Likabehandlingsplan
och plan mot
kränkande behandling
för Skogsgläntan och
Klostergläntan
2015-2016
Innehåll:
1. Inledning
2. Vision
3. Syfte
4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier
5. Lagar och styrdokument
6. Främjande arbete
7. Kartläggning, nulägesanalys, åtgärder och mål
8. Förebyggande arbete
9. Utvärdering och uppföljning
10. Hur agerar vi – om det ändå händer?
11. Åtgärder när ett barn blivit kränkt av ett annat barn
12. Åtgärder när ett barn blivit kränkt av en vuxen
Bilaga 1: Dokumentationsblankett vid kränkande behandling
1. Inledning
Detta är Skogsgläntans likabehandlingsplan och plan mot kränkande
behandling.
Denna plan är en del i vårt värdegrundsarbete och en grundsten i allt vårt
pedagogiska arbete. Som förskolechef vill jag tillsammans med barn, pedagoger
och föräldrar verka för att vi utvecklar vårt värdegrundsarbete så att alla barn
känner sig trygga och kan delta i vår verksamhet på lika villkor.
Under 2013 gick 4 av förskolans pedagoger, tillsammans med mig, en
högskolekurs i värdegrundsarbete – målet är att denna utbildning nu skall
omsättas till praktiskt arbete i barnens vardag.
Arbetet med likabehandlingsplanen är en viktig del av detta arbete och
värdegrunden skall genomsyra all vår verksamhet på Skogsgläntan.
Det är också viktigt att alla berörda barn, pedagoger och föräldrar är delaktiga i
arbetet med att ta fram planen. När helst vi märker att något behöver
uppmärksammas ska vi alla kunna initiera till att likabehandlingsplanen
aktualiseras så att värdegrundsarbetet verkligen blir en levande del av vår
vardag.
Mitt mål är att vi i vår förskola ska skapa en inspirerande lärandemiljö och en
verksamhet där alla barnen känner sig sedda, upplever glädje och känner
trygghet.
Anita Nordenbrink
Förskolechef
2. Vision
Förskolans arbete på Gläntan ska präglas av trygghet, respekt och positivt
bemötande. Arbetet på vår förskola vilar på den värdegrund som beskrivs i
lpfö98, och som betonar alla människors okränkbarhet och lika värde. Alla barn
har rätt att få sina behov tillgodosedda, utveckla sin nyfikenhet och sin lust att
leka och lära. I vår verksamhet skall värdegrunden genomsyra vardagen och
barnen skall ges möjlighet att vara med och påverka sin vardag.
3. Syfte
En likabehandlingsplan är ingen plan för hur vi skall kunna behandla alla lika,
utan istället för hur vi kan arbeta för att alla skall behandlas för att få lika
förutsättningar.
Syftet med likabehandlingsplanen är därför att tydliggöra hur vi främjar en
verksamhet där alla vistas på lika villkor oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning och
ålder, och hur vi arbetar för att förebygga diskriminering, kränkningar och
trakasserier. Likabehandlingsplanen innehåller även en handlingsplan för hur vi
agerar om kränkning, trakasserier eller diskriminering trots vårt främjande och
förebyggande arbete skulle förekomma.
4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier
Diskriminering
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering kan vara att
någon missgynnas och att det har direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Till exempel om ett rullstolsburet barn inte får
möjlighet att följa med på skogspromenaderna.
Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att till exempel
regler tillämpas så att de gäller alla. Det skulle få en missgynnande effekt om
alla barn serverades samma mat, trots att det kan finnas religiösa skäl eller
allergier som medför att ett barn behöver anpassad kost.
I förskolan är det huvudman eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Kränkning
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. De kan utföras av en eller flera
personer och riktas mot en eller flera. De kan vara fysiska (t ex slag, knuffar),
verbala (t ex att man blir kallad något elakt eller utsatt för hot), psykosociala
(t ex utfrysning, grimaser), text eller bild (t ex e-post, sms, teckningar).
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har
samband med diskrimineringsgrunderna. Det skulle kunna vara ett barn som till
exempel blir förlöjligat för sitt val av könsöverskridande kläder.
Ett barn kan kränkas eller trakasseras av barn såväl som vuxna.
5. Lagar och styrdokument
Förskolan lyder under skollagen. 1 kap § 5 fastslår att verksamheten i skolan
och förskolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildning skall främja de mänskliga rättigheterna
och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Diskrimineringslagen främjar barns rättigheter samt motverkar att barn
missgynnas utifrån de sju diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, religion,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller
funktionsnedsättning.
Förskolans läroplan, Lpfö98 rev. 2010 beskriver att förskolan aktivt och
medvetet skall påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt
samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
dem. Förskolan skall också motverka traditionella könsmönster och könsroller,
så att pojkar och flickor har samma möjligheter att utveckla förmågor och
intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Det står även att
arbetslaget skall:
Ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda
och får uppleva sitt egenvärde
Ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den
egna barngruppen
6. Främjande arbete
I mötet med barnen signalerar personalen en värdegrund som säger att alla
människor har styrkor och att alla människor har lika värde, men att ”ensam är
inte stark”. Lärandet sker med utgångspunkt från att vi bygger kompetenser
gemensamt och att lärandet konstrueras i för barnet meningsfulla
sammanhang. På Gläntan tycker vi det är viktigt att vi ger barnen en trygg
grund att växa från. Det gör vi genom att se till det enskilda barnets behov och
samtidigt skapa en positiv atmosfär, och även genom att jobba främjande och
förebyggande enligt nedan.
Vi främjar likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck genom att:
pedagogerna stöttar barnen i deras eget val av utklädningskläder, smycken,
lekar mm.
Vi främjar likabehandling oavsett etnisk tillhörighet genom att tänka på vilka
dockor, legogubbar/tanter och andra leksaker vi köper in.
Vi främjar likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning genom
samtal med föräldrar från andra länder angående traditionsfirande. Vi lyfter
frågan på föräldramötet där vi förklarar att vi gärna tar emot kunskap om
traditioner/högtider som firas i barnens hem.
Vi främjar likabehandling oavsett funktionsnedsättning genom att använda
teckenstöd och hjälpmedel såsom hörselslinga. Vi ser till att det finns mat som
passar alla oberoende av allergier eller religiösa skäl.
Vi främjar likabehandling oavsett sexuell läggning genom att vi kommer att
köpa in bokserien om Jösta och Johan. Pedagogerna skall även se filmen ”Så
kan det vara”; ett metodmaterial om regnbågsfamiljer i förskolan.
Vi främjar likabehandling oavsett ålder genom att våra pedagogiska miljöer är
anpassade till barnens ålder. Aktiviteterna genomför vi så att de passar alla
barn oavsett ålder.
Vi främjar ett öppet socialt klimat fritt från kränkningar genom att stötta
varandra i vårt arbete så att inte kränkningar uppstår. Vi lyssnar på barnen i
deras lek och diskuterar och utmanar deras sätt att vara mot varandra. Vi
diskuterar innehållet i böcker och kommer att kontakta biblioteket för att få
hjälp att hitta fler böcker som hjälper oss i vårt främjande arbete. Vi arbetar för
ett normkritiskt förhållningssätt vad gäller våra lekar, aktiviteter, utformning av
miljö osv.
7. Kartläggning, nulägesanalys, åtgärder och mål
Eftersom avdelningarna för tillfället är på två olika ställen och eftersom vi arbetar med barn
med olika behov har vi valt att alla avdelningar arbetar med varsitt mål i år.
Nuläge/kartläggning
Åtgärder
Mål
1. Björken
Vi upplever att barnen i
nuläget testar varandras
gränser genom att provocera
med slag och nypningar. De
tar även leksaker från
varandra.
Vi vill tydliggöra vad för
konsekvenser handlingarna
ger, dvs. att det gör ont
och barnet blir ledsen. Vi
kommer att arbeta med
känslor, empati och
respekt.
Öka barnens empati och
trygghet.
Vi har samtal med barnen
kring detta och vad för
känslor som kommer. Vi
beställer/lånar böcker som
handlar om vänskap. Vi är
mer lyhörda för barnens
samtal och accepterar inte
kränkning.
Barnen får en större förståelse
för andras känslor. Vi blir mer
lyhörda för barnens samtal.
2. Aspen
Vi har märkt att barnen
ibland samtalar på ett
kränkande sätt med
varandra.
3. Boken
Vi arbetar mycket med
språket. Vi läser mycket för
barnen i olika former så som:
dramatisering av fritt
berättande sagor, flano,
bokform och använder oss
av mycket rim och ramsor. Vi
leker in färg och form och
prepositioner på ett lustfyllt
sätt. Vi pratar om kroppen
och denna termin är vi nu
inne på de olika känslorna
som kroppen upplever. Vi
samtalar även mycket om
hur man är en bra kompis.
Vi följer årshjulet. Vi
samtalar om naturen och
djuren i vår närmiljö. Vad
händer på vår, sommar, höst
och vinter.
Vi går till biblioteket då vi
lånar nya böcker. Vi låter
barnen gå med så att de
har möjlighet att få visa
och bestämma vilka böcker
de önskar att vi lånar. Vi
har färdiga ”språklådor”
som vi arbetar med under
samling och på styrd
pedagogisk verksamhet. Vi
har dockor som tydligt
visar de olika känslorna
som vi samtalar om, där vi
sedan använder oss av
samtalet i ateljén då vi
skapar huvudfotingar och
olika gubbar då vi ritar. Vi
samtalar direkt i eventuella
situationer under dagen.
Vi har två dagar i veckan
som vi går till skogen och i
samhället. Vi avslutar
terminens arbete med en
mysig drop-in fika, där
föräldrarna får en insyn i
verksamheten och får
tillfälle för öppen
diskussion tillsammans
med sina barn och oss
pedagoger.
4. Eken
Vi arbetar med tryggheten
varje dag, hela dagarna. Vi
uppmanar och uppmuntrar
barnen till vänliga
handlingar och förstärker
deras självförtroende
genom positiv feedback.
Vi på Eken har en grupp
nyinskolade barn och de
senaste barnen som kom in
jobbar fortfarande på att
hitta sin trygghet och sin
plats i gruppen.
8. Förebyggande arbete
Som mål har vi på Boken att
alla i barngruppen ska känna
trygghet och att varje individs
lärande nivå är viktig. Vi ser
varje barn och belyser de delar
i utvecklingen som vi behöver
öva mer på. Vi är lyhörda för
barnens tankar och idéer, samt
att barnen får vara med i
diskussioner kring
verksamheten. Vi upprepar
mycket i de moment vi jobbar i
och målet är att barnen lär sig
på ett lustfyllt sätt.
Ett av de stora målen är ju att
vi ska göra övergången till
stora avdelningen så behaglig
som möjligt.
Vårt mål är att få en trygg,
positiv och självständig grupp.
Barnen ska bli starka individer
och visa varandra respekt.
Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling som kan finnas hos oss.
Alla vuxna ingriper vid otrevligt språk, öknamn eller skojbråk. Vi visar att
det inte är acceptabelt, och diskuterar/resonerar med barnen kring vilka
känslor som uppstår.
Vi är nära barnen i leken. Även barn kallar varandra saker ibland förutom
namnen, och där är vi vuxna viktiga i att hantera det på ett adekvat sätt;
stimulera förståelse för andras känslor, väcka empati och förmågan och
viljan att göra rätt om man gjort fel.
Barn har ofta en klar uppfattning om vad som går för sig och inte,
byggt på sin egen erfarenhetssfär och rådande normer, och där är
vi också med och tänjer ut ramarna så att alla får plats.
Vi delar ofta upp barnen i mindre grupper (ca 2-4 barn) i olika aktiviteter
och lekar, och får på så sätt lättare syn på hierarkier och
gruppbeteenden. Det blir då lättare för oss att jobba på rätt sätt med
gruppdynamiken. Och genom att ge barnen möjlighet att vara
tillsammans och leka nära med olika barn, tänker vi oss att de lär känna
varandra bättre vilket i sin tur leder till god stämning i gruppen samt att
de får större möjlighet att utveckla sin egen identitet i förhållande till var
och en av kamraterna.
Från och med den dagen barnet börjar i förskolan lägger vi stor vikt vid
trygghet. Barnet ska känna sig trygg både med pedagogerna, de andra
barnen i gruppen samt lokalerna. Vi arbetar på golvet med de minsta
barnen och är ständigt närvarande och kan ge stöd och trygghet när helst
det behövs. Att ha en trygg barngrupp ger bra förutsättningar för
kommande arbete inom likabehandling.
9. Utvärdering och uppföljning
Ett första utkast av Likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling
har tagits fram av förskolans personal. Den går ut till föräldrar som ett förslag
att ge respons på, och justeras därefter. Uppföljning av åtgärder sker löpande.
Planen utvärderas varje år, och den omarbetas efter barngruppernas behov.
Barn, pedagoger och föräldrar skall vara delaktiga i planens utformning.
10. Hur agerar vi – om det ändå händer?
All personal måste ta alla signaler om trakasserier, diskriminering och
kränkande behandling på största allvar. Det är viktigt att agera snabbt, och
förskolan har en skyldighet att utreda vad som hänt så snart det kommit till
förskolans kännedom att kränkningar kan ha förekommit. Händelser som
inneburit fara för hälsa eller liv rapporteras i RiTiSk.
Enligt skollagen måste personalen göra en anmälan till förskolechefen så snart
de fått veta att ett barn eller en vuxen anser att barnet blivit utsatt för
diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier. Förskolechefen är i sin
tur skyldig att anmäla vidare till huvudmannen. Det är ytterst huvudmannen
som har ansvar för arbetet mot kränkningar i förskolan.
Till dig som är förälder: Om du misstänker att ditt eller något annat barn
utsetts för kränkande behandling prata alltid med personalen
11. Åtgärder när ett barn blivit kränkt av ett annat barn
Åtgärd
Utredning sker genom samtal med de inblandade barnen.
Syftet är att lösa ev. konflikt och att nå förståelse mellan
parterna samt att hitta en överenskommelse för den
fortsatta samvaron.
Ansvarig
Ansvarig pedagog
Om problemet inte kan lösas anmäls ärendet till
förskolechef för vidare utredning. De åtgärder som sätts in
skall dokumenteras, följas upp och utvärderas.
Ansvarig pedagog samt
förskolechef
Anmälan till huvudman
Förskolechef
Uppföljning inom 1 vecka
Ansvarig pedagog samt
förskolechef
Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter
Ansvarig pedagog och
upprättas ett handlingsprogram för den/de kränkande och arbetslaget
det kränkta barnet. Detta delges förskolechefen och följs upp
inom en vecka.
Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter
görs en anmälan till socialtjänsten.
Förskolechef
12. Åtgärder när ett barn blivit kränkt av en vuxen
Det är absolut förbjudet för anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller
kränkande behandling. En vuxen på förskolan har en maktposition gentemot
barnen som gör att kränkningar av vuxen mot barn ses på med största allvar.
Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt
med disciplinära åtgärder.
Åtgärd
Ansvarig
Dokumentera det inträffade och informera förskolechefen
omedelbart.
Personal
Anmälan görs till huvudman
Förskolechef
Berörd/-a vårdnadshavare samt berörd personal
informeras.
Förskolechef
Uppföljning inom en vecka – dokumenteras.
Förskolechef
Bilaga 1.
Dokumentationsblankett vid kränkande behandling
Datum: _______________________________
Plats: _________________________________
Uppgiftslämnare: _______________________
Namn och kontaktuppgifter på inblandade personer:
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
Beskriv det inträffade:
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
Avser händelsen diskriminering, trakasseri eller kränkning? Är det en
engångsföreteelse eller återkommande?
_______________________________________________________________
Åtgärder och mål: Hur bearbetar vi händelsen och hur ser vi till att det inte
upprepas?
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
Tid och datum för återkoppling. Vilka skall närvara?
______________________________________________________________
Namn och kontaktuppgifter på personer som delgivits händelsen:
______________________________________________________________
______________________________________________________________
Ort och datum : _______________________________
Förskolechef: _________________________________
