Nationell psykiatrisamordning
Anders Milton, Nationell psykiatrisamordnare
Utredningssekreterare:
Ing-Marie Wieselgren,
Ann Tjernberg
Inger Bohlin
Kristy Delisle
Birgitta Sjöö
[email protected]
www.sou.gov.se/psykiatri
En nationell psykiatrisamordnare
Uppgift:
Att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan,
resurser, personal och kompetens inom vård,
socialomsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och
psykiskt funktionshindrade.
Vid behov ge förslag till författningsändringar och
förtydligande av gällande regelverk
Tillsammans med kommuner, landsting, och berörda
statliga myndigheter formulera strategier för
kvalitetsutveckling för att samordna och stärka
utvecklingsarbetet.
Psykiatrisamordning -03
Samordning av vård, social omsorg och
rehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv
Psykiatrisamordnare
Skapa förutsättningar för
En kraftsamling hos samtliga berörda aktörer
för att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen
av människor med psykiska sjukdomar och
psykiska funktionshinder
Bra livssituation för personer
med psykiska funktionshinder
Psykiatrisamordning -03
BRA LIVSSITUATION:
Arbete
Bostad
Vänner
Områden som behöver satsningar
Sysselsättning
> 50% saknar helt sysselsättning.
Lönearbete - sysselsättning, arbetsrehabiltering
Boende
Olika typer av stödboende, stöd i ordinarie boende,
anpassning av bostad - ”någonstans att bo”
Specialist psykiatri
Ökad tillgänglighet till psykiatriska insatser ex.
öppenvård, slutenvårdplatser – nya former,
uppsökandeverksamhet, akut och kontinuitet.
Samverkan
Psykiskt störda missbrukare, personer med
omfattande behov, gemensamma nämnder m.m.
Kompetensutveckling – personalförsörjning
Gemensam utbildn, mångprofessionellt
perspektiv
Psykiatrisamordning
-04
Delaktighet - handikapp
Många personer med psykiska funktionshinder
har en låg delaktighet i samhället vad gäller;
boende,
arbete/daglig sysselsättning,
fritid, vänner och sociala relationer,
ekonomi
men också självkänsla
Många känner mindervärde, allmän rädsla,
osäkerhet, och utanförskap i mötet
med samhället.
Wieselgren -01
Leva i samhället
Om personer med allvarlig psykisk sjukdom och/eller
psykiska funktionshinder ska kunna leva integrerat i
samhället på ett bra sätt krävs
VÅRD OCH OMSORG
fr kommun o. landsting
+
ACCEPTANS
i samhället
efter behov.
Icke tillgodosedda behov av vård → psykiskt sjuka personer
blir störande och skrämmande → allmänheten litar inte på att
vården/samhället klarar dessa personer → minskad acceptans
Psykiatrisamordning -04
Försäkringskassa
Biståndshandläggare
Arbetsförmedlingen
Socialassistent
Godman/
ekonomirådgivning
Boendestödjare
Brukarorganisation
Familjen/grannar/
närstående
Psykiatrisk slutenvårdsavd
Tandvården
Psykiatriskt-rehabteam
Att lösa
en gemensam uppgift
Människor med allvarlig psykisk sjukdom
och/eller psykiska funktionshinder
ska få den vård och omsorg de behöver
för att ha en bra livssituation
vara delaktiga i samhället
ha makt i sitt liv
leva ett så självständigt liv som möjligt
Framgångsfaktorer:
Gemensamt uppdrag och ansvar - förankrat på alla nivåer
Att varför och för vem verksamheten finns är tydligt för alla
Personliga relationer
Eldsjälar
Tillgängliga, intresserade och engagerade läkare
Gemensam utbildning/fortbildning
Kunskap om varandras legala och organisatoriska förutsättningar
Samfinansiering av verksamheter för vissa grupper
Beslutsmandat lång ut i organisationen
Respekt för varandras kunskap
Ur Konsten att förmedla hopp, ha is i magen och stå kvar
Nödvändigt med samverkan!
Ett syfte med huvudmannaskapsreformerna
inom vård och omsorg på 90-talet var att
skapa ett tydligare ansvar för grupper med
långvariga och sammansatta behov.
Ett tidigare sammanhållet ansvar för hälsooch vård delades vilket ställer krav på
samordning och samverkan mellan de båda
huvudmännen.
SOU 2000:114
Gemensam nämnd
Bakgrund:
Behovet av samverkan mellan kommuner
och landsting har blivit allt tydligare.
Inriktningen är att utöka landstingens och
kommunernas befogenheter att utforma
arbetet utifrån de lokala förutsättningarna.
Prop. 2002/03:20
Samverkan mellan kommuner och landsting
inom vård- och omsorgsområdet.
Lag om gemensam nämnd inom vård och
omsorgsområdet FSF 2003:192.
F.o.m. 1 juli 2003
Gemensam nämnd
Samarbetsformerna kan anpassas efter
lokala behov och förutsättningar.
Huvudmannaskapet och det politiska
inflytandet ligger kvar hos respektive part.
Personalen kan vara anställd hos respektive
huvudman eller hos värdlandsting/kommun.
Lag om gemensam nämnd inom vård
och omsorgsområdet:
verksamheter:
inom landstingest hälso- och sjukvård,
tandvård
inom kommunens hälso- och sjukvård,
socialtjänst,
enligt LSS,
med tvångsvård enligt LVU, LVM, LPT, LRV
Lag om gemensam nämnd inom vård
och omsorgsområdet:
verksamheter:
inom landstingest hälso- och sjukvård,
tandvård
inom kommunens hälso- och sjukvård,
socialtjänst,
enligt LSS,
med tvångsvård enligt LVU, LVM, LPT, LRV
Gemensamt ta ansvar för verksamheter som
har ett naturligt samband med varandra.
•
Vilka områden
•
Vem ska vara värd- kommun/landsting
•
Avtal-överenskommelse om ekonomi
•
Var ska personalen vara anställd
•
Vem ska vara chef
Succé eller . . . . .
?
Varför gör vi
det inte ?
Orsaker till att samverkan inte fungerar
Bristande resurser
Lagstiftning
Ekonomistyrning
Fantasilöshet
Revirstrider
Brist på statlig styrning
Ovilja
Ointresse
Ingen belöning
21
18
17
16
14
9
8
6
5
Vad skulle kunna förbättra
samarbetet:
Avtal
Samverkan
Gemensam pengapåse
Arbetsformer
Uppdrag
Utbildning
Resurser
Lagstiftning
28
22
22
22
20
12
10
9
Att lösa
en gemensam uppgift
Människor med allvarlig psykisk sjukdom
och/eller psykiska funktionshinder
ska få den vård och omsorg de behöver
för att ha en bra livssituation
vara delaktiga i samhället
ha makt i sitt liv
leva ett så självständigt liv som möjligt
Att lösa en gemensam uppgift !
Veta vad uppgiften är
Vilja samarbeta
Ha metoder och former
Ha mognad, klokhet, och uthållighet
Uppföljning av resultaten för DDYB
Landsting
Kommun
Politiker
Politiker
Tjänstemän
Tjänstemän
Beställare
Beställare
Produktion
Produktion
Verksamhetschefer
Socialchefer
Behandlare
Boendestödjare
Gemensamt team:
Gemensam referensram, praktisk arbetsgemenskap
sitta i samma lokaler, gemensamma visioner
Ett sätt att organisera vård och stöd
Redskap för att
lösa vårt uppdrag
Gemensam nämnd
Gemensamt team
Kräver samarbete
Gemensam uppgift
För att bry sig om att städa
Måste man finnas i samma värld
Som skiten
Ur Klinisk blick av Pia Dellson
Utgå från den enskilda människan
och hennes behov
Gemensamma mål och visioner
Styrning och uppfölning
Vilja
? !
Vad ska få vara frivilligt?
ja
Veta vad uppgiften är
Vilja samarbeta
Ha metoder och former
Ha mognad, klokhet, och uthållighet
Uppföljning av resultaten för DDYB
nej
Någon !
Vision
Att medmänniskan full av hopp
kan formulera sina egna mål
i vissheten att hon kommer att få hjälp
att utveckla färdigheter och den kompetens
hon behöver för att fullfölja de roller
hon tycker är viktiga
i ett samhälle som ser henne som en resurs
och anpassar sig efter hennes behov
