2009:254
C-UPPSATS
Bushdoktrinen
- realism eller liberalism?
Thomas Lassi
Luleå tekniska universitet
C-uppsats
Statsvetenskap
Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap
Avdelningen för Samhällsvetenskap
2009:254 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--09/254--SE
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under
George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala
teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en
president sammanfattas ofta i en doktrin där de centrala frågorna som administrationen har
ägnat sig åt sammanfattas och sätts i perspektiv mot andra doktriner. Två kända doktriner
tidigare i USA:s historia är till exempel Monroe- och Trumandoktrinen.
För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar på
har tal och dokument som Vita Huset utfärdat använts som underlag. Ett antal olika centrala
ställningstaganden sammanställdes från både realismen och liberalismen inom fem områden
som sedan jämfördes med bushdoktrinen. Dessa områden var Internationella aktörer,
Styrelseskick, Moral, Utveckling och Mål. I uppsatsen konstateras det att inom fyra av fem
områden finns distinkta skillnader mellan teoriperspektiven. Inom området moral är det svårt
att urskilja en distinkt skillnad mellan perspektiven, främst beroende på att liberalismen kan
tolkas som att både ta ställning för eller emot moral inom internationella relationer beroende
på vilken liberal tänkare som det refereras till.
Resultatet från uppsatsens granskning är att Bushdoktrinen varken kan sägas tillhöra den
realistiska eller liberala skolan inom internationella relationer. Bushdoktrinen har vissa
likheter med båda de teoriperspektiv som rapporten behandlar och betraktas av rapporten som
en blandning av de två. Det kan också konstateras att detta är ett område som behöver en
större ingående granskning men också att det inte är något som lämpar sig för en uppsats på
C-nivå i Statsvetenskap.
Nyckelord: George W. Bush, Internationella Relationer, Bushdoktrinen, Liberalism, Realism.
Innehåll
1. INLEDNING ...................................................................................................................................1
1.1 Syfte ........................................................................................................................................................... 3
1.2 Avgränsningar ............................................................................................................................................ 3
1.3 Teoretisk Anknytning ................................................................................................................................. 3
1.4 Metod och Material.................................................................................................................................... 3
1.5 Disposition ................................................................................................................................................. 4
2. TEORIPERSPEKTIV ......................................................................................................................5
2.1 Realism....................................................................................................................................................... 5
2.1.1 Ursprung och grunder ................................................................................................................................ 5
2.1.2 Modern Realism ......................................................................................................................................... 7
2.1.3 Neorealism ................................................................................................................................................. 7
2.1.4 Maktbalans................................................................................................................................................. 8
2.1.5 Säkerhetsdilemmat .................................................................................................................................... 8
2.1.6 Sammanfattning av Realismen................................................................................................................... 9
2.2 Idealism och Liberalism .............................................................................................................................. 9
2.2.1 Idealism ...................................................................................................................................................... 9
2.2.2 Liberalisms ursprung ................................................................................................................................ 10
2.2.3 Grundantaganden .................................................................................................................................... 11
2.2.4 Liberalism och Moral................................................................................................................................ 12
2.2.5 Interdependens och Institutionalism ....................................................................................................... 12
2.2.6 Den Demokratiska Freden........................................................................................................................ 13
2.2.7 Sammanfattning av Liberalismen............................................................................................................. 14
2.3 Sammanfattning....................................................................................................................................... 15
3. BUSHDOKTRINEN...................................................................................................................... 16
3.1 Sammanfattning....................................................................................................................................... 20
4. DISKUSSION OCH ANALYS ...................................................................................................... 21
5. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ........................................................................... 23
5.1 Elektroniska Källor..................................................................................................................................... 23
1. Inledning
När amerikansk utrikespolitik behandlas är det vanligt att benämna en presidents
sammanhållna utrikespolitiska agenda som en doktrin. Exempel på detta är bl.a.
Eisenhowerdoktrinen, Trumandoktrinen och Monroedoktrinen. Den kanske mest kända av
dessa är Trumandoktrinen som formade USA:s utrikespolitik efter andra världskriget fram till
Berlinmurens fall. Efter berlinmurens fall har USA haft tre presidenter som har fullgjort sina
mandat. En av dessa är George W. Bush som regerade i två mandatperioder mellan 20012009.
I valet 2000 hade George W. Bush besegrat Al Gore efter ett jämnt val där inrikesfrågorna
legat i centrum för debatten. Under kampanjen använde Bush begreppet Compassionate
Conservatism (medkännande konservativ) samtidigt som han även förespråkade att USA
borde minska sina militära åtaganden utomlands. Även demokraternas kandidat, Al Gore, la
sitt kampanjfokus låg på inrikesfrågor. Den 11:e september 2001 inträffade det värsta
terrordådet hittills på amerikansk mark när terrorister kapade fyra flygplan varav två flögs in i
Wold Trade Center, ett flögs in i Pentagon och det fjärde störtade på ett fält i delstaten
Pennsylvania. Antalet döda efter attackerna uppgick till nästan 3000 personer. Efter
terrordådet krävde allmänheten handling utav presidenten och hans administration i Vita
Huset.
Bushadministrationen deklarerade att landet låg i öppet krig mot terroristerna och att alla
stater eller organisationer som stödde terrorismen också betraktades som en del av fienden
(National Security Strategy, 2002). I Afghanistan störtades Talibanerna, Saddam Hussein
avlägsnades från makten i Irak och misstänkta terrorister fick sina tillgångar spärrade.
Bushadministrationens beslut att bland annat gå till krig i Afghanistan mottogs med stora
protester (Washington Post, 2008 samt New York Times, 2003) över hela världen men Bush
stod fast vid sina beslut och Bushdoktrinen, som presenteras i uppsatsen, genomgick få
förändringar under hans tid i Vita Huset. Kritik mot Bushadministrationen och dess doktrin
kom från både höger (Buchanan, Pat. 2003) och vänster i Nordamerika (Klein, Naomi. 2004).
Realisterna hävdade att den förda utrikespolitiken var för idealistisk och att varken
Afghanistan eller Irak utgjorde något hot mot USA:s intressen. Från liberalt håll hördes
istället protesterna mot det unilaterala agerande som kriget i Irak innebar. Liberalerna ansåg
1
att Bushadministrationen i högre grad skulle ha vänt sig till de internationella
organisationerna.
Med kritik från de två största teoriperspektiven i åtanke så väcks frågan om Bushdoktrinens
innehåll hade en realistisk eller liberal bas. Speglade Bushdoktrinen en realistisk eller liberal
grundsyn på internationella relationer? Den här uppsatsen utreder huruvida det är möjligt att
klassificera doktrinen som realistisk eller liberalistisk.
2
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att analysera Bushdoktrinen utifrån de två stora internationella
teoriperspektiven realism och idealism för att kunna klassificera doktrinen som antingen
liberal eller realistisk. Bushadministrationen och dess utrikespolitik var kontroversiell i båda
ändarna av det politiska spektrat och George W. Bush har både blivit betecknad som en kall
realist och naiv idealist i olika medier.
Uppsatsen söker svar på följande frågeställning:
Har Bushdoktrinen tillräckligt med likheter med antingen realismen eller liberalismen
för att doktrinen ska kunna klassificeras som en realistisk eller liberal doktrin?
1.2 Avgränsningar
Under åtta år i Vita Huset hinner en administration med att göra ett stort antal utrikespolitiska
beslut vilket innebär att det blir ett alltför stort arbete att närmare granska alla beslut som
tagits. Uppsatsen kommer att granska doktrinen för att identifiera de delar som var centrala i
ett teoretiskt perspektiv för Bushdoktrinen. Som underlag för detta kommer endast material
från Vita Huset att användas eftersom uppsatsens mål är att förstå Bushdoktrinen och inte
fokusera på vad journalister, supporters eller kritiker anser om doktrinens innehåll. Detta
innebär i sin tur att det som kommer att granskas Bushadministrationens retorik.
1.3 Teoretisk Anknytning
Uppsatsen knyter direkt an till statsvetenskapen och disciplinen internationella relationer.
Realismen och liberalismen kommer att beskrivas och användas som utgångspunkt när
Bushdoktrinen ska analyseras. Det går inte att peka på en enda statsvetare eller teoretiker som
lagt grunden för något utav teoriperspektiven och därför kommer uppsatsen endast att
sammanfatta de teoretiker som ger en bild av perspektiven.
1.4 Metod och Material
Realismen och liberalismen är de två teoriperspektiv som har störst utbredning och som det då
rimligtvis finns mest material kring. Andra perspektiv som t.ex. Marxism har inte haft samma
genomslagskraft
och
kommer
därför
inte
att
inkluderas
i
uppsatsen.
Eftersom
3
teoriperspektiven är så stora och avgrenar sig åt flera olika håll kommer uppsatsen att
fokusera på de teoretiker som anses vara mest tongivande inom sitt område. För realismen
kommer t.ex. Morgenthau att användas medan Keohane är en av de teoretiker som får
representera liberalismen. Uppsatsen kommer delvis att använda sig utav originalmaterial från
teoretiker och delvis av information från andra källor.
Bushdoktrinen kommer att härledas utifrån officiellt material publicerat av Vita Huset som
t.ex. tal och dokument utgivna av amerikanska myndigheter. Uppsatsen kommer inte att
hämta material rörande Bushdoktrinen från andra källor eftersom målet med uppsatsen är att
granska doktrinen i den form som Bush vill presentera den. De tal och dokument som valts ut
anses vara representativa för doktrinen, vilket innebär att en närmare granskning av andra tal
och dokument skulle ge samma resultat för frågeställningen i uppsatsen. Bland annat Robert
Jervis använde sig utav samma West Point tal i Understanding the Bush Doctrine från 2002
(Jervis, 2002).
Eftersom det material som används för att beskriva Bushdoktrinen endast är hämtat från Vita
Huset kan det i sin tur betyda att materialet framstår som ensidigt positivt. Med tanke på
uppsatsens syfte är detta dock inte ett problem eftersom Bushdoktrinen är formad av
Bushadministrationen och det är då självklart deras utsagor skall granskas.
1.5 Disposition
Uppsatsen kommer först att presentera de två perspektiven realism och liberalism att
presenteras. Båda dessa perspektiv har en lång historia och flera olika beståndsdelar som
kommer att gås igenom för att ge uppsatsen en god teoretisk grund. Efter att perspektiven har
introducerats kommer Bushdoktrinens centrala delar att presenteras varefter det kommer att
finnas en diskussion angående Bushdoktrinen och huruvida den kan anses ha realistiska eller
liberala inslag.
4
2. Teoriperspektiv
Inom internationella relationer finns det ett antal olika synsätt på hur förhållandet mellan
stater, internationella organisationer och aktörer fungerar. Ett sådant synsätt brukar benämnas
med termen teoriperspektiv. Kortfattat så är ett teoriperspektiv en viss typ av glasögon som
används när internationella relationer studeras. Det finns två teoriperspektiv, realism och
liberalism, som har större utbredning än andra perspektiv som till exempel Marxism. På grund
av denna storleksskillnad har uppsatsen valt att behandla realismen och liberalismen.
Uppsatsen kommer att sammanställa teoriperspektiven utifrån fem olika områden. Dessa
områden är aktörer, styrelseskick, moral, utveckling samt mål. Detta resultat kommer sedan
på varje område att jämföras med Bushdoktrinen för att kunna svara på uppsatsens syfte. I
detta kapitel kommer först det realistiska perspektivet på internationella relationer att
presenteras för att därefter följas av liberalismen samt en sammanställning över
teoriperspektivens ställningstaganden inom de olika områdena.
2.1 Realism
Det perspektiv som dominerade internationella relationer under större delen av 1900-talet går
under benämningen realism. Realismen placerar stater och makt i centrum för sin analys av
internationella relationer och förhållandet mellan stater. Tanketraditionen kan spåras tillbaka
till kända namn som den antike historikern Thukydides, italienaren Machiavelli och den
brittiske statsvetaren Thomas Hobbes (Tallberg et al, 2006, s.34). Realismen är ett
teoriperspektiv inom internationella relationer som det är svårt att beskriva med en enhetlig
och enkel definition. Det finns ett antal olika grenar inom realismen som under senare tid
främst har representerats av Hans Morgenthau och Kenneth W. Waltz. Avsnittet presenterar
först realismens ursprung och utveckling från Thukydides till Waltz för att därefter
sammanfatta de centrala begreppen inom realismen.
2.1.1 Ursprung och grunder
Realismens första teoretiker anses vara Thukydides. Thukydides var verksam i perioden 450400 f. Kr. och är mest känd för sin historiebeskrivning av det Peloponnesiska kriget mellan
Aten och Sparta som han skildrade i sitt verk “Peloponnesiska Krigets Historia“. Till
realismen tillför historien om det Peloponnesiska kriget något som kommit att kallas för
säkerhetsdilemmat. Enligt Thukydides analys bestämde sig Sparta för att bli involverade i
5
kriget för att förhindra ett ännu starkare Aten som skulle bli omöjligt att rubba (Tallberg et al,
2006, s.34). Säkerhetsdilemmat innebär att när en stat, som Aten i det Peloponnesiska kriget,
uppfattas utöka sin makt så kommer dess grannstater i sin tur också bestämma sig för att
rusta och bygga upp en större militär för att skydda sina stater. Det ironiska resultatet av
staternas ansträngningar blir då att ingen av staterna blir säkrare utan endast hamnar i en ond
upprustningsspiral (Nye, 2003, s.31).
Niccoló Machiavelli var en italiensk politiker och författare. Machiavelli föddes i Florens och
levde från 1469-1527 och är mest känd för sitt verk “Fursten” som publicerades 1531
(Heywood, 2004, s.54). Machiavellis bidrag till realismen rör hans syn på statsledares ansvar
gentemot sina stater och medborgarna i dessa. Statsledarens främsta uppgift är att bevara
staten och försäkra sina undersåtar om säkerhet och välstånd. Detta leder till att statsledaren
hela tiden måste väga sin makt gentemot andra statsledares. Machiavelli drar slutsatsen att
statsledaren då inte kan följa moraliska påbud utan istället bör fokusera på att följa
maktpolitikens principer (Tallberg et al, 2006, s.36). Inom realismen har Machiavelli lämnat
spår eftersom realister ofta utelämnar moraliska frågor vid sin analys av internationella
relationer. Moralen kan negligeras därför att makt ger rätt som bl.a. speglas i följande citat:
“De starka gör vad de har makt att göra och de svaga accepterar vad de måste acceptera”
(Nye, 2003, s.40).
Thomas Hobbes , den brittiske filosofen och statsvetaren, har även han bidragit till realismen
(Tallberg et al, 2006, s.36 samt Nye, 2003, s.16-18). Kontraktsteoretikern Hobbes publicerade
1651 sitt verk Leviathan där han argumenterar för en stark stat. Utan en stark stat skulle vi ha
ett “naturtillstånd” där det råder “allas krig mot alla”. Medborgarna gör därför bäst i att
överlåta en del av sin frihet till staten som i sin tur kan skapa ordning i samhället (Hobbes i
Dahl, 2004).
Hobbes menar att stater upplever samma typ av rädsla som individer i det “internationella
naturtillståndet”, eller den internationella anarkin (Tallberg et al, 2006, s.37). Det uppstår
dock inte samma behov för staterna att organisera sig på samma sätt som enskilda individer
tenderar att göra inom stater eftersom otryggheten på den internationella nivån inte är lika
stor. Även om stater intar en fientlig hållning så skapas inte det dagliga elände som skulle
vara fallet om det var individer som befann sig i ett naturtillstånd (Nye, 2003, s.41). Den
internationella anarkin innebär en osäkerhet stater emellan som bidrar till säkerhetsdilemmat.
6
2.1.2 Modern Realism
Under 1900-talet fick Realismen ett uppsving som startade med Hans Morgenthaus bok
“Politics among nations” (Morgenthau i Thompson 1993). I sitt verk redogjorde Morgenthau
för sex principer som modern realism grundar sig på. Principerna lyder som följer:
1. Den mänskliga naturen styr samhället och politiken genom objektiva lagar. Den mänskliga
naturen är också densamma som den var på antikens tid eftersom den är oföränderlig.
2. Det är makt som styr politikernas handlade. Realismen antar att statsmän tänker och agerar
i termer av intresse definierat som makt. Detta betyder att det är möjligt att förutse och
objektivt förklara statsmännens handlande.
3. Realismen antar att dess centrala begrepp, intresse definierat som makt, är en objektiv och
universellt gällande princip.
4. Moral finns i politiken men realismen hävdar att moraliska principer inte kan appliceras
friktionsfritt på internationell politik och staters agerande utan måste filtreras genom rådande
omständigheter för att uppnå framgångsrik politik.
5. Det finns ingen universell moral. Den ena statens moral är inte nödvändigtvis den andra
statens moral.
6. Den politiska sfären är en autonom sfär där den politiska realisten tänker i termer av makt.
Precis som en ekonom anser att dennes sfär är en autonom sfär skild från politiken.
(Morgenthau i Thompson, 1993, s. 4-16)
Den här formen av realism har kommit att gå under benämningen modern realism. Det som
Morgenthau främst har gemensamt med sina föregångare, förutom synen på mänsklig natur,
är att det internationella systemets grundsten är makt. Statsmännen kommer att agera baserat
på vad som ger dem, eller deras stat, mest makt. Morgenthau lägger i sitt verk också en stor
tonvikt på mänsklig natur och räknas därför också som en biologisk realist (Donnelly, 2000).
2.1.3 Neorealism
Den andra gruppen realister brukar gå under benämningen strukturella realister och
inkluderar bl.a. Kenneth Waltz. Strukturella realister anser också att mänsklig natur finns men
väljer istället att fokusera på den internationella anarkin (Donnelly, 2000).
7
Kenneth Waltz publicerade 1979 sin bok “Theory of International Politics” som ligger till
grund för neorealismen (Waltz, 1979). Waltz accepterade Morgenthaus principer med ett
viktigt undantag från den första principen. Utgångspunkten för Waltz var alltså inte den
mänskliga naturen utan att den internationella politiken är ett system som består av enheter
(stater). Det sätt som de här enheterna är sammansatta bildar en helhet (struktur). Det centrala
i den bild som Waltz har av världen är att det är strukturen som avgör hur enheterna handlar,
och eftersom det internationella systemets struktur är anarkiskt stå styrs staternas handlingar
av maktpolitiska principer (Tallberg et al, 2006, s.38). Waltz hävdar att stater kommer att
agera på liknande sätt beroende på vilken status staten innehar i det internationella systemet.
Stora stater kommer att handla som andra stora stater och små stater som andra små stater
(Nye, 2003, s.65).
2.1.4 Maktbalans
Maktbalans är ett vanligt uttryck i internationell politik och ett centralt begrepp inom
realismen. Med maktbalans menar realister det tillstånd när stater anser att de olika sidorna i
det nuvarande systemet har jämförbara militära resurser. När ett sådant tillstånd råder är
risken för krig lägre eftersom staterna anser att kostnaden för att starta ett krig blir för högt
samtidigt som det inte finns någon garanti för att vinna kriget i slutändan. Efter andra
världskriget anser realisterna att det rådde en maktbalans mellan Östblocket och Västblocket
som förhindrade ett storskaligt krig (Tallberg et al, 2006, s.40).
2.1.5 Säkerhetsdilemmat
Realisterna menar att militär makt alltid kommer att vara centralt i internationella system pga.
att det är anarkiskt. Ingen stat kan därför lita på någon annan stat och måste ha egna militära
resurser för att kunna hävda sig. När en stat utökar sina militära resurser är det dock svårt för
andra stater att avgöra om det är i defensiva eller offensiva syften. De andra staterna måste
därför också skaffa nya militära resurser för att kunna försvara sig. Det här kallas för en
klassisk upprustningsspiral. För att stater skall känna sig säkra kan dessa också bestämma sig
för att attackera andra stater i förebyggande syfte för att göra sin egen stat säker i framtiden.
Det betecknas som ett dilemma eftersom varje stats försök att uppnå säkerhet minskar varje
annan stats säkerhet (Tallberg et al, 2006, s.40).
Säkerhetsdilemmat hänger samman med det anarkiska förhållandet i internationell politik.
Något som också ska noteras är att ingen av staterna handlar irrationellt eller utav vrede utan
8
endast av fruktan för sin egen säkerhet. Det vore rimligt att stater skulle kunna komma
överens och inte behöva känna fruktan men Nye lyfter då fram “Fångarnas Dilemma” som ett
tankeexperiment angående varför stater inte litar på varandra (Nye, 2003, s.30-33).
2.1.6 Sammanfattning av Realismen
Det centrala i realismen kan sammanfattas i några punkter. För det första så anses staterna
vara de centrala och enskilt viktigaste aktörerna inom internationell politik. Stater är de
aktörer som utkämpar krig och har territoriella intressen. Säkerhetsdillemmat och maktbalans
intar också en central roll när orsaken till konflikter ska analyseras. Inhemska
policyförändringar och styrelseskick läggs det inte lika stor vikt vid och anses var underställd
maktbalansen och aktörernas maktintresse. Tilltron till utveckling är inte heller speciellt stor
inom realismen och realisterna lägger istället en större vikt vid traditioner och historiska
erfarenheter.
Realismens viktigaste faktor för att förklara varför krig uppstår och aktörernas agerande är
deras strävan efter makt som det slutgiltiga målet. Genom främst militära medel kommer
staterna att försöka tillskansa sig så mycket makt som möjligt för att tillfredställa deras
maktintresse. Att förstå denna maktsträvan anser realisterna vara det enda sättet att kunna
förutsäga vad som kommer att ske på en annars kaotisk internationell scen.
2.2 Idealism och Liberalism
Idealism och liberalism är två benämningar, eller begrepp, som ofta används synonymt inom
internationella relationer. Det som är utmärkande för liberalismen, inte bara inom
internationell politik utan även generellt, är att det är ett väldigt brett perspektiv. Till skillnad
från realismen utgår liberalismen ifrån antagandet att stater och individer är rationella och har
möjlighet att samarbeta och öka den gemensamma nyttan. Fred, frihet och tillväxt kan uppnås
genom samarbete (Goldstein, 2005 samt Keohane & Nye, 1989). För att redogöra för modern
liberalism inom internationella relationer måste utgångspunkt tas i idealismen. Enkelt uttryckt
kan liberalismen beskrivas som en nedtonad version av den idealism som bl.a. Amerikas f.d.
president Woodrow Wilson förespråkade i början på 1900-talet (Tallberg et al, 2006, s.5657).
2.2.1 Idealism
I början på 1900-talet uppstod en motreaktion till realismen som då var den dominerande
9
teorin inom internationella relationer. Realismens kritiker blev betecknade som idealister och
deras tankegångar benämndes sedermera för idealism (Tallberg et al, 2006, s.53). Två av
förespråkarna för idealismen vid den här tidpunkten var presidenten Woodrow Wilson samt
britten Norman Angell. Idealismen tog sin utgångspunkt i att det finns ett antal universella
rättigheter som bl.a. Wilson presenterade i fjorton punkter (Bilaga A) 1918 i ett program
(Tallberg et al, s.338-340).
Wilsons program var en ritning för hur han trodde att fred skulle kunna uppnås efter första
världskriget och ställde upp ett antal krav för hur freden skulle kunna uppnås. De fem första
punkterna ger ett antal grundläggande riktlinjer för en idealistisk internationell politik med
Immanuel Kant som föregångare (Se s.17). I hans första punkt förespråkar Wilson att det inte
ska finnas några hemliga klausuler i fredsavtal. Andra punkten slår fast att alla ska ha rätt att
segla på världshaven och i tredje punkten propagerar han för en öppen handel mellan stater.
Wilson ansåg också att staterna skulle rusta ned sina militärer till en minimal nivå samt att
internationella tvister skulle kunna lösas i en internationell domstol enligt punkt fem (Bilaga
A).
Punkt sex till 13 är specifikt relaterade till upplösningen på första världskriget och inte alltför
relevant i det sammanhang vi diskuterar här. I den fjortonde och sista punkten framför Wilson
dock tanken om ett inrättande av Nationernas Förbund (Ibid.). En organisation med
ömsesidiga garantier om oberoende och territoriell integritet. Wilson fick dock inte igenom
alla sina punkter i fredsfördraget som följde på kriget pga. sina allierade. När Nationernas
Förbund sedan skapades efter kriget hade den amerikanska senaten vägrat att ratificera
fredsfördraget och ställde sig därför utanför NF. Woodrow Wilson och hans wilsonianism
misslyckades med att skapa en ny internationell ordning efter första världskriget och
realismen istället ett förstärkt fotfäste i teoridiskussionen (Nye, 2003, s.121).
2.2.2 Liberalisms ursprung
Liberalismen vilar på en lång och bred tanketradition där individen och dess rättigheter står i
centrum. Utgångspunkten för liberalismen är den enskilda individen som i ett naturtillstånd
kan samarbeta med andra och skapa gemensamma institutioner. Staten skapas därför att den
behövs för att förhindra att individer skadar varandra och för att förena den egna nyttan med
en gemensam nytta. Ett antal filosofer som anses viktiga inom liberalismen är John Locke,
10
Immanuel Kant, Jean Jacques Rousseau, Adam Smith, Mary Wollstonecraft, Jeremy Bentham
och J. S Mill. Alla nämnda filosofer har en stark tilltro till mänsklig rationalitet och
liberalismen präglas av en utvecklingsoptimism som också avspeglar sig på det liberala
tänkandet inom internationella relationer (Tallberg et al, 2006, s.51-52).
2.2.3 Grundantaganden
För liberalismen finns det tre grundantaganden när internationella relationer ska analyseras.
Den första utav dessa innebär att det främst är individer och privata organisationer som
tillsammans med stater är de viktigaste aktörerna inom internationell politik. Dessa aktörer är
både rationella och medvetna om riskerna som olika beslut innebär. Den här
grundförutsättningen innebär också att liberalismen intar en bottom-up ansats till studiet av
internationella relationer där utgångspunkten sedermera blir
medborgarna i staten
(Moravcsik, 1997, s.6).
Nästa antagande innebär att staten i sig själv inte är en aktör med preferenser utan endast
representerar preferenser som innehas av medborgarna i staten. En liten elit, t.ex. Saddam
Hussein och Baathpartiet i Irak, representerade även dem en del av befolkningen.. Antagandet
förutsätter inte att staten nödvändigtvis är en demokrati. Tvärtom är det mera troligt att statens
representanter alltid kommer att representera en del av befolkningen i större grad i jämförelse
med andra grupper inom staten och att detta är mer utmärkande i auktoritära stater än i
demokratier (Ibid. s.7).
Liberalismens tredje antagande är att en stats beteende styrs av staternas olika preferenser
inom olika frågor. För att en stat ska fatta ett utrikespolitiskt beslut krävs det först att staten
har ett mål eller någonting på spel för att vilja gå till handling. Detta betyder inte att varje stat
försöker nå sina mål utan att ta hänsyn till andra staters preferenser, snarare tvärtom. En stat
försöker nå sitt mål och uppfylla sina preferenser i största möjliga mån med tanke på andra
staters preferenser som kan komma att kollidera med den egna statens. I likhet med realismen
hävdar liberaler att konflikter uppstår mellan stater när preferenserna på bägge sidor kolliderar
och ingen av parterna vill ge vika (Ibid. s.9).
När en stat bygger upp en armé som svar på att en uppfattad fiende rustar upp sin armé, eller
på annat sätt börjar uppfattas som ett hot, är det ett exempel på en förändring i statens strategi
11
som kan förklaras utifrån realisternas perspektiv. Om däremot en stat börjar rusta upp sin
armé i enlighet med planer på att erövra territorium så är det ett exempel på en inhemsk policy
förändring som kan förklaras utifrån det liberala perspektivet (Ibid.).
2.2.4 Liberalism och Moral
Inom liberalismen finns det olika uppfattningar om vilken sorts moral som är rätt och om den
alltid ska följas. Nye tar upp Immanuel Kants moral och ställer den gentemot Jeremy
Benthams utilitaristiska moral i ett tankeexperiment. Ponera att du kommer till en by och
finner tre civila uppradade på ett led med en officer som hotar att skjuta alla tre om inte en av
dem erkänner att han dödade en av officerens soldater. Givetvis skulle du protestera mot att
alla tre ska skjutas och officeren räcker dig då ett gevär och ber dig skjuta en av de tre. På det
viset kommer två liv att skonas (Nye, 2003, s.37-38).
Enligt den Kantska traditionen ska du endast göra något när det är rätt, alltså borde du vägra
att skjuta någon av bönderna. Den utilitaristiska traditionen kan istället råda dig att skjuta en
av de tre eftersom det kommer att skona två liv men skulle i en annan situation kunna råda dig
att göra något annat om det istället visar sig vara till gagn för flest människor. Uppsatsen
kommer inte att gå djupare in på detta utan konstaterar endast att det finns en viss moral i
liberalismen och att den varierar beroende på vilken filosof som åsyftas (Nye, 2003, s.37-38).
2.2.5 Interdependens och Institutionalism
Sett i ett maktperspektiv så är världspolitiken ett nollsummespel där stater försöker vinna
fördelar gentemot varandra och inte samarbetar. Liberalerna hävdar däremot att det finns
möjligheter till samarbete och därmed en chans för alla stater att få ut någonting som är
fördelaktigt för dem (Tallberg et al, 2006).
Interdependens och globalisering är idag uttryck som både politiker och medborgare använder
i den vardagliga debatten. En del debattörer går i polemik mot tanken på att globalisering är
något positivt samtidigt som andra ivrigt försvarar dagens utveckling (Se t.ex. Vera-Zavala &
Norberg, 2001), men ingen av dessa bestrider att det finns en globaliseringsutveckling. Det är
i sig inget nytt att stater samarbetar och handlar över gränserna, men detta sker idag i en
mycket större utsträckning än någonsin tidigare i mänsklighetens historia vilket också under
1900-talet fick forskare inom internationella relationer att uppmärksamma detta fenomen.
12
När begreppet institution används är det viktigt att göra klart vilken form av institution som
menas. Institution är ett vitt begrepp som innefattar allt ifrån internationella organisationer
såsom FN, till fredsfördrag och gemensamma regler för krigföring. Robert Keohane, en
statsvetenskaplig forskare inom interdependens och institutionalism, anser även att en
institution ska vara något som kan identifieras i tid och rum för att begreppet ska vara
användbart. Till exempel är FN en identifierbar institution eftersom det är möjligt att se när
den började och vilka stater som är medlemmar (Keohane, 1988).
Liberaler anser att det finns empiriska bevis för att stater vill samarbeta och att det genom
historien har visat sig vara en bra lösning på problem. Keohane nämner olika institutioner
såsom fredsfördrag, handelsavtal, regler för hur krig ska utkämpas och internationella
organisationer som bevis för detta. Internationella institutioner ger en förutsägbarhet i
systemet vilket medför att stater känner sig tryggare med tanken på att samarbeta med andra
stater i ett mer långsiktigt perspektiv (Ibid.).
I kontrast till realismen anser liberalerna att globaliseringen gör det nödvändigt att tänka i
andra banor när det rör internationella relationer och hur dessa ska analyseras. Robert
Keohane är den mest framstående forskaren inom institutionalismen och lyfter fram det
ökande beroendet mellan stater och internationella institutioner som en möjlig väg för att
motverka anarkin som enligt realister råder inom internationell politik (Keohane & Nye,
1989).
2.2.6 Den Demokratiska Freden
Den demokratiska freden är ett välkänt begrepp inom internationella relationer och filosofen
Immanuel Kant är troligtvis den mest kända förespråkaren för fredsteorin. Tanken om att det
skulle kunna skapas en varaktig fred hade dock förts på tal tidigare i historien av t.ex.
Montesquieu i mitten på 1700-talet och Jeremy Bentham i A Plan for a Universal and
Perpetual Peace i slutet på 1700-talet (Johansson, 1996 s.17-19).
Kant presenterade ursprungligen sina tankar i skriften Zum ewigen Frieden (Om den eviga
freden, 1795). Kants skrift är uppställd som ett fredsfördrag med ett antal paragrafer som
skulle borga för fred (Kant i Johansson, 1996).
13
Första avdelningen innehåller preliminära artiklar till den eviga freden mellan stater. Genom
att följa paragraferna i första avdelningen skulle ett fredsavtal efter ett krig också betyda att
staterna efter ingånget fredsavtal inte skulle ha baktankar om framtida krig gentemot
varandra. Stater får inte heller förvärva en annan stat genom arv, byte, köp eller gåva. Detta
eftersom stater enligt Kant inte är ägodelar utan en sammanslutning av människor som endast
de själva kan råda över. Stående arméer ska avskaffas och stater ska inte försätta sig i skuld
som rör deras utrikeshandel. Kant slog också fast att stater inte med våld får blanda sig i
vilken författning eller regering som en annan stat har. Sista paragrafen i första avdelningen
fördömer också krigsmetoder som enligt Kant är ”ärelösa” (Ibid. s.48-55).
Kant inleder den andra avdelning med att acceptera tanken om ett naturtillstånd där det
närmast råder ett krigstillstånd. Freden är därför inget naturligt och måste instiftas. Därefter
tar Kant upp det som kommit att bli kärnan i hans teori; nämligen att stater bör vara
“republikanska”. Med republikanska stater syftar Kant på demokratiska stater med
representativ demokrati, inte direkt demokrati vilket han menar leder till majoritetens
förtryck. I den andra definitiva artikeln förklarar Kant också att det inte rör sig om att skapa
en världsomspännande stat utan ett förbund mellan fria stater. Det tredje tillägget förespråkar
också en form av rörlighet över gränser där medborgare av andra stater skall bemötas med
vänlighet (Ibid. s.56-68).
Skriften genomsyras av en optimism på människans förmåga att lära sig av historien och Kant
tror att detta kommer att leda till en fred någon gång i framtiden. Kant anser att arten
människan kan utvecklas och att handel mellan stater kommer att segra över krigslusten
eftersom pengar är det främsta maktmedlet (Kant i Johansson, 1996).
2.2.7 Sammanfattning av Liberalismen
Det liberala perspektivet tror inte att endast staterna och dess ledare kan förklara allt som
händer på den internationella scenen och Liberalerna ser därför även internationella
organisationer som viktiga aktörer. Liberalismen fäster, med utgångspunkt i Kant, också en
stark tonvikt på det inhemska styrelseskicket i staterna. En diktatur kommer inte att handla
som en demokrati eftersom det är två olika styrelseskick som i sin tur leder till människorna
handlar annorlunda.
14
När det kommer till moral finns det som tidigare nämnts olika uppfattningar om vilken sorts
moral som kan användas inom liberalismen. Det måste dock konstateras att moral finns i
åtanke och inte helt avvisas som den gör i realismen. Liberalismen har också en framtidstro
där internationella organisationer, utbyte mellan stater och människor kan hjälpa till att driva
världen i en positiv riktning.
2.3 Sammanfattning
För att sammanfatta teoridelen i uppsatsen används följande figur:
Område
Realism
Liberalism
Internationella aktörer
Stark tonvikt på stater
Organisationer och Stater
Styrelseskick
Ingen eller liten betydelse
Stor betydelse
Moral
Nej
Ja
Utveckling
Nej
Ja
Mål
Makt och säkerhet
Samarbete och utveckling
Uppsatsen kommer att gå närmare in på skillnaderna mellan de olika områden i
analysavsnittet av denna uppsats, men det är ändå värt att nämna här att det alltså finns stora
skillnader mellan de två teoriperspektiven som uppsatsen behandlar. Realismen lägger stark
tonvikt på traditionella nationalstater i motsats till liberalismen som förutom staterna även
fokuserar på internationella organisationer och samarbete. När det gäller styrelseskick så är
det inget som realismen anser spelar någon större roll medan liberalismen lägger stor vikt vid
detta. Angående moral så har realisterna helt avvisat dess existens i internationella relationer
medan liberalerna anser att det spelar viss roll, om än i varierad form beroende på vilken
liberal filosof som åsyftas. Realisternas mål är att uppnå makt och säkerhet för sitt land medan
liberalerna strävar efter samarbete och därmed också utveckling av den internationella arenan.
15
3. Bushdoktrinen
Ett begrepp som först ska förklaras är termen “doktrin”. En doktrin är enligt
Nationalencyklopedin en lärosats eller lära som styr det praktiska handlandet. När det
kommer till amerikanska politiker så har deras utrikespolitiska handlande oftast
sammanfattats i en doktrin. En doktrin kan presenteras i ett enda dokument av presidenten och
hans administration, men vanligare är att doktrinen byggs upp under en längre tid genom
olika tal och dokument. Doktrinen fungerar sällan som en skrift med definitiva svar på hur
administrationen kommer att agera i olika frågor utan istället ger doktrinen ett antal riktlinjer
som bör tas i beaktning när beslut ska fattas. Ett exempel på en utrikespolitisk doktrin är
Trumandoktrinen som presenterades 1947 och innebar ett starkt ställningstagande av den
amerikanska administrationen där det beslutades att avsätta resurser för att stödja
demokratiska stater som hotades av andra länder eller rörelser. Trumans doktrin ansågs vara
riktad mot Sovjetunionen och innebar en ny inriktning på amerikansk politik i fredstid.
Trumandoktrinen bröt kraftigt med tidigare amerikansk utrikespolitik (Kousoulas, 1972).
Brezjnevdoktrinen var en sovjetisk utrikespolitisk doktrin som presenterades av Leonid
Brezjnev 1968. I doktrinen slog Sovjet fast att deras avsikt var att alltid försvara socialistiska
stater mot kapitalisk påverkan. Brezjnevdoktrinen formade sovjetisk utrikespolitik fram till
1989 när Sovjet tillät Polen att ha fria val (Judson, 1972).
Ett av George W. Bushs tal som var centralt i utformningen av Bushdoktrinen var det tal som
han gav i juni 2002 på West Point Academy i USA. I talet angav Bush tonen för hur
utrikespolitiken skulle komma att se ut under de kommande åren. Den första delen av Bush tal
som används i uppsatsen analys men som också utgör grunden i senare dokument från Vita
Huset (National Security Strategy 2002) är detta:
This war will take many turns we cannot predict. Yet I am certain of this:
Wherever we carry it, the American flag will stand not only for our power, but for
freedom. Our nation’s cause has always been larger than our nation’s defense.
We fight, as we always fight, for a just peace - a peace that favors human liberty.
We will defend the peace against threats from terrorists and tyrants. We will
preserve the peace by building good relations among the great powers. And we
will extend the peace by encouraging free and open societies on every continent.
(George W. Bush, 2002)
16
Bushs generella inställning och retorik rörande internationella relationer speglas väl i
ovanstående citat och är något som känns igen från andra tal och event som han deltog i. Bush
talar om frihet och om att försvara freden från terrorister och tyranner samtidigt som han vill
bygga goda relationer med andra stormakter. Bush har också målsättningen att utöka freden
genom att stödja fria och öppna samhällen på varje kontinent. Vid en först anblick verkar det
alltså som att Bushdoktrinen kommer att ha ett liberalt innehåll.
I samma tal förklarar George W. Bush hur han ser på skillnaden mellan gamla hot och dagens
hot från terrorister. Tidigare behövde en fiende till USA stora arméer och stor industriell
kapacitet för att kunna hota USA medan det idag endast krävs ett par hundratusen
amerikanska dollar och en handfull terrorister. Teknikutveckling och globalisering gör hotet
från terroristerna än mer relevant och denna förändring i hotbilden kräver enligt
Bushadministrationen en ny strategi för USA:s försvar (George W. Bush, 2002).
Bushdoktrinens utvecklades vidare i National Security Strategy (NSS) som gavs ut i
september 2002 av Vita Huset. NSS samlade de principer som administrationen ansåg ligga
till grund för den utrikespolitik som skulle föras och som George W. Bush tidigare hade
berört i sina tal. I doktrinen fanns det även ett antal huvudteman som ligger till grund för
doktrinen. USA ska vara förberett på att agera unilateralt i utrikespolitiska frågor, agera i
förebyggande syfte gentemot hot mot USA samt att det går att skapa en friare värld genom att
få auktoritära stater att anamma ett demokratiskt och mer liberalt system genom diplomati
eller militär styrka om så krävs (National Security Strategy, 2002).
Inledningsvis ges en kort grundläggande historia för utvecklingen inom internationell politik.
Under större delen av 1900-talet var det en ideologisk kamp mellan frihet och jämlikhet på
den ena sidan och destruktiva auktoritära idéer på den andra. Denna kamp anses nu vara över
och USA hotas inte längre av andra starka stater utan av andra aktörer och mobila
terrorgrupper. Detta har satt USA i en unik situation som en dominerande hegemoni. För att
nå framgång med att bekämpa terrorgrupper och skurkstater föreslås USA främja politisk och
ekonomisk frihet, fredfulla relationer med andra stater och respekt för mänsklig värdighet
(National Security Strategy, 2002, förord).
17
”Some worry that it is somehow undiplomatic or impolite to speak the language
of rights and wrong. I disagree. Different circumstances require different
methods, but not different moralities.”
(George W. Bush, National Security Strategy, 2002, s.3)
Citatet ovan speglar administrationens syn på att det finns en moralisk dimension inom
politiken som innehåller rätt och fel. USA har sedan revolutionen vilat på en grund med frihet
och rättvisa som Bushadministrationen anser vara rätt och sant för alla människor oavsett
vilken stat de tillhör. Amerika måste stå för mänsklig värdighet, med vilket menas styre enligt
lag, begränsningar för statens absoluta makt, yttrandefrihet, religionsfrihet, respekt för
kvinnor, etnisk tolerans och respekt för privat egendom. Inställningen att moralen alltid bör
vara densamma oavsett situation har likheter Kants moralfilosofi (Ibid. s. 3-4).
Det slås fast att USA innehar en unik maktposition i världspolitiken som den enda
supermakten, men detta innebär också att USA har en skyldighet att främja principerna om
frihet och de universella värdena som Bushadministrationen anser råda. Detta skall dock så
långt som möjligt utföras i samarbete med USA:s allierade för att uppnå maximal effekt. Att
bygga allianser för att stoppa terrorgrupperna, som anses vara en gemensam fiende, är en
viktig byggsten i Bushdoktrinen. En annan del är att moderata och moderna regeringar,
speciellt i muslimska länder, ska få stöd för att förhindra att ideologier som främjar terrorism
får slå rot. I samband med detta nämns också Israel-Palestina konflikten där administrationen
ville se en tvåstatslösning byggd på frihetliga och demokratiska principer (Ibid. s. 5-9).
I kapitel 5 av NSS dokumentet ställer sig Bushadministrationen bakom idén om att vidta
åtgärder i förebyggande syfte mot skurkstater och terrororganisationer innan de kommer över
vapen eller bygger upp nätverk som kan användas för att slå till mot USA. Rapporten nämner
specifikt Nord Korea som i ett flertal år har testat olika typer av missiler med allt längre
räckvidd. Så långt som möjligt kommer alla operationer att ske i samarbete med USA:s
allierade (Ibid. s.13-16).
18
”When nations close their markets and opportunity is hoarded by a privileged
few, no amount-no amount-of development aid is ever enough. When nations
respect their people, open markets, invest in better health and education, every
dollar of aid, every dollar of trade revenue and domestic capital is used more
effectively.”
(George W. Bush, National Security Strategy, 2002, s.17)
En annan viktig aspekt som här lyfts fram i dokumentet är tilltron till utveckling i stater som
idag lever i fattigdom och förtryck. Med hjälp av frihandel och bistånd ämnat att gå till
demokratisk utveckling, hälsa och utbildning uttrycks en framtidstro på att invånarna i dessa
länder kan få en markant bättre tillvaro inom en snar framtid. Främjandet av frihandel och
ekonomisk tillväxt kommer dels att utövas via internationella organisationer som Förenta
Nationerna och även genom handelsavtal med enskilda länder (Ibid. s.17).
Delar av dokumentet behandlar även relationerna med Ryssland, Kina och Indien. George W.
Bush hade stor respekt för Vladimir Putin och ansåg att det var någon han kunde förhandla
med (BBC News, 2001) vilket också syns i NSS 2002 där det talas om Ryssland i positiva
ordalag. Ryssland har en chans att utvecklas och bli en fredlig demokrati med ekonomisk och
politisk frihet och USA ämnade att hjälpa Ryssland i den riktningen. Kina nämns också som
en stat där vissa framsteg har gjorts på senare tid med ekonomisk frihet och utveckling inom
landet. Det slås dock också fast att Kina har en lång väg att vandra när det kommer till
demokrati och politiska friheter. Indien lyfts fram som ett exempel på en nation som med
stabila seg rör sig mot demokrati och samtidigt får sin ekonomi att växa. Eftersom Indien
tillsammans med USA utgör världens två största demokratier torde samarbete mellan dessa
två vara ganska naturligt (National Security Strategy, 2002, s.25-28).
“We have our best chance since the rise of the nation-state in the 17th century to
build a world where the great powers compete in peace instead of prepare for
war.”
(George W Bush, National Security Strategy, 2002, s. 25)
I linje med vad som sades i inledningen i dokumentet, att den liberala demokratin har segrat
över totalitära ideologier, samt att det sker en utveckling i Ryssland, Kina och Indien så drar
Bushadministrationen slutsatsen att världen nu står inför en unik möjlighet att ena världens
19
stormakter och arbeta tillsammans i motsats till att arbeta mot varandra som tidigare (Ibid.
s.25-28).
I november 2005 släppte Vita Huset ett nytt dokument, ”National strategy for victory in Iraq”,
som berörde Irak och USA:s strategi för att bygga upp landet. I dokumentet står
Bushadministrationen fast vid sitt mål om att fortsätta investera resurser i Irak för att bygga
upp en demokratisk stat som ska vara integrerad i världssamfundet. USA får inte misslyckas
med detta mål eftersom ett Irak styrt av terrorister och religiösa extremister skulle utgöra ett
hot mot USA och amerikanska intressen. Det slås också fast att reformvänliga grupper i
mellanöstern inte skulle lita på USA inom den närmaste framtiden om det blir ett
misslyckande (National strategy for victory in Iraq, 2005).
George W. Bush höll i december 2008 ett tal på militärakademin West Point där han
försvarade utrikespolitiken som hans administration fört under sina år i Vita Huset. I talet
nämner Bush att USA är inblandad i en ideologisk kamp där USA har till uppgift att stå för ett
frihetligt alternativ. Stater som städjer terror och låter terrorister uppehålla sig inom sina
gränser anses vara lika ”skyldiga” som terroristerna och ska ställas till svars. I det längre
perspektivet så framförs det också att det enda sätt som USA kan besegra terroristerna är
genom att framföra ett alternativ till deras ”hatfulla ideologi”. Alternativet som Bush för fram
är demokrati med allt vad detta i sin tur innebär i form av demokratiska institutioner, fri media
osv. (George W. Bush, West Point, 2008).
3.1 Sammanf attning
Först ska
det
konstateras
att
Bushdoktrinen
i stort förefaller
oförändrad
från
Bushadministrationens tidiga år fram till mandatperiodens slut. Detta gör en analys av
doktrinen möjlig samtidigt som den ger en bild av doktrinen under alla år George W. Bush
befann sig i Vita Huset.
Bushdoktrinen innehåller en viss grad av moral. George W. Bush ansluter sig till den Kantska
traditionen när han hävdar att moralen är den samma överallt och oavsett rådande
omständigheter. Det finns även en tro på utveckling och en framtida fred där frihandel och
samarbete kommer att spela en viktig roll. Bush var inte heller främmande för att tala om
USA:s styrka och att landet innehar en unik roll på den internationella arenan.
20
4. Diskussion och Analys
En viktig del av realismen och liberalismen är vilka aktörer som respektive teoriperspektiv
väljer att fokusera på. Realismen ser staterna som de enskilt viktigaste aktörerna inom ett
anarkiskt internationellt system i kontrast till liberalerna som lägger större vikt vid
organisationer och andra icke-statliga aktörer som agerar över statsgränserna. George W.
Bush och hans administration erkände både stater, såsom Iran och Afghanistan, som hot mot
Amerika samtidigt som åtgärder också togs gentemot internationella terrororganisationer som
Al Qaeda.
I George W. Bush tal och retorik hittar vi också ett starkt inslag av moralism. Som visats
tidigare i uppsatsen hävdade Bush att det alltid gick att tala om rätt och fel, oavsett vilken
fråga det rörde eller var i världen denna utspelade sig. Detta inslag av moralism i
Bushdoktrinen visar på en fundamental skillnad mellan realismens synsätt på politik och den
grund som Bush stod på. I Morgenthaus principer tas detta upp i princip fyra och fem där
tanken på en universell moral förkastas. När det kommer till liberalismen finns det olika
uppfattningar om moral och hur det ska hanteras. Som det tidigare visats i uppsatsen så ligger
Bush betydligt närmare liberalismens syn på moral, och speciellt Kants, än realismens.
Relaterat till moral fanns också uppfattningen inom Bushadministrationen att demokrati var
ett styrelsekick hade ett universellt värde och som alla människor har rätt till. George W. Bush
knöt också an till tanken om att demokratier inte är lika våldsamma som auktoritära stater.
Därmed så finns det på den här punkten en stor likhet mellan Bushdoktrinen och liberalismen
där Kant formulerade argument för en demokratisk fred. Enligt realismen så är det först och
främst staternas maktintresse, oavsett staternas interna styrelseskick, som styr dess handlande
på den internationella arenan. Staternas strävan efter makt och inflytande gör att en demokrati
inte kommer att lägga någon större vikt vid om en motpart i en konflikt är demokratisk.
Bushdoktrinen ligger därmed onekligen närmare liberalismen i det här fallet eftersom den
hävdar att en stats interna styrelseskick spelar roll för hur denna kommer att agera på den
internationella arenan.
Spridningen
av
demokrati,
och
med
det
också
marknadsekonomi,
ses
av
Bushadministrationen inte bara som moraliskt rätt utan också som en utveckling. När stater
anammar demokratiska institutioner och marknadsekonomi ses det som en positiv utveckling
21
som kommer att ge en fredligare värld och större frihet för människorna. Detta synsätt står i
bjärt kontrast gentemot realismens tanke att någon sorts utveckling inte existerar praktiken.
Stater kommer alltid att bekämpa varandra i någon form och det internationella systemet
kommer att fortsätta vara anarkiskt. Det liberala perspektivet på internationella relationer
delar som visat inte realismens syn på det internationella systemets förmåga att utvecklas.
Liberalerna hävdar att det går att finna, eller skapa, utveckling med hjälp av t.ex.
internationella organisationer.
George W. Bush och hans administration la ner mycket tid och kraft på att tala om
skillnaderna mellan auktoritära stater och demokratier. Demokratisträvan las fram dels som
ett mål i sig men också som en nödvändighet för att stärka Amerikas säkerhet. Med fler
demokratier ansågs grogrunden för terrorism minska samtidigt som naturresurser av olika slag
inte hamnar i händerna på diktatorer. Bushdoktrinen har därför två fokusområden. Dels är det
vikten av att sprida demokrati och ge människor de friheter som det medför, dels är det att
stärka säkerheten för USA och västvärlden. Bushdoktrinen har på denna punkt samband med
både realisterna och liberalerna.
Realism
Liberalism
bush
Internationella aktörer
Stark tonvikt på stater
Tonvikt på organisationer
Blandning
Styrelseskick
Ingen eller liten betydelse
Stor betydelse
Stor betydelse
Moral
Nej
Ja
Ja
Utveckling
Nej
Ja
Ja
Medel
Militär styrka/Makt
Samarbete/Diplomati
Amerikas makt/ställning
När resultatet från analysen förs in i figuren som användes tidigare i arbetet får vi följande
resultat på de fem centrala punkter som uppsatsen valde att fokusera på. Bushdoktrinen har
onekligen många likheter med liberalismen. På ett område, medel, skiljer sig dock doktrinen
från liberalismen. George W. Bush talade ofta om Amerikas ställning på den internationella
arenan och dess ansvar för att sprida demokratiska värderingar. Bushadministrationens
ambition att förverkliga en i deras mening bättre värld gör att liberalismens tro på samarbete
och diplomati nedprioriteras i doktrinen. Uppsatsen kan konstatera att Bushdoktrinen i viss
mån använde sig utav realistiska medel (USA:s makt) för att sträva efter liberala mål
(Demokrati och frihet).
22
5. Käll- och litteraturförteckning
Donnelly, J. (2000). Realism and International Relations. Storbritannien; Cambridge
University Press
Goldstein, J. (2005). International Relations. USA; Pearson Longman.
Heywood, A. (2004). Political Theory – An introduction. New York; Palgrave MacMillan.
Hobbes, Thomas. (2004). Leviathan eller En kyrklig och civil stats innehåll, form och makt.
Göteborg; Daidalos.
Jervis, Robert. (2003). Understanding the Bush Doctrine. Political Science Quarterly. Vol.
118. No. 3.
Judson Mitchell. R. 1972. The Brezhnev Doctrine and Communist Ideology. The Review of
Politics, Vol. 34, No. 2.
Kant, Immanuel. (1996). Om den Eviga Freden. Stockholm; Tidens Förlag
Keohane, R. (1988). International Institutions: Two Approaches. International Studies
Quarterly 32, s. 379-396)
Morgenthau, H i Thompson. (1993). Politics among nations. The struggle for power and
peace. USA; McGraw-Hill Inc.
Nye, J. (2003). Att förstå internationella konflikter. Lund; Liber
Tallberg, J et al. (2006). Internationella Relationer. Lund; Studentlitteratur
Keohane, R & Nye, J. (1989). Power and Interdependence. USA; HarperCollinsPublishers
Vera-Zavala, A & Norberg, J. (2001). Global rättvisa är möjlig. Skarpnäck;
Pocky/Tranan
Waltz, Kenneth. (1979). Theory of international politics. USA; McGraw-Hill Inc.
5.1 Elektroniska Källor
Buchanan, Pat. (2003). http://www.amconmag.com/article/2003/mar/24/00007/ [2009-0814]
George W. Bush. (2002). Graduation Speech. West Point.
http://teachingamericanhistory.org/library/index.asp?document=916 [2009-05-12]
National Security Strategy. 2002. http://georgewbushwhitehouse.archives.gov/nsc/nss/2002/index.html [2009-05-12]
National Strategy for Victory in Iraq. 2005. http://georgewbush-
23
whitehouse.archives.gov/infocus/iraq/iraq_national_strategy_20051130.pdf [2009-05-12]
Klein, Naomi. (2004). http://www.harpers.org/archive/2004/09/0080197 [2009-08-26)
Kousoulas, D. George. 1965. The success of the Truman Doctrine was not accidental.
Military Affairs, Vol. 29, No. 2. http://www.jstor.org/stable/pdfplus/1983964.pdf [2009-0515]
New York Times. (2003). http://www.nytimes.com/2003/02/09/world/threats-and-responsesprotests-german-demonstrators-oppose-war-notus.html?scp=28&sq=anti+war+protests&st=nyt [2009-08-29]
Washington Post. (2008). http://www.washingtonpost.com/wpdyn/content/article/2008/03/18/AR2008031801701.html [2009-08-29]
Wilson, Woodrow. http://www.ourdocuments.gov/doc.php?flash=true&doc=62 [2009-04-29]
Wyatt, Caroline. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/1392791.stm [2009-05-18]
24
Bilaga A
I. Open covenants of peace, openly arrived at, after which there shall be no private
international understandings of any kind, but diplomacy shall proceed always frankly and in
the public view.
II. Absolute freedom of navigation upon the seas, outside territorial waters, alike in peace and
in war, except as the seas may be closed in whole or in part by international action for the
enforcement of international covenants.
III. The removal, so far as possible, of all economic barriers and the establishment of an
equality of trade conditions among all the nations consenting to the peace and associating
themselves for its maintenance.
IV. Adequate guarantees given and taken that national armaments will be reduced to the
lowest point consistent with domestic safety.
V. A free, open-minded, and absolutely impartial adjustment of all colonial claims, based
upon a strict observance of the principle that in determining all such questions of sovereignty
the interests of the populations concerned must have equal weight with the equitable claims of
the government whose title is to be determined.
VI. The evacuation of all Russian territory and such a settlement of all questions affecting
Russia as will secure the best and freest co-operation of the other nations of the world in
obtaining for her an unhampered and unembarrassed opportunity for the independent
determination of her own political development and national policy and assure her of a
sincere welcome into the society of free nations under institutions of her own choosing; and,
more than a welcome, assistance also of every kind that she may need and may herself desire.
The treatment accorded Russia by her sister nations in the months to come will be the acid test
of their goodwill, of their comprehension of her needs as distinguished from their own
interests, and of their intelligent and unselfish sympathy.
VII. Belgium, the whole world will agree, must be evacuated and restored, without any
attempt to limit the sovereignty which she enjoys in common with all other free nations. No
other single act will serve as this will serve to restore confidence among the nations in the
laws which they have themselves set and determined for the government of their relations
with one another. Without this healing act the whole structure and validity of international law
is forever impaired.
VIII. All French territory should be freed and the invaded portions restored, and the wrong
1
done to France by Prussia in 1871 in the matter of Alsace-Lorraine, which has unsettled the
peace of the world for nearly fifty years, should be righted, in order that peace may once more
be made secure in the interest of all.
IX. A readjustment of the frontiers of Italy should be effected along clearly recognizable lines
of nationality
X. The peoples of Austria-Hungary, whose place among the nations we wish to see
safeguarded and assured, should be accorded the freest opportunity of autonomous
development.
XI. Rumania, Serbia, and Montenegro should be evacuated; occupied territories restored;
Serbia accorded free and secure access to the sea; and the relations of the several Balkan
states to one another determined by friendly counsel along historically established lines of
allegiance and nationality; and international guarantees of the political and economic
independence and territorial integrity of the several Balkan states should be entered into.
XII. The Turkish portions of the present Ottoman [Turkish] Empire should be assured a
secure sovereignty, but the other nationalities which are now under Turkish rule [i.e., Kurds,
Arab peoples, Armenians and some Greeks] should be assured an undoubted security of life
and an absolutely unmolested opportunity of autonomous development, and the Dardanelles
[namely, the straits leading from the Black Sea approaches to international waters] should be
permanently opened as a free passage to the ships and commerce of all nations under
international guarantees.
XIII. An independent Polish state should be erected which should include the territories
inhabited by indisputably Polish populations, which should be assured a free and secure
access to the sea, and whose political and economic independence and territorial integrity
should be guaranteed by international covenant.
XIV. A general association of nations must be formed under specific covenants for the
purpose of affording mutual guarantees of political independence and territorial integrity to
great and small states alike.
(Woodrow Wilson, 1918, via Ourdocuments)
2
