”Vilken väg tar den kommunala
hälso- och sjukvården i framtiden”
Psykiatrins utveckling
Ing-Marie Wieselgren
Nationell Psykiarisamordning
Nationell psykiatrisamordning
Anders Milton, Nationell psykiatrisamordnare
Kansliet:
Ing-Marie Wieselgren,
Ann Tjernberg
Inger Bohlin
Kristy Delisle
Anna-Karin Haag
Urban Markström
[email protected]
www.sou.gov.se/psykiatri
En nationell psykiatrisamordnare
Uppgift:
Att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan,
resurser, personal och kompetens inom vård,
socialomsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och
psykiskt funktionshindrade.
Vid behov ge förslag till författningsändringar och
förtydligande av gällande regelverk
Tillsammans med kommuner, landsting, och berörda
statliga myndigheter formulera strategier för
kvalitetsutveckling för att samordna och stärka
utvecklingsarbetet.
Psykiatrisamordning -03
Samordning av vård, social omsorg och
rehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv
Psykiatrisamordnare
Skapa förutsättningar för
En kraftsamling hos samtliga berörda aktörer
för att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen
av människor med psykiska sjukdomar och
psykiska funktionshinder
Bra livssituation för personer
med psykiska funktionshinder
Psykiatrisamordning -03
Mål:
psykiskt funktionshindrade ska
kunna leva ett gott liv i samhället
Är det möjligt?
Är det bra?
Vems är ansvaret ?
Leva i samhället
Om personer med allvarlig psykisk sjukdom och/eller
psykiska funktionshinder ska kunna leva integrerat i
samhället på ett bra sätt krävs
VÅRD OCH OMSORG
fr kommun o. landsting
+
ACCEPTANS
i samhället
efter behov.
Icke tillgodosedda behov av vård → psykiskt sjuka personer
blir störande och skrämmande → allmänheten litar inte på att
vården/samhället klarar dessa personer → minskad acceptans
Psykiatrisamordning -04
VEMS ÄR ANSVARET ?
Psykiatrin
Specialistvården
Primärvården
Polisen
Allmänheten
Kommunen
Socialtjänst
Vård o boende
Anhöriga
Hyresvärden
Vårdplatser inom psykiatrin
1960
1991
ca 35 000 vpl
12 960 vpl
1,5/1000 innevånare
2001
5 565 vpl varav 1 200 personer dömda till vård
0,6/1000 innevånare
2002
4 743 vpl, medelvårdtid 19,8
Källa Socialstyrelsen S2003/591/HS, Landstingsförbundet
Psykiatrisamordning -04
Psykiatrin:
Sängplatser
Öppenvårdsbesök
Psykiatrin:
Sängplatser
Öppenvårdsbesök
Kommunen: särskilda boende
egna lägenheter
Primärvården
Behov av insatser för
Lätt psykisk ohälsa
Svår psykisk sjukdom/
funktionshinder
Stöd, rådgivning, omvårdnad, behandling, rehabilitering
Vems ansvar?
Kommun
Familj,
Vänner,
frivilligorg
Företagshälsovård
Behov av insatser för
Lätt psykisk ohälsa
Primärvård
Specialistpsykiatri
Svår psykisk sjukdom/
funktionshinder
Områden som behöver satsningar
Sysselsättning
> 50% saknar helt sysselsättning
Boende
Psykiskt sjuka bostadslösa, differentierade
boenden, specialboenden, flexibla stödformer
Specialist psykiatri
Ökad tillgänglighet till psykiatriska insatser ex. ökat
antal vårdplatser eller utbyggnad av öppenvård.
Samverkan
Psykiskt störda missbrukare, personer med
omfattande behov, gemensamma nämnder m.m.
Kompetensutveckling - personalförsörjning
Psykiatrisamordning -04
Gemensamma mål
Målsättningarna ska kännetecknas
av en ökad ambitionsnivå
och leda till en ökad status
för såväl kunskapsområdet,
som användarna och utförarna.
Psykiatrisamordning -04
MÅL 1
Människor med allvarlig psykisk sjukdom
och/eller psykiska funktionshinder
ska ha samma rätt till vård och omsorg
som människor med motsvarande
kroppsliga besvär.
Psykiatrisamordning -04
Då krävs:
Att alla berörda aktörer prioriterar denna grupp
- när resurser fördelas,
- organisation och verksamheter omformas,
- i planerings arbetet,
- i val av chefer, ledningsstrategier mm
Att den begränsade ”kakan” inom kommuner
och landsting delas lika.
. . . eller lagstiftning och sanktioner när lagarna
inte följs.
Vårdgaranti och rättighetslagstiftning
Det ska innebära att människor med
psykiska funktionshinder får möjlighet till
-bra (minst acceptabelt) boende,
- meningsfulla aktiviteter i vardagen
(arbete, studier, sysselsättning),
- stimulerande fritid
- nödvändigt stöd för att leva ett gott liv
- nödvändig vård för den psykiatriska
åkomman så att sjukdomens
konsekvenser minimeras
- nödvändig vård för kroppsliga åkommor
och förebyggande insatser för att
förhindra kroppslig ohälsa
Anpassning av bostad
Humanteknik i Karlstad
•Överblickbart
•Struktur
•Sparsamt med stressande stimuli.
•Märkning och kom ihåg lappar
•Påminnelse hjälpmedel
•Trygghet – larm, titthål, insynsskydd,
inte nedre botten
HJÄLPMEDEL
ATT KOMMA IHÅG – timer, almanackor, dosett som
larmar, handdator, mobiltelefon, veckoschema,
timstock, andra personligt utformade hjälpmedel,
ATT FÅ HJÄLP MED TIDEN – timstock, olika typer av
klockor som anpassas utifrån användaren
ATT ANVÄNDA IT-TEKNINK – olika anpassade
dataprogram, handdatorn
MOBILTELFON – hjälp med påminnelse, hjälp med tid, starthjälp,
BILDSTÖD – hjälp vid matlagning, tvätt, strykning, mm
ORGANISATIONS/PLANERINGSHJÄLP – bildstöd
vid garderober och andra skåp, veckoschema,
stegvisa instruktioner, färgmärkning
ANPASSNING – av arbetsplats, arbetstakt och
arbetsuppgifter
ANPASSNING – av bostad: struktur, organisering,
bildstöd, överblickbarhet, titthål mm
ANNAT SMÅTT OCH GOTT
DIKTAFON – minnes och planeringshjälp
NAGELKLIPPARE – istället för nagelsax
FREESTYLE – hjälp mot röster
ÖRONPROPP – hjälp mot röster
BOLLTÄCKE - för sömnrubbningar
Att vara delaktig och känna trygghet i
vardagen och möten med människor
förutsätter en matchning mellan
Individens
förutsättningar
Omgivningens krav
och förväntningar
MÅL 2
Metoderna som används
för vård och stöd ska vara
kunskapsbaserade och
fortlöpande utvärderas
Psykiatrisamordning -04
Använda den kunskap som finns idag:
- Vårdprogram
- SBU- , SoS rapporter
- Kliniska riktlinjer
- Vetenskap och beprövad erfarenhet
Följa och utvärdera det vi gör.
Samlad verksamhetsuppföljning
Kvalitetsregister
Gemensam grundsyn och kunskapsbas över
organisationsgränser
För detta behövs
- Strategier för att ta in ny kunskap/metoder
- Strategier för att avveckla ”gamla” metoder
- Gemensam kompetensutveckling
- Verksamheten styrs av patienter/klienter/brukarnas
behov
Metoder som är framgångsrika för att
hjälpa människor med psykiska
funktionshinder att klara sig bar i sin
bostad?
Integrerade behandlingsinsatser
av samhällsbaserade multidiciplinärateam minskar återinläggningar och tid
på sjukhus och ökar andelen som lever
ett självständigt liv.
Marshallm & Lockwood 2000.
Resursgrupp
Sjuksöterska
Läkare
Kurator
Skötare
Boendevärd
Vänner
Patienten
Arbetsledare
Familjen
Arbetsterapeut
Psykolog
Boendestödjare
Kontaktperson
Gemensam plan, inventerar behov,
olika uppdrag/uppgifter, uppföljning,
gemensamt ansvar
Långsiktigt mål
Resursgrupp
Alltid en ansvarig person
Stafett pinnen ska alltid lämnas till någon . . . . . . .
Missbruk
Behandling för
missbruk
förhindra återfall
Psykos
Behandling för att
påverka sjukdomen
minska symtom
Rehabilitering
förbättrad funktion
minskade konsekvenser
av sjukdom/ skada
Utveckling av:
färdigheter och resurser hos
den enskilde
stödfunktioner,
anpassningi samhället
Individuellt
anpassade
behandlingsinsatser av skilda
slag
Wieselgren -04
MÅL 3
De lagar som finns ska användas
och tillämpas på ett sådant sätt att
även personer med psykiska
funktionshinder, där svårigheterna
innebär att man har svårt att bejaka
sitt hjälpbehov, får de insatser de har
behov av och rätt till.
Psykiatrisamordning -04
Vill Du ?
Ja
Nej
Förändrad syn på psykiska funktionshinder
och allvarlig psykisk sjukdom.
Kunskapen måste öka i hela samhället
Kompetensen höjas hos alla professionella
Metoder utvecklas för att
”handikappanpassa” myndigheters
bemötande, information till brukare,
tillgängligheten osv
Anpassa utbudet av insatser efter dem det
ytterst berör.
Uppsökande verksamhet mm
MÅL 4
Myndighetsgränser eller regelverk:
- får inte förhindra att personer med
psykiska funktionshinder får den
vård och stöd de behöver
-motverka återhämtning eller
delaktighet i samhället.
Psykiatrisamordning -04
Kommuner och landsting
Försäkringskassa
- Ersättning vid studier,
arbetsrehabilitering
-Samordningsansvar
- Samverkansansvar
Arbetsmarknadsverket
- arbetsrehabilitering
Kriminalvården
-Vård till intagna
- Skyddstillsyn med vård
-stöd i hemmet
-särskilda boenden
-utskrivningsklara
-rehabilitering
-habilitering
-Hjälpmedel
- Missbruk
- Skolan
-Barn till psykiskt sjuka
-Primärvården
Universitetet
CSN
Statens institutionsstyrelse
- Missbruksvård
- Vård av unga
MÅL 5
Planering och beslut på såväl
organisations- som individnivå
skall präglas av ett långsiktigt och
samhällsekonomiskt effektivt
helhetstänkande.
Psykiatrisamordning -04
Organisations nivå:
Samverkansavtal som garanterar samarbete
under längre tid och handlingsplaner
Struktur för samverkan och samarbetsprojekt
Politiker, tjänstemän och chefer på alla nivåer
måste ta ansvar för att skapa trovärdighet och ge
legitimitet för en långsiktigt fungerande och
utvecklande samverkan.
Styrsystem som stödjer detta.
För individen:
Personliga ombud, case manager,
arbete i nätverk, eller resursgrupper
Gemensam nämnd
Bakgrund:
Behovet av samverkan mellan kommuner
och landsting har blivit allt tydligare.
Inriktningen är att utöka landstingens och
kommunernas befogenheter att utforma
arbetet utifrån de lokala förutsättningarna.
Prop. 2002/03:20
Samverkan mellan kommuner och landsting
inom vård- och omsorgsområdet.
Lag om gemensam nämnd inom vård och
omsorgsområdet FSF 2003:192.
F.o.m. 1 juli 2003
Gemensam nämnd
Samarbetsformerna kan anpassas efter
lokala behov och förutsättningar.
Huvudmannaskapet och det politiska
inflytandet ligger kvar hos respektive part.
Personalen kan vara anställd hos respektive
huvudman eller hos värdlandsting/kommun.
Lag om gemensam nämnd inom vård
och omsorgsområdet:
verksamheter:
inom landstingest hälso- och sjukvård,
tandvård
inom kommunens hälso- och sjukvård,
socialtjänst,
enligt LSS,
med tvångsvård enligt LVU, LVM, LPT, LRV
Gemensamt ta ansvar för verksamheter som
har ett naturligt samband med varandra.
•
Vilka områden
•
Vem ska vara värd- kommun/landsting
•
Avtal-överenskommelse om ekonomi
•
Var ska personalen vara anställd
•
Vem ska vara chef
Ett sätt att organisera vård och stöd
Redskap för att
lösa vårt uppdrag
Gemensam nämnd
Gemensamt team
Kräver samarbete
Gemensam uppgift
För att bry sig om att städa
Måste man finnas i samma värld
Som skiten
Ur Klinisk blick av Pia Dellson
VISION
Ett bra liv
Lika vård och omsorg
Kunskapsbaserade metoder
Anpassat samhälle
Rehabiliteringsfrämjande regelverk o organisation
Helhetssyn och Långsiktighet
Attityd påverkan
HUR
SKA
VI
GÖRA
Politisk enighet
Förändring av regler och lagar
Mer resurser
Riktlinjer o handlingsplaner
Bra uppföljningsredskap
Förbättra produktivitet och effektivitet
Kartläggningar
DAGSLÄGET
Inventeringar
Praxisundersökningar
Utredningar och Analyser
Ligga i kunskapens framkant
Vad är psykiatrins kunskapsområde?
Hjärnan och dess funktioner i möte med
omgivningen, skeenden och händelser i och
utanför kroppen.
Så mångfacetterat att det behövs ett
tvärvetenskapliga angreppssätt.
Aktuellt kunskapsläge inom:
Medicin
Teknik
Pedagogik
Psykologi
Sociologi
Samhällsvetenskap
m.m.
Höja psykiatrins status
För att förstå hjärnan behöver vi de bästa hjärnorna
Vi måste bli tillräckligt attraktiva för att
rekrytera riktigt bra folk
Vi måste skapa förutsättningar för att
de ska komma till sin rätt
Vision
Att medmänniskan full av hopp
kan formulera sina egna mål
i vissheten att hon kommer att få hjälp
att utveckla färdigheter och den kompetens
hon behöver för att fullfölja de roller
hon tycker är viktiga
i ett samhälle som ser henne som en resurs
och anpassar sig efter hennes behov
Vad behöver göras ?
Systematiskt förändringsarbete så att vård och
omsorg:
•
•
•
•
motsvarar befolkningens behov,
är anpassad efter det aktuella samhällets läget,
bygger på aktuell kunskap,
har potential för att följa och utvecklas i takt med nya
vetenskapliga landvinningar,
• är en så attraktivt arbetsplats att ”de bästa”
professionella rekryteras till området och
• premierar att sätta individens behov och långsiktigt
bästa före regler, huvudmannagränser, kortsiktiga
ekonomiska vinster
