Receptarier, medicinering av försöksdjur-HT-16 - GUL

Medicinering av försöksdjur
n  Forskning
n  Profylax
n  Behandling
n  Anestesi, Analgesi
http://joker.icm.ac.uk/photos-and-stories/the-vet/
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
1
Medicinering av försöksdjur
n  Forskning
n  Grundforskning
n  Ta
fram läkemedel
Mekanismer
n  Farmakokinetik
n  Toxikologi
n  Administreringslösningar
n 
n  Understödjande
vid operationer
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
2
Medicinering av försöksdjur
n  Forskning
n  Akutförsök
n  Kroniska
försök
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
3
1
Djurskyddsförordningen
n  28 § Det är förbjudet att tillföra djur hormoner
eller andra ämnen för att påverka djurets
egenskaper i annat syfte än att förebygga, påvisa,
bota eller lindra sjukdom eller sjukdomssymptom
n  Jordbruksverket får meddela föreskrifter om
undantag från första stycket
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
4
Statens jordbruksverks föreskrifter om läkemedel och
läkemedelsanvändning, SJVFS 2015:32, Saknr D9
n  djurhållare: den som äger eller på annat sätt ansvarar
för djuren,
n  djurhälsopersonal: veterinär, djursjukskötare,
godkänd hovslagare, godkänd legitimerad
sjuksköterska (läkare, tandläkare)
n  2 kap Principer för val av läkemedel
n 
n 
n 
n 
n 
2§ Läkemedel godkända i Sverige för aktuellt tillstånd hos det
djurslaget
3§ Om det inte finns
4§ Annat vet.med läkemedel
5§ Humanläkemedel eller vet.med läkemedel godkänt i annat EUland
6§ Ex tempore beredning (tillstånd från JV krävs)
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
5
SJVFS 2015:32, D9
Läkemedel till
livsmedelsproducerande djur endast om det
finns upptaget i Europaparlamentets och
rådets direktiv och förordningar
n  2 Kap 8 §
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
6
2
SJV föreskrifter om läkemedel och
läkemedelsanvändning; SJVFS 2015:32, D9
n  3 KAP. TILLHANDAHÅLLANDE OCH FÖRSKRIVNING AV
LÄKEMEDEL
n 
n 
n 
1 § En veterinär får bara tillhandahålla och förskriva läkemedel i sådana
situationer och till sådana personer som avses i detta kapitel eller i kapitel
4 eller 5.
Tillhandahållande till djurhälsopersonal
Tillhandahållande till övrig personal
n 
n 
7 § En veterinär får tillhandahålla läkemedel till övrig personal och till
djursjukskötar- och veterinärstudenter för behandling som har ordinerats av en
veterinär.
Första stycket gäller inte vaccin, narkotikaklassade läkemedel, läkemedel för
allmän bedövning och läkemedel för lokal bedövning genom injektion.
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
7
SJVFS 2015:32, D9
n  Tillhandahållande till husdjurstekniker
n  Tillhandahållande i särskilda fall
n  Förskrivning och tillhandahållande till
djurhållare
n  4 KAP. VILLKORAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
läkemedelsanvändning som, sker efter
förskrivning av en veterinär utan att veterinären
kliniskt har undersökt djuret eller djuren i
anslutning till användningen
n  5 KAP. LÄKEMEDEL FÖR IMMOBILISERING
n 
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
8
Medicinering av försöksdjur
n  Profylax
n  F
a stordjur (hund, katt, gris).
n  Vaccin
n  Parasitbekämpning
n  Järn,
Vit E/Selen
vitaminer
n  Kalium,
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
9
3
Medicinering av försöksdjur
n  Profylax
n  Vaccin
Hund: Valpsjuka – Hepatit – Parvo – Parainfluensa
Katt: Parvo – Rhinotracheit – Calicivirus
n  Gris: Parvo – Erysipelothrix – E. Coli (via suggan)
n  Får: Klostridier
n 
n 
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
10
Medicinering av försöksdjur
n  Profylax
n  Parasitbekämpning
n 
Hund, Gris, Får, Katt: Nematoder
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
11
Medicinering av försöksdjur
n  Behandling
n  Antibiotika
n  Antiparasitaria
n  Ögon,
Öron
n  Analgetika
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
12
4
Medicinering av försöksdjur
n  Behandling
n  Antibiotika
Penicillin G
Amoxicillin
n  Aminoglykosider
n 
n 
§  Streptomycin, Gentamycin, Neomycin, Kanamycin
Trimetoprim + sulfa
n  Tetracyklin
n  Klindamycin
n  Enrofloxacin
n 
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
13
Medicinering av försöksdjur
n  Behandling
n  Antiparasitaria
n 
n 
Springmask: Ivermectin, Fenbendazol
Giardia: Metrinidazole
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
14
Medicinering av försöksdjur
n  Behandling
n  Ögon,
Öron
Fusidinsyra
n  Prednisolon + Fusidinsyra + Framycetin +
Nystatin
n  Miconasol + Plymyxin B + Prednisolon
n  Oxitetracyklin + Hydrokortison + Polymyxin B
n 
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
15
5
Medicinering av försöksdjur
n  Anestesi, analgesi
n  Analgetika
n 
n 
Opioider
NSAID (NonSteroidal AntiInflammatory Drug)
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
16
Anestesi, analgesi
n  Anestesi hos försöksdjur har följande syften
n  SMÄRTFRIHET
n  SÖMN
n  DÄMPADE REFLEXER
n  MUSKELAVSLAPPNING
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
17
VAL AV PREPARAT O TEKNIK
n  Kvalifikationer hos anestesiolog o assistens
n  Tillgänglig utrustning
n  Effekt och säkerhet hos drog för visst djurslag
n  Aktuellt ingrepp/operation
n  Djurets fysiska kondition
n  Eventuella specialkrav, inflytande på vissa
experiment
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
18
6
KOMBINATIONSNARKOS
n  Psykosedativa eller Sedativa +
  Analgetika eller Dissociativ anestesi
  ex. Xylazin + Ketamin
 
 
Zolazepam + Tiletamin (Zoletil®)
Fentanyl + Fluanisone (Hypnorm®)
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Typ
Substansnamn
Handelsnamn
Sedativa
Xylazin
Rompun, Narcoxyl
Medetomidin
Domitor
Detomidin
Domosedan
Romifidin
Sedivet
Diazepam
Valium, Stesolid
Psykosedativa
Midazolam
Dormicum
Zolazepam
ingår i Zoletil och Telazol
Acepromacin
Plegicil, ingår i Immobilon
Perfenazin
Trilafon
Azaperon
Stresnil
Haloperidol
Haldol
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Typ
Substansnamn
Handelsnamn
Analgetika
Fentanyl
Leptanal, Fentanyl,
med Fluanison i Hypnorm
Buprenorfin
Temgesic
Butorphanol
Torbugesic
Etorfin
Immobilon
Morfin
Morfin
Petidin
Petidin
Tramadol
Nobligan, Tramadol
Diss.anestetika
Antidoter
Ketamin
Ketalar, Ketaminol
Tiletamin
med Zolazepam i Zoletil, Telazol
Naloxon
Narcanti
Diprenorfin
Revivon
Atipamezol
Antisedan
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
19
20
21
7
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
22
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
23
De
vanligaste
försöksdjuren
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs
24
Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
8
Mus
Mus musculus
n  Små
n  Snabbavlade
n  Känd genom
n  Lätta/ekonomiska att
hålla
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
25
Mus
ANATOMI, FYSIOLOGI
n  Kroppsvikt 25-35 g
n  Hjärtfrekvens 500-600/min
n  Inga mjölktänder
n  Inga hörntänder eller premolarer
n  Incisiver (framtänder) med öppen rotkanal
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
26
n  Könsmogna 6-7 v ålder
n  Brunstfrekvens 4-5 d
n  Dräktighetslängd 19-21 d
n  10-12 ungar per kull
n  Avvänjningsålder 21-28 d
n  Livslängd 1,5-3 år
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
27
9
Mus
BETEENDE
n  Sällskapliga
n  Allätande
n  Territoriella
n  Alla instabila grupper slåss
n  Barbering, bitsår
n  Stora skillnader på stammarna
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
28
EKOLOGISK
KATEGORISERING
n  Mikrobfria
n  Gnotobiotiska
n  SPF (Specifikt patogen fria)
n  Ingen kontroll av mikrobiologisk status
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
29
IVC bur
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
30
10
IVC rack
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
31
Mus
GENETISK UPPDELNING
n  Utavlade stammar
n  Inavlade stammar
n  F1 hybrider
n  Genetiskt modifierade
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
32
Mus
GENMODIFIERADE DJUR
n  ”Skräddarsy” stammar
n  Knock-in
n  Knock-out
n  Nackdel är oönskade/oförutsädda eller bristande
egenskaper
n  Oftast immundefekta
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
33
11
Råtta
n  Rattus norvegicus
n  Familjen Muridae
n  Domesticerades och avlades
redan på 1600-talet
n  Mitten av 1800-talet blev den
labdjur
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
34
Djurrum råtta
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
35
n  Vuxen hanråtta; 450-550 g
n  Vuxen honråtta; 250-300 g
n  Kroppstemperatur 36-38 grader
n  Livslängd 2,5-3,5 år
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
36
12
Råtta
BETEENDE
n  Vänliga och sällskapliga
n  Allätare
n  Nattaktiva
n  Tämjbara
n  Dåligt syn, blinda råttor beter sig ”normalt”
n  Albinoråttor har mycket känsliga ögon!!
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
37
Kanin
n  Lagomorpha
n  Kanin: Oryctolagus cuniculus
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
38
Kanin
ANATOMI, FYSIOLOGI
n  Många varianter finns
n  12-70 cm, 100 g – 9 kg
n  Ser 190 grader, 8 ggr mer
ljuskänslig än människan.
n  Stora, rörliga öron, starkt
vaskulariserade
n  koprofager
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
39
13
Kaninens skelett
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
40
MODER-UNGE BETEENDE
n  Gräver särskild yngelkammare, som förses
med växtmaterial & hår
n  Honan skyfflar igen och doftmarkerar
ingången till kammaren
n  Diar ungarna 1 gång/dygn, 3-4 min
n  Ungarna kommer ut vid 3 v
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
41
Kanin
HÅLLNING
n  Skall kunna röra sig artriktigt
n  Hanar hålls separat
n  Honor kan gärna gå i lösdrift
n  Ge gärna hö
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
42
14
Hund
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
43
Hunden som försöksdjur
n  Positivt:
n  Stor; lätt att se
strukturer
n  Fysiologi som liknar
människans i många
avseenden
n  Lättdresserad; man
kan göra saker med
den i vaket tillstånd
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
44
n  Negativt:
n  Få uppfödare i Norden
n  Dyr, inköp och stallning
n  Stort motstånd mot att
använda hundar som
försöksdjur
n  Många olika raser ger stora
skillnader
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
45
15
KATT
n  Destinationsuppfödda
n  Neurofysiologi
n  Cardiovasculära studier
n  Basdata finns tillgängligt
n  Rätt storlek
n  Relativt låg kostnad
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
46
KATT
n  Årlig vaccination
n  Regelbunden
avmaskning
n  Lösdrift i grupp
eftersträvas
n  Berikad miljö
n  Utfodring vuxna djur två
gånger per dag
n  Fri tillgång på vatten
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
47
Djurrum gris
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
48
16
Gris
BETEENDE
n  Bökar
n  Flockdjur
n  Stabila grupper,
minskar risken för
slagsmål
n  Renliga
n  Nyfikna
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
49
FÅR
n  Animalieproduktionen
n 
godkänd lantbrukare,
produktionsnummer
n  Reproduktionsstudier
n  Vaskulära studier
n  Kirurgisk träning
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
50
FÅR
n  Idisslare
n  Tre förmagar:
n 
Våmmen, bladmagen,
nätmagen
n  Löpmagen
n  Lätt att arbeta med
n  Om man har dom
inomhus- klippning
n  “Fri” tillgång på hö, halm
och saltsten
EBM, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
51
17
Några vanliga problem o
sjukdomar hos kanin o gnagare
n  Kanin
n  Urin
n  Skelett
n  Tandfel
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
52
Kanin
n  Luftvägsbesvär
n  Pasteurella multocida, Pasteurella
pneumotropica
n  Ohyra
n  Cheyletiella
n  Psoroptes
cuniculi
n  Myxomatos
n  Kaningulsot (RVHD,Rabbit Viral Haemorrhagic
Disease)
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
53
Kanin
n  Mag-, tarm-problem
n  Diareer
Felaktigt foder
Coccidier
n  Clostridium piliforme (Tyzzers disease)
n  Colibacillos
n 
n 
n  Hårbollar
n  Trumsjuka
n 
Clostridium perfringens (Enterotoxemi)
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
54
18
Marsvin
n  Luftvägsbesvär
n  Mage-tarm problem
n  Frakturer
n  Ektoparasiter
n  Tandfel
n  Abscesser i trampdynan
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
55
Hamster
n  Luftvägsbesvär
n  Inflammation av kindpåsarna
n  Tumörer
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
56
Råtta
n  Nekrotiska ringar runt svansen
n  Njurproblem
n  Luftvägsbesvär
n  Tumörer
Lars Ewaldsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Veterinärenheten, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
57
19