Etik och socialt ansvarstagande

advertisement
Etik och socialt ansvarstagande i
byggsektorn
Socialt ansvarstagande - CSR
• CSR är ett åtagande av företag att bidra till en
hållbar ekonomisk utveckling
• Reducera företagets påverkan på samhälle och
miljö
• Etiskt förhållningssätt till företagets verksamhet
• Avvägning mellan kortsiktig finansiella resultat och
långsiktig social nytta
CSR i Byggsektorn
• Kunskap om och hantering av byggföretagets
intressenter
• Stark koppling till arbetsmarknaden
– Stor arbetsgivare och riskfyllda arbetsuppgifter
• Ska hanteras på både företags- och projektnivå
Social hållbarhet i byggsektorn
• Hantering av olika perspektiv från byggprojektets
intressenter.
• Byggprojektets påverkan på framtida brukares
livssituation
• Byggprojekts påverkan under byggtiden, på
exempelvis yrkesarbetare
– Hälsa och säkerhet
• Tillämpning av bygg- och fastighetsföretags sociala
ansvar CSR (Corporate Social Responsibility)
Utmaningar
• Livskvalitet:
– Förbättringar för missgynnade grupper.
• Social rättvisa:
– Motverka konflikter och instabilitet.
• Inkludering:
– Ekonomisk, social och politisk.
• Framtids-/utvecklingsfokus:
– Sikte på nutida och framtida generationer.
Vägledning för socialt
ansvarstagande ISO 26000
Ansvarighet
Transparens
Etiskt uppförande
Respekt för intressenternas intressen
Respekt för internationella
uppförandenormer
• Respekt för de mänskliga rättigheterna
•
•
•
•
•
Ansvarighet
• En organisation bör vara ansvarig för:
– Den påverkan som dess beslut och aktiviteter har på samhället,
miljön och ekonomin, i synnerhet betydande negativa
konsekvenser.
– De åtgärder som har vidtagits för att förhindra upprepning av
oavsiktliga och oförutsedda negativa effekter.
Transparens
• En organisation bör vara transparent i fråga om:
– Syfte med, typ och lokalisering av sin verksamhet.
– Identiteten på de som har ett styrande intresse i organisationens
aktiviteter.
– På de sätt beslut fattas, implementeras och följs upp.
– Resultat i relevanta och viktiga delområden inom socialt
ansvarstagande.
– Källorna till, summan av, och användningen av sina medel.
– Den kända och troliga påverkan som beslut och aktiviteter har för
intressenterna, samhället, ekonomin och miljön.
– Intressenterna och de kriterier och rutiner som används för att
identifiera, välja ut och involvera dem.
Etiskt uppförande
• En organisation bör främja etiskt uppförande genom att:
– Identifiera och kommunicera sina grundläggande värderingar och
principer.
– Utveckla och använda styrningsstrukturer som stöder etiskt
uppförande inom organisationen.
– Identifiera, anta och tillämpa riktlinjer för etiskt uppförande.
– Förhindra eller lösa intressekonflikter i organisationen som skulle
kunna leda till oetiskt uppförande.
– Upprätta rutiner för att övervaka, stödja och genomdriva etiskt
uppförande.
Respekt för intressenternas
intressen
• En organisation bör:
– Identifiera sina intressenter.
– Erkänna och ta hänsyn till behov och rättigheter hos sina
intressenter.
– Vara medveten att vissa intressenter väsentligt kan påverka
organisationens aktiviteter.
– Utvärdera och beakta möjligheten för intressenter att kontakta,
samverka med och påverka organisationen.
– Ta hänsyn till intressenter som kan påverkas av ett beslut, även om
de inte har någon formell roll.
Respekt för rättstatens principer
• En organisation bör:
– Uppfylla rättsliga krav där organisationen är verksam.
– Säkerställa att relationer och aktiviteter upprätthålls inom avsedda
och relevanta rättsliga regelverk.
– Hålla sig informerad om alla rättsliga skyldigheter.
– Regelbundet följa upp sin efterlevnad av tillämpliga lagar och
förordningar.
Respekt för internationella
uppförandenormer
• En organisation bör respektera internationella
uppförandenormer, samtidigt som den efterlever
rättsstatens principer.
– I länder där lagen eller dess genomförande strider mot
internationella uppförandenormer bör dessa normer respekteras i
största möjliga utsträckning.
Respekt för mänskliga rättigheter
• En organisation bör:
– Respekter och främja de rättigheter som anges i ”Bill of human
rights”
– Respektera att rättigheter är universella.
– I situationer där de mänskliga rättigheterna inte skyddas, vidta
åtgärder för att respektera dessa.
Etikens dimensioner
• Beskrivande etik
– Den beskrivande (deskriptiva) etiken undersöker vilka etiska
värderingar, attityder, allmänna principer och konkreta
handlingsmönster som faktiskt förekommer i olika samhällen och
kulturer.
• Meta-etik
– Meta-etiken granskar etikens logiska uppbyggnad och
kunskapsteoretiska anspråk.
• Vägledande etik
– När det i allmänhet talas om etik menas oftast vägledande (normativ)
etik som uppställer och argumenterar för etiska riktmärken och etiska
handlingsregler.
Etikens grundprincip
• Gyllene regeln:
– ”Behandla andra som du själv vill bli
behandlad"
• Detta är ett exempel ”Normativ etik”.
– En grundläggande princip som alla handlingar
kan bedömas mot.
Etik och moral?
• Moral rör människans praktiska och faktiska
handlande.
– Det är alltså den handlande personen eller
personens konkreta handling som är moralisk eller
omoralisk.
• Etik står för den systematiska reflektionen
över mänskliga värderingar och handlingar och
motiven för dessa.
– Den etiska reflektionen utmärker sig genom att
man försöker ge skäl till varför man handlar som
man gör eller varför man valt de värden man valt.
Etik och juridik?
• Etiken sysslar med principer och
överväganden som ligger före lagarna och som
kanske ännu inte hunnit påverka lagstiftning.
• Etiken har mera med människans inre hållning
och hennes samvete att göra än lagarna som
främst är till för att reglera vårt beteende.
• All mänsklig samvaro kan inte regleras genom
lagbestämmelser.
Etikens redskap (1)
• Intuition
– Den intuitiva insikten präglas av en direkt kontakt
med den egna livserfarenheten och tillämpas i
konkreta situationer. Känslan av att något är rätt
eller fel nås utan mellanled och systematiska
slutledningar
Etikens redskap (2)
• Förnuft
– Med vårt förnuft bedömer vi fakta och
erfarenheter och sorterar dem till en gemensam
kunskap, som sedan analyseras från etiska
utgångspunkter.
– Att pröva och förstå varandras argument i en
kritisk dialog är ett viktigt led i förbindelsen mellan
etik och förnuft.
– Värdekonflikter ska därför inte ses som ett hot
mot vårt förnuft utan som en utmaning för vår
etiska kreativitet.
Etikens redskap (3)
• Samvete
– Samvetet, som till betydande bör ses som ett
resultat av uppfostran och som en spegel av
rådande kulturella och sociala normer, säger oss
att en viss attityd eller handlingslinje är rätt eller
fel.
– I det avseendet har samvetet likheter med
intuitionen. Ordet samvete refererar till ett
gemensamt vetande eller gemensamma
erfarenheter.
Etikens redskap (4)
• Empati
– Empati innebär ’inkännande i någons lidande’. Det
handlar inte bara om medkänsla eller om att leva
sig in i hur en annan människa har det.
– Empatin innebär att också försöka dela en annan
människas känslomässiga och kroppsliga
upplevelse av sin situation.
– Empatins roll i den etiska analysen innebär att
man lyhört utnyttjar upplevelser av andras
känslomässiga och kroppsliga reaktioner i särskilt
utsatta situationer.
Etikens redskap (5)
• Fakta och värderingar
– Vid ställningstaganden till etiska problem behöver
det utgås från både fakta och värderingar. Det är
en illusion att tro att man med utgångspunkt från
påståenden om fakta kan härleda vad som bör
göras.
– Ofta kan eventuell oenighet bero mer på hur man
tolkar fakta än oenighet om grundläggande
värderingar eller principer för hur man bör handla.
– Det är därför också viktigt vid analysen av etiska
konflikter att klarlägga vari oenigheten består.
Etikens redskap (6)
• Reflekterat etiskt förhållningssätt
– Även då man omedelbart värderar en handling
med empatins, intuitionens eller samvetets hjälp
kan det finnas anledning att i efterhand analysera
om man faktiskt handlade rätt eller fel.
– Det bör finnas en balans mellan eget förnuft,
etiska principer, intuition, samvete och de faktiska
handlingarna och deras konsekvenser.
Etiska dilemman
Byggbolaget AB anser sig vara bra på intressentdialog, men
utgår inte från några särskilda kriterier vid urvalet av
intressenter.
• Vilka konsekvenser kan detta få?
Etiska dilemman
Ordföranden för Naturvännerna hör av sig och klagar på att de
inte får föra fram sina synpunkter till företaget (Byggbolaget)
och hotar med publika protester.
• Hur kan detta bemötas?
Etiska dilemman
Ledningsgruppen på Byggbolaget har tillsammans med en
konsult tagit fram ett antal värderingar som man önskar ska
komma att genomsyra företaget. Dessa är ”Personligt Ansvar”,
”Effektivitet” och ”Omtanke”.
• Hur kan dessa implementeras hos medarbetarna, som inte
deltagit i arbetet med att ta fram ledorden?
Etiska dilemman
Det börjar florera rykten om att inköpschefen blivit erbjuden
flera resor och andra mindre dyrbara saker av leverantörer.
Ingen vet med säkerhet om hon utnyttjar dessa erbjudanden,
men hon svarar generellt att det är ”en av fördelarna med
jobbet”
• Hur bör företaget agera?
• Hur påverkas frågan av om underleverantörerna finns i
länder där korruption är mer utbrett?
• Hur påverkas frågan om det inte handlar om eventuella
erbjudanden utan om nära vänskapsrelation?
Etiska dilemman
En ledande politiker uttalar sig i TV om att Byggbolaget borde
anpassa sin verksamhet och bygga bostäder som ”vanligt” folk
har råd med till ”rimliga” hyror.
• Hur kan företaget svara?
Etiska dilemman
Byggbolagets styrelse får kännedom om att prissamverkan
(kartellbildning) har skett mellan Byggbolaget och några andra
företag utan styrelsen vetskap.
• Vad är möjliga konsekvenser av detta och hur bör styrelse
och ledning agera?
Asfaltskartellen
• Den största kartell som avslöjats i Sverige är den så kallade asfaltkartellen.
Nio företag dömdes att betala 1,2 miljarder i böter för att ha gjort upp om
priser, anbud och marknader.
• Det var ett bråk mellan några lägre chefer och NCC:s ledning som ledde
fram till avslöjandet. Ledningen anmälde cheferna för bedrägeri. Cheferna
hämnades genom att avslöja kartellen.
• Konkurrensverket kunde med tipsarnas hjälp bevisa att företagen hade
träffats och delat upp marknader mellan sig.
• Utredningarna är ofta svåra och komplexa. Det dröjde sex år från det att
Konkurrensverket genomförde en gryningsräd mot de misstänkta
företagen i asfaltkartellen till dess att domen föll i Stockholms tingsrätt i
juli 2007.
• Nio företag i den så kallade asfaltkartellen fick betala sammanlagt 1,2
miljarder i böter. Personerna på bilden har inget direkt samband med
artikeln.
Affärsetik-utveckling (1)
• Före 1960
– I stora drag kopplad till teologi och religion
– Diskussioner började föras om arbetsvillkor och
arbetsmiljö
• 1960-1970
– Ökat inslag av sociala aspekter
Affärsetik-utveckling (2)
• 70-talet
– Affärsetik (Business Ethics) blir ett akademiskt
ämne
– Corporate Social Responsibility (CSR)
– Image och rykte blir allt viktigare
– Hantering av sociala krav?
Affärsetik-utveckling
• Första halvan av 80-talet
– Affärsetik stärker sin position som ett akademiskt
ämne
• Andra halvan av 80-talet och framåt
– Ämnet definieras som interaktionen mellan etik
och affärsverksamhet
– Tydlig koppling till marknadsekonomi
– Individers moral?
Etiska problem i byggsektorn
(Vee and Skitmore, 2003)
•
•
•
•
•
Otillbörlig samverkan i upphandlingen
Mutor
Slarv, vårdslöshet och försumlighet
Bedrägeri
Ohederlighet och orättvis behandling
Etik i byggsektorn
• Samhällsbyggnadsektorns etiska råd
– Ett antal etiska principer
– Prövning av anmälningar
Samhällsbyggnadssektorns etiska
regler (1)
• Aktör inom samhällsbyggnadssektorn skall
inte åta sig uppdrag som strider mot allmän
rättsuppfattning, eller på annat sätt kan anses
oacceptabelt från allmän synpunkt. Aktör skall
verka för sund konkurrens och iaktta god
marknadsföringssed.
Samhällsbyggnadssektorns etiska
regler (2)
•
•
•
•
•
Samarbetet med övriga parter inom ramen för ett uppdrag skall präglas av korrekta
affärsrelationer, tydliga avtal och ömsesidig respekt.
Aktör inom samhällsbyggnadssektorn skall inta en strikt hållning till s.k. kontaktoch relationsskapande åtgärder i form av t.ex. otillbörliga gåvor eller resor.
Aktör inom samhällsbyggnadssektorn får inte anlita eller samarbeta med oseriösa
aktörer. Så kallade svartjobb skall aktivt motverkas.
Aktör inom samhällsbyggnadssektorn skall utföra sitt uppdrag fackmässigt och
inom ramen för god affärssed. Alla uppdrag skall genomföras med sådan
kompetens och sådana resurser som behövs för uppgiften.
Aktör inom samhällsbyggnadssektorn får inte skada övriga parters eller kollegors
anseende genom att opåkallat och utan saklig grund yttra sigkritiskt om deras
förhållanden.
Exempel på prövning i Etiska rådet
•
•
•
•
Byggnation på ett område där anmälaren ansett att markområdet inte varit
föremål för tillräcklig sanering. Etiska Rådet fann i ärendet att förhållandena
prövats av vederbörande myndigheter och att det inte fanns skäl att ta upp
anmälan till vidare prövning.
Årligen återkommande Kommunkonferens som Sveriges Byggindustrier Örebro
ordnar tillsammans med Örebro läns Entreprenörförening. Etiska Rådet fann vid
sin prövning att denna inte stred mot de Etiska reglerna.
Två ärenden har gällt studieresor. Etiska Rådet fann vid sin prövning att sådana inte
stred mot de Etiska reglerna men uttalade att det är viktigt att aktör inom sektorn
intar en strikt hållning till kontakt och relationsskapande åtgärder.
Frågan gällde marknadsföring av visst byggmaterial där anmälaren i allt väsentligt
gjorde gällande att marknadsföringen opåkallat och utan saklig grund var kritiskt
mot anmälarens typ av byggnadsmaterial. Etiska rådet, avslutade ärendet med det
beslutet att ett gemensamt seminarium arrangeras för att nå en samsyn hur
marknadsföringspåståenden avseende miljö m.m. bör presenteras.
Sveriges Byggindustriers
uppförandekoder
• Innebär i princip att gällande lagstiftning ska följas,
exempelvis:
– Agera för sund konkurrens vid anbud, upphandling och inköp.
– Motverka otillbörlig påverkan, mutor, prissamverkan, karteller,
missbruk av marknadsdominans och manipulation av anbud.
– Föra korrekt redovisning av ekonomiska transaktioner
– Motverka svartarbete och övrig ekonomisk brottslighet
– Agera korrekt och inte bjuda på resor, ge gåvor eller andra
tjänster som inte kan redovisas öppet.
– Utföra uppdrag fackmässigt samt följa beslut från ARN
Code of Ethics(1)
Construction Management Association of America
1. Client Service.
– I will serve my clients with honesty, integrity, candor, and objectivity.
2. Representation of Qualifications and Availability.
– I will only accept assignments for which I am qualified by my
education, training, professional experience and technical
competence,
– and I will assign staff to projects in accordance with their qualifications
and commensurate with the services to be provided,
– and I will only make representations concerning my qualifications and
availability which are truthful and accurate.
Code of Ethics(2)
Construction Management Association of America
3. Standards of Practice.
– I will furnish my services in a manner consistent with the established
and accepted standards of the profession and with the laws and
regulations which govern its practice.
4. Fair Competition.
– I will represent my project experience accurately to my prospective
clients and offer services and staff that I am capable of delivering.
5. Conflicts of Interest.
– I will endeavor to avoid conflicts of interest; and will disclose conflicts
which in my opinion may impair my objectivity or integrity.
Code of Ethics(3)
Construction Management Association of America
6. Fair Compensation.
– I will negotiate fairly and openly with my clients in establishing a basis
for compensation,
– and I will charge fees and expenses that are reasonable and
commensurate with the services to be provided and the
responsibilities and risks to be assumed.
7. Release of Information.
– I will only make statements that are truthful, and I will keep
information and records confidential when appropriate and protect
the proprietary interests of my clients and professional colleagues.
Code of Ethics(4)
Construction Management Association of America
8. Public Welfare.
– I will not discriminate in the performance of my Services on the basis
of race, religion, national origin, age, disability, gender or sexual
orientation.
– I will not knowingly violate any law, statute, or regulation in the
performance of my professional services.
9. Professional Development.
– I will continue to develop my professional knowledge and competency
as Construction Manager,
– and I will contribute to the advancement of the construction and
program management practice as a profession by fostering research
and education and through the encouragement of fellow practitioners.
Code of Ethics(5)
Construction Management Association of America
10. Integrity of the Profession.
– I will avoid actions which promote my own self-interest at the expense
of the profession,
– and I will uphold the standards of the construction management
profession with honor and dignity.
http://www.youtube.com/watch?
v=LiWlvBro9eI
Etik i byggsektorn
-Utvecklingsbehov
• Vilka krav ställs på dagens och framtidens
civilingenjörsutbildningar inom
samhällsbyggnadsområdet avseende
etiska frågeställningar?
• Hur säkerställs att etiska aspekter
behandlas i forskning och utbildning, och
hur relaterar detta till näringslivets
behov?
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards