2.2.17_20161109.

advertisement
Yrkande (SD)
Ärende 2.2.17
Kommunstyrelsen 2016-11-09
Yrkande ang ärende 2.2.17 Kostnadsansvar temporära bostäder
Sammanfattning: Det är omöjligt att överskåda kostnaderna. Dessa måste följas upp och ställas
samman. Det är oerhört viktigt med tanke på kommunstyrelsens uppsiktsplikt.
Det har varit mycket svårt att få överblick av alla kostnader, alternativ och ansvariga förvaltningar i
hanteringen av de så kallade temporära bostäderna inklusive villavagnarna på Lilleby camping. Detta
är någonting vi sverigedemokrater varnat för. Vi har heller inte fått svar på alla de frågor angående
kostnader som vi ställt till både fastighetsnämnd, fastighetskontoret samt Framtiden AB.
Från början sades det att de temporära bostäderna var billigare alternativ än till exempel hotell och
vandrarhem. I massmedia har uppgifter om 20000 kronor i månaden för en trea i de temporära
bostäderna framförts. Totalkostnaden för uppförande har uppskattats till miljardbelopp. Kostnaden i
arbetstid i förvaltningarna har uppskattats till mellan 3 och 3,5 miljoner kronor, även det enligt
mediauppgifter.
I dokumentet ”Kostnadsansvar temporära bostäder” (diarienummer 1294/16) görs ett tappert
försök att reda ut det juridiska läget kring det ekonomiska ansvaret för mottagning av flyktingar. Det
är i sanningens namn ingen lätt uppgift.
2010 trädde regler för invandrares etablering i kraft. Det omfattade etableringsersättning,
etableringstillägg och bostadstillägg. De är till för att underlätta invandrares etablering i Sverige.
Ersättning för boendekostnader kan fås genom tre olika typer av bidrag,
•
•
•
bostadsbidrag,
bostadstillägg
bostadsersättning.
Det är mycket svårt att få en bild av skillnaden mellan dessa och när det ena och/eller andra ska
betalas ut. Även socialtjänstlagen kan träda in här och berättiga till ekonomiskt bistånd.
Det pekas vidare i dokumentet på att hyrorna kan bli så höga att vissa boende inte har råd med dem.
Då blir ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd aktuellt.
Ska de då få stöd måste hyresnormen höjas. Det får till följd att väsentligt fler får ökat stöd vilket
leder till kraftigt ökade kostnader för kommunen. Dessutom ökar den administrativa bördan på
grund av prövning varje månad. För att komma runt detta problem kan hyran sättas så lågt att
höjning av hyresnormen inte behövs. Då får skillnaden mellan hyra och faktiskt kostnad betalas
genom kommunbidrag.
Inblandade ansvariga är arbetsförmedlingen, försäkringskassan och kommunen vilket ytterligare
försvårar ansvars- och kostnadsfördelning.
Vi måste också tänka på allmänheten. Hur ska vanliga människor få grepp om och kunna överblicka
vidden av alla dessa kostnader för samhället? Det är svårt till och med för politiker och tjänstemän
som jobbar med detta dagligen.
Det är omöjligt att överskåda kostnaderna. Dessa måste följas upp och ställas samman. Det är
oerhört viktigt med tanke på kommunstyrelsens uppsiktsplikt.
Sverigedemokraterna föreslår därför kommunstyrelsen:
Att de berörda kommunala förvaltningarna och bolag fortlöpande följer upp kostnaderna för de så
kallade temporära bostäderna inklusive villavagnarna och kontinuerligt redovisar dem för
kommunstyrelsen.
Att när processen är avslutad återkomma till kommunstyrelsen med en sammanställning av
kostnaderna och tillhörande beskrivning vad pengarna använts till.
Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2016-10-10
Diarienummer 1294/16
Ekonomiområdet
Anders Johansson
Telefon 031-368 04 48
E-post: [email protected]
Kostnadsansvar temporära bostäder
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen
Stadsledningskontorets förslag om principer för fördelning av kostnadsansvaret
avseende temporära bostäder i Göteborgs Stad godkänns i enlighet med vad som anges i
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Sammanfattning
Bristen på tillgängliga bostäder, bland annat till följd av kommens nya ansvar enligt
lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, som för
närvarande råder i staden kräver extraordinära lösningar. När staden behöver skaffa
fram bostäder med kort varsel till hög kostnad, så kallade temporära bostäder, uppstår
frågor kring det ekonomiska ansvaret och hur det ska fördelas. Vidare uppstår frågor
kring hyressättning, rätten till statlig ersättning samt försörjningsstöd.
Stadsledningskontoret vill med detta tjänsteutlåtande inom ramen för kommunstyrelsens
särskilda lednings- och samordningsansvar enligt kommunallagen belysa några av de
juridiska och ekonomiska förutsättningarna för staden avseende kostnadsansvar och –
fördelning för tillhandahållande av temporära bostäder, samt därvid lämna förslag till en
principiell hanteringsordning för nämnda kostnadsfördelning.
Ekonomiska konsekvenser
Stadsledningskontoret bedömer att de kostnader som uppstår med anledning av arbetet
med temporära bostäder redan idag ligger på kommunen att hantera, varför de
ekonomiska konsekvenserna av detta tjänsteutlåtande endast är av ”organisatorisk
karaktär” dvs avsikten är att klargöra hur kostnadsansvaret ska fördelas.
Stadsledningskontoret bedömer att förslagna principer innebär en avsevärd
kostnadsbesparing jämfört med om de enskilda skulle ges ekonomiskt bistånd genom
försörjningsstöd för täckande av hyran. Vidare bedömer kontoret att kostnaderna i
staden riskera att väsentligt öka ju mer kortsiktiga och temporära lösningarna är.
Barnperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit anledning att beakta detta perspektiv då frågan här
handlat om redovisa ekonomiska och juridiska förutsättningar.
1(6)
2(6)
Jämställdhetsperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit anledning att beakta detta perspektiv då frågan här
handlat om redovisa ekonomiska och juridiska förutsättningar.
Mångfaldsperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit anledning att beakta detta perspektiv då frågan här
handlat om redovisa ekonomiska och juridiska förutsättningar.
Miljöperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit anledning att beakta detta perspektiv då frågan här
handlat om redovisa ekonomiska och juridiska förutsättningar.
Omvärldsperspektivet
Stadsledningskontoret har löpande dialog med de två andra storstäderna Stockholm och
Malmö i dessa frågor. Bägge städerna redovisar i stora drag samma problematik och
aktiviteter för lösningar.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
2(6)
3(6)
Ärendet
Den bostadsbrist, bland annat till följd av kommens nya ansvar enligt lagen
(2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (nedan
bosättningslagen), som för närvarande råder i staden kräver extraordinära lösningar.
Lagen innebär konkret att kommuner ska beakta behovet av bostäder för nyanlända i sitt
allmänna planeringsarbete enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar,
som gäller alla som har en kommun som sin bosättningskommun. Det redogörs i
bosättningslagen och dess förarbeten ingående för att Migrationsverket fattar
anvisningsbeslut utifrån en process där hänsyn tas till respektive kommuns kapacitet
och övriga förutsättningar för att kunna ta emot nyanlända. Under 2016 har 880
personer anvisats till Göteborgs stad, vilket medför ett behov om cirka 600 bostäder.
För 2017 har staden fått besked om att det handlar om 1 376 personer. För 2018 ligger
prognosen på 500 anvisade till Göteborg och för 2019 ligger den på 350 personer.
När staden behöver skaffa fram bostäder med kort varsel till hög kostnad, så kallade
temporära bostäder, uppstår frågor kring det ekonomiska ansvaret och hur det ska
fördelas inom olika delar av staden. Vidare uppstår frågor kring hyressättning, rätten till
statlig ersättning samt försörjningsstöd.
Vid kommunstyrelsens beslut om kompletteringsbudget vintern 2016 redogjorde
styrelsen för sin inställning avseende kostnadsansvar på följande sätt (något förkortat)
”Vi ser att staden står inför stora utmaningar med anledning av den flyktingsituation som vi nu
står i. Vår markering är att staden ska ta ansvar för att vara en positiv kraft i denna. Vi är
medvetna om att situationen kan innebära höjda omkostnader för staden och vi kommer att se
välvilligt på att nämnderna och bolagen väljer att ta kostnader för att bidra. Vi kommer behöva
beakta särskilt påverkade nämnders resultat i bokslutet för kostnader som kan hänvisas till
situationen.”
Stadsledningskontoret vill med detta tjänsteutlåtande inom ramen för kommunstyrelsens
särskilda lednings- och samordningsansvar enligt kommunallagen belysa några av de
juridiska och ekonomiska förutsättningarna för staden avseende kostnadsansvar och –
fördelning för tillhandahållande av temporära bostäder, samt därvid lämna förslag till en
principiell hanteringsordning för nämnda kostnadsfördelning.
De juridiska förutsättningarna
Nyanländas ekonomiska förutsättningar genom etableringsersättning m.m.
I december 2010 trädde reglerna om etableringsersättning, etableringstillägg och
bostadstillägg i kraft. Syftet med reformen var att ge nyanlända personer förutsättningar
för egenförsörjning och stärka aktivt deltagande i arbets- och samhällslivet. Av
förarbetena till lagstiftningen framgår bl.a. att ersättningen skulle utformas så att
etablering på arbetsmarknaden påskyndades och stimulerades genom att den villkorades
med att den nyanlände aktivt skulle delta i en tillsammans med Arbetsförmedlingen
utformad etableringsplan. En viktig utgångspunkt var att ersättningen skulle vara
konstruerad och ligga på en sådan nivå att det endast i undantagsfall kunde bli aktuellt
för den nyanlände att få kompletterande försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (prop.
2009/10:60 s. 105 f.).
Enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (nedan
etableringslagen) ska Arbetsförmedlingen upprätta en individuell plan med insatser för
att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. Den sammanlagda tiden för en
sådan plan får motsvara högst 24 månader. En nyanländ person som deltar i aktiviteter
enligt planen kan få etableringsersättning. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om
rätten till ersättning och storleken, men ersättningen betalas ut av Försäkringskassan.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
3(6)
4(6)
Om en person deltar i etableringsplanen på heltid är ersättningen 308 kr per dag fem
dagar i veckan, vilket innebär ca 6 800 kr per månad. Om etableringsplanen motsvarar
75, 50 eller 25 procent av heltid utgår ersättning i motsvarande mån.
En nyanländ som har rätt till etableringsersättning kan även ha rätt till
tilläggsersättningar i form av etableringstillägg för hemmavarande barn eller
bostadsersättning, vilket prövas av Försäkringskassan. För att få etableringstillägg ska
den nyanlände ha hemmavarande barn under 20 år som inte är självförsörjande och
tillägget utgår med 800 kr för barn upp till 11 år och 1 500 kr för barn över 11 år.
Tillägg utgår för maximalt tre barn.
Nyanlända personer har precis som alla andra rätt att ansöka om bostadsbidrag hos
Försäkringskassan. Då detta bidrag främst är riktat mot barnfamiljer och då
ensamstående som har en egen bostad oftast själv måste bära en högre hyreskostnad än
en person som är gift eller sambo och att denna högre kostnad inte kan rymmas inom
den individuella etableringsersättningen finns en möjlighet för ensamstående nyanlända
att få bostadsersättning. Av förarbetena framgår att bostadsersättningen infördes bl.a.
för att undvika att ensamstående nyanlända personer regelmässigt skulle behöva ansöka
om kompletterande försörjningsstöd för att klara sina boendekostnader (prop.
2009/10:60 s. 106).
För att vara berättigad till bostadsersättning krävs enligt förordningen (2010:407) om
ersättning till vissa nyanlända invandrare förutom att den nyanlände bor ensam också att
personen är bosatt och folkbokförd i en egen bostad. Med egen bostad innebär att
personen äger bostaden eller innehar den med hyres- eller bostadsrätt. Den som hyr i
andra hand kan få bostadsersättning under förutsättning att hyresavtalet är skriftligt och
hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt
andrahandsupplåtelsen. Om personen bor i studentbostad, husvagn, stuga, eller liknande
kan bostadsersättning beviljas under förutsättning att det finns ett eget hyreskontrakt
med nödvändiga uppgifter, att personen bor ensam i rummet och är folkbokförd där. Att
personen då delar kök, toalett och dusch med andra inom fastigheten är inte skäl att inte
bevilja ersättning. Om man däremot hyr ett rum i en villa eller bostad och delar ingång,
kök, toalett och dusch anses man bo tillsammans med ägaren/hyresvärden och då kan
bostadsersättning inte beviljas.
Bostadsersättningen kan enligt 2 kap. 14 § första stycket etableringsförordningen
betalas ut för den del av kostnaden som överstiger 1 800 kr men inte 5 700 kr (dvs. kan
maximalt uppgå till 3 900 kr). Bostadsersättningen beräknas först utifrån
bostadskostnaden. Om etableringsplanen omfattar mindre än heltid minskas även
bostadsersättningen så att beloppet motsvarar planens omfattning. Bostadsersättning
minskas också med belopp som en nyanländ får i form av preliminärt bostadsbidrag
eller bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken.
Ekonomiskt bistånd
Enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453, SoL)har den som inte själv kan tillgodose
sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för
sin försörjning och livsföring i övrig. Den enskilde ska genom beviljat bistånd
tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Enligt 4 kap. 3 § 2 SoL lämnas försörjningsstöd för
skäliga kostnader för boende. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt
bistånd (SOSFS 2013:1) bör socialnämnden vid bedömningen av vad som är en skälig
boendekostnad utgå från den enskildes faktiska kostnad och behov av boende.
Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendekostnad bör vara vad en
låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Kostnaden bör även
relateras till hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag eller andra större
bostadsföretag på orten
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
4(6)
5(6)
Riktlinjer för godkända bostadskostnader fastställs för Göteborg Stad årligen genom
beslut i kommunstyrelsen. Dessa utgår från den genomsnittliga boendekostnad för StorGöteborg som framgår av Försäkringskassans föreskrifter om genomsnittlig och högsta
godtagbara bostadskostnad. För år 2016 är riktlinjen för godkänd hyreskostnad 5 650 kr
för en till två vuxna personer. Av Göteborgs Stads vägledning för handläggningen av
individuellt ekonomiskt stöd samt behov av insatser enligt SoL framgår att det rör sig
om en riktlinje och inte en absolut gräns som inte får överskridas. Detta eftersom det av
lagen framgår att försörjningsstöd ska utgå till ”skäliga boendekostnader” och den
enskilde ska vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå.
Stadsledningskontorets förslag
Principer för fördelning av stadens kostnadsansvar mellan nämnder, bolag och
kommuncentral finansiering
Utgångspunkten är att de personer som anvisas till kommunen för bosättning enligt
bosättningslagen själva är betalningsansvariga för sina hyreskostnader. När de har blivit
anvisade till och mottagna i en kommun har de rätt till etableringsersättning om de
omfattas av etableringslagen. Kommunen får kostnadstäckning för ekonomiskt bistånd
till nyanlända som inte omfattas av etableringslagen med anledning av att de har för låg
prestationsförmåga (jfr prop. 2015/16:54 s. 34).
Av det som ovan redovisats om bakgrunden till etableringsreformen framgår att det inte
är tänkt att de personer som omfattas av denna annat än undantagsvis ska behöva
ansöka om ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning. Bakgrunden till den
särskilda bostadsersättningen för ensamstående nyanlända var också att den gruppen
inte skulle behöva ansöka om ekonomiskt bistånd till hyreskostnaden.
Bostadsersättningen är utformad så att den enskilde alltid får betala 1 800 kr i hyra och
ersättning utgår upp till en hyreskostnad om 5 700 kr (dvs. maxbeloppet är 5 700 kr –
1 800 kr = 3 900 kr i bostadsersättning).
Staden har ett ansvar för att de personer som anvisas hit också har någonstans att bo. Att
det i dagsläget inte finns tillräckligt med tillgängliga bostäder i ordinarie bestånd och att
temporära lösningar till höga kostnader måste vidtas tas inte i beaktande när personer
anvisas enligt bosättningslagen. Om hyreskostnaden för de bostäder som de nyanlända
anvisas till är så hög att de inte klarar av att betala hyran och övriga levnadskostnader
med sina inkomster i form av etableringsersättning och bostadsersättning hänvisas
personerna i fråga till att ansöka om ekonomiskt bistånd för att kunna uppnå skälig
levnadsnivå.
Ett problem som då uppstår är att ekonomiskt bistånd utgår till ”skäliga
boendekostnader”, vilket i de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna anses vara
ungefär i storleksordning med högsta godtagbara hyra för bostadsersättning enligt
etableringsförordningen. Hyror som väsentligen överskrider denna nivå kommer inte att
kunna beviljas inom ramen för försörjningsstödet, med mindre än att hyresnormen
justeras uppåt. En sådan förändring kan, på grund av likställighetsprincipen, inte bara
omfatta den grupp medborgare som benämns nyanlända, utan skulle komma att gälla för
samtliga övriga hushåll som ansöker om ekonomiskt bistånd. Det totala antalet hushåll
som därmed skulle hamna under försörjningsstödsnivån skulle därmed öka väsentligt.
En ytterligare aspekt som komplicerar hanteringen av höga hyresnivåer inom
socialtjänsten är att varje beslut om bistånd handlar om myndighetsutövning och måste
upprepas varje månad utifrån den enskilde individens behov. Den administrativa
belastningen hos socialtjänsten skulle bli avsevärd och ytterligare fördyra stadens
hantering.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
5(6)
6(6)
En framkomlig väg för att undvika att de personer som anvisas hit blir tvungna att
ansöka om ekonomiskt bistånd till följd av dyra hyreskostnader är att staden, genom den
nämnd eller det bolag som hyr ut bostäderna, sätter hyran i linje med vad som sagts
ovan om stadens riktlinjer för godkända bostadskostnader och SOSFS 2013:1 istället för
att full kostnadstäckning ska uppnås. Den differens mellan kostnaden för att hyra in
bostäder och hyra ut dem till en lägre, skälig hyresnivå skulle i sådant fall få täckas
genom kommuncentralt bidrag till aktuell nämnd eller bolag. Genom att hyressättningen
i förhållandet förvaltningen/bolaget och den anvisade personen utgår från vad som kan
anses vara en skälig hyra för den aktuella bostaden (jfr 12 kap 55 § jordabalken) gör
stadsledningskontoret bedömningen att den lägre hyran inte kan anses utgöra ett
gynnande av enskild i kommunallagens mening.
Fastighetsnämnden har enligt gällande reglemente till uppgift att bl a inom sitt
verksamhetsområde följa utvecklingen och ta de initiativ som erfordras vad avser
bostadsfrågor. Detta innebär att nämnden, i den mån det inte ankommer på annan, ska
ansvara för på kommunen vilande uppgifter när det gäller bostadsförsörjning. Eftersom
den modell för tillhandahållande av temporära bostäder som redovisats ovan inte genom
reglemente eller på annat sätt har tillagts någon annan nämnd i staden att svara för,
finner stadsledningskontoret det naturligt att fastighetsnämnden ansvarar för densamma.
Genom att de kostnader som uppstår vid inhyrning av temporära bostäder sannolikt inte
fullt ut kan bäras av hyresgästerna enligt tidigare beskrivna skäl, menar
stadsledningskontoret att det är rimligt att fastighetsnämnden i samband med den årliga
bokslutsberedningen ersätts för mellanskillnaden, vilket innebär att det kostnadsansvar
som uppstår placeras kommuncentralt. Fastighetsnämnden förutsätts självklart dels hålla
nere kostnaderna för att anskaffa temporära bostäder så långt det är möjligt, dels ta ut en
hyra som leder till kostnadstäckning i möjligaste mån. Stadsledningskontoret avser att
noga följa utvecklingen av tillhandahållandet av bostäder för nyanlända och
finansieringen av densamma.
En möjlig alternativ lösning när stadens bolag tar fram bostäder skulle kunna vara att
bolaget i fråga ersätts från fastighetsnämnden – som mellanhyresvärd – motsvarande
vad nämnden erhåller i hyresintäkter. Beroende på omfattning och kostnadsansvar kan i
detta fall beslut från kommunfullmäktige krävas. Vidare kan då nedskrivning av
fastigheter som inte bär sig bli aktuellt hos berörda bolag. En sådan nedskrivning är inte
en skattemässigt avdragsgill kostnad. Kontoret menar att det inte finns anledning att här
särskilja stadens bolag med den hantering som fastighetsnämnden har att göra i relation
till den privata marknaden, varför denna lösning inte rekommenderas av kontoret. De
nämnder och bolag i staden som kan bidra med att få fram bostäder, permanenta eller
temporära, förutsätts erhålla full kostnadstäckning från fastighetsnämnden på samma
sätt som externa leverantörer.
Stadsledningskontoret
Anders Johansson
Markus Landahl
Ekonomidirektör
Förste stadsjurist
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
6(6)
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards