan nås via internet (www.skolverket.se)
Skolverket
Att arbeta med särskilt stöd – några perspektiv.
Stockholm: Liber Distribution. (2002)
Kan nås via internet (www.skolverket.se)
SOU 1999:63
Att lära och leda. Det nya läraruppdraget. (kap. 3, 24 s).
Regeringskansliet, SOU. (1999).
Kan nås via internet (www.regeringen.se)
Statens institut för
Individuell planering för förskolebarnet. (2000)
handikappfrågor i skolan
(SIH)
Statens institut för
Individuell planering i skolan för eleven. (2000)
handikappfrågor i skolan
Sidor
350
409
105
13
295
228
101
21
100
155
184
160
23
127
475
35
40
6 (8)
Läromedel
Författare/red.
(SIH)
Svaleryd, Kajsa
Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet
Titel, förlag och utgivningsår
Sidor
Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för
143
arbete med barn och unga. Stockholm: Liber. (2003)
Läroplan för förskolan (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes 16
(1999)
Kan nås via internet (www.skolverket.se)
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskolan och fritidshemmet (Lpo94). Stockholm:
Fritzes (1999)
19
Kan nås via internet (www.skolverket.se)
Utbildningsdepartementet
Wellros, Seija
Läroplan för den frivilliga skolan (Lpf94). Fritzes
(1995)
Kan nås via internet (www.skolverket.se)
Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.
(1998)
19
180
Kompendium
(Kommer att säljas av kursledningen.)
Specialtryck av Invandrare och minoriteter.
(Kommer att säljas av kursledningen.)
Litteratur till fältstudien väljs i samråd med
handledare.
Examinationsformer
Examinationen kan ske i form av aktivt deltagande seminarier,
skriftlig och/eller muntlig tentamen, skriftliga och/eller
muntliga redovisningar och paper. För de som ej blivit
godkända vid ett första examinationstillfälle ges möjlighet till
förnyad prövning.
Förmågan att omsätta kunskaper i adekvat handling i
förhållande till elever och skolans uppdrag prövas särskilt i
anslutning till de verksamhetsförlagda momenten.
Efterlevnaden av de etiska reglerna följs upp och bedöms.
Lärarstudentens professionella förhållningssätt examineras
efter samråd med lärarutbildare i verksamheten. Förmågan att
omsätta kunskaper i adekvat handling prövas. Efterlevnaden
av de etiska reglerna följs upp och bedöms.
Betygssättning
Vid betygsättningen används något av betygen väl godkänd,
godkänd eller underkänd.
Överlappning
Kursbevis
7 (8)
Övrigt
Tre poäng av kursen utgörs av verksamhetsförlagd utbildning.
För de studerande som ej godkänts vid ordinarie VFU ges
endast möjlighet till ytterligare en förnyad prövning.
Efter avslutad kurs erhåller den studerande kursbevis efter
begäran hos institutionssekreteraren. Programstuderande
erhåller studiemeritförteckning över samtliga avslutade kurser
och delkurser.
8 (8)