Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot kränkande

advertisement
Ljungsgårds förskola
PLAN MOT KRÄNKANDE
BEHANDLING/
LIKABEHANDLINGSPLAN
2016-2017
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Inledning
Förskolans vision
Vad står diskrimineringsbegreppen för
Främjande åtgärder
Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot
kränkandebehandling/likabehandlingsplan
Kartläggning och främjande arbete
Barn och föräldrars delaktighet
Policy
Rutiner
 Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
 Rutiner för akuta situationer
 Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till
 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen
 Rutiner för dokumentation
Informera nyanställda och vikarier
Ansvarsfördelning – Förskolechef/pedagoger
Bilagor
 FN:s konvention om barnets rättigheter
 Diskrimineringslag (2008:800)
 Skollag (2010:800)
 Handlingsplan Social Kompetens – Billesholms förskolor
 Blankett – anmälan och utredning av diskriminering och annan
kränkande behandling
 Intervjufrågor barn
1. Inledning
Alla förskolor ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling och en plan för
likabehandlingsarbete vilket är reglerat i nedanstående lagar seden 1 januari 2009.
De båda planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Syftet
är att ytterligare främja barns lika rättigheter och förebygga trakasserier och kränkande
behandling. Lagen ställer också krav på att omständigheterna utreds när det kommit till
personalens kännedom att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Vårt arbete med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling styrs av:

FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 2.
”Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras
jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag,
oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares hudfärg, kön, språk,
religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung,
egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt”

Diskrimineringslag (2008:567)

Skollag (2010:800)

Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2009:38)

Läroplanen för förskolan (Lpfö98)
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika
värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden
som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen”

Handlingsplan Social Kompetens – Billesholms förskolor
Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska vara ett levande verktyg
för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp likabehandlingsarbetet bland personal, barn
och föräldrar.
Förskolan ska vara en plats där man känner sig välkommen och trygg. Vi lägger stor vikt vid
att skapa goda relationer med barnen och deras familj, ett arbete som startar redan vid det
första besöket hos oss.
Vårt mål är att utforma en verksamhet som är anpassad för alla barns förutsättningar och
behov. Vi anser att det är en grundförutsättning för att alla ska känna trygghet hos oss. Vi
vill medvetet arbeta för ett positivt, tillåtande klimat där både barn och vuxna är delaktiga i
verksamheten.
2. Förskolans vision
Ingen ska någonsin bli kränkt hos oss på Ljungsgårds förskola, alla ska känna sig lika värda
3. Vad står diskrimineringsbegreppen för
En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna
diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Inom förskolan behöver man inte beröra
könsöverskridande identitet eller yttryck samt ålder.









Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning
av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i
praktiken missgynnar ett barn, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Likabehandling. Med detta menas att alla barn ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas
lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier. Innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons
värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Könsöverskridande identitet eller uttryck. Med detta menas att någon inte identifierar
sig med sin biologiska könstillhörighet eller som genom sin klädsel eller andra
attribut ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet. Med detta menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller
annat liknande förhållande.
Funktionshinder. Med detta menas varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.
Sexuell läggning. Med detta menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet eller principen
om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av
diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas
mot en eller flera.
Kränkande behandling kan vara:
 Fysiskt våld – ex slag, sparkar, olaga tvång
 Verbala kränkningar – ex hot, skällsord, förtal, ryktesspridning
 Kränkningar i text och bild – ex e-post, sms, klotter, brev
 Psykosociala kränkningar – ex utfrysning, uteslutning
4. Främjande åtgärder.




Pedagogerna diskuterar fortlöpande planens tillämpning i det dagliga arbetet vid
APT och planeringar. Här analyseras när, var, hur och varför konflikter och
eventuella kränkningar uppstår.
Personalen motverkar medvetet diskriminering och kränkningar genom att belysa
människors olikheter men lika värde i det dagliga arbetet med barnen.
Pedagogerna är lyhörda för barnens berättelser och har regelbundna
föräldrasamtal.
Riktad vuxennärvaro i situationer där konflikter och eventuella kränkningar kan
uppstå.
5. Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot
kränkande behandling/likabehandlingsplan



Egenutarbetade barnenkäter genomförs regelbundet med de äldre barnen (vilka
analyseras av pedagogerna).
Eventuellt fortbildningsbehov för pedagogerna ses över vid planens
årsrevidering.
Planen och dess innehåll utvärderas och analyseras vid planens årsrevidering
samt beaktas vid verksamhetsutvärderingarna.
6. Kartläggning och främjande arbete
Kön: Pojkar och flickor erbjuds och använder samma lekutrymmen och material. All
sorts lek värderas lika oberoende om den anses mer ”manlig” eller mer ”kvinnlig”. Det
råder jämn fördelning av flickor och pojkar i lekarna på avdelningarna och alla
respekteras för den lek man valt, vilket också är vårt mål.
Alla pedagoger på avdelningarna ansvarar för att målet följs och analyseras vid årlig
utvärdering.
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning: Vårt mål är att alla barn ska
känna stolthet över sitt ursprung eller sin religion. Därför bemöts alla barns religion och
ursprung lika positivt och med samma intresse i samtal och aktiviteter.
Alla pedagoger på avdelningarna ansvarar för att målet följs och analyseras vid årlig
utvärdering.
Funktionshinder: Vi har för tillfället inga barn med funktionshinder på förskolan.
Sexuell läggning: Som i alla övriga frågor är vårt mål att alla ska känna sig bra precis
som man är, så också beträffande vilken sexuell läggning man har. Det är omöjligt för
pedagogerna att veta om det förekommer olika sexuella läggningar i våra familjer, vilket
vi inte heller finner något behov av att veta.
.
Kränkande behandling: Vårt mål är att alla barn ska känna trygghet och aldrig
någonsin känna sig kränkta av någon på förskolan. Därför har vi ett uppmärksamt
arbetssätt där vi observerar situationer och platser som kan innebära risk för kränkning.
Vissa specifika barn kan få riktad vuxenuppbackning för att hantera det sociala samspelet
med andra barn. Alla pedagoger på avdelningarna ansvarar för att detta arbetssätt
efterlevs och diskussioner och analyser av detta behandlas vid APT,
verksamhetsutvärderingar samt vid årsrevidering av planen mot kränkande behandling.
7. Barn och föräldrars delaktighet
Föräldrar informeras om och görs uppmärksamma på att de är välkomna med synpunkter
på likabehandlingsplanen genom välkomsthäften samt vid utvecklingssamtal. Barnen är
synnerligen delaktiga eftersom det är dem planen är till för. Genom våra barnenkäter kan
barnens känslor och upplevelser komma fram och analyseras. Förskolans dagliga arbete
genomsyras av hur man ska bemöta varandra som medmänniskor.
8. Policy
Det skall råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
vår förskola.
9. Rutiner
10.

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling: Observationer och pedagognärvaro i de situationer och på de platser
som möjligen kan vara riskmoment.

Rutiner för akuta situationer: Kontakta förskolechef och föräldrar till alla
berörda parter. Vid behov kontakta elevhälsan för råd och stöd.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Göra en
nulägesbeskrivning samt en pedagogisk planering för att kunna förbättra
situationen.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen: Tillsammans
med förskolechef ha utredande samtal med inblandade vuxna där man kan komma
till bästa möjliga lösning för barnet.

Rutiner för att utreda och åtgärda när vuxen kränks av vuxen: Tillsammans
med förskolechef ha utredande samtal med berörda vuxna. Skulle förskolechefen
vara den kränkande parten vänder man sig till förvaltningschefen.

Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till: All
pedagogisk personal på avdelningarna samt förskolechef.

Rutiner för dokumentation: Riskanalys och uppföljning av planen görs vid
årsrevidering samt vid förskolans verksamhetsutvärderingar. Vid upprättande av
pedagogisk planering anges i den tidpunkt för dokumentation och utvärdering.
Informera nyanställda och vikarier
Planen mot kränkande behandling finns i den rutinpärm som alla nyanställda och
vikarier ska läsa och skriva under att de läst när de börjar arbeta på Ljungsgårds
förskola
11.
Ansvarsfördelning – Förskolechef/pedagoger
Förskolechef
 Ansvarar för att plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan
uppdateras varje år
 Ansvarar för att dokumentation av händelser som kan betecknas som
diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras
 Ansvarar för att åtgärdsplan upprättas
 Ansvarar för att kontakt med polis eller sociala myndigheter tas för samråd
och att anmälan sker, i de fall då incidenten faller under allmänt åtal
Pedagoger
 Ansvarar för kontakter med barn, vårdnadshavare och förskolechef
 Informerar och involverar barn och föräldrar om plan mot kränkande
behandling/ likabehandlingsplan
Vid vår årsrevidering framkom att det behövs mest riktad
vuxennärvaro och lyhördhet på följande platser för att minimera
konflikter som i sin tur kan ge upphov till kränkningar:









Vid cykelförrådets öppnande på f.m.
Vid vaskarna på toaletterna.
Köerna vid ingång efter utevistelse.
Vid utgång.
Småbarnsavdelningarna har inte fler rum öppna än pedagogerna
har visuell översikt över.
I Björnbärets bollhav.
I lekhallarna.
I forsythiabuskarna som har så kraftigt lövverk att insyn är nästan
obefintlig.
På alla undanskymda platser (ex. bakom kullen, bakom förråden)
behöver pedagogerna vara närvarande men med känsla för barnens
behov av enskildhet.
För övrigt är vi eniga i huset om att det uppstår väldigt få
konflikter och att det råder ett positivt klimat barnen emellan.
Billesholm 160826
Egna enkätfrågor till barnen:
1. Tycker du att det är roligt att gå till förskolan?
2. Har du några kompisar?
3. Vad tycker du att du är bra på?
4. Finns det någon på förskolan som inte är snäll mot dig
eller som du är rädd för?
I anslutning till alla frågor ställs följdfrågor för att förtydliga svaren.
Varje pedagog ställer frågorna till sina ansvarsbarn i oktober och mars
årligen.
Download
Random flashcards
Create flashcards