Ångestsyndrom - UU Studentportalen

 Ångestsyndrom Adriana Ramirez [email protected] Vilka drabbas? •  Cirka var tredje kvinna och var femte man kommer någon gång i livet a? drabbas av e? ångestsyndrom •  Insjuknandet sker oBa i unga år •  Tillståndet kan medföra stort lidande •  60-­‐70 % av alla paKenter med ångest och depression handläggs inom primärvården Ångestsyndrom enligt DSM-­‐IV LivsKds-­‐ prevalens (%) Debut ålder median Paniksyndrom Agorafobi Social fobi 4.5 1.4 12.1 24 20 13 Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom 1.6 5.7 19 31 Pos?raumaKskt stressyndrom 6.8 23 Specifik fobi SeparaKonsångest Någon ångeststörning 12.5 5.2 28.8 7 7 11 Kessler et al 2005
Ångest ü  kan ibland uppkomma vid psykosociala påfrestningar och livshändelser ü  kan förekomma utan påvisbar anledning ü  kan förekomma som e? resultat av somaKsk sjukdom ü  kan kommuniceras t ex genom en beskrivning av kroppsliga symptom ü  kan u;ryckas på olika sä; (olika kulturella referensramar och utbildningsbakgrund) Ångest ü Ångest är en grupp ospecifika, obehagliga symptom (känsla av inre spänning, oro, osäkerhet) som liknar upplevelserna och reakKonerna på skräck och fruktan ü Ångest är en raKonell reakKon på irraKonella tankar som bygger på falska föreställningar och felakKga slutsatser Ångestsyndrom ü Ångestsyndrom är en grupp psykiska störningar, som har ångest som huvudorsak eller huvudsymtom Ångestsyndrom ü Det är e? folkhälsoproblem ü Det leder Kll stort lidande hos paKenter och anhöriga ü Det leder Kll nedsa? funkKon både i yrkeslivet och i privatlivet Ångestsyndrom ü Inledning i syndrom baseras på observaKoner a? vissa Kllstånd karakteriseras av en grupp av symtom och inte på kunskap om bakomliggande mekanismer ü Det finns inte heller några kända biologiska markörer som kan användas för a? ställa diagnosen Könsskillnader ü Prepubertala barn -­‐ ingen skillnad ü EBer puberteten -­‐ 2-­‐3 ggr fler kvinnor ü Oklar genes ü Kvinnor söker vård ü Män självmedicinerar Anamnes vid ångestsyndrom Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Kontaktorsak Aktuell sjukdomshistoria Tidigare sjukdomshistoria Utvecklingsanamnes Livshändelser/trauma Hereditet Socialanamnes Sysselsä>ning Missbruk Beteende (Cdigare/aktuellt) LivssCl och vanor Resurser Aktuell behandling Kroppslig sjukdom (Cdigare/aktuellt) Överkänslighet Vilka kroppsliga Kllstånd skall uteslutas? • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
hypoglykemi giBstruma ämnesomsä?ningsrubbningar vissa neurologiska sjukdomar vissa hjärtsjukdomar/lungsjukdomar drogpåverkan (koffeinförgiBning, alkohol, amfetamin, kokain) absKnens vid drogmissbruk, vissa typer av mediciner bieffekter vid utsä?ning av en del typer av mediciner DiagnosKska hjälpmedel •  Screeninginstrument: •  Frågeförmulär •  DiagnosKska intervjuer: •  MINI •  Symtomska?ningsskalor: •  HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale) Farmakologisk behandling • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
SSRI Citalopram Escitalopram Sertralin FluoxeKn Fluoxamin ParoxeKn SNRI Venlafaxin DuloxeKn • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Alfa2 – antagonister Mirtazapin Mianserin TCA Amitriptylin Klomipramin MAO-­‐hämmare Moklobemid Andra: Bupropion Farmakologisk behandling •  Ångestdämpande •  (2-­‐4 veckor vid insä>ning av SSRI behandling) •  AnKhistaminer •  Atarax •  Lergigan •  Bensodiazepiner •  Oxascand •  Beta-­‐receptor blockerande medel •  Atenolol •  Buspiron •  NeurolepKka •  Alimemazin •  AnKepilepKka •  Pregabalin Hur gör man? • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Börja med en låg dos Informera paKenten om den förväntade effekten Informera paKenten om biverkningar Uppföljning EBer några dagar Kll en vecka bör telefon-­‐ uppföljning ske EBer 2–4 veckor börjar ångestbesvären minska och e? återbesök är lämpligt EBer 3 månader ska full effekt av behandlingen ses. Om så inte är fallet, ändra dosen eller byt preparat och/eller konsultera psykiater BehandlingsKdens längd OBast långa behandlingsKder (år) Avslutande av behandlingen Sänk dosen gradvis för a? undvika utsä?ningssymtom PsykoterapeuKsk behandling •  KogniKv beteendeterapi (KBT) – är en terapiform som fokuserar på paKentens tankar, känsloreakKoner och handlingsmönster •  Målinriktat arbetssä? •  Samarbete mellan terapeut och paKent, akKv terapeut och paKent •  Strukturerade sessioner •  HemuppgiBer •  Kormdsterapi Vanliga metoder inom KBT •  KBT – inriktade psykoterapeuKska metoder fokuserar primärt på a? direkt angripa dysfunkKonellt beteende och tänkande och därigenom även åstadkomma emoKonell förändring •  PsykoedukaKon •  Verbal (kogniKv) bearbetning av kogniKoner •  Exponering och beteendeexperiment •  Självhjälp •  BeteendeakKvering/akKvitetsinplanering •  Avslappningsövningar och medveten närvaro – e? accepterande förhållningssä? •  Social färdighetsträning Beteendeanalys vid KBT terapi •  LivssituaKon •  Problembeskrivning •  Problemanalys i beteende termer: val av problemområde (översko? och undersko? av beteendemässigt, fysiologiskt, känslomässigt och kogniKvt) •  FunkKonell analys •  Predisponerande och utlösande faktorer •  Behandlingsmål •  Prognos för behandlingen Andra typer av behandlingsinsatser vid ångestsyndrom •  InformaKon Kll paKenten och anhöriga om Kllståndet (muntlig och skriBlig) •  SjukgymnasKk med progressiv avslappning •  Massage •  Fysisk träning Panika?ack? •  En avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag där minst 4 av ovan nämnda symptom utvecklas hasKgt och når kulmen inom 10 min •  Hur kan en panika?ack y?rar sig? Utlösande s+muli
Upplevt hot F e l t o l k n i n g
Tolkningsfällan Kroppssymtom O r o/ å n g e s t Paniksyndroms kriterier: ü Återkommande oväntade panika?acker ü Minst e? av följande: ü oro för betydelsen eller följderna av a?acken (minsta kontrollen, få en hjärta?ack, bli tokig) ü ihållande ängsla för a? få y?erligare a?acker ü en betydande beteendeförändring med anledning av a?ackerna Agorafobi ü Agorafobi -­‐ torgskräck -­‐ångest för öppna platser och i vidare mening oro a? ta sig utanför hemmet ü SituaKonerna undviks eller uthärdas med intensiv obehag/rädsla för a? panika?ack eller panikkänslorna skall uppträda alt uthärdas om någon följer med KBT vid paniksyndrom ü Innebär a? genom a? man utsä?er sig (exponerar) gradvis och m.h.a. regelbundet exponering (träning) kommer rädsla a? försvinna Katastrofala feltolkningar av vissa normalt förekommande kroppsliga eller mentala sensa+oner Försöker sko>a bilen ren från snö Utlösande sKmuli (inre eller y>re) Noterar lä> yrsel Jag kommer a> kollapsa och dö Jag kan aldrig klara mig själv Upplevt hot Det är något fel. Jag får nog en panika>ack Katastrofal tolkning Oro/ångest Kroppsliga symtom Social fobi-­‐ var i hjärnan? •  Personen med social fobi uppvisade en relaKvt förhöjd nervakKvitet i Knningsloben inklusive de djupare liggande strukturerna amygdala och hippocampus -­‐ kroppens alarmsystem •  Dessutom hade de en sänkt akKvitet i den främre delen av hjärnan-­‐ orbitofrontala hjärnbarken -­‐ som bl.a. är vikKg vid emoKonell reglering •  En teori är a? de?a hjärnområde normalt hämmar akKviteten i amygdala ungerfär som bromssystem på en bil •  Risken a? utveckla social fobi är 2-­‐3 ggr större om ens mamma eller pappa har en överdriven social oro, är det inlärt eller ärBligt? Maria Tillfors, 2001
Social fobi •  En oproporKonerlig/u?alad rädsla för a? dra på sig uppmärksamhet, bli bedömd och avvisad i olika sociala situaKoner •  Rädsla a? reagera på e? sä? som blir generande eller förödmjukande (målKder, fester, sammankonster och arbetspauser) •  Man är rädd a? rodna, stamma, darra eller på annat sä? göra bort sig Vilka sociala situaKoner? • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Tala inför publik Prata med auktoritetspersoner (chefer, lärare, läkare) Prata i telefon Bli iak?agen när man gör något Äta bland andra människor Skriva bland andra människor Skriva prov, tentor Kontakter med motsa?a könet Social fobi •  De?a leder Kll en överdriven uppmärksamhet på det egna beteende och e? undvikande beteende som kraBigt begränsar möjligheterna a? fungera, både i yrkesliv och i samband med andra sociala akKviteter KBT vid social fobi •  KBT vid social fobi innebär a? man med hjälp av terapi lär sig en mer realisKsk syn på egen upplevelse av andra människors beteenden och reakKoner i sociala situaKoner Den sociala fobin karaktäriseras av rädsla, undvikande beteende och säkerhetsbeteende Sociala situaKoner A> tala inför grupp A> äta med sällskap Tankar ”Jag kommer at skaka och stamma” ”Jag kommer a> se nervös ut” ”Jag ser löjlig och svag ut” (Nega+va automa+ska tankar) Inre bild/självfokus Där si>er en spänd och osäker tjej Säkerhetsbeteende Väljer bord i skymundan Håller glaset med både händerna Kedjeröker Äter kraWigt framåtlutat Upprepar tyst ”var normal” Dricker en massa öl Ångestsymtom Tvångssyndrom •  OCD -­‐ obsessive compulsive disorder •  Tvångsyndrom är resultatet när normala kontrollbehovet urartar med tvångstankar o/e tvångshandlingar som resultat Hur frågar? •  Tycker du a? du tvä?ar dig onödigt mycket? •  Tycker du a? du måste kontrollera t. ex. dörrar, kranar, lås onödigt mycket? •  Har du påträngande, obehagliga tankar som är svåra a? slå bort? Tvångstankar •  Återkommande och ihållande tankar, impulser eller fantasier som under en period upplevts som påträngande och meningslösa och som ger u?alad ångest och lidande Tvångstankar •  Andra tvångstankar handlar om behov av symmetri, kontrollbehov eller a? det ska kännas precis rä? när man uoör vardagliga ruKner Tvångshandlingar Upprepade handlingar: •  a? tvä?a sig oBa pga smi?skräck •  a? ställa i ordning och samla •  a? bedja •  a? räkna •  a? upprepa något i det tysta som personer känner sig tvingad a? uoöra Kllföljd av någon tvångstanke, eller i enlighet med regler som strikt måste följas SyBe med tvångshandlingar? •  SyBe är a? förhindra eller reducera lidande eller förhindra a? någon fruktad händelse eller situaKon inträffar •  Tvångshandlingar kräver lång Kd, mer är en Kmme/dag och kan bli e? hinder i vardagen och paKenterna upplever oBa handlingarna som överdrivna Tvångssyndrom •  Den som lider av sjukdomen vet a? tankarna är orimliga och tvångshandlingar är onödiga eller överdrivna, men kan ändå ej behärska dem •  När tvånget upptar en betydande del i ens Kd och inkräktar på socialt och yrkesmässigt fungerande betraktar man det som en sjukdom •  Den drabbade försöker a? dämpa ångest genom a? uoöra tvångshandlingar Diffdiagnoser • 
• 
• 
• 
• 
Schizofreni Egentlig depression Toure?es syndrom Aspergers syndrom Tvångsmässig personlighetsstörning KBT vid OCD •  Inriktas på a? ”träna bort” symtomen med ERP •  ERP -­‐ exponering med responsprevenKon -­‐ a? utsä?a sig för något man är rädd för utan a? göra några ritualer/säkerhetsbeteende och habituering •  Habituering -­‐ a? upprepa ERP kombinerat med a? stanna kvar i situaKonen Klls ångesten sjunkit undan Tvångsimpuls Utlösande situaKon A> behöva ta i dörrhandtag Tvångstanke Dörrhandtaget kan vara smutsig Skyddar handen med ärmen eller väntar Clls det kommer någon annan och öppnar eller öppnar dörren med foten Ritual Dörren måste öppnas av en yngre man för a> jag däreWer skall kunna öppna dörren med skon KatastroQanke Jag blir HIV – smi>ad om jag vidrör handtaget Lindring (Cllfällig) E; typiskt fall av tvångstankar och tvångshandlingar Generaliserat ångestsyndrom •  GAD (generalized anxiety disorder) •  Karakteriseras av överdriven rädsla och oro inför a? antal olika händelser eller akKviteter flertalet dagar under minst 6 månader samt svårigheter a? kontrollera oro •  Ej a?ackvis LivsKdsrisk för samsjuklighet mellan GAD och andra psykiska störningar • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Någon psykisk störning Egentlig depression Dystymi Alkoholism Fobi Drogmissbruk/beroende
Paniksyndrom 90% 62% 40% 38% 35% 38% 24% Wittchen 94
KBT vid GAD •  KBT vid GAD innebär a? man lär paKenten a? inse det irraKonella i ånges?änkandet, a? inte se faror i allt och a? lära sig ”mo?ankar” Trigger Den utlösande faktorn Kll din oro – skall betala räkningar Oro Oro i det du tror a? oro hjälper a? kunna handskas med problem – tänkt om inte pengarna räcker Oro Sedan tänker du a?: det är inte normalt a? vara så orolig som jag är En oro över oron -­‐ vad dum jag är som tror a? pengarna inte räcker Beteende Rastlöshet Lä> u>rö>barhet KoncentraConssvårigheter Irritabilitet Muskelspänningar Sömnstörningar ORO Tankekontroll Förväntansoro EmoKon Agorafobi Social fobi Tvångsmässiga farhågor Sek Depression Pos?raumaKskt stressyndrom (PTSD) •  PaKenten måste ha exponerats för en belastande händelse eller situaKon (endera kort-­‐ eller långvarig) av excepKonellt hotande eller katastrofal natur, som mest troligt skulle orsaka allvarlig stress hos de flesta människor 3 symtomgrupper vid PTSD •  Återupplevandet i återkommande eller ihållande minnesbilder av den traumaKska händelse •  Undvikandet av sådant som påminner om trauma eller ger associaKoner Kll händelsen •  Symtom och tecken på förhöjd arousalnivå (överspändhet) Samsjuklighet vid PTSD • 
• 
• 
• 
• 
• 
Egentlig depression Substansrelaterade störningar GAD Paniksyndrom Enkel fobi SomaKseringssyndrom Terapi vid PTSD •  KBT vid PTSD innebär a? jobba med exponering för traumaminnen och med a? förändra dysfunkKonella tanke-­‐ och beteendemönster som är kopplade Kll traumat •  EMDR (Eye Movement DesensiKzaKon and Reprocessing)-­‐ exponering och bearbetning av minnen från traumaKska händelser Specifika fobier •  Fobi för spindlar, ormar, hundar, flygplan, höjder, hissar, blod, tandläkare, fåglar, åska, mörker, sprutor... Behandling: •  Beteendeterapi med gradvis ökande exponering Behandling •  För samtliga ångestsyndrom finns behandlingsmetoder med dokumenterad effekt •  Effekterna av såväl farmakologisk som psykoterapeuKsk behandling är må?liga, med undantag för specifika fobier, där psykoterapi har god effekt •  För farmakologisk behandling rekommenderas i första hand SSRI-­‐läkemedel pga mindre allvarliga biverkningar och lägre toxicitet vid överdosering jämfört med andra anKdepressiva läkemedel E? WHO perspekKv Costa e Silva 1998 •  Ångestsjukdomar ses vanligen i primärvården Trots: -­‐  Den betydande effekten på den enskilda paKentens funkKon -­‐  Den stora mängden onödiga medicinska utredningar -­‐  Den stora indirekta ekonomiska kostnaden •  Så fortsä;er ångestsyndrom a; vara grovt underdiagnosKserade och underbehandlade