Frida Franzén
M.Sc. Environmental Science
Samhällsekonomiska konsekvenser av
minskade kustbestånd av torsk i Skagerrak
- Kostnader och nyttor förenade med en återhämtning av
torskbestånden i Skagerrak
Varför detta ämne?
• Forum Skagerrak
• EU-finansierat INTERREG II C + län/amt/fylken
• Fyra problemområden för Skagerraks miljö:
–
–
–
–
Oljeutsläpp
Marin nedskräpning
Eutrofiering
Minskat kustfiske
Varför torsk?
• En av de viktigaste målarter för yrkesfiske
och fritidsfiske i Skagerrakregionen
• Mycket data finns såsom beståndsutveckling
och ekonomiska värderingsstudier
• Torsken kan illustrera många andra
bottenlevande fiskarters nedgång
Bakgrund
• Kraftigt minskande torskbestånd i hela världen,
ex nordkanadensiska torskkollapsen 1992
• Storskaliga flottor, oftast genom subventioner i
syftet att bygga upp konkurrenskraftigt fiske
• Överkapacitet
• Många fiskbestånd i Skagerrak under biologiskt
säkra gränser
Problembild
• Minskande fiskbestånd
• Minskande lönsamhet för
fiskare och samhälle
• ”Grundproblemet”:
Tragedy of the commons
– Otydligt ägande
– Inga incitament för
långsiktigt sparande av
resursen
Hotade sociala, kulturella och ekonomiska
värden
• Förlust för yrkesfisket
• Förlust för fritidsfisket
• Förluster för fiskerelaterad
turism
• Kulturella och sociala
förluster (trad. bosättn.)
• Förluster för
beredningsindustrin och
andra relaterade industrier
= förlust för samhället
Möjliga åtgärder
• TAC – Total Allowable Catch
– Grundproblemet kvarstår ”först till kvarn”
•
•
•
•
•
•
ITQ – Individual Transferable Quotas
Trålgränser
Förbud mot vissa typer av fisken
Fiskestopp
Marina reservat
Utveckling av fiskeredskap
Teori och metod
• Kostnads-nyttoanalys för ett visst project/policy
– Är projektet samhällsekonomiskt lönsamt?
• Hur skatta nyttan av miljöförbättringar?
• Värderingsmetoder t ex CV (Contingent
Valuation)
• WTP – Willingness To Pay
• Vad är projektet i detta fall?
Exemplet Sveriges Västkust
• Genom ”Torskprojektet” har vi fått mycket kunskap om
torskbeståndens utveckling
• Spillror kvar av de svenska kustbestånden, fåtal procent
vuxen torsk jämfört med 1970-talet
• Rekrytering av ungtorsk är god varför miljöfaktorer inte
ensamt kan förklara nedgången (Nordsjötorskrekryter)
• Det har funnits lokala bestånd längs Västkusten
• Tillgången på vuxen torsk i Öresund är god
Karta Skagerrak
1. Skagerrak
2. Kattegatt
3. Öresund
4. Nordsjön
A. Västra Götalands län
B. Hallands län
Öresund som referensområde
• Trålningsförbud sedan 1930-talet
• God tillgång på torsk i samtliga åldrar
• Yrkesfisket i Öresund landar ca 2300 ton torsk
varje år, dubbelt så mycket som hela kvoten för
Kattegatt, även fritidsfisket är stort
• De vitala torskbestånden i Öresund indikerar på
att det genom teknisk reglering i ett begränsat
område går att arbeta för ett bestånd
Åtgärder för att öka torskbestånden
•
Hårt fisketryck största orsaken, därför rimligt
att lätta på fisketrycket
Detta kan göras på många olika sätt men det
kommer här illustreras genom kostnaderna för:
•
Torskstopp i Skagerrak och Kattegatt
-
Kattegatt inkluderat på grund av eventuellt utbyte av
rekryter
Kostnader
• Biologiska effekter och ekonomiska konsekvenser av ett
unilateralt torskstopp för år 2003 (FiV 2002)
• Kostnader som inkomstbortfall
• MSEK mellan 530 – 700 (FiV 2002)
• MSEK 300 – 395 (Nord 2003)
• 10 % av Sveriges torsk fiskas i Kattegatt och Skagerrak,
därför kostnaden ca MSEK 30-70
Nyttor
• Värderingsstudier
– Eggert & Olsson 2004, Olsson 2004, Nord 2003
– WTP (betalningsvilja) för projekt som syftar till att
återfå torsken till 1970-talets nivå
• Resultat: medel WTP från 230-1300 SEK/pers
• Aggregerat värde från MSEK 254-1430
Kostnader och nyttor
Nyttan (WTP för de
Låg skattning
Hög skattning
MSEK 254
MSEK 1430
MSEK 30
MSEK 70
två länen som
engångsbel.)
Kostnad (1-årigt
torskstopp)
Hur långt torskstopp innan kostnaderna
övergår nyttan?
NYTTOR
LÅG
K
O
S
T
N
A
D
E
R
LÅG
HÖG
HÖG
MSEK 254 / MSEK 30
=
8,5 år
MSEK 1430 / MSEK 30
=
47,6 år
MSEK 254 / MSEK 70
=
3,6 år
MSEK 1430 / MSEK 70
=
20,4 år
Sammanfattning
• Studien visar att torsken har ett stort
samhällsekonomiskt värde
• Svårt att se Skagerrak
som ett isolerat område
• Om kostnaderna i den
ekonomiska analysen skulle
bestå av vinstförluster skulle
nyttan räcka i 33 – 600 år!
Norges kusttorsk - diskussion
• I norska Skagerrak finns
lokala bestånd
• Minskning har noterats i både
den norska kusttorskens
rekrytering och vuxna individer
• Med utvecklingen längs den
svenska Skagerrakkusten som
påminnelse: Hotade värden
om norska kusttorsken skulle
kollapsa?
• Titta gärna in på:
• www.enveco.se
• www.forumskagerrak.com
• Bild på slide 2 : Thomas Carlén – torskfiske från klippor
på Västkusten
• Karta på slide 11 : Gateway to the European Union 2006
http://europa.eu.int/abc/maps/members/sweden_sv.htm
bearbetad av Frida Franzén
