Lika och unika - Studentlitteratur

advertisement
Olof Franck
Lika Om
mening,
och värde
unika och tro
| Lika och unika
M
S
V
O
R
AKP
r eligionsku nsk a p 1+2
religion_smakprov.indd 1
Olof Franck
2011-03-11
2011-03-14 09.49
23.28
religion_smakprov.indd 2
2011-03-14 23.28
Lika Om
och mening,
värde
unika och tro
Olof Franck
religion_smakprov.indd 3
2011-03-14 23.28
Studentlitteratur
Skola och vuxenutbildning
Box 141
221 00 Lund
Besöksadress: Åkergränden 1
Tel 046-31 20 00
www.studentlitteratur.se
Produktionsstöd har erhållits från
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering,
utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt
BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal
­tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman
för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.
För information om avtalet hänvisas till utbildnings­
anordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas
av ­allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse
i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning
till ­upphovsman/rättsinnehavare.
Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller
papper och tryckprocess.
Art.nr 33193
ISBN 978-91-44-05186-4
Upplaga 1:1
© Författaren och Studentlitteratur 2011
www.studentlitteratur.se
Studentlitteratur AB, Lund
Redaktör: Malin Kågerman Hansén
Formgivning och omslag: Werner Schmidt
Bildredaktörer: Ingela Lindqvist, Ylva Strömberg
Omslagsbild: Shutterstock
Printed by Printinghouse, Printing 2011
religion_smakprov.indd 4
2011-03-14 23.28
Innehåll
FÖRORD 5
MENING
VÄRDE
1 Att fånga en mening 7
5 Moral och natur 85
Carpe diem – memento mori 8
Meningen med livet – i livet 10
Egen frihet – och andras 12
Livssituationens betydelse 13
I ett sammanhang 15
Religionens roll 16
Ansvaret att göra något av sitt liv 17
Valfrihet – på gott och ont 18
Ta det onda med det goda? 20
Fokus på det lustfyllda? 23
Från tanke till handling 86
Hur har moralen uppkommit? 88
Vår moral bygger på egoism? 88
Vår moral har sina rötter i naturen? 90
Naturligt och onaturligt 93
Normalt och onormalt 95
Beteckningar som stänger inne 98
Är och bör inte samma sak 99
Vår moral har sin grund i Guds vilja? 101
Gemensam moral med djuren? 102
2 Mening utan religion 29
6 Lika och unika 105
Gud är död – ta makten över ditt liv 30
Gud är död – allt är tillåtet 33
Psykologiska invändningar mot religiös tro 35
Etiska invändningar mot religiös tro 38
Vetenskapliga invändningar mot religiös tro 41
Vi har alla ett ansvar 106
Livet är inte rättvist 106
Eller påverkar karma? 108
”Det kunde lika gärna vara jag” 109
Den Andre 109
Den starkares ansvar 112
Utan över- och underordning 113
Rätten att tycka olika 117
Vårt ansvar utöver lagen 118
Antingen – eller? 121
Olika slags kränkningar 123
Har den kränkte ett ansvar? 125
3 Tro, värde och etik 49
Bör inte blandas ihop 50
Handlar om fundamentalism? 51
Kan någon bestämma vad som är rätt? 55
Olika typer av etikmodeller 57
4 Att behandla människor väl 69
Vi är sammansatta 70
Träna en moralisk observans? 70
Eller tjänar vi på att vara egoistiska? 71
Individen och samhället 72
Medborgarskap och egen identitet 72
Ger lagen vägledning? 75
Den demokratiska värdegrunden 77
ALLAS rätt till respekt 79
religion_smakprov.indd 5
7 Livets gränser 127
Friheten att leva sitt liv – eller låta bli 128
Aktiv och passiv dödshjälp 129
Låta ”naturen ha sin gång”? 130
Individens egen önskan 131
Självmord då? 134
Dödsstraff 136
Abort 143
Alla levande varelser rätt? 149
Vikten av medvetna val 149
2011-03-14 23.28
8 Den globala människan 151
12 Judar 221
Ansvar bara för dem som finns nära …? 152
Hållbar utveckling 154
Jorden tillhör ingen 155
FN:s millenniemål 158
Har Världen krympt? 160
Olika slags rättvisa? 160
Olika tolkningar 162
Delaktighet och ömsesidighet 165
Hur hantera olika uppfattningar? 166
Ursprung 223
Urkunder och skrifter 229
Gudsbegrepp 230
Människosyn 231
Etik 232
Samhälle 235
Traditioner 237
Judar i Sverige 243
13 Kristna 247
Se mönster utan att generalisera 172
Vad skiljer och vad är gemensamt? 173
Olika metoder att söka kunskap 173
Teori och praktik 174
Kapitlens uppläggning 174
Ursprung 249
Urkunder och skrifter 254
Gudsbegrepp 258
Människosyn 261
Etik 264
Samhälle 267
Traditioner 269
Kristna i Sverige 271
10 Hinduer 175
14 Muslimer 275
Ursprung 177
Urkunder och skrifter 180
Gudsbegrepp 182
Människosyn 184
Etik 186
Samhälle 187
Traditioner 189
Hinduer i Sverige 192
Ursprung 277
Urkunder och skrifter 279
Gudsbegrepp 281
Människosyn 284
Etik 287
Samhälle 290
Traditioner 291
Muslimer i Sverige 293
11 Buddhister 197
15 Nyreligiösa rörelser 297
Ursprung 199
Urkunder och skrifter 203
Gudsbegrepp 203
Människosyn 205
Etik 209
Samhälle 212
Traditioner 214
Buddhister i Sverige 217
Nyreligiositet 299
Jesu Kristi Kyrka 301
Jehovas Vittnen 303
Scientologikyrkan 304
Krishnarörelsen 306
Trosrörelsen 307
New Age 309
Begreppet privatreligiositet 312
TRO
9 Att studera religioner 171
REGISTER 315
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 6
2011-03-14 23.28
Förord
Det här är en bok i religionskunskap. Det betyder dock inte att du nu läser
i något slags facit – att du här kommer att hitta alla tänkbara sanningar om
religion eller religiös tro.
En fråga om urval och eget sökande
För det första finns det så väldigt mycket att lära om hur människors tankar
och livsmönster tar sig uttryck, att ingen bok kan säga sig göra dem alla
rättvisa. Det måste alltid bli fråga om ett urval som skildras och diskuteras.
För det andra är det svårt att förstå vad det skulle innebära att här tala
om ”ett facit”. Visst finns det många frågor om religionernas värld som kan
besvaras genom att man pekar på hur saker och ting faktiskt förhåller sig.
Man kan till exempel söka rätt på statistik över hur många aktiva utövare
av islam eller kristendom som beräknas leva i Sverige. Man kan ta reda på
hur bestämda uppfattningar om en andlig tillvaro eller om liv efter döden
har vuxit fram och tolkats i olika religiösa traditioner, eller studera vad som
sägs om detta i ”heliga skrifter”.
Men en lärobok är inte en ”helig skrift”. Den är tänkt att vara en
utgångspunkt för ditt sökande efter kunskap: den kan ge redskap för den
som vill veta mer om ett visst ämne. Och det är viktigt att du som läser
den ställer frågor, lyfter fram perspektiv som du tycker är väsentliga att
se närmare på – och att du låter ditt sökande knyta an till de erfarenheter
som du har. Att söka kunskap om religion är, precis som vilket kunskapssökande som helst, en process där egna frågor och egna erfarenheter samspelar med andra människors frågor och erfarenheter. Genom att ta del av
hur andra tänker och resonerar om frågor som rör tro, värde och mening,
kan man själv lära sig att både förstå andra och utveckla sitt eget tänkande
och resonerande.
Det finns inga säkra svar
Det här leder över till ett tredje skäl mot att betrakta en lärobok i religionskunskap som ”ett facit”. De frågor som hör hemma i religionskunskapen är
helt enkelt inte möjliga att besvara på något säkert och otvivelaktigt sätt.
En och annan tänkare har genom historien menat sig kunna bevisa att Gud
finns, och det finns andra som har ansett sig kunna bevisa motsatsen. Men
ingen av dem har presenterat en argumentation som kan sägas ha blivit allmänt accepterad. Så är det också med andra frågor i ämnet religionskunskap: de kan inte visas ha några slutgiltiga och definitiva svar.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 7
2011-03-14 23.28
En utgångspunkt för samtal och egen reflektion
Om det nu är på det här viset kan man förstås undra vilken poäng det är
med att studera religion och religiös tro: ska inte sådana studier leda till
bestämda resultat och klara slutsatser? Varför ska man annars ägna tid och
uppmärksamhet åt sådana studier?
Ett svar är att det viktiga med att studera religionskunskapens frågor
inte är att komma fram till ett givet svar på dem, utan att lära sig hur det är
möjligt att tänka och argumentera om dem. Uppenbarligen har religiös tro
ett stort – ja, ofta grundläggande – värde i många människors liv. Samtidigt
tänker de inte alla på ett och samma sätt om en andlig dimension, om liv
efter döden, om frågor som rör rätt och orätt. Just därför att det är så olika
hur människor uppfattar frågor som har med tro och värde att göra, är det
viktigt att man försöker förstå hur dessa olika uppfattningar ser ut, hur de
har utvecklats och hur de kan relateras till varandra.
Det här har också att göra med hur vårt samhälle ser ut. I en samhällsgemenskap som den svenska, där många olika religiösa och icke religiösa
traditioner lever sida vid sida, är det viktigt att vi lär oss lyssna till varandra,
och försöker förstå hur andra tänker och resonerar. Eftersom tro ofta spelar
en betydelsefull roll i många människors liv, är det väsentligt att försöka
sätta sig in i dess olika uttrycksformer och reflektera över dem. Att handla
på det sättet är inte bara att visa respekt för andras övertygelser. Det kan
också innebära att man får inspiration till egna ställningstaganden.
Upplägget i detta läromedel
Boken innehåller tre delar. Den första presenterar några viktiga perspektiv
på mening som kan vara användbara vid studiet av religion och religiös tro.
I den andra delen behandlas frågor som hör hemma på etikens område.
Det handlar till exempel om rättvisefrågor, om frågor rörande jämställdhet
mellan människor av olika kön, etnisk bakgrund och sexuell läggning, om
etiska perspektiv på frågor om liv och död och så vidare. Dessutom förklaras varför sådana etiska frågor har en plats i religionskunskapen.
I den tredje och avslutande delen presenteras ett antal religioner och
religiösa traditioner. Där finns också ett antal intervjuer med företrädare
för olika uppfattningar och övertygelser.
I varje kapitel finns förslag på uppgifter av olika slag som bjuder in till
reflektion, analys och ställningstaganden. Det finns även några så kallade
webbquests, som tar dig med ut på nätet för att med hjälp olika slags källor
lösa ett problem eller en situation.
I läromedlets webbdel hittar du dessutom faktafördjupningar, kapitelvisa sammanfattningar och tips på litteratur och film.
Olof Franck
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 8
2011-03-14 23.28
6
LIKA OCH UNIKA
Vi är alla lika – och unika. Det
är viktigt för oss alla att bli
bekräftade för de speciella
människor vi är. Samtidigt lever
vi i gemenskap med andra som
också har behov av och rätt att
bli respekterade för det de är
och vill vara. Frågan är hur detta
ska balanseras. Detta anknyter
till de frågor som behandlades i
det föregående kapitlet, men här
fokuseras lite mer på just frihetsoch rättighetsaspekterna.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 105
2011-03-14 23.28
106 värde
MÅLET FÖR
STUDIERNA I DETTA KAPITEL ÄR ATT DU SKA
• FÖRSTÅ centrala ord i kapitlet som rättvisa, den Andre, naturlig tillit, Du – Det,
diskriminering och kränkningar
• F ÖRSTÅ hur moral och människosyn kan relateras till varandra när det handlar
om frågor som rör identitet, tillhörighet och samlevnad
• K ÄNNA TILL olika sätt att tolka individens rättigheter och skyldigheter i de
gemenskaper hon tillhör
• K UNNA SE hur olika ställningstaganden och ståndpunkter rörande människors
fri- och rättigheter etiskt kan motiveras i och utanför religiösa kontexter
• K UNNA DISKUTERA argument där frihet och ansvar sätts i relation till
rättighetsfrågor med hänsyn till individer men också till grupper av människor
Vi har alla ett ansvar
Vi har i tidigare kapitel talat om behovet av att träna och utveckla en moralisk observans, det vill säga en känsla för situationer när människor på ett
eller annat sätt kan fara illa. Man kan resonera kring moralisk observans
också på följande sätt: Vi bör tänka i moraliska termer och reflektera över
våra relationer till andra för att vi alla har ett ansvar för att medverka till
en god gemenskap människor emellan. Vi har alla ett ansvar för att skapa
ett gott samhälle där barn, unga och vuxna känner sig trygga och respekterade för det de är och vill vara. Och där alla upplever att de kan förverkliga
de drömmar de har om livet – utan att detta kränker andras motsvarande
planer och förhoppningar. Vi talar här om en universell rätt, det vill säga
den omfattar alla människor, oavsett vem eller vad man är – och var och
en har ett ansvar att omsätta denna rätt i ord och i handling.
Vi människor behöver få känna att vi gör skillnad i världen – att världen och tillvaron inte skulle vara densamma om inte just var och en av oss
hade existerat och lämnat våra personliga bidrag till helheten. Vi är alla
unika: Vi delar många egenskaper och förutsättningar med andra, men
vi är också individer med alldeles specifika drag. Det har betydelse att var
och en av oss finns till.
Här finns också en motivering till att reflektera över vars och ens rätt
att forma sitt liv i enlighet med egna drömmar och förhoppningar, så länge
detta är förenligt med andras motsvarande rätt.
Livet är inte rättvist
Som var och en av oss vet är de förutsättningar som vi rent faktiskt ges i
livet många gånger mycket olika. De flesta som har fötts i Sverige i modern
tid har som regel kunnat växa upp under rätt så goda förhållanden vad
gäller levnadsstandard och utbildning. Jämför med att vara född i en annan
tid – till exempel några hundra år tidigare – då hade saker och ting kunnat
se mycket annorlunda ut.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 106
2011-03-14 23.28
6 Lika och unika Börje Salming
föddes nyss i Kina.
Hans hemby
riskerar att
ödeläggas i ett
jordskred.
Annonser ur Rädda Barnens
kampanj Livets Lotteri.
107
Alldeles nyss föddes
Kristina Lugn
i Kambodja.
Hon kanske tvingas
arbeta istället för
att gå i skolan.
På liknande sätt kan den som är född och uppvuxen i en viss del av världen
ha helt andra förhållanden vad gäller standard, ekonomi och utbildning,
än vad hon eller han skulle ha haft i en annan del. Att födas och växa upp
i en rik och välbeställd miljö ger andra förutsättningar än att födas och
växa upp under fattiga och socialt utsatta förhållanden. Livet kan knappast
beskrivas som rättvist – och skillnaderna kan förstås vara betydande också
i ett och samma land i en och samma tid. Barn i Sverige lever inte under
identiska förhållanden, även om vi ser närmare på en och samma tid som
2000-talet. Vissa har det bättre och andra sämre ekonomiskt. Vissa växer
upp i socialt utsatta miljöer med ansträngda relationer, missbruk och våld.
Andra lever mer välordnat med harmoniskt familje- och kompisliv, där
positiv gemenskap och mer fredliga förhållanden präglar tillvaron.
Med tanke på sådana här skillnader kan man kanske tala om ett ”livets
lotteri” där ingen från början kan påverka vilken tid, vilken miljö och vilka
omständigheter som man ska födas till – och där hela skalan från ”bättre”
till ”sämre” tycks vara representerad.
Ingen av oss har, kan man hävda, kunnat välja när och var vi ska födas,
och ingen av oss föds där vi gör som ett resultat av egna val och beslut. Det
betyder att vi inte har anledning att fundera på vad vi har gjort – eller inte
gjort – för att få de förutsättningar som vi faktiskt har i livet. Om vi till
exempel har fötts i en tid och en miljö som präglas av fattigdom och social
utsatthet, är det rätt så meningslöst att ställa sig frågan: ”Vad har jag gjort
för att få det så här?” Sanningen är att vi själva inte har gjort något för att
födas där vi har fötts och att vi heller inte skulle ha kunnat göra det. Lika
lite som det är ett straff att födas till ett liv i fattigdom och utsatthet, är det
en merit eller belöning att födas till omständigheter präglade av rikedom
och välordnade förhållanden.
I olika österländska traditioner är man dock försiktig med att hävda
att människan inte själv har påverkat till vilken livssituation hon är född
(se nästa sida).
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 107
2011-03-14 23.28
108 värde
6:1 Livets lotteri
WEBBQUEST
Du kan arbeta vidare med
frågan om ansvar i ett
globalt perspektiv i Livets
lotteri i webbdelen.
a) Hur uppfattar du begreppet livets lotteri? Tänker du att det är slump och tillfälligheter
som gör att vi föds där vi föds eller att det finns någonting som påverkar detta?
b) Vad skulle det innebära att säga att det finns en mening med att vi människor föds i
olika tider, familjer och samhällen och får mycket varierande förutsättningar?
c) Hur kan man fundera över frågor som rör frihet och ansvar i förhållande till andra
människor, om man accepterar respektive avvisar tanken på ett ”livets lotteri”?
Eller påverkar karma?
Karma = den princip enligt
vilken människans förmåga
att uppfylla sina plikter har
betydelse för hur hon kommer att återfödas. Karma
står för både handlingarna
och resultatet av handlingarna
Det finns förstås religiösa traditioner där begreppet reinkarnation, det vill
säga återfödelse, uttrycker andra perspektiv på detta. Där saknar uttrycket
”livets lotteri” en sådan innebörd som det har getts här. Människan kan,
tänker man, påverka sin kommande existens genom att leva på ett sätt
som överensstämmer med bestämda plikter, ofta beskrivna med hjälp av
begreppet karma.
Genom att leva i enlighet med de plikter som kan knytas till den existens man har fötts till, kan man visa att man är mogen att återfödas till
något bättre och mer utvecklat på väg mot målet, befrielse från återfödelse
(kallad moksha).
Livets lotteri.– eller karma?
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 108
2011-03-14 23.28
6 Lika och unika Bättre ställt = när man har
det ekonomiskt bra
109
Oavsett om vi vill se människans livsförutsättningar som resultat av
hennes egen påverkan eller inte, kan vi nog ändå enas om att det är viktigt
att diskutera frågan om vilket ansvar människor som har det bättre ställt,
har för människor som har det sämre ställt. Också den som menar att människans karma mer eller mindre styr vilket liv hon kommer att födas till i
nästa existens, kan hävda att den som har det bättre ställt i sitt liv har en
plikt att hjälpa den som inte har det lika bra. Även om vi har fått ett gott
liv som ett resultat av att vi i vår föregående existens uppfyllt våra plikter,
betyder inte det att vi skulle ha rätt att strunta i dem som har det sämre,
blunda för deras utsatta situation och helt och fullt inrikta oss på att njuta
av vårt eget goda.
”Det kunde lika gärna vara jag”
Låt oss återgå till tanken att människan verkligen inte har möjlighet att
påverka när och var hon ska födas, utan att det i praktiken är ett “livets
orättvisa lotteri” som avgör det. Utgår vi från den tanken är det kanske lät�tare att motivera principen att den som har det bättre ställt har ett ansvar
för att hjälpa den som inte har det lika bra. För om vår goda situation inte
är resultat av att vi har gjort något särskilt bra och därför kan se den som
en belöning av något slag, verkar det vara rimligt att tänka sig att vi har ett
moraliskt ansvar att dela med oss av det som vi har till den som inte har.
Det kunde ju lika gärna vara vi som hade fötts i en annan tid, en annan
miljö, ett annat samhälle där vi varit fattiga, utsatta, små och rädda. Att
våga ta de orden i sin mun – ”det kunde lika gärna vara jag” – när man
möter medmänniskor som på ett eller annat sätt har det svårt, och att ha
modet att låta dessa ord omsättas till medkänsla och handling är kanske
det som är en av de viktigaste grunderna för moral, moralisk eftertanke
och moraliska relationer.
Den Andre
Många tänkare har pekat på vikten av att spegla sig själv i andra som en förutsättning för att moraliska relationer ska kunna utvecklas på ett meningsfullt sätt. När vi ser ”den Andre” som vår medmänniska och jämlike känner
vi ett ansvar, inte bara för vårt eget väl utan också för andras. Vi ser ”den
Andre” i oss själva och oss själva i ”den Andre”. Det är en ömsesidighet
som här kan utvecklas, en ömsesidighet som präglas av inkännande och
inlevelse. Förmågan att leva sig in i andra människors väl och ve brukar
beskrivas som en förmåga till empati. Att se hur vår medmänniska har det
och att visa att vi är engagerade och bryr oss om henne är uttryck för en
empatisk förmåga.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 109
2011-03-14 23.28
110 värde
Naturlig tillit
Teologen och filosofen Knud Ejler Løgstrup (1905–1981) har i sitt tänkande
pekat på hur upplevelsen av naturlig tillit är grundläggande för människan.
Han menar att vi visserligen lever i illusionen att vi själva är orsak till våra
liv och vår tillvaro, men att sanningen är att detta liv och denna tillvaro har
sitt ursprung i en högre skapelse. Med denna skapelse följer vissa grundvillkor, till exempel den naturliga tillit som vi alla bär med oss som ett frö
från början av våra liv.
Att inte bli sedd, inte få vara
med kan skada vår naturliga tillit.
Grundval = i själva grunden
Men, vi kan bli utsatta för kränkningar och övergrepp, vi kan bli utfrysta
och svikna och osynliggjorda. Sådana erfarenheter sätter spår – och de
riskerar att skada vår naturliga tillit och skaka om den i dess grundvalar.
Därför är det så viktigt att vi tar vårt moraliska ansvar, lyssnar till vårt
hjärta och gör vad vi kan för att både vi och våra medmänniskor ska kunna
leva i och vårda den tillit och den trygghet vi bär inom oss.
6:2 Brist på naturligt tillit?
Tänk dig att du går hem genom staden ganska sent en kväll. Efter ett tag upptäcker du att
du ha någon som går bakom dig i samma takt som du.
a) Hur reagerar du? Blir du rädd och skyndar på stegen eller konstaterar du bara att det är
någon som verkar vara på väg åt samma håll som du?
b) Vad tror du det är som påverkar hur du tolkar situationen?
Du – inte det
Den judiske filosofen Martin Buber är en annan tänkare som skrivit mycket
om hur förmågan att se ”den Andre” är en grund för goda mellanmänskliga
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 110
2011-03-14 23.28
6 Lika och unika Fundera över Løgstrups tankar om en naturlig tillit. Låter
de trovärdiga och övertygande? Fundera också på Bubers
tankar om mellanmänskliga
relationer. Hur ser du själv på
andra människor?
111
relationer. Bland annat i boken Jag och du talar Buber om behovet av att
behandla medmänniskor som ett ”du” och inte som ett ”det”. Vad han vill
säga med detta är just att levande mänskliga relationer bygger på ömsesidighet och att det är en förutsättning för att dessa relationer ska präglas av
omsorg och respekt. Relationer där människor speglar sig i varandra ger
möjlighet att se varandra som både lika och unika. Vi är alla människor
och därför likvärdiga, oavsett vilka vi är, var vi kommer ifrån och vart vi
är på väg.
Vi är också unika: Vi delar alla, skulle man kunna säga, egenskapen att
vara en alldeles speciell person. Våra olikheter och särskilda drag och egenskaper ska inte ses som hinder, utan som möjligheter att lära oss någonting
om andra och om livet. En annan människa är ett ”du” som vi får tillfälle att
möta i livet, närma oss och lära oss något av – precis som vi är ett ”du” för
henne. Vi är två människor som ser varandra som likvärdiga subjekt, och
vi gör inte ”den Andre” till objekt för bestämda syften eller mål. Vi befinner
oss i ett möte av ömsesidig respekt och omsorg. I dessa möten kan stora
saker hända och goda relationer utvecklas.
6:3 Vad skulle du göra?
Det finns många exempel på situationer då svårigheten att utöva ett moraliskt ansvar blir
tydlig.
Låt säga att du är på semester i en storstad där du vill se berömda byggnader och
platser och ha trevligt och få avkoppling. När du ger dig ut från hotellet för en promenad
upptäcker du snart en man som sitter på trottoaren med händerna formade som en skål.
Framför honom ligger det en bit kartong, där det står ”Jag behöver din hjälp” på det lokala
språket. Du vill inte riktigt se närmare på mannen, utan skyndar vidare.
Efter något kvarter upptäcker du dock en ny tiggare på gatan, denna gång en kvinna
i smutsiga kläder som ser dig djupt i ögonen och håller fram sina händer. Du går förbi
också den här gången – men bara för att få syn på en liten pojke som sitter i nästa
gathörn, tyst och håglös med en skål framför sig där det ligger några mynt.
Vilket ansvar har du för att bidra till att förbättra dessa människors livssituation? Hur
skulle Løgstrups och Bubers tankar kunna tillämpas i dessa fall?
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 111
2011-03-14 23.28
112 värde
Den starkares ansvar
Hur tolkar du bilden? Varför
tror du att kvinnan handlar
så som hon gör?
I det här sammanhanget talar man ofta i etiken om ”den starkares” ansvar
i förhållande till ”den svagare”. För den som i något avseende har en starkare position bör detta att se ”den Andre” som en likvärdig människa med
samma rättigheter som en själv, leda till en känsla av ansvar – ansvar för
att dela med sig och medverka till att förbättra en svagares och mindre välutrustads människas position.
Många biståndsorganisationer arbetar just i enlighet med tanken att
mer välutrustade bör ta ett ansvar för att hjälpa mindre välutrustade. Nu
för tiden genomförs också återkommande tv-galor där man samlar pengar
till projekt och verksamheter som syftar till att förbättra situationen för
människor på olika håll i världen – och insamlingar pågår ständigt till
förmån för utsatta människor.
Filosofen Harald Ofstad (se också s. 70) har i sin uppmärksammade
bok Vårt förakt för svaghet. Nazismens normer och värderingar – och våra
egna utförligt diskuterat de mekanismer som spelar roll för hur vi delar
in varandra i ”starka” och ”svaga”. Han beskriver där hur vi medvetet eller
omedvetet håller vid liv det ojämlika maktförhållande som finns mellan
olika grupper av människor. Exempel på ojämlika maktförhållanden kan
finnas i familjen, i kompiskretsen, i de föreningar där vi är medlemmar,
i skolan … Kanske odlar vi, medvetet eller omedvetet, föreställningen att
människor kan delas in i ”starkare” och ”svagare” i olika avseenden, och
behandlar dem olika beroende på var de befinner sig på skalan mellan
”stark” och ”svag”?
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 112
2011-03-14 23.28
6 Lika och unika 113
Tycker du att den som är starkare, till exempel fysiskt eller psykiskt, har ett ansvar för den som är svagare?
”Vårt samhälle är präglat av dessa värderingar, såsom vård och omsorg. Vi tar hand om de
svaga. Detta är något som vi lärt oss när vi var små. Dessa värderingar sitter kvar. ”
Evelina
Visserligen tar vi kanske avstånd från nazistiska och rasistiska värderingar, som går ut på att vissa människor betraktas som mer och andra
som mindre värda (vilket fick drastiska uttryck under 1940-talet i form av
förföljelse och avrättning av judar, homosexuella, romer och funktionshindrade). Men vi glömmer att vi själva många gånger är delaktiga i andra
slags över- och underordningar, som innebär att vi delar upp människor i
olika grupper med mer och mindre värde och mer och mindre makt.
6:4 Starkare och svagare
a) Kan du ge exempel på hur människor idag behandlas olika, det vill säga delas in i olika
grupper där vissa betraktas mer vällvilligt och andra mindre välvilligt?
b) På vilket sätt kan den ojämnt fördelade tillgången till makt påverka hur vi människor
förhåller oss till varandra i dagens Sverige? Vad för slags makt tänker du då på?
c) Hur tolkar du för din egen del begreppet svaghet? Använder du någon gång detta
begrepp när du reflekterar över och värderar andra människors sätt att vara och
handla?
Negativ särbehandling
= när någon av något skäl
behandlas annorlunda och
sämre än andra
Orättfärdig = fel ur moralisk synpunkt, orättvis
Utan över- och underordning
Det finns många slag av över- och underordningar där den ojämlika maktfördelningen riskerar att skapa och underblåsa orättvisor och utanförskap.
De fem diskrimineringsgrunderna (se också s. 79) lyfter fram några exempel. När människor på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell
läggning eller funktionshinder utsätts för något slag av negativ särbehandling, är det uttryck för en orättfärdig obalans i över- och underordningen mellan de inblandade parterna.
6:5 Rättfärdig obalans?
Orättfärdig obalans i över- och underordningen … Fundera ett tag på
vad detta kan betyda. Prova till exempel med att byta ut orättfärdig
mot rättfärdig. Är föräldrars makt i förhållande till sina barn ett bra
exempel på rättfärdig obalans i över- och underordning?
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 113
2011-03-14 23.28
114 värde
Läs i webbdelen om strukturella och individuella skäl
till förtryck – två olika
förklaringsmodeller
Diskriminering av kön
Genom historien kan man se en rad exempel på orättfärdig obalans. När
det gäller frågor som rör lön, makt och inflytande har kvinnor varit – och
är fortfarande i många avseenden – missgynnade. Några aktuella exempel
är frågan om lika lön för lika arbete, om möjligheten att påverka arbetsoch familjesituation eller om att få delta i näringslivets styrelser och i politikens beslutande organ. Men balans mellan könen handlar också om
rätten till personlig frihet och integritet. Jämställda relationer mellan kvinnor och män förutsätter att båda parter har samma utrymme för frihet och
integritet.
Ser man till verklighetens relationer kan det konstateras att jämställdheten alltför ofta är frånvarande. I Sverige anmäls varje år ett par tiotusental fall av kvinnomisshandel. Till detta kommer ett stort antal anmälda
våldtäkter och våldtäktsförsök. Om man tänker på att det i vart och ett av
dessa fall finns en människa som far illa, blir utsatt för våld och övergrepp,
förstår man hur stort problemet är med relationer där ömsesidig respekt
och välvilja saknas. Betänker man dessutom att många av de kvinnor som
utsätts för våld har barn som därigenom blir direkt berörda, blir proportionerna än mer alarmerande.
I ett samhälle där värden som demokrati, integritet och jämställdhet
vårdas borde verkligheten inte se ut på det här sättet. Ändå gör den det.
Här har vi alla ett moraliskt ansvar för att engagera oss för den som är utsatt
och lever under villkor som måste förbättras, så att hon eller han ska ges
förutsättningar att leva ett liv med mening och trygghet.
6:6 Chefen Sara
Fundera över följande exempel: En trettioårig kvinna, Sara, anställs som journalist på
en tidningsredaktion där många män arbetar, flera av dem sedan lång tid. Hon känner
sig välkommen av de flesta men framför allt en av de äldre arbetskamraterna, Sten,
uppträder rätt så tufft mot henne. Ibland ger han henne syrliga kommentarer om de
artiklar hon skrivit, ibland nonchalerar han henne och tycks inte ens vilja hälsa.
När Sara efter ett drygt halvår blir chefredaktör, tycks detta bli för mycket för Sten.
Han har uppenbarligen svårt att arbeta med en kvinnlig chef. På olika sätt visar han
sitt missnöje, han är direkt otrevlig mot Sara, talar illa om henne bakom hennes rygg,
protesterar så gott som alltid mot de förslag och beslut hon kommer med i egenskap av
chef.
Hur tycker du att man ska hantera en sådan här situation? Har män generellt svårare
än vad kvinnor har att acceptera en chef av motsatt kön? Betyder kön något för hur
relationen mellan chef och anställd kan fungera? Vilka maktmönster kan man tänka sig
tar form i en sådan relation? Vem har ansvar för att påverka denna situation?
RFSL = Riksförbundet för homosexuellas,
bisexuellas och transpersoners rättigheter
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 114
2011-03-14 23.28
6 Lika och unika Victoria Tauson: Om hbt
Kan du berätta om hur det var för
dig att komma ut med din läggning?
För min del romantiserar jag ofta hur
det var att komma ut. Och på ett sätt
var det fantastiskt. För jag har aldrig
bett om tolerans eller godkännande.
Jag kräver respekt för min identitet
som hbt-person och den identiteten är
central för mig. Så ofta när jag tänker
tillbaka på hur jag började komma ut
(för jag slutar ju aldrig komma ut, det är
ju ständigt pågående) som 17-åring så
tänker jag att det gick så lätt. Men det
gjorde det inte, inte helt och hållet. Det
gick fort, jag gick inte och värkte på det
som många känner behov av att göra.
Och det är ju skönt. Men egentligen
tog vissa närstående det inte så bra.
Men för många hbt-personer är rädslan
för förakt, ilska, och kanske rentav hat
så stor, att när det inte går riktigt så
långt eller illa så tycker vi att det var bra.
Ribban för att andas ut är väldigt låg.
Men dom närstående som behövde
tid på sig har processat sin inställning
på ett fantastiskt sätt och idag tycker
jag att dom har ett genuint bra förhållningssätt till min hbt-identitet.
Hur är det att leva som hbt-person i Sverige idag? Är det vanligt
med fördomar i det svenska samhället, och hur tar de sig i så fall
uttryck?
Att svara på hur det är att leva som
hbt-person är som att försöka svara på
hur det är att leva som heterosexuell.
Omöjligt. Alla skulle svara olika, förmodligen. Men vi lever i ett starkt heteronormativt samhälle, vilket ger konsekvenser för hbt-personer som bryter
mot den normen (det finns givetvis
heterosexuella som också bryter mot
den). Det tar sig många uttryck; risk
för hatbrott och trakasserier, dåligt
bemötande inom exempelvis vården,
stereotypa föreställningar om att hela
Victoria Tauson är avlönad hbt-aktivist
och har däri förmånen att jobba med
sina absoluta hjärtefrågor.
gruppen hbt-personer är på ett enda
sätt (gruppen klumpas ihop och tillåts
inte vara mångfacetterad), osynliggörande, förlöjligande och att andra
tar sig rätten att tycka saker om hbtpersoner. Vi har lång, lång väg att gå
när det handlar om transpersoners rättigheter, för att ta ett konkret exempel.
Där handlar det fortfarande om grundläggande mänskliga rättigheter som
är otroligt eftersatta. Och attityder,
bemötande, kompetens och annat
värdegrundsarbete har också lång väg
kvar till mål.
Hur ska man se på homo-, bi- och
transsexuellas rättigheter i globalt perspektiv? Går utvecklingen
åt rätt håll som du ser det?
Även om jag just sagt att Sverige har
långt att gå så är det viktigt att komma
ihåg att vi på en del områden har det
bra. Det finns länder där du riskerar
tortyr och dödsstraff på grund av att
du är hbt-person. Det finns länder där
du inte får medicinering om du är hivpositiv. Det finns länder som inte alls
skyddar sina hbt-personer i lagstiftning
och liknande. Detta bör vi i Sverige
vara medvetna om i exempelvis asyl­
ärenden. Å andra sidan finns det länder
med kulturer som är mer flexibla avseende könsidentitet och könsuttryck.
Och det finns länder eller regioner där
hbt-kulturen och hbt-communityt är
115
otroligt mycket starkare. Om det går
i rätt riktning? Nej. Det står på många
håll för still. Som tur är har vi hbt-aktivister som påverkar beslutsfattare inom
FN och EU, men jag tycker att svensk
politik borde föregå med gott exempel
och trycka på andra länder bättre. Det
här handlar om mänskliga rättigheter
och det gör mig ont att det inte ses så
överallt.
På vilket sätt arbetar RFSL för
människors rätt att vara det de är
och vill vara?
RFSL jobbar på många fronter. Vi jobbar
med påverkansarbete och utbildning,
vilket görs med förhoppningen att
attityder ska förändras. RFSL måste bli
bättre på mycket, men vi är en viktig
organisation både lokalt, nationellt
och internationellt. Så länge vi har
en rådande heteronorm måste röster
höjas för att luckra upp den så att livsvillkor, rättigheter och trygghet inte är
beroende av om du lever upp till den
eller lever utanför den. Och där fyller vi
en unik och otroligt viktig roll.
Vad är det bästa i ditt sätt att
leva?
Det är mycket som är bra i mitt liv. Men
det bästa är att jag har blivit bättre på
kärlek. Både att ge det, till såväl partner
som vänner. Och också blivit bättre på
att ta emot det, av vänner och partner.
Och kärlek är bränsle. Kanske låter det
väldigt klyschigt, men min förbättrade självkänsla har gjort att jag fått,
och lyckats ta till vara på, en underbar
partner. Att jag har henne att komma
hem till med både glädje och sorg och
allt däremellan är fantastiskt. Det är
som att hon håller mitt hjärta mellan
sina kupade händer, men bär det inte
åt mig utan låter mig vara en egen
person som gör egna val, begår egna
misstag och vinner egna segrar. Men
hon finns där genom allt det. Det vi
åstadkommer och delar tillsammans
varje dag är det vackraste jag upplevt.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 115
2011-03-14 23.28
116 värde
Det är en mänsklig rättighet
att leva och forma sitt liv som
man vill.
Diskriminering på andra grunder
Det finns en rad exempel på situationer där andra diskrimineringsgrunder
än kön fungerar som skiljelinje mellan ett liv där respekt präglar synen på
andra människor och ett liv där så inte är fallet. Varje år anmäls åtskilliga
fall av hatbrott, det vill säga brott där någon på grund av exempelvis sexuell läggning eller etnisk tillhörighet utsätts för kränkningar, våld och övergrepp. Ibland får dessa brott en mycket dramatisk och våldsam karaktär.
Besläktade med hatbrott är andra slags kränkningar, som när personer baktalas eller blir utfrysta och osynliggjorda. Oavsett vilken form en
negativ särbehandling får, så är den inte försvarbar. Människor har i ett
demokratiskt samhälle präglat av ömsesidig respekt rätt att leva och forma
sina liv i enlighet med det som de är och vill vara – och det oavsett vilken
etnisk bakgrund eller vilken sexuell läggning de har.
Vi måste inte älska alla människor. Vi måste inte ens tycka om alla
som kommer i vår väg. Men oavsett vilka känslor eller synpunkter vi kan
tänkas ha på medmänniskor måste vi hålla principen om allas lika rättigheter i minnet och försöka att följa den. Ingen av oss har rätt att utesluta
någon annan från denna princip, lika lite som någon annan har rätt att
utesluta oss.
Vi kan tycka att någon handlar eller lever på ett sätt som vi själva inte
skulle vilja göra. Vi kan kanske ibland tänka att andra människor beter
sig på sätt vi själva finner vara främmande och svåra att begripa sig på.
Så har man rätt att tycka och tänka. Men vi har däremot inte rätt att bara
därför hävda att någon inte ska respekteras och ha samma rättigheter som
vi själva vill ha. Grundläggande mänskliga rättigheter omfattar alla, oavsett vilka vi är.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 116
2011-03-14 23.28
6 Lika och unika 117
6:7 Inte tycka om men respektera …
Finns det någon situation när du tycker att det är svårt att respektera en annan persons
rätt att bli behandlad utifrån sina grundläggande mänskliga rättigheter? Hur tänker du då?
Rätten att tycka olika
Respekten också för den som kritiserar och är motståndare till ens egna
uppfattningar har försvarats av många tänkare genom historien. En av dem
är upplysningstänkaren Francois-Marie Arouet de Voltaire (1694–1778)
som, inte minst i sitt välkända Traktat om toleransen, driver och utvecklar
denna tanke. Författaren Evelyn Beatrice Hall (1868–1919) har i sin biografi
om Voltaire (The Friends of Voltaire) sammanfattat hans ståndpunkt i ett
ofta citerat påstående: ”Jag håller inte med om vad du säger, men jag är
beredd att gå i döden för din rätt att säga det.”
Här uppkommer dock ett problem. Säg att en person har icke-demokratiska uppfattningar och vill propagera för dem. Hon eller han kanske anser
att människor med en viss etnisk bakgrund eller religiös tillhörighet, med
ett bestämt kön eller en bestämd sexuell läggning eller något visst funktionshinder, inte bör få samma rättigheter som andra människor. Hur bör
samhället bemöta ett sådant ställningstagande? I filosofiska sammanhang
formuleras ibland denna fråga så här: ”Hur tolerant bör jag vara mot den
intolerante?”
6:8 Hur skulle du göra?
Fundera över följande exempel: Du är lärare i samhällskunskap och undervisar på
grundskolan. I en av dina klasser finns det en elev som mycket tydligt ger uttryck för
både främlingsfientliga och rasistiska åsikter. När han i era diskussioner om svensk politik
hävdar att ”all invandring till Sverige bör stoppas” och att ”svenskar och andra har olika
värde därför att de av naturen är olika”, blir det ofta tyst: Ingen i klassen verkar vilja
protestera. Ofta ger eleven exempel på vilka människor han anser vara ”värdelösa” och
vilka som ”tillhör de starka”. Någon gång nämner han också Adolf Hitler vid namn och
säger att alla borde läsa Mein Kampf.
Hur hanterar du den där situationen? Du vet att skolan ska företräda demokrati och ett
universellt människovärde. Du ser samtidigt ett behov att möta eleven ifråga på ett sätt
som gör det möjligt att föra en dialog med honom. På vilket sätt ska du handla?
Lagen mot hets mot folkgrupp
Ett sätt att lösa problemet med intolerans mot andra är att hänvisa till gällande lagstiftning. Därmed fokuserar du på vilka gränser som juridiken
i ett demokratiskt samhälle sätter för rätten att yttra sig om andra människor. På samma sätt som lagstiftningen i många andra länder gör, skyddar svensk lag särskilt minoritetsgrupper, för att de inte ska diskrimineras
eller kränkas. Det finns lagar mot diskriminering och för att skydda jäm© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 117
2011-03-14 23.28
118 värde
Yttrandefriheten tillåter inte
diskriminering och hets mot
folkgrupp.
ställdhet och likaberättigande. När det handlar om frågan om yttrandefrihetens gränser är det lagen om hets mot folkgrupp som aktualiseras. I
Brottsbalkens 16:e kapitel paragraf 8 heter det:
Missaktning = förakt,
ringaktning
”Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras,
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms
för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.
Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt
hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som
varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet”. Lag (2002:800)
Lagen förbjuder alltså hets mot folkgrupp i den mening som lagtexten
anger. Av lagen framgår också att man ska ta hänsyn till graden av hotfullhet, kränkande innehåll och spridning när straff utdöms. Lagtexten kan
synas vara tydlig och klar på dessa punkter, men det innebär dock inte att
de rättsfall som varit uppe för bedömning alltid har kunnat betraktas som
enkla eller självklara. Genom åren har fall som gäller bland annat uttalanden om homosexuella personer och om personer med utländsk bakgrund
prövats i rätten. Meningarna om huruvida de som har yttrat dessa uttalanden ska frias eller fällas har ibland gått isär.
Vårt ansvar utöver lagen
Lagen ger rättsliga aspekter på människors relationer. Ur moralisk synpunkt kan man dock säga att det behövs något mer för att människors
relationer ska fungera väl. Även om vi vet vad lagen säger om exempelvis
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 118
2011-03-14 23.29
6 Lika och unika 119
”hets mot folkgrupp” betyder inte det med automatik att vi fullt ut har lärt
oss leva på ett sätt där vi ser den Andre, medmänniskan, som likvärdig
med oss själva. Vi kan förstås veta att det är – i lag – förbjudet för oss att
kränka andra människor, hota dem eller uttrycka ”missaktning” på grund
av att de är kvinnor eller män, att de har en viss tro eller etnisk bakgrund,
en bestämd läggning eller ett visst funktionshinder. Vi kan också dra slutsatsen att vi härigenom bör avstå från att bete oss mot dem på de sätt lagen
förbjuder. Så långt är allt gott och väl ur en juridisk synpunkt.
Men talar vi om människosyn och om moral menar vi nog att dessa
uttryck syftar på mer än ett rent lagligt beteende. Vi tänker oss att egenskaper som inlevelseförmåga, förmåga att visa omsorg, välvilja och respekt
också spelar en betydelsefull roll. Ett sådant engagemang går utöver ett
strikt juridiskt handlande. Det innebär att vi inte bara försöker avhålla oss
från att behandla andra människor på ett sätt som är förbjudet i lag, utan
Det finns ingen lag som
tvingar oss att underlätta
livet för våra medmänniskor,
men vad säger vår moral?
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 119
2011-03-14 23.29
120 värde
att vi också försöker medverka till att deras förutsättningar för ett bättre liv
ska bli verklighet. Inte minst gäller detta givetvis dem som har ett sämre
utgångsläge och en sämre situation än vi själva. Här har vi återigen ett
exempel på ”den starkares” ansvar för att bidra till ”den svagares” möjligheter att leva ett gott liv.
Medmänniskor behövs
I tider och samhällen där många på ytan mår väl, har en god levnadsstandard och inte utsätts för mer eller mindre svåra övergrepp och kränkningar
är det kanske svårt att inse hur nödvändigt det är att människor verkligen är aktivt hjälpande. Men en sådan medmänsklighet kan vara livsavgörande i tider av krig och i samhällen där förtryck och diskriminering
tar sig påtagliga uttryck. Genom historien har det funnits åtskilliga kvinnor och män som under sådana omständigheter engagerat sig för sårade,
hotade och utsatta.
TVÅ SOM ENGAGERADE SIG FÖR ANDRA
Ett exempel på människor som har engagerat sig för hotade och utsatta är den tyske
prästen Dietrich Bonhoeffer (1906–1945). Trots att han hade en framgångsrik teologisk
karriär framför sig, tog han avstånd från nazismen och dess förföljelse av judar – vilket så
småningom ledde till att han fängslades och hängdes.
Ett annat exempel är Bonhoeffers kollega Martin Niemöller (1892–1984). Han grundade Bekännelsekyrkan, där han på olika sätt protesterade mot den tyska ledningen och
dess hårda och oförsonliga bemötande av vissa grupper av människor.
Niemöller förknippas ofta med följande citat, där behovet av solidaritet och välvilja i
förhållande till medmänniskor betonas:
”När nazisterna hämtade kommunisterna, teg jag;
jag var ju ingen kommunist.
När de spärrade in socialdemokraterna, teg jag;
jag var ju ingen socialdemokrat.
När de hämtade de fackliga, lät jag bli att protestera;
jag var ju inte med i facket.
När de hämtade judarna, lät jag bli att protestera;
jag var ju ingen jude.
När de hämtade mig,
fanns det ingen kvar som kunde protestera.”
Också i en tid som vår och i ett samhälle som det svenska kan Niemöllers ord tillämpas.
Även om vi på många sätt – och inte minst om vi jämför oss med människor i andra delar av världen – har det bra, betyder inte det att det saknas
utsatta och ensamma människor i vår omgivning. Det moraliska ansvaret
för att engagera sig är högst levande för var och en av oss.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 120
2011-03-14 23.29
6 Lika och unika 121
6:9 Hur skulle du svara?
Tänk dig att du blir tillfrågad om du är homosexuell av en person som du uppfattar som
klart negativ till homosexualitet.
a) Hur skulle du svara om du var homosexuell?
b) Hur skulle du svara om du var heterosexuell?
c) Vilken betydelse kan ditt svar ha?
Väcka anstöt = uppröra,
förarga
Vad är det som styr vårt sätt att reagera på andra?
Hur kommer det sig egentligen att vissa egenskaper eller handlingar som
en del tycker är oproblematiska och begripliga, väcker anstöt och irritation
hos andra? Det finns förstås en rad olika faktorer som kan antas spela roll.
Säkert betyder de värderingar som vi har vuxit upp med en hel del för vårt
förhållningssätt till andra människor. Det som vi är vana vid och har sett och
hört många gånger känns mer förankrat än det som är nytt och främmande.
Samtidigt kan vi ibland uppleva hur erfarenheter av tidigare okända
livsstilar och vanor kan vara lockande, skapa nyfikenhet och kanske också
skapa en vilja hos oss att förändra våra liv. Det är därför som mångfald är
något stort och viktigt i ett samhälle där människor har chansen att lära sig
av varandra, ta till sig en del och kanske vara mer avvaktande inför annat.
Antingen – eller?
Dikotomi = uppdelning i
två, oförenliga delar
Många som har funderat över det här, har velat peka på den risk som det
finns i att dela upp människor i olika läger där de betraktas som antingen
det ena eller det andra. Sådana uppdelningar är problematiska och många
gånger dåligt underbyggda. De leder dessutom ofta till att de olika grupper
som man tycker sig se, rangordnas i bättre och sämre, mer och mindre värdefulla och respektabla. Då skapas underlag för en hierarkisk människosyn,
en människosyn där vissa betraktas som viktigare eller mer betydelsefulla
– eller kanske rentav mer värdefulla – än andra.
När man delar in grupper av individer enligt modellen antingen–eller
brukar det kallas att man dikotomiserar människor. Det innebär att man
ger sken av att människor alltid är antingen det ena eller det andra – som
om verkligheten skulle vara uppbyggd enbart av motsatser. Antingen är
man gay eller hetero, antingen är man frisk eller sjuk, antingen är man ung
eller gammal, antingen är man invandrare eller svenne.
Men var och en som har någon erfarenhet av livet vet att människor är
mycket mer komplicerade än så här.
Och funderar man vidare ska man se att det finns mängder av människor som visar att en sådan här dikotomi eller tvådelad människosyn inte är
hållbar. Mellan frisk och sjuk finns det många mellanlägen – och vad är för
övrigt att betrakta som just friskt och som sjukt? När är man ung och när
är man gammal, och vilken betydelse har det att identifiera en annan män-
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 121
2011-03-14 23.29
122 värde
Ylva Andersson:
Om att leva med funktionshinder
Hur skulle du vilja beskriva dig
själv?
Jag är en 27-årig tjej som fick den kroniska och neurologiska sjukdomen MS
när jag var tjugo år. Jag är intresserad av
litteratur och skriver mycket själv.
Vad tycker du är viktigast i livet?
Det viktigaste för mig är att försöka ha
ett bra och självständigt liv, trots mina
fysiska begränsningar. Jag försöker hitta
ett eget sätt att leva på som gör det
möjligt för mig att göra det jag vill ändå.
I ett samhälle där det ses som en
tillgång att människor är olika kan
man också lära sig mycket av varandra. Vad har du för erfarenheter
och kunskaper som det är betydelsefullt att lära andra?
Eftersom jag var frisk de första tjugo
åren av mitt liv vet jag att det finns
svårigheter att tampas med både
som sjuk och frisk. Som funktionshin-
MS = multipel skleros,
en nervsjukdom som
drabbar centrala nervsystemet
Kronisk = långvarig,
obotlig
Neurologi = som har
med sjukdomar i nerv­
systemet att göra
drad är dock vissa självklara saker så
mycket svårare. Att laga mat kan vara
ett riskabelt projekt med vassa knivar
och kokande vatten. Jag tycker också
att politiska beslut blir mer påtagliga
eftersom jag numera är mer utsatt och
beroende av att samhället hjälper mig.
I Sverige finns lagar och regler
för att förhindra diskriminering
på grund av exempelvis funktionshinder. Hur skulle du vilja
beskriva att det är att leva som
rörelsehindrad i dagens svenska
samhälle? Finns det diskriminering och finns det fördomar?
Ja, det finns både diskriminering och
fördomar. Som rörelsehindrad har man
mycket mindre möjligheter att röra sig
i offentliga rum. Till exempel finns det
få caféer där det är möjligt att komma
in med rullstol. Det händer att folk inte
pratar direkt till mig utan vänder sig till
min kompis, eftersom de tror att jag
Ylva Andersson är MS-sjuk, utbildad
skrivpedagog, 27 år, och skriver och
läser mycket.
inte förstår. Mitt funktionshinder sitter
inte i huvudet utan i mina ben.
Hur tycker du att man ska arbeta
för att förändra samhället så att
människor, oavsett olikheter,
upplever att de är respekterade
för det de är och det de vill vara?
Genom att låta människor med olika
bakgrund och förutsättningar mötas.
Samhället måste anpassas och öppnas
så det blir tillgängligt för alla.
niska på endera sättet? Och vad betyder förresten ordet invandrare – vem
är invandrare och vem är svensk? Dessa beteckningar verkar vara ytterligt
svåra – för att inte säga omöjliga – att på ett klargörande och otvetydigt
sätt bestämma innebörden av.
Dock får man förstås komma ihåg att det också är betydelsefullt att få
känna en identitet och att få visa den för andra människor. Man vill kanske
på ett eller annat sätt markera att man har en viss sexuell läggning, ett visst
kön, en viss ålder, en viss etnisk hemvist eller en viss religiös tillhörighet.
Det är viktigt att på detta sätt få känna sig hemma med den man är och
vill vara, och att man ska få göra det utan att bli föremål för andras irritation eller ilska.
Denna upplevelse av identitet kan dock se väldigt olika ut för olika
människor och många identiteter ligger utanför de snäva ramar som dras
upp när någon säger: ”Antingen är du si, eller är du så!” Många människor
känner inte alls att de passar in i en sådan enkel indelning av vilka vi människor är, och därför finns det anledning att förhålla sig skeptisk till försök
att förminska människors mångfald på det här sättet.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 122
2011-03-14 23.29
6 Lika och unika 123
6:10 Beskriv dig själv
Prova att beskriva dig själv i antingen-eller: Antingen ung eller gammal, antingen svensk
eller invandrare, antingen frisk eller sjuk, antingen glad eller ledsen, antingen lång eller
kort osv.
Hur gick det? Blev det en rättvisande bild av dig, tycker du?
Olika slags kränkningar
I EU-kommissionens handledning för att motverka sexuella trakasserier
på arbetsplatser heter det:
”Sexuella trakasserier är ord och handlingar av sexuellt slag som orsakar att den som
utsätts känner sig kränkt, rädd eller på annat sätt illa till mods. Kännetecknande för
sexuella trakasserier är att de är ovälkomna och oönskade. Det är den som utsätts för
orden eller handlingarna som avgör om de accepteras och är välkomna eller om de
är kränkande och ovälkomna.”
6:11 Sexuella trakasserier x 2
a) Tänk dig att du är lärare på högstadiet. Två flickor talar med dig i enrum om att de är
utsatta för sexmobbning – de har blivit kallade ”hora” och olika könsord, och utsatts för
tafsande – av killar i skolan: Du känner inte dessa killar närmare. En manlig fritidsledare
sägs vara medveten om problemet, men han har för flickorna förklarat att ”ni väl vet
hur killar är” och att ”lite får man faktiskt tåla”. Vad gör du?
b) Tänk dig igen att du är lärare på högstadiet. Du får rätt så snabbt god kontakt med
en ny kvinnlig kollega, som arbetar tillsammans med uteslutande manliga lärare.
Efterhand berättar hon om kränkande beteende från sina kolleger – de diskuterar
hennes utseende sinsemellan när hon hör på, det händer att ett par av dem kommer
med ovälkomna inviter och fysiska beröringar, ibland blir hon inte kallad till möten där
hon borde vara med, vid de konferenser där hon deltar förbigås hennes yttranden med
tystnad osv. Hur agerar du?
Verbal = uttryckt i ord
Den sista meningen i EU:s handledning är viktig att notera. Det är den
som utsätts för ovälkomna och oönskade handlingar som har tolkningsföreträde, det vill säga har rätt att avgöra om ett visst beteende ska uppfattas
som kränkande.
Här öppnas för intressanta diskussioner om vad som egentligen är
en kränkning. Det finns många handlingar som säkert de flesta, om de
utsattes för dem, skulle bedöma som en kränkning. Att utan anledning bli
slagen av en annan människa skulle upplevas som en fysisk kränkning, att
under en promenad på stan bli kallad för hora eller bög av vilt främmande
personer som möter en skulle upplevas som en verbal kränkning.
Men hur är det med till exempel med sådana ord som hora och bög om
de yttras i ett annat och mindre sammanhang, till exempel i en klass eller
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 123
2011-03-14 23.29
124 värde
en kompisgrupp? Upplevs de också där som kränkande? Ibland hör man
människor säga att de varken menar så mycket med de här orden eller tar
så allvarligt på dem om de uttalas i ett sammanhang där alla är kompisar.
Enligt EU-kommissionens handledning skulle det nog i så fall vara tveksamt om dessa ord verkligen är uttryck för verbala kränkningar.
Hur skulle du vilja förklara vad en kränkning är?
”En kränkning för mig är när någon inkräktar på ens personliga integritet och gör en illa.”
Diana
6:12 Flirt eller trakasseri?
Var går gränsen för vad som ska räknas som sexuella trakasserier? Förklara och ge
exempel på när ett oskyldigt och roligt flirtande övergår i kränkande beteende.
Linda Jonsson: Hur skolan hanterar kränkningar
och trakasserier
Linda Jonsson är skolkurator på
Västerhöjdgymnasiet i Skövde.
Vad gör du om du möter en elev
som berättar att hon eller han
upplevt en kränkning på skolan?
Det är alltid viktigt att lyssna på den
elev som upplever att han eller hon
blivit kränkt. Eleven måste känna att
någon lyssnar på just hans eller hennes
berättelse och upplevelse samt att det
som sägs är betydelsefullt. Som personal är det viktigt att ställa frågor så man
får svar på vem som sagt eller gjort vad,
vilka som var närvarande, var och när
det hände, om det har hänt vid tidigare
tillfällen osv. Beroende på vad eleven
uppger i sin berättelse sätts olika
åtgärder in. Det kan vara samtal med
de inblandade, värdegrundsarbete i
klasser osv. Det är viktigt att man har
uppföljningar med alla parter även en
tid efter att en insats har avslutas för att
säkerställa att situationen är lugn.
Jag vill betona att det är av stor vikt
att allt arbete som sker på skolan kring
kränkningar ska dokumenteras.
Mina erfarenheter är att en samverkan mellan skolan och hemmet ger alla
inblandade parter bättre förutsättningar
i att skapa en trygg skolmiljö för alla.
Vilken roll spelar skolans likabehandlingsplan för arbetet mot
kränkningar och trakasserier?
Varje skola är skyldig att upprätta en
likabehandlingsplan. Det är viktigt att
både elever och personal känner till
att skolan har en likabehandlingsplan
samt att innehållet är känt för alla. I
handlingsplanen ska det tydligt framgå
hur skolan skall hantera situationer när
någon upplever sig kränkt eller trakasserad så att alla på skolan vet hur man
skall agera.
Handlingsplanen ska även vara ett
stöd för personal och elever om vilka
lagar och styrdokument som gäller.
Planen skall också vara en hjälp i vad för
förebyggande arbete, åtgärder och mål
som skolan har satt upp under läsåret.
Vilken hjälp kan skolan ge en elev
eller lärare som känner sig kränkt
eller diskriminerad?
Eleven bör alltid erbjudas en samtalskontakt med skolkurator. Om eleven
istället önskar samtalskontakt utanför
skolan kan skolkurator vara behjälplig
med vart i samhället det finns andra
samtalskontakter.
Personal bör få stöttning av sin
rektor/chef. I samtal mellan personal
och rektor kan en bedömning göras
om det finns behov av stöd externt från
exempelvis företagshälsovård.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 124
2011-03-14 23.29
6 Lika och unika Nedlåtande = föraktfull,
överlägsen
125
Även om det finns situationer när det inte uppfattas som negativt, finns det
skäl att avhålla sig från att använda ord som generellt kan upplevas som
kränkande eller nedlåtande. Dels kan man aldrig veta exakt hur människor
i ens omgivning egentligen uppfattar de här orden. Kanske de innerst inne
inte tycker att det är särskilt roligt att bli kallad för något av dem, fast de
inte vill eller vågar säga det.
I skolornas likabehandlingsplaner ska frågan om kränkningar och diskriminering tas upp på ett tydligt sätt och där ska det klart framgå vart den
som upplever sig vara kränkt och diskriminerad kan vända sig. Sådana
likabehandlingsplaner ska landets skolor upprätta och utveckla i enlighet
med Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
av barn och elever (se också kapitel 4). Den som upplever sig bli behandlad
i strid med denna lag har möjlighet att vända sig till Barn- och elevombudet.
Har den kränkte ett ansvar?
Frågan om ansvar kan dock inte uteslutande riktas mot andra människor.
När man talar om begreppet kränkning kan det ibland vara relevant att
fråga den som upplever sig vara kränkt om vilken roll hon eller han själv
har spelat i det som har inträffat.
Samtidigt handlar det här förstås ofta om mycket känsliga situationer,
där människor upplever sig vara utsatta och övergivna, och många gånger
kan det därför vara rätt och rimligt att inte ställa denna fråga.
HAR OFFRET ETT ANSVAR?
När det gäller exempelvis sexuella övergrepp och våldtäkter har man nog från samhällets
sida ofta velat skuldbelägga kvinnor som blivit utsatta. Man har kanske menat att de har
klätt sig utmanande, uppträtt flirtigt, inte sagt ”nej” på ett tillräckligt tydligt sätt och så
vidare. Resonerar man på det här sättet är det lätt att man dubbelbestraffar de kvinnor
som har drabbats. Inte nog med att de blivit utsatta för sexuellt våld – de får dessutom
höra att de själva är skuld till detta!
Det här kan knappast vara ett förhållningssätt som stämmer överens med en respekt
för människors frihet och integritet. Det ger dessutom anledning att fundera över vilken
syn på kvinnor och män som ligger till grund för det som sägs. Är män generellt sett att
betrakta som potentiella våldtäktsmän, vilka har svårt att tygla sina drifter om kvinnor klär
sig eller beter sig på vissa sätt? Och ska kvinnor ses som undergivna i den meningen att
de måste anpassa sina handlingar och sin livsstil efter mäns aggressiva driftsliv, för att de
inte ska bli föremål för övergrepp och sexuellt våld?
Undergiven = foglig, lydig
Dock finns det många situationer där det är relevant att reflektera över hur
samtliga inblandade agerar, och inte bara skärskåda den som anklagas för
kränkande beteende.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 125
2011-03-14 23.29
126 värde
BÄGGES ANSVAR?
Tänk dig en situation där en elev under lång tid får ta emot gliringar av en lärare – det
kan gälla kommentarer om allt från provresultat till klädstil. Plötsligt en dag blir det bara
för mycket för eleven, och hon eller han kallar läraren för något som läraren upplever som
kränkande.
I den här situationen kan man förstås säga att det i skolans värld, precis som utanför
skolväggarna, inte är försvarbart att kalla andra människor för sådant som kan upplevas
kränkande – som nedlåtande omdömen, könsord eller annat. Men läraren har själv varit
med om att skapa förutsättningar för ett läge där eleven inte längre förmår hålla tillbaka
sin ilska och sin frustration. Därför vore det fel att säga att det i detta fall enbart är eleven
som ska stå till svars för ett kränkande beteende. Det ska också läraren göra.
Livet är inte enkelt och många gånger kan det vara svårt att se hur olika
personer medagerar i ett slags spel som så småningom kan leda till en
situation där människor far illa och upplever sig vara kränkta. Det är alltid
väsentligt att ta tag i sådana situationer – vare sig de inträffar i skolans värld
eller på andra håll. Det är också viktigt att försöka se vars och ens roll i
detta spel. Det ska inte betyda att man avhåller sig från att markera inför
den som handlar illa mot andra. Men konstruktiva och sansade lösningar
på konflikter mellan människor blir ofta lättare om alla inblandade får tillfälle att berätta om hur de ser på det som har inträffat, och hur de upplever
både sin egen och andras roll i det.
6:13 Vem har makten?
I början av det här kapitlet nämns filosofen Harald Ofstads tankar kring uttrycken ”svag”
och ”stark”. Ofstad hävdar att det är rätt så vanligt med ojämlika maktförhållanden i
människors relationer. Du ska nu fundera över hur sådana maktförhållanden kan komma
till uttryck.
Välj ett område där du tänker dig att det finns risk för att ett sådant förhållande
förekommer: Det kan vara i skolan, i relationen unga–vuxna eller unga emellan och vuxna
emellan, på arbetsplatser eller i organisationer eller i samhället i stort.
Formulera några frågor som du kan tänka dig att ställa till en eller ett par personer som
hör hemma i dessa sammanhang, och genomför intervjuer. Sammanställ sedan de svar
du har fått och relatera dem till Ofstads tankar om makt och oönskat beroende.
I detta kapitel har vi sett närmare på bland annat de fem diskrimineringsgrunderna utifrån perspektivet rättigheter–skyldigheter. I nästa kapitel ska
vi uppmärksamma några andra moraliska frågor, nämligen sådana som
har med livets gränser och gränssituationer att göra.
I webbdelen hittar du
fördjupande fakta och en
sammanfattning av kapitlet.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 126
2011-03-14 23.29
MUSLIMER
Enligt den muslimska tron är Gud
en och all makt ligger hos honom.
Den värsta synd som en människa
kan begå är att låta någonting
konkurrera med Gud och den
uppmärksamhet som bör riktas
mot honom.
14
religion_smakprov.indd 275
2011-03-14 23.29
276 tro
KOMMER DU IHÅG?
Som Islams grundare räknas profeten Muhammed, som levde på 600-talet i det
som idag är Saudiarabien. Hans liv är nära förbundet med det religiösa och politiska
liv som utvecklades framför allt i städerna Mecka och Medina. Muhammed får
gudomliga uppenbarelser, förmedlade av ängeln Gabriel, vilka senare sammanställs
till Islams heliga bok: Koranen.
Som tidigt föräldralös lever Muhammed ett enkelt liv och blir så småningom
kamelförare. Efter hand utvecklas Muhammed till en person som uppvisar stor kraft
och initiativförmåga när han försöker samla människor kring det budskap som
han upplever sig ha mottagit av Gud. Detta budskap accepteras dock inte av alla
och Muhammed och hans anhängare tvingas flytta från födelsestaden Mecka till
Medina. Därifrån bygger han upp en organisation och en makt som gör det möjligt
för honom att återvända till Mecka. Två år senare dör han. Efter konflikter rörande
ledarskapet efter Muhammed splittras efterföljarna i två riktningar: sunna och shia.
Underdånig = när man
tydligt visar att man är
underordnad någon annan,
och gör precis som den
andre vill
Islam är strängt monoteistisk: Gud är en och ingenting kan eller får konkurrera
med eller jämställas med honom. En av översättningarna av ordet islam är
underkastelse. Med det avses inte en allmän underdånighet. Det handlar istället om
att människan är beroende av och underställd Gud, och att hon för att leva på ett
gott och riktigt sätt har att följa hans vilja och hans regler. Människan kan förstås
använda sin fria vilja för att göra sådant som strider mot Guds vilja – och Gud har
makt att både straffa och belöna henne. Men hon har också möjlighet att ångra sig,
vända om och be om förlåtelse.
Koranens budskap och berättelserna om Muhammeds liv, haditherna, diskuteras
och tolkas kontinuerligt i muslimsk tradition. I centrum står frågan om hur det
budskap som Muhammed fick och gav uttryck för ska tolkas utifrån historiska och
aktuella perspektiv.
Precis som i andra stora religioner finns det en rik variation när det gäller
tolkningar. Tolkningarna handlar både om teologiska och strikt religiösa
frågeställningar och om frågor som har med etiska ställningstaganden att göra.
Centrala grundregler i muslimsk tradition sammanfattas i de fem pelarna. Dessa
pelare sammanfattar hur man ska leva rätt som muslim.
Islam är en religion som växer i världen. Enligt vissa beräkningar uppskattas antalet
anhängare till 1,3 miljarder. Majoriteten lever i länder i norra Afrika, Mellanöstern
och delar av Asien. Det är svårt att ange antalet svenska muslimer i exakta siffror,
men det rör sig om ca 400 000.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 276
2011-03-14 23.29
14 Muslimer MÅLET FÖR
STUDIERNA I DETTA KAPITEL ÄR ATT DU SKA
277
• F ÖRSTÅ grundläggande tankegångar i muslimsk tro och tradition
• K ÄNNA TILL några muslimska begrepp rörande gudsbild och människosyn, tro
och moral
• K UNNA SE olika uttryck för kristen tradition på individ- och samhällsnivå
• K UNNA DISKUTERA vad människor som inte har sin hemvist i muslimsk tradition
kan lära av muslimskt tro- och tankeliv
Ursprung
Grundades av Muhammed
Islams historiska och läromässiga rötter spåras enligt dess religiösa tradition till 600-talet och profeten Muhammeds (570–632) liv och verksamhet.
Muhammed föddes i Mecka som var ett centrum för den arabiska världens handel. Tidigt föräldralös och uppvuxen under enkla omständigheter
kom han i tjänst som kamelförare. Han anställdes av en rik köpmansänka
vid namn Khadidja som han senare gifte sig med. Genom giftermålet förändrades hans ekonomiska situation. Så småningom kom Muhammed att
ägna tid och kraft åt religiös meditation. Enligt traditionen var det under
en sådan meditation som han vid 40 års ålder, av ängeln Gabriel (också
kallad Jivril), fick de uppenbarelser och andliga insikter som sedan har
kommit att utgöra islams heliga skrift Koranen.
Koranen har fått sitt namn av ett arabiskt ord som betyder läsning eller
recitation. Eftersom Muhammed inte kunde skriva eller läsa, berättade
han för sina följeslagare om de uppenbarelser han hade fått. Följeslagarna
kunde skriva ned dem och de samlades så småningom i 114 kapitel eller
suror, där de längsta kommer först och de kortare därefter.
Majoriteten av världens
muslimer lever i länder i norra
Afrika, Mellanöstern och delar
av Asien.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 277
2011-03-14 23.29
278 tro
Eskatologi = från det grekiska ordet för det ­yttersta,
är föreställningar om livets
slut
Muhammeds budskap
Om man vill sammanfatta det religiösa budskap som Muhammed ansåg
sig ha fått kan man säga att det betonar dels den ende Gudens oinskränkta
makt, dels betydelsen av att de yttersta tiderna närmar sig. Den första
tanken kan beskrivas som monoteistisk: Gud är en och all makt och ära
ligger hos honom. Den andra tanken kan beskrivas som eskatologisk: Tiden
för Guds stora dom närmar sig och det är därför av största vikt för människan att vända in på den rätta vägen.
Muhammed började förkunna detta budskap i sin hemstad Mecka,
Persisk miniatyrmålning från
1500-talet, där profeten med
en slöja för ansiktet (vanligt i
muslimsk konst) färdas över
himlen, ridande på Buraq
(en varelse som beskrivs som
mindre än en åsna men
större än en mula) och omgiven av änglar, bland dem
Jibril (Gabriel).
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 278
2011-03-14 23.29
14 Muslimer 279
men möttes av motstånd och kritiska röster. Under denna tid präglades
hans närmiljö av många olika religiösa föreställningar. Vissa av dem bar
judiska eller kristna drag och kunde i den meningen sägas ha likheter med
Muhammeds förkunnelse. Men andra representerade polyteistiska och vad
som kan beskrivas som naturreligiösa livsmönster, där olika gudar och
föremål dyrkades och var föremål för offer.
Motståndet mot Muhammed fick honom och hans anhängare att år
622 flytta till en annan stad, senare kallad Medina vilket betyder Guds stad.
Året för denna utvandring kallas hijra och räknas som utgångspunkt för
islams tideräkning. Från Medina kunde Muhammed verka alltmer brett
och kraftfullt och hans religiösa verksamhet kom att kompletteras med
en allt starkare politisk roll som ledare för staden och dess invånare. Den
religiösa tron blev grunden för den gemenskap som utvecklades och allt
fler stammar anslöt sig till Muhammeds lära. När denna gemenskap var
tillräckligt stark skred man år 630 till aktion mot Mecka som erövrades.
Därmed återtog Muhammed ledarskapet, som han innehade till sin död
två år senare.
Många, också utanför islam, har genom historien funderat över hur
man ska förstå det religiösa budskap som Muhammed menade sig ha tagit
emot. Hur ska budskapet förstås i sig självt och hur ska det förstås i förhållande till judendomen och kristendomen, de två andra stora religiösa
traditionerna som fanns i dess närhet? Ett sätt att tolka relationen mellan
dessa tre religioner är att peka på att de tre religionerna för Muhammed
har gemensamma rötter. Men att det budskap som han har fått förmedlat
till sig representerar den sanna och ursprungliga religion som bygger på
Abraham, men som på olika sätt har misstolkats och förändrats i judendom och kristendom.
Inom islam räknas också framträdande personer inom judendomen
och kristendomen (exempelvis Abraham och Jesus) som profeter. Den
främste profeten är dock Muhammed. Så lyder också den muslimska trosbekännelsen: Det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är hans
profet.
14:1 Gemensamma rötter
Gå till Abrahams barns webbsida, www.abrahamsbarn.org, och sök exempel på hur man
inom denna organisation arbetar för en ökad ömsesidig förståelse mellan judendom,
kristendom och islam.
Urkunder och skrifter
Koranen
Koranens budskap skrevs ned under en längre period, enligt muslimsk
tradition till att börja med på palmblad, på kamelers skulderblad och på
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 279
2011-03-14 23.29
280 tro
Muhammeds gudomliga uppenbarelser, förmedlade av
ängeln Gabriel, har sammanställts till Islams heliga bok,
Koranen.
Auktorisera = fastställa
det som gäller
Revidera = förändra,
bearbeta
stenar. När Muhammed hade dött sägs kalifen Abu Bakr ha gett hans förre
skrivare Zaid i uppdrag att sammanställa de olika texter som fanns. Under
den senare kalifen Uthman auktoriserades sedan en officiell version, vilken
används av muslimer oavsett vilken gren eller specifik grupp de tillhör.
Enligt en föreställning sägs Muhammed själv ha trott att en ursprunglig
version av Koranen existerade i himmelen sedan evig tid, och att han av
ängeln Gabriel tagit emot denna i mindre delar och avsnitt, men att denna
uppenbarelse utgör en fullkomlig kopia. Denna fullkomliga kopia är dock
föränderlig i det att ändringar och justeringar av olika texter är möjliga. I
sura 2:108 heter det att ”Om vi förkortar en vers eller låter den bli glömd,
ger vi i stället någonting bättre än den eller någonting lika värdefullt.”
Redan i Koranen själv finns alltså en tydlig markering av att tidigare
skrivningar har varit i behov av ändring – vilket givetvis inte behöver
tolkas som att den sanning som Muhammed tillskrev dess budskap skulle
ifrågasättas. Snarare kan den citerade suran tolkas som att reviderade textavsnitt, som ersätts av ”någonting bättre eller lika värdefullt”, ger tydligare
uttryck för denna enda sanning.
Suror
Koranen är indelad 114 kapitel, så kallade suror. De är inte kronologiskt
ordnade, utan handlar om mycket olika frågor och ämnen. Som tidigare
nämnts är Guds enhet och mäktighet samt den yttersta domen två återkommande teman, men det finns också en rad beskrivningar om vad ett
rätt och gott liv kan vara, hur ett samhälle bör inordnas under Guds vilja
och mening, hur man ska uppfatta kristna och judar, vilka regler och
normer en muslim bör följa och så vidare. Vissa avsnitt hänvisar på ett
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 280
2011-03-14 23.29
14 Muslimer 281
tydligt sätt till Muhammeds liv i Mecka, andra syns snarare utgå från den
förändrade situationen i Medina ur ett religiöst och politiskt perspektiv.
Surorna är indelade i verser som kallas aya, ett ord som också betyder
under. Det som förmedlas i dessa texter är ett heligt budskap som kan förvandla och skapa nytt. Genom att ta detta budskap på allvar kan en människa lära sig att förstå Guds mening och syfte med sin skapelse och med
människans liv. Heligheten i detta budskap återspeglas också i den respekt
med vilken en troende muslim hanterar Koranen. Den heliga boken kan
skyddas på olika sätt, den vördas exempelvis genom att man inte vidrör
den utan att först ha tvättat sig enligt bestämda regler.
Sunna = arabiska för (normerande) sed
Hadith = arabiska för
yttrande
Analogislut = när man kan
dra allmänna slutsatser genom att jämföra två delvis
liknande företeelser
Sunna och Haditherna
Frågor om hur Koranen kan och bör tolkas, inte minst när det gäller moraliska problem, diskuteras av teologer och rättslärda. I sådana diskussioner
går man ofta utanför Koranens snäva skrivningar och relaterar till dels
sunna (traditionen) som utgår ifrån Muhammeds liv som föredöme, dels
haditherna, de systematiskt uppställda berättelserna om Muhammeds liv
och uttalanden. Genom att knyta an till dessa källor blir det möjligt att
överväga hur Koranens texter ska tolkas.
Precis som i judendomen använder man sig inte sällan av analogislut:
Genom att studera ett visst aktuellt problem och se hur Muhammed tänkte
och handlade för att hantera det, kan man dra slutsatser om hur detta problem bör lösas i dagens värld och samhälle.
Andra tolkningsperspektiv
Man bör påminna sig om att det i islam, precis som i judendom och kristendom och andra religioner, förs en levande diskussion kring hur de
heliga texterna ska tolkas med hänsyn till genusperspektiv. Muslimska
feministteologer har framhållit att Koranen genom historien har tolkats
av män för män. Dessa teologer argumenterar för att kvinnors perspektiv och kvinnors frågor ska lyftas fram i tolkningsprocessen. Det handlar
exempelvis om hur Koranens texter kan och bör tolkas i relation till frågor
som rör jämställdhet och likaberättigande.
14:2 Jämför Muhammeds roll med Jesus och Buddhas
Jämför Muhammeds roll i islam med Jesus roll inom kristendomen och Buddhas inom
buddhismen.
Gudsbegrepp
Allsmäktig = som har all
makt
Allsmäktig men barmhärtig
Islam översätts vanligtvis med ordet underkastelse eller fred och frid. Att
underkasta sig den muslimska trons villkor är att inse att Gud är en och
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 281
2011-03-14 23.29
282 tro
Smajo Sahat:
Några tankar om islam
Hur är det att leva som muslim i
Sverige?
Islam är ett nytt fenomen i Sverige. För
svenskarna är det något de inte känner
till. Något främmande. Just på grund
av en sådan inställning till Islam, är
jag fånge i min egen tanke att de som
inte förstår innebörden av det jag tror
på, ser mig som någon de måste vara
rädd för.
Islam är universell. Varför ska jag
inte kunna vara europeisk och svensk
patriot, älska Sverige som muslim på
samma sett som en marockan tycker
mycket om Marocko som muslim? Jag
tycker att det finns ingen skillnad där.
Mitt liv är just nu bundet till Sverige,
och, ifrån Sverige kan man hinna och
förtjäna paradiset så som man kan förtjäna det ifrån Marocko. Därför citerar
jag en vers ur Koranen: ”Öst och väst
tillhör Gud och vart ni än vänder er
(finner ni) Guds anlete. Gud når överallt
och Han vet allt”. (Al-Baqarah 115)
På många sett är Sverige för mig en
möjlighet. Det finns mycket att ta, och
jag är övertygad om, att jag har mycket
att ge. Det är det islam handlar om.
Att integreras med det nya landet, och
behålla sin ursprungsreligion är för mig
en process som tar sin tid.
Visst är det lättare att leva som
muslim i Saudiarabien än här i Sverige.
På många sätt är det lättare. Men, min
strävan att leva som muslim i dess
helhet är det som uppskattas av Gud.
Gud säger i den Helige Koranen: ”Gud
belastar inte en person med mer än
han klarar av.” (Al-Baqarah: 286)
Vad innebär det att islam är en
svensk religion?
Sverige rymmer idag hela världen. Här
finns folk från alla kontinenter. Alla,
också muslimer, har tagit med sig sitt
ursprung. Alla ser i det något mycket
betydelsefullt, mycket viktigt, särskilt
nu, när de möter något annorlunda. De
har samma grund att grunda sitt liv på.
Men, eftersom vi alla är individer,
har rätt att resonera om olika saker på
olika sätt, så resonerar vi också kring
regler inom Islam på olika sätt.
Islam är en universell religion, men,
muslimer, de som följer Islam, är inte
universella. De kan ha olika uppfattningar i vissa frågor. Här i Sverige, har
vi samlat all oenighet om Islam. Men,
här finns också infödda svenskar som
konverterat till Islam. Nu gäller det att
etablera ett gemensamt resonemang
om Islam i Sveriges moskéer, i Sveriges
muslimska församlingar. Där skulle vi
alla kunna gå ut ur våra egna kulturella
gränser och enas i de gemensamma
islamiska principer som ska förena oss
som helhet, eftersom Islam som religion inte känner till geografiska eller
kulturella gränser.
Utveckling av svensk islamisk identitet måste innefatta, enligt definition,
stor tolerans för det som är svenskt och
det som är muslimskt. Svensk Islam
ser jag som Islam som avspeglas av de
svenska förhållanden och där Sverige
får också påverkas av de islamiska reglerna. Detta skulle jag kalla svensk Islam.
Om du ska förklara för en person
som inte är muslim, vad islam betyder för muslimska bekännare,
vad skulle du säga?
Islam är absolut och ren monoteism.
Tron på EN Gud som är Herre över alla
världar. En oberoende Gud som inte kan
blandas med någon skapelse som existerar i par. Detta är en tro på vår Skapare
(Gud) som skickade en instruktion
(Koranen) med vilken skapelse kan hitta
lycka i detta liv, och i livet efter detta.
Islam är en väg, ett sett att leva i
enlighet med Skaparens principer.
Genom att fullfölja dessa principer uppnår man frid och fred med sig
själv. Lyckas man med det, då har man
potential att sprida fred och frid till sin
omgivning.
Islam är också att i samband med
tro, göra goda gärningar. Utan goda
gärningar är Islam meningslös. Väldigt
ofta säger Koranen: ”… de som tror,
och de som gör goda gärningar.” De
Smajo Sahat har sina rötter i Bosnien,
men är sedan flera år verksam som
imam i Skövde.
två måste gå ihop, annars själva tron
förlorar mening.
Vad tycker du är viktigt att elever
i svenska skolor får lära sig om
Islam?
Under min vistelse i Sverige, och mitt
engagemang i skolor under de sista
åren, så har jag upptäckt att, svenska
skolor plockar fram allt det som tolkas
negativt i Sverige när det gäller Islam.
Verser ur Koranen som är, enligt västvärldens tolkning kontroversiella, tas
fram och diskuteras i klassen. På sådant
sätt, anser jag, är också den svenska
skolan inkorporerad i den helheten som
målar fram en negativ bild av Islam.
Det finns naturligtvis en hel del,
ifrån svenskt perspektiv, positiva grejer
som borde tas upp i läroböcker när
man ska presentera Islam i dess helhet.
Med tron på monoteism skulle man
kunna ta också en hel del om etiska
frågor som Islam vilar på.
Mycket viktigt också är att elever
i svensk skola vet vem Muhammed
är, lite om hans liv med autentiska
hadither som talar om honom och
hans uppdrag.
Läs fortsättningen av intervjun med
Samjo Sahat i webbdelen.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 282
2011-03-14 23.29
14 Muslimer 283
att all makt ligger hos honom. Samtidigt bör man se att islams gudsbild
inte har sitt främsta fokus kring en straffande och dömande andlig makt.
Visserligen är Guds dom och straff framträdande i många av Koranens
suror, men ska man ringa in en egenskap som oftare nämns i relation till
Gud är det snarare godhet och barmhärtighet. De flesta suror inleds med
någon variant av formuleringen ”I Allahs, den nådige förbarmarens namn”.
Gud har stora krav på människan och den som inte lever enligt de normer
och föreskrifter som fått gudomlig sanktion kommer, om hon eller han inte
ångrar sig och ändrar sitt beteende, att straffas. Men möjligheten till nåd
och förbarmande är starkt betonad.
Den värsta synd en människa kan begå är att låta någonting konkurrera
med Gud och den uppmärksamhet som bör riktas mot honom. Att förlora
sig i världsliga intressen och nöjen istället för att vända blicken mot Gud,
eller att låta Gud på annat sätt spela en underordnad roll i ens liv, är att
begå en grov och allvarlig förbrytelse mot honom. Genom att låta annat ta
överhanden frånsäger man sig det grundläggande budet om underkastelse.
Kan och får inte förmänskligas
Guds enhet innebär också att varje form av polyteism tillbakavisas. Det
finns inte flera gudar – och det finns inte heller, som i kristendomen,
utrymme för att Gud kan uppfattas ha olika personligheter eller gestalter.
Gud är en och detta påstående uppfattas stå i skarp kontrast mot kristendomens lära om treenigheten.
Gud är upphöjd över världen som han skapat, och det betyder att vördnad och respekt bör visas på ett acceptabelt sätt. Inga försök att avbilda
Gud är tillåtna. Gud kan inte och får inte förmänskligas genom att tecknas
eller gestaltas i mänskliga bilder eller konstruktioner. I muslimska helgedomar, moskéerna, råder bildförbud.
Allmakt = oändlig makt
Ger människan frihet att välja?
Frågan om Guds allmakt är komplicerad – och den gör sig påmind inte
bara i islam, utan också i kristen tradition. En aspekt som här kan diskuteras rör människans fria vilja. Å ena sidan sägs Gud ha skapat människan med möjlighet att välja att hålla sig till Guds vägar eller att inte göra
det, vilket i sin tur leder till belöning eller straff vid den Yttersta domen.
Å andra sidan kan man uppfatta tanken på en gudomlig allmakt som om
Gud inte låter människan påverka sitt öde genom fria val, utan istället styr
en människas liv och steg på vägen mot en tillvaro i gudomlig gemenskap
eller i helvetets plågor. I Koranen kan man finna textavsnitt och uttalanden
som stöder båda tolkningar.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 283
2011-03-14 23.29
284 tro
En moské är avsedd för bön,
predikan och undervisning.
Den är ofta rikligt utsmyckad
med mönstrade mosaiker och
vackert utformade visdomsord, men aldrig med föreställande bilder. Här Hagia Sofia
i Istanbul, ursprungligen en
kristen kyrka, men från 1453
omvandlad till moské. Idag
ett museum.
Människosyn
Människan gör både gott och ont
Människan uppfattas som den skapade världens centrum: Det är i relation
till henne den övriga skapelsen ska betraktas och tolkas. Liksom i judiska
och kristna texter spelar Adam och Eva en framträdande roll i Koranens
skapelseberättelse. Men till skillnad från i kristen tradition innebär de
första människornas brott mot Guds bud inte enligt islamsk uppfattning
att människosläktet i stort blir präglat av denna synd: arvsynden, som den
kallas i kristen lära. Människor betraktas som benägna att göra både gott
och ont, och när de handlar felaktigt och mot Guds vilja, finns det en väg
tillbaka, förutsatt att de ångrar sig och ändrar sitt beteende. Hoten om
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 284
2011-03-14 23.29
14 Muslimer 285
straff finns också i islam, men framträdande är också betoningen på människans förutsättningar för att leva rättrådigt och rättfärdigt. Håller hon sig
till Gud och Guds bud, gör hon det som kan begäras av henne.
Fokus på individen
Här finns, som en och annan uttolkare har påpekat, ett fokus på människan som individ. Varje enskild människa är resultat av Guds skapande och
varje enskild människa har sitt ansvar och sin frihet att balansera på ett
sätt som ligger i linje med Guds vilja. Varje individ har också sitt gudomligt givna mål: Ett evigt liv tillsammans med Gud. Använder hon sin frihet
till ett liv i Guds tjänst kan hon nå detta mål. Avviker hon från den rätta
vägen finns möjlighet till förlåtelse – om hon ångrar sig och är beredd att
leva och handla på ett annat sätt än tidigare. Samtidigt bör det framhållas att den religiösa gemenskapen betonas som ett stöd för människan att
finna sin väg. I denna mening kan man säga att islam också har ett starkt
kollektivistiskt drag.
Som framgår av den här bilden är världen och människan i sig något
gott. Det är Gud som har skapat allt och därför är det en del av det goda. Att
människan ibland bryter mot Guds vilja har mer att göra med en bristande
insikt och kunskap om den rätta vägen, än med en ren och styrande ondska.
De fem pelarna
Det finns fem grundläggande levnadsregler som tillsammans ger en grund
för ett gott och rättrådigt liv i enlighet med muslimsk tro och lära. Dessa
levnadsregler eller ”pelare” används inte sällan för att sammanfatta vad
islam som religiös lära i grunden handlar om.
Trosbekännelsen
Den första pelaren är trosbekännelsen, vilken lyder ”Det finns ingen gud
utom Gud och Muhammed är hans profet”. Vad som här betonas är, som
tidigare påpekats, den stränga monoteism som präglar muslimsk tro.
Ingenting får jämföras, än mindre likställas, med Gud. Gud är en och det
är hos honom all makt finns. Att vörda och dyrka någon annan gud än
Gud, Allah, är en synd som kallas shirk och som anses oförlåtlig.
Bönen
En andra pelare är bönen, salat. Fem gånger dagligen vänder sig muslimen
mot Mecka där Kaba, islams heligaste plats, finns. Bönestunderna ropas i
muslimska länder ut från de minareter som utgör höga torn på gudstjänstbyggnaderna, moskéerna. Att delta i denna bön är att tydligt visa sitt beroende av och sin närhet till Gud. Vid fredagsbönen som sker i moskén tillsammans med andra troende, följs vanligtvis bönen av både Koranläsning
och predikan. Den som leder denna gudstjänst är imam, föreståndare, eller
någon betrodd församlingsmedlem.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 285
2011-03-14 23.29
286 tro
Fem gånger om dagen vänder sig muslimer runt om i
världen mot Mecka och ber
till Gud.
Fastan
En tredje pelare är fastan, sawm. Den innebär att man under fastemånaden
Ramadan avstår från mat, dryck, rökning och sexuella handlingar under
dagens ljusa timmar, från soluppgång till solnedgång. Barn är befriade från
kravet på fasta fram till puberteten, och även gravida och sjuka undantas
efter behov. Ibland tänker man sig att sådana undantag kan kompenseras
i form av gåvor till fattiga och utsatta. Syftet är att träna sig i självövervinnelse och självbehärskning, men också att lära sig se livets goda, solidarisera sig med dem som har det sämre än man själv och att offra sig för
Guds bud.
Allmosan
En fjärde pelare är allmosan eller fattigskatten, zakat. Solidariteten med
de fattiga kräver att muslimen ger minst 2,5 procent av sina tillgångar till
välgörande ändamål. Just hjälpen till dem som har det sämre ställt betonas återkommande i Koranen som en religiös plikt. Att ta denna religiösa
plikt på allvar kan sägas vara att agera som medskapande i den process som
tänks leda till en bättre värld och ett rättvisare samhälle.
Vallfärden
En femte pelare, slutligen, är vallfärden, hadj. Den som har råd och möjlighet förväntas en gång i livet resa till Mecka, vandra i profeten Muhammeds
och stamfadern Abrahams fotspår. Vallfärdsriterna genomförs med deltagarna klädda i en mantel som består av två grova linnedukar. Alla är
likadant klädda, inga skillnader i social eller ekonomisk status ska kunna
identifieras. Alla delar gemenskapen inför Gud, alltings skapare, och ingen
är där förmer än den andre.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 286
2011-03-14 23.29
14 Muslimer 287
14:3 De fem pelarna
Hur kan de fem pelarnas levnadsregler uppfattas i och utanför den muslimska religionen?
Kan man tänka sig att någon eller några av dessa regler ger uttryck för allmänmänskliga
förhållningssätt som människor, oavsett religiös hemvist, kunde uppmanas att följa?
Etik
En gång i livet bör en muslim
vallfärda till Mecka (som ligger i dagens Saudiarabien).
Helgedomen mitt i den stora
moskén i Mecka, Kaba, är
islams heligaste plats.
Både allmängiltig och specifik
Islamsk etik är sammansatt i den meningen att där ryms både allmänna
regler och rekommendationer, och mer detaljerade föreskrifter om hur
man ska handla rätt och undvika orätt. Många av de normer som förespråkas i islam kan beskrivas som allmänmänskliga: De återfinns också i en
eller annan form i andra både religiösa och profana traditioner. ”Se till att
ingen av er behandlar sin nästa på ett sätt på vilket han själv skulle avsky att
bli behandlad” är en islamskt förankrad formulering av den gyllene regeln,
den moraliska norm som också kommer till uttryck på många andra håll.
Andra regler kan mer tydligt knytas till just islam och de skrivningar
som återfinns i Koranen. Att undvika att äta griskött och blodmat och
att inte konsumera alkohol utgör välkända exempel. Skillnaden mellan
haram, förbjuden mat, och halal, tillåten mat, är nog välbekant för många
som känner till något om muslimsk tro och livshållning. Men det finns
också regler för hur olika brott ska straffas som förtjänar att nämnas. I sura
5 talas exempelvis om att hugga handen av tjuvar som bestraffning – sam-
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 287
2011-03-14 23.29
288 tro
tidigt som det i samma vers betonas att den som ångrar sig och ändrar sitt
beteende kan få förlåtelse.
Sammanhänger med islamisk rätt, sharia
Man kan säga att islams etik är teologiskt, det vill säga religiöst, förankrad i den meningen att dess yttersta bas anses ligga i Guds vilja och
påbud. Etiken har enligt denna syn en gudomlig grund. Här är det förstås
av stor betydelse att försöka ta reda på vilka regler och vilka sanktioner
som understöds av den gudomliga viljan. Den islamiska rätten har i detta
sammanhang en given plats. Det är mycket svårt att skilja islamisk etik
från islamisk rätt. Det religiösa rättssystemet, sharia, inbegriper just både
grundläggande och mer detaljerade regler för mänsklig samlevnad och
människans relation till Gud. De rättslärda har till uppgift att (till exempel
genom sådana analogislut som nämndes tidigare) dra slutsatser om hur
begreppen rätt och orätt ska tolkas och tillämpas i dagens samhällen och
med trohet mot det budskap Muhammed förmedlade.
Sharia brukar ibland återges i fem olika steg som löper mellan vad Gud
anses ha befallt till vad han tänks ha förbjudit:
• Vad Gud har befallt.
• Vad Gud har anbefallt men inte förklarat strängt nödvändigt.
• Vad Gud inte berör i lagen.
• Vad Gud ogillar men inte direkt förbjuder.
• Vad Gud uttryckligen förbjuder.
Olika tolkningar och förhållningssätt
Det råder inte full enighet bland de rättslärda om hur de här olika graderna av förbud och tillåtelse ska tolkas. Det finns olika skolor om hur
strängt olika formuleringar ska uppfattas och praktiseras. Precis som i
andra religioner där texter spelar en central roll förekommer varierande
förhållningssätt till läsning och tillämpning av dessa texter: Allt från mer
ortodoxa eller fundamentalistiska till mer liberala och fritänkande.
Man måste också akta sig för att dra några generella slutsatser om hur
det islamska regelverket på etikens område uppfattas och levs av muslimer över världen. Även om muslimskt troende i Iran, Sverige, USA och
Indonesien delar kärnan i sin gemensamma tro, finns det många andra
faktorer – sociala, kulturella, klassmässiga, språkliga och så vidare – som
påverkar hur de i just sina miljöer och under sina omständigheter praktiserar sin tro.
NÅGRA EXEMPEL PÅ OLIKA TILLÄMPNINGAR
Enligt Koranen får män ha som mest fyra hustrur, förutsatt att tidigare fruar godkänner
de senare och att mannen kan ge alla fruarna samma villkor. Denna tillåtelse praktiseras
dock inte på de flesta håll i världen. De allra flesta gifta muslimska män har bara en fru.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 288
2011-03-14 23.29
289
14 Muslimer Ett annat exempel är påbudet att kvinnor ska skyla sig med något slag av slöja.
Också här varierar inställningen. På vissa håll använder muslimska kvinnor burka, en slöja
som täcker hennes ansikte. Mer vanligt är att muslimska kvinnor istället använder hijab,
en slöja som inte döljer ansiktet. Åtskilliga muslimska kvinnor använder inte alls något
slag av huvudduk.
Inte minst i många europeiska länder har bruket av slöja upplevts som provocerande
och ett tecken på ojämställdhet och sexism. I Frankrike är slöjor förbjudna i skolorna, som
är religiöst obundna. Uppfattningarna bland muslimskt troende går isär: Vissa stöder tolkningen att slöja står för förtryck medan andra menar att slöjan är ett för många kvinnor
betydelsefullt sätt att få uttrycka en religiös hemvist och en personlig identitet.
14:4 Religiösa symboler i skolan
Vilka fördelar och nackdelar ser du med att som i Frankrike förbjuda eleverna att bära
sådant som kan tolkas som religiösa symboler?
Tolkningar utifrån ett jämställdhetsperspektiv
Muslimska feministteologer har på olika sätt förespråkat en nyläsning av
Koranen där vissa regler, till exempel rörande arvsrätt och äktenskapliga
relationer, måste diskuteras utifrån en mer modern syn på jämställdhet
och likaberättigande. De menar att vissa skrivningar i Koranen ger uttryck
för en syn på kvinnor, män, kärlek och äktenskap som hör en förgången tid
till. Det gäller till exempel föreskriften för en muslimsk kvinna att gifta sig
med en muslimsk man, medan en muslimsk man tillåts gifta sig också med
en kvinna med judisk eller kristen hemvist. Ett annat exempel är villkoren
för skilsmässa. Frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män står
på dagordningen för diskussion och reflektion i islam precis som i många
andra religiösa traditioner. Och inte minst aktualiseras dessa frågor när en
Påbudet för muslimska kvinnor att skyla sig med en slöja
tolkas och tillämpas på olika
sätt. En del väljer att inte alls
bära en huvudduk.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 289
2011-03-14 23.29
290 tro
mer traditionell tolkning av kvinnors och mäns roller och relationer möter
och kontrasteras mot en modern tolkning där dessa roller och relationer
uppfattas som mer eller mindre identiska: Kvinnor och män ska ha samma
rättigheter och skyldigheter, samma ansvar och samma frihet.
Samhälle
Teokrati = styrelseskick
där de som har makten
har fått den av Gud, oftast
prästvälde
Styrs av sharia?
De rättslärda har olika uppfattningar om i hur stor utsträckning sharia ska
styra samhällslivet. På ena sidan finns de som menar att det religiösa rättsystemet ska vara grunden för hur ett samhälle fungerar, styrs och regleras.
Man kan här tänka på den utformning som Iran har, vilken närmast kan
beskrivas som teokratisk. Guds vilja och bud lägger grunden för samhällslivet, en ordning som upprätthålls av personer som har kompetens att göra
just det, det vill säga de rättslärda. Det finns här en glidande skala mellan
två ytterligheter. I den ena änden finns de som anser att den religiösa rätten
inte är styrande men ändå ska utgöra en mer eller mindre omistlig del av en
fungerande samhällsgemenskap. I den andra återfinns de muslimska företrädare som snarast uppfattar tro och moral som en privatsak som staten
inte ska blanda sig i, åtminstone inte så länge personliga övertygelser och
ställningstaganden inte har negativa konsekvenser för andra människor
eller samhällsgemenskapen i stort.
Historiskt sett har religion och samhälle i islamskt tänkande mer uppfattats som en enhet än vad som varit fallet i exempelvis vissa traditioner inom kristendom. När man med utgångspunkt i Koranen har försökt
uttolka vilka handlingar som kan betraktas som försvarbara respektive
viktiga att undvika, har man inte uppfattat sig som stående i en specifikt
andlig sfär utan mitt i samhällets centrum. Tro och samhällsliv har varit
ett med varandra – att följa Guds vilja är att göra det som både individ och
samhällsmedborgare.
Även om detta förhållningssätt återfinns här och var också i kristen
tradition, och inte minst i protestantiska kretsar, har man nog där allmänt
sett varit mer benägen att se religion och samhälle som två olika dimensioner, vilka visserligen inte helt och fullt kan skiljas från varandra, men
som ändå åtminstone i teorin behöver hållas isär. Det finns förhållningssätt
och ansvarsområden med särskild betydelse och hemvist i antingen den
religiösa eller den världsliga världen.
Sharia i ett sekulärt samhälle?
Frågan om hur en troende muslim ska kunna följa sharia i ett samhälle som
präglas av icke religiöst förankrade normer och värderingar aktualiseras då
och då. Grundprincipen för muslimer är att följa den lagstiftning som finns
i det land där man lever. Som regel går det utmärkt att förena ett sekulärt
samhällsliv med en religiös tro. Med tanke på detta, kan man tycka att de
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 290
2011-03-14 23.29
14 Muslimer 291
exempel som ibland ges på situationer då det inte fungerar bra att förena
religiöst och samhälligt liv, får oproportionerligt stor uppmärksamhet.
FÅR MAN AVVIKA FRÅN TRADITIONEN?
I februari 2010 dömdes Arbetsförmedlingen av Stockholms tingsrätt att betala 60 000
kronor i ersättning till en 28-årig man. Skälet till det var att man på felaktiga grunder hade
dragit in hans aktivitetsstöd.
Bakgrunden var att mannen vid ett besök på en arbetsplats där han eventuellt
skulle göra praktik, vägrade hälsa på företagets kvinnliga VD med motiveringen att hans
religion förbjuder män och kvinnor att skaka hand. Istället önskade han hälsa genom att
lägga handen mot sitt bröst. Den kvinnliga VD:n uppgav att hon kände sig kränkt. Enligt
uppgift fanns dock andra och kompetensrelaterade skäl till att mannen sedan inte fick
praktikplatsen. Arbetsförmedlingen ansåg däremot att mannens beteende var skälet till
att han inte fick denna praktikplats, vilket var tillräcklig grund för att dra in hans aktivitetsstöd. Detta beslut var dock enligt Stockholms tingsrätt felaktigt.
Också graden av religiöst engagemang varierar mellan muslimer både i
och utanför muslimska länder. Långt ifrån alla muslimer i Sverige är aktiva
i religiöst hänseende, till exempel genom att delta i böne- och gudstjänstliv.
14:5 Fråga en skriftlärd
På Islam on lines webbsida, www.islamonline.net, kan man ställa frågor till muslimska
skriftlärda (Ask the scholar). Gå in och titta på några frågor och svar och prova att ställa en
själv om du vill.
Traditioner
Kalif = islams andliga
ledare, överhuvud
Shia och sunna
I islam kan två huvudriktningar identifieras: shia och sunna (sunni).
Historiskt går denna tudelning tillbaka på den strid som uppkom efter
Muhammeds död om vem som skulle bli ledare för den muslimska gemenskapen. Till att börja med övertogs uppdraget som kalif (som betyder ställföreträdare) av släktingar till Muhammed. Men kring den fjärde kalifen,
Ali, som också var kusin och svärson till Muhammed, uppstod ett parti
som menade att endast Ali och hans släktingar skulle kunna väljas till kalif.
Uppdraget som kalif tänktes vara gudomligt sanktionerat och ofelbart, och
efter denna strid talar man om den shiitiska riktningen efter Shia´t Ali,
Alis parti.
De flesta i den muslimska gemenskapen accepterade dock inte detta
synsätt. De höll fast vid att Muhammed ska betraktas som den siste profeten, och menade att efterföljande kalifer inte kunde ha särskilda uppenbarelser och insikter att förmedla till människor. Denna riktning kallas
sunna, vilket betyder tradition. Man önskade hålla fast vid den traditionella
inställning till ledarskapet som funnits sedan tidigare: Det som avgör vem
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 291
2011-03-14 23.29
292 tro
som ska väljas som ledare bör vara personliga förutsättningar och förmågor, snarare än släktskap med Ali.
Den avgjort största riktningen är sunna med kanske 85–90 procent av
alla muslimer. Inom både sunna och shia finns både större och mindre
rörelser och grupperingar med varierande fokus och inriktning. En av de
mer uppmärksammade grupperna inom sunna kallas wahhabiter. Bland
shiiter finns till exempel zaiditer och Ahmadiyarörelsen. Den senare, som
har sina rötter i de nordliga delarna av 1800-talets Indien, betraktas dock
av muslimer utanför rörelsen som icke delaktig av islam, med hänsyn till
bland annat den syn på uppenbarelse som den ger uttryck för.
Högtider
Bland de högtider som firas i islamsk tradition kan, först och främst,
nämnas Ramadan, fastemånaden. Under denna månad ska man vara
avhållsam från mat, dryck och sex under dygnets ljusa timmar. Ramadan
avslutas med en glad fest, Id al fitr, då inte minst barnen, men också fattiga
och behövande, uppmärksammas genom gåvor och presenter.
En annan högtid är det muslimska nyåret, Hijra-dagen, då man firar
Muhammeds utvandring från Mecka till Medina år 622.
Laila al-qadr firas till minne av hur Koranen uppenbarades för
Muhammed.
Det finns också högtider där inställningen till firande varierar. Så är det
till exempel med högtidlighållandet av Profetens födelse under månaden
Rabi. Wahhabiterna ställer sig avvisande till att fira detta, eftersom det inte,
enligt deras mening, har stöd i Koranen.
Under fastemånaden, Ramadan, avhåller sig vuxna muslimer från mat, dryck och sex
under dygnets ljusa timmar.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 292
2011-03-14 23.29
14 Muslimer 293
Muslimer i Sverige
Islam beskrivs ofta som Sveriges näst största religion. Det är dock svårt att
beräkna hur många de svenska muslimerna är. Inte så sällan nämns siffran
400 000, men det är inte osannolikt att den är för låg. Ett problem är att
det inte är givet vem som ska definieras som muslim. Ska man bara räkna
in aktiva och praktiserande troende i denna grupp eller ska man också
inkludera alla personer som vuxit upp i och har sina rötter i samhällen och
områden där islam är dominerande religion?
Det är viktigt att understryka att gruppen muslimer, precis som andra
religiösa grupper, är långtifrån enhetlig. Vissa är djupt troende och försöker i största möjliga mån praktisera det som uppfattas vara islams grundläggande trossatser och föreskrifter. Andra har ett mer liberalt förhållande
till religionens andliga och moraliska regelverk: De kanske väljer att följa
vissa regler men inte andra, och de har en mer distanserad hållning till
islam som religiös grund för hur livet bör levas. Ytterligare andra har en
mer sekulariserad hållning som innebär att religionen inte sätter några mer
medvetna och tydliga spår i livsstil och livshållning.
Islamofobi = fobi, dvs.
rädsla för islam
Många möts av islamofobi
Med tanke på denna mångfald är det nödvändigt att undvika att generalisera kring islam och muslimer. Det här är förstås inte något som specifikt
gäller den muslimska religionen och dess anhängare. Men det finns tecken
på att det i Sverige – liksom i många andra länder – finns rätt utbredda
föreställningar om vad islam är och hur muslimer tänker och handlar, som
mer baseras på fördomar än på belagda fakta.
Viss forskning visar att många muslimer upplever att de har särbehandlats och diskriminerats efter attackerna mot World Trade Center i New
York och mot Pentagon den 11 september 2001. Islam kom att tolkas som
militant och som en grogrund för terrorister bland många i västvärlden
– och många enskilda troende muslimer i världen vittnar om hur de har
upplevt ett motstånd och en negativ hållning som en följd av det. Redan
tidigare forskning har visat på liknande tendenser.
ISLAM I MEDIA
1998 presenterade professorn i journalistik Håkan Hvitfeldt en undersökning där han
hade studerat hur islam under perioden 1991–1995 beskrivits i Rapport, Aktuellt och
TV4-nyheterna. Hvitfeldts slutsats var att islam vid ca 85 procent av de tillfällen den
nämndes i dessa nyhetsprogram kopplades till våld, krig och terror.
Det kan vara värt att ställa frågan vilka konsekvenser en sådan nyhetsrapportering får
för människors bild av vad islam är.
Konfessionell = som avser
religiös bekännelse
År 1930, när den sista mätningen av konfessionell tillhörighet i Sverige
gjordes, fanns det femton muslimer. Utvecklingen har därefter präglats av
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 293
2011-03-14 23.29
294 tro
tillväxt och idag finns moskéer i Trollhättan, Västerås, Uppsala, Malmö och
Stockholm. Det finns planer på att bygga en moské i Skövde. I Göteborg
finns dessutom en ahmadiyamoské – men som tidigare påpekats vill
majoriteten muslimer inte räkna in denna rörelse i islams gemenskap av
troende.
Också kring moskébyggena har det funnits protesterande röster, vilka
delvis kan ses som uttryck för en islamkritisk och kanske också islamo­
fobisk hållning.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 294
2011-03-14 23.29
14 Muslimer 295
14:6 Vad innebär islamofobi?
På Forum för levande historias webbsida, www.levandehistoria.se, finns en diskussion om
hur man ska tolka begreppet islamofobi. Läs de olika kommentarerna. Vilka tolkningar
finner du? Hur stämmer de med din egen tolkning?
Ett sätt att motverka fördomar och generaliseringar kring religioner i allmänhet och islam i synnerhet är att förmedla ökad kunskap om vad religiösa trosuppfattningar och förhållningssätt innebär. Skolans undervisning
i religionskunskap har här ett stort ansvar.
Det finns en rad muslimska organisationer i Sverige. Bland dessa organisationer kan nämnas Sveriges Muslimska Råd, Islamiska informationsföreningen och Islamiska Riksförbundet i Sverige.
14:7 Olika ingångar i muslimsk lära och tradition …
Här nedan följer ett antal uppgifter där du kan gå lite djupare in i och fundera
över några frågor och perspektiv som kan relateras till muslimsk tradition. De två
inledande uppgifterna är lite enklare på så sätt, att du kan fundera över dem utifrån
mer grundläggande fakta. De övriga frågorna har ett större eller mindre utrymme
för filosofisk reflektion där du också har möjlighet att formulera egna tolkningar och
ställningstaganden rörande det som du har läst. Fråga 5 till 6 berör komplicerade problem
med religiösa, politiska, historiska och sociala aspekter, och kräver gott om tid och
koncentration för att genomföras.
Du kan använda dig av uppslagsverk och religionsvetenskaplig litteratur. Det
finns också muslimska webbsidor, till exempel www.islamguiden.com, som kan vara
användbara. Även www.religion.nu innehåller information som kan vara av värde.
Det kan också vara värdefullt att göra en intervju genom personligt besök eller via
e-post eller telefon.
Exklusiv = här: med
­ensamrätt
1. En fråga som kan vara intressant att diskutera rör tron på profeten Muhammeds
exklusiva roll som förmedlare av Guds budskap till människan. Hur ska man uppfatta
en sådan tro? På vilket sätt kan en människa i vår tid fundera kring påståendet att
religiöst förankrade sanningar bara kan förmedlas av en bestämd person vid en
bestämd tidpunkt?
2. En andra fråga rör ett förhållningssätt till Koranen, där denna uppfattas som en
absolut sann skrift – som dessutom speglar ett fullkomligt original i den himmelska
världen. Förutsatt att texterna i Koranen uppfattas som absolut sanna, vilken roll
spelar då begreppet tolkning i läsande och förståelse av dem? Inom vilka ramar kan
människan tolka en bestämd sanning på olika sätt? Och är det överhuvud taget
möjligt att tro att en bestämd skrift eller text ger uttryck för en sanning som inte kan
och inte får ifrågasättas?
3. En tredje fråga kan rikta uppmärksamheten mot hur den islamska tanken på
människans frihet kan förenas med den tro på Guds allmakt som tycks spela
en framträdande roll inom muslimsk religion. Kan man på ett övertygande sätt
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 295
2011-03-14 23.29
296 tro
kombinera Guds makt att styra och reglera allting i sin skapelse inklusive människors
liv och framtid, med tron på människors frihet att själva forma och påverka sina liv?
Rondellhundar = trähundar som under en period
placerades ut i vägrondeller
runt om i Sverige
4. En fjärde fråga tar fasta på islams roll i det icke islamiska samhället. På senare år
har man kunnat se hur vissa uttryck som har uppfattats som utmanande mot islams
grundläggande tro och lära, har resulterat i mer och mindre kraftfulla protester. I
Danmark väckte de så kallade Muhammedkarikatyrerna starka reaktioner bland
många muslimer. Orsaken till det var att profeten avbildades – och dessutom på ett
för många muslimskt troende provocerande sätt. Den svenske konstnären Lars Vilks
framställde Muhammed som en rondellhund – och fick uppleva stark kritik och även
hot. Hur ska man se på denna typ av händelser? Å ena sidan är tryckfrihet, yttrandefrihet
och religionsfrihet lagstadgade rättigheter i en västerländsk demokrati, vilket ger
människor stor frihet när det gäller vad som får sägas om religion och religiösa
föreställningar. Å andra sidan, hur ska man hantera reaktioner som de nyss nämnda, som är en följd
av att människor känner sig djupt sårade och kränkta för att de upplever att deras tro
kritiseras eller blir föremål för olika slag av kritiska uttryck?
5. En femte fråga rör den avvaktande eller direkt kritiska hållning som många människor i
väst intar till islam och till muslimska förhållningssätt. Vad beror en sådan hållning på?
Och hur kan man arbeta för att förändra den?
6. E n sjätte fråga tar fasta på bilden av islam som den religion som så att säga fullbordar
det andliga budskap som både judendom och kristendom kan knytas till, om än inte
på ett medvetet och övertygande sätt.
Vad är det egentligen för en syn på andra religioner som kommer till uttryck i islam?
Vilken syn har islam på icke-islamiskt religiöst liv?
LÄS VIDARE
Jonas Otterbecks Islam på svenska. Tidskriften Salaam och islams globalisering innehåller framställningar om islams roller i det svenska samhället. Det gör också Ingvar Svanbergs och
David Westerlunds Blågul islam. Muslimer i Sverige.
Jan Hjärpes Vår islam och Islamismer samt Mohammed Fazlhashemis Vems islam? utgör alla
viktiga introduktioner till frågor som rör tolkning och förståelse av islams grundläggande
tankar och lärosatser.
I webbdelen hittar du
fördjupande fakta och en
sammanfattning av kapitlet.
© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR
religion_smakprov.indd 296
2011-03-14 23.29
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards