April 2007
ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN OCH
UNGDOMAR
När väger mitt barn för mycket?
Utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv ser vi till största del på koppling
mellan kroppsvikten och risker för hälsan. För att bedöma om en person väger
för mycket används BMI (Body Mass Index) och man skiljer då på normalvikt,
övervikt och fetma.
Förekomst
Under de senaste 25 åren har övervikt och fetma ökat bland barn och ungdomar.
Idag lider ca 3% av fetma och 20-25% av övervikt.
Orsaker
I de allra flesta fall beror övervikt och fetma på en kombination av arv och
livsstil. Arvet kan vi inte påverka men däremot våra mat- och motionsvanor.
Prognos
För barn under 3 år är prognosen god att fetma och övervikt försvinner. Ju
äldre barnet är och ju högre BMI det har, desto större är risken att barnet
skall bibehålla sin fetma/övervikt som vuxen. Redan i 7-årsåldern sjunker
chanserna om inget görs och endast hälften med fetma spontantläker. Efter 10års ålder är risken hela 90%. Under pubertet gör hormonomställningarna att
övervikten blir mer svårbehandlad. Under samma period skall barnet frigöra sig
från sina föräldrar varför det är bra om ett behandlingsprogram kommit igång
tidigare.
Hälsomässiga risker?
Graden av övervikt är kopplad till flera hälsorisker som t ex risk för att utveckla
diabetes typ 2, även om detta fortfarande är ovanligt bland barn och ungdomar i
Sverige. Även tecken på åderförkalkning och högt blodtryck förekommer vilket
på sikt kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Utöver detta finns en rad olika
problem som uppkommer mycket tidigare som t ex psykisk ohälsa och problem
med rörelseapparaten.
April 2007
Finns det risk med att gör något åt övervikt/fetma?
Många är rädda för att barnet skall ta skada om man försöker göra något åt
problemet. Viktigast är att reagerar så tidigt som möjligt och inte vänta på att
övervikten skall växa bort. Bra matvanor och ökad rörelse mår alla barn bra av
och tanken är inte att gå ner i vikt utan att bromsa den accelererande
viktutveckling. Då är risken för att utveckla ätstörning inte högre än hos andra
barn och ungdomar. Viktigt med föräldrastöd och regelbunden kontakt med
BVC/skolhälsovård eller barnmottagning.
Hur prata med sitt barn om övervikten?
När det gäller förskolebarn så räcker det med att föräldrarna genomför
förändringar i mat- och motionsvanor. Förklaringar som är kopplade till
kroppsvikt behöver inte ges. Om barnet undrar över förändringarna är det bästa
att svara utifrån ett allmänt hälsoperspektiv t ex ”vi blir piggare” eller ”det är
bättre för kroppen” .
Skolbarn och tonåringar är ofta medvetna om sitt utseende och vikt. Bekräfta
övervikten och samtala om det. Lägg tillsammans upp en strategi där du som
förälder klargör vad du kan bidra med men diskutera även vad barnet kan göra
själv för att påverka sin vikt.
Centrala barnhälsovården
Tips till föräldrar om:
Goda matvanor och Rörelse vid 2½ år
•
Ät tillsammans med barnet. Barnen gör som vi gör. Se måltiden som något mer
än att bara äta. Du som är vuxen är den som erbjuder barnet bra mat och
försöker skapa en trevlig stund kring måltiden.
•
Frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål är bra för alla åldrar och minskar
småätandet.
•
Komponera gärna lunch och middag enligt tallriksmodellen. Små barn
föredrar ofta bitar, var för sig, framför blandningar.
Mjölk eller vatten passar bra som måltidsdryck.
•
Servera gärna frukt och grönsaker till varje måltid, också här i bitar var för sig.
•
Ät fisk ofta, gärna 3 ggr/vecka (Glöm inte fiskpålägg, såsom makrill i tomat.)
•
Välj nyckelhålsmärkta livsmedel.
•
Använd gärna flytande margarin eller olja till matlagning, i stället för fasta
matfetter.
•
Skilj på vardag och fest. Då är det lättare att begränsa intaget av söta drycker,
kakor, godis, glass, chips, kräm och andra söta livsmedel.
”Lördagsgodis” kan vara en bra variant!
•
Låt barnet röra på sig så mycket som möjligt, minst 60 min/dag och helst utomhus
varje dag. Låt barnet gå istället för att sitta i vagnen när detta är lämpligt.
•
Begränsa TV-tittandet/skärmtiden till max en halv timma per dag. I den här åldern
bör en vuxen titta tillsammans med barnet på TV.
•
Goda matvanor främjar också friska tänder. Undvik därför söta drycker/livsmedel
samt småätande mellan måltiderna och borsta tänderna morgon och kväll.
Skapat av Therese Lindh, leg. Dietist Centrala Barnhälsovården, december 2008.
Centrala barnhälsovården
Bilaga 5
Tips till föräldrar om:
Goda matvanor och Rörelse vid 4 år
•
Ät tillsammans med barnet. Barnen gör som vi gör.
•
Frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål är bra för alla åldrar och
minskar småätandet.
•
Komponera gärna lunch och middag enligt tallriksmodellen. Mjölk eller
vatten passar bra som måltidsdryck.
•
Servera gärna frukt och grönsaker till varje måltid. Från 4 års ålder är det bra
om barnen äter 400 gram frukt och grönsaker/dag, vilket motsvara 2 frukter
och 2 rejäla nävar grönsaker per dag.
•
Ät fisk ofta, gärna 3 ggr/vecka (glöm inte fiskpålägg, som t.ex. makrill i tomat).
•
Välj nyckelhålsmärkta livsmedel.
•
Använd gärna flytande margarin eller olja till matlagning, i stället för fasta
margariner.
•
Skilj på vardag och fest. Begränsa intaget av söta drycker, kakor, godis, glass,
chips, kräm och andra söta livsmedel. ”Lördagsgodis” kan vara en bra variant.
•
Låt barnet röra på sig så mycket som möjligt, gärna 60 min/dag och helst
utomhus varje dag.
•
Byt ”skärmtid” mot ”rörelsetid”. Det är bra om tid för TV, dvd eller data
begränsas till en ½-1 timme per dag.
• Goda matvanor främjar också friska tänder. Undvik därför söta
drycker/livsmedel samt småätande mellan måltiderna och borsta tänderna
morgon och kväll
Skapat av Julia Backlund, leg. Dietist, 2009-08-12
Centrala barnhälsovården
Tips till föräldrar om:
Goda matvanor och Rörelse vid 5½ år
•
Ät tillsammans med barnet. Se måltiden som något mer än att bara äta.
Fortsätt att erbjuda barnen bra mat och försök att skapa en trevlig stund kring
måltiden.
•
Frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål är bra för alla åldrar och
minskar småätandet.
•
Komponera gärna lunch och middag enligt tallriksmodellen.
Mjölk eller vatten passar bra som måltidsdryck .
•
Ett bra mellanmål består av frukt, bröd och mjölk/fil/yoghurt. Detta kan varieras
nästintill det oändliga!
•
Servera gärna frukt och grönsaker till varje måltid. Från 4 års ålder är det bra
om barnen äter 400 gram frukt och grönsaker/dag, vilket motsvarar 2 frukter
och 2 rejäla nävar grönsaker per dag.
•
Ät fisk ofta, gärna 3 ggr/vecka (glöm inte fiskpålägg, t.ex. makrill i tomat).
•
Välj nyckelhålsmärkta livsmedel.
•
Använd gärna flytande margarin eller olja till matlagning, i stället för fasta
matfetter.
•
Skilj på vardag och fest. Begränsa intaget av söta drycker, kakor, godis, glass,
chips, kräm och andra söta livsmedel. ”Lördagsgodis” kan vara en bra variant.
•
Uppmuntra barnet till att röra på sig så mycket som möjligt, minst 60 min/dag
och helst utomhus varje dag.
•
Byt ”skärmtid” mot ”rörelsetid”. Det är bra om tid vid TV, dvd eller dator
begränsas. Be barnen berätta vad de sett och hört.
• Goda matvanor främjar också friska tänder. Undvik därför söta
drycker/livsmedel samt småätande mellan måltiderna och borsta tänderna
morgon och kväll.
Skapat av Therese Lindh, leg. Dietist, december 2008
