2007-04-12
PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ FÖR
HELENA JOHNSSON, lektor i träbyggnad vid avd. för byggkonstruktion, inst. för
Samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet (LTU).
Pedagogisk grundsyn
Jag finner stor glädje i att undervisa och ser det som en framgång då jag lyckas få studenter att
förstå ett komplicerat sammanhang. Min syn på studenten som aktiv i lärandet medför att jag
planerar mina kurser som arbetstunga för studenterna, med tydlig fokus på att hjälpa dem att nå
ökad förståelse. Som en genomgående metod arbetar jag i mina kurser med projektarbeten.
Dels för att dessa medför stort eget lärande om studenterna guidas rätt och dels för att de
simulerar det verkliga arbetsklimatet i byggbranschen. Studenterna ansvarar för att driva
projekten framåt och längs vägen identifiera den kunskap som behövs för att lösa problemen.
Denna förväntan lägger jag tydligt och klart fast för studenterna.
Jag har valt att skifta fokus från inlärning av rena fakta till fokusering på processen. Det är min
fasta övertygelse att studenter lär sig bäst genom att uppleva problemen själv. Idén med enbart
föreläsningar förekommer inte i mina kurser. En nära kontakt med läraren som mera fungerar
som en mentor är fruktbart, något som jag starkt uppskattade under min egen studietid. Som
lärare ansvarar jag för att guida studenterna rätt i stoffet och ge förutsättningar för att de skall
kunna lösa förelagda uppgifter. Jag brukar inte ställa upp den typ av uppgifter som har ett ”rätt
svar”, vilket stimulerar diskussionen och skapar tillfälle till inlärning också studenter emellan
och inte bara från mig till studenterna.
För mig är kunskap en information som man innehar och som man kan tillämpa. Jag kan
uppleva att studenter kan härbärgera mer information än kunskap, ibland har fråga och svar
ingen som helst koppling till varandra. För mig som undervisar i ett ämne där kunskapen skall
visas upp genom tillämpning i projekt, framstår det som extra tydligt att kedjan information –
förståelse – tillämpning måste vara hel för att studenten skall nå målet. Min roll som lärare
ligger i att presentera informationen, förklara den så att förståelse uppnås och stötta studenterna
i att våga tillämpa det de vet. Först då har studenten uppvisat kunskap inom mitt område.
Genom projektupplägget får jag möjlighet att stötta tillämpningen av kunskapen, något som
ofta överlåts till studenterna själva t.ex. i traditionell matematikundervisning.
Kärnkunskaper i mitt ämne är förmåga att
ställa upp ett problem från en verklig situation
förenkla problemet på ett ingenjörsmässigt sätt
utföra beräkningar/planeringar/CAD-ritande på en nivå som accepteras av arbetslivet
redovisa tanke och resultat så att andra kan följa och förstå
Helena Johnsson
1(15)
2007-04-12
Kopplingen till den verkliga världen är en av de absolut viktigaste stöttepelarna i min
undervisning. Civilingenjörsutbildning är en yrkesexamen och skall ha en stark koppling till
det yrkesverksamma livet som väntar efter studierna. Samtliga projektarbeten simulerar därför
verkligheten, gradvis mera detaljerat genom årskurserna. Redan från åk 1 kan man öva på själva
utförandet av uppgifter, samt redovisningen. I ett något senare skede kommer kunskaperna
kring att förenkla problem, detta kräver att man innehar tillräckligt teoretiskt djup. Slutligen
kommer förmågan att ställa upp problemen från en verklig situation. Detta kräver så pass
mycket kunskap och träning att det inte kan utföras förrän studenten når de högre årskurserna.
Studenternas lärutveckling
Mitt val att arbeta med projektarbeten medför att jag ofta hamnar i situationen som handledare.
Vid handledning pekar jag på möjliga lösningsvägar, aldrig på färdiga lösningar. Mitt
underliggande syfte är att skapa nyfikna, självgående och så småningom självständiga studenter
som ställer rätt frågor, inte söker efter ”rätt svar”. De studenter som blir frustrerade över mitt
sätt att jobba brukar efterfråga bättre struktur och mer stöd från kurslitteraturen. Det kan
troligen vara en effekt av att gymnasiets lärstil är mer litteraturbunden, medan jag vill främja
kreativitet och egen drivkraft. Bilaga A listar mina undervisningsinsatser.
Studenternas engagemang beror till stor del på vilket intresse de har för sin utbildning från
början, men engagemanget kan påverkas avsevärt genom rätt metoder. Eftersom jag arbetar i
byggbranschen som är en mycket konkurrensfylld bransch, vill jag tidigt skapa en känsla av
tävlan mellan olika lag. Det stärker tillhörigheten till den egna gruppen och tänder hos många
studenter en låga att prestera lite bättre än de tänkt från början. Kopplat till ”tävlingsformen”
genomför vi en kritikfas där lärare kritiserar studenternas arbeten och ställer frågor. I de lägre
årskurserna står vi själva för kritiken, i de högre plockar jag gärna in externa experter.
Arbetssättet kommuniceras till studenterna bl.a. genom en kursinformation, se bilaga A.
Som examinationsform kan projektarbete inte fungera helt självständigt. Risken att enskilda
studenter ”glider” med sina kollegor är stor. Därför kompletterar jag projekten med enskilda
tentamina eller med hemtentamina i form av loggbok. Enskild tentamen är en enkel och
beprövad metod, som dock inte övar studenternas förmåga att omsätta verkligheten till en
frågeställning. Där har projektarbetet en mycket tydligare roll. Hemtentamina medger ett mer
reflekterande förhållningssätt till kunskapsbyggandet och passar processfrågor väl.
Vid utvärderingar av kurser får jag kommentarer som tydligt visar att jag har en förmåga att
engagera och stötta inlärningen hos studenterna:
”Helena har verkligen gjort ämnet intressantare, jag hade inga planer på att läsa
konstruktionsinriktning, men efter detta skulle jag vilja läsa lite mer trä...”
”Antagligen den bästa och mest givande kursen jag har läst hittills. Otroligt mycket
jobb, men samtidigt har det varit roligt. Helena rockar som både föreläsare och
stöd vid konstruktionsuppgifter, det känns alltid okay att komma och fråga när man
har problem.”
Att få människor att växa kunskapsmässigt intresserar mig och ger mig själv energi.
Studenternas lärdomar i projektarbete och personlig utveckling är ibland stora och resulterar i
en mogenhet och säkerhet som gör att jag själv blir stolt över att få bidra.
Min egen lärutveckling
Jag har utvecklats som lärare genom att pröva mig fram och lära av äldre kollegor. Tidigt i min
doktorandutbildning blev jag engagerad i kurser och blev snabbt ansvarig för kursavsnitt.
Under denna tid lärde jag mig att strukturera ett material och presentera det i en logisk ordning
för studenterna. Bilaga D listar de läromedel jag varit med och tagit fram. Samtidigt fångade jag
Helena Johnsson
2(15)
2007-04-12
upp de problem studenterna hade med att se helheten i problemställningarna. Detta ledde så
småningom fram till ett ställningstagande kring inlärningen av teoriavsnitten där jag adopterade
en metod som Ulla Öhman (Material & Bearbetningsteknik vid LTU) använde; att tentera av
teorin under de tre första veckorna av kursen för att sedan fokusera på projektarbeten. För mitt
ämne innebär det att teoribasen är lagd när tillämpningen kommer och alla verktyg föreligger
när en kreativ lösning skall skapas av studenterna. Bilaga B visar mina pedagogiska utbildningar.
En utvärdering av Högskoleverket kring högre utbildning på Väg- och Vatten-programmet
pekade på att introduktionen till ämnesområdet var svag och kunde vara orsaken till att flera
studenter försvann från programmet efter det första året som endast ägnats åt matematik, fysik
och kemi. Vid samma tillfälle fördes diskussioner om att starta en ny utbildning, civilingenjör
Arkitektur, som förenar den kreativa processen att skapa hus med stabil teoretisk grund.
Personligen attraherade angreppet mig och därför engagerade jag mig från första början i
utvecklingen av det nya programmet. Diskussioner i lärarkollegiet kring värdet av en god
introduktion ledde så småningom fram till en omstrukturering av utbildningsplanen där
studenterna redan i årskurs 1 möter en introduktionskurs vars syfte är att ge en överblick över
utbildningen och lägga fast grundläggande färdigheter (se avsnittet Exempel). Jag blev så
småningom examinator för denna inledande kurs och dessutom programkoordinator för det
nya programmet civilingenjör Arkitektur. Bilaga C visar mina insatser för kurs- och
programutveckling.
Organisatorisk utveckling
Med mitt intresse för den överbryggande ämneskombinationen mellan arkitektur och
ingenjörskonst följde också att jag tog på ansvaret som koordinator för den nya utbildningen
civilingenjör Arkitektur som startade ht 2005, bilaga E. Programmet har rekryterat c:a 50
studenter varje år, bilaga F. Koordinatorskapet medförde att jag snabbt fick en paraplysyn på
utbildningen, vilket hjälpte oerhört i planeringen av den första projektkursen, se avsnittet
Exempel.
Jag har arbetat med att ta fram nya utbildningsplaner för civilingenjör Arkitektur och därmed
drivit arbetet att definiera inriktningar och skapa en progression i programmet för studenterna.
På inst. för Samhällsbyggnad har vi arbetat under c:a 5 år med målstyrning av
programinnehållet mot Högskoleverkets mål. Jag har vidareutvecklat det arbetet och lett
arbetet med att definiera program- och inriktningsspecifika mål. Dessutom har jag gjort inspel
till fakultetsnämnden att göra målformuleringar på LTU-nivå för samtliga program.
Jag har tillsammans med koordinator för Väg- och vatten tagit fram ett matrisverktyg där
måluppfyllelse för programmet mäts på kursnivå, bilaga C. Detta verktyg är en stor hjälp för
strategisk kursutveckling inom det nya programmet och används för att spåra progressionen
och identifiera svaga och starka sidor inom programmet relativt målformuleringen.
Matrisverktyget efterfrågas nu av den centrala administrationen inom LTU och diskuteras som
en mall för hela LTU.
Civilingenjör Arkitektur skapades från ett tolkat behov i det omgivande samhället, där dålig
kommunikation mellan arkitekter och ingenjörer förekommer mer ofta än sällan. Programmets
utformning har förankrats med flertalet avnämare som välkomnar utbildningen. En tydlig
positionering inom programmet har också gjorts genom att konsekvent välja att studera
problem som har anknytning till den omvärld vi lever i; flytten av Kiruna stad, nya
studentbostäder på Mjölkuddsberget i Luleå, ny stadsdel på Svartöstan i Luleå.
Exempel: Projektkursen Framtiden Byggande och Arkitektur
För att belysa mitt arbetssätt använder jag en projektkurs om 15 hp som är den första kursen år
1 inom civilingenjörsutbildningarna i Väg- och Vatten och Arkitektur vid LTU. Jag är
Helena Johnsson
3(15)
2007-04-12
examinator för kursen och har utvecklat den från början. I det följande avsnittet omnämns den
som ”kursen”.
Födelsen av Arkitektur och den samtidiga omdaningen av Väg- och Vatten skedde i diskussioner mellan 10-15 ämnen på de nyligen sammanslagna institutionerna Väg- och Vatten och
Samhällsbyggnadsteknik. Syftet med kursen är att göra en inledning till båda utbildningarna
och tidigt måla upp den totala omfattningen av utbildningen för de nya studenterna. I den
tidigare utbildningen innehöll det första året enbart matematik, fysik och kemi, vilket sänkte
motivationen hos studenterna. Kursen är placerad allra först i årskurs 1 och utnyttjar stadieövergången från gymnasiet till högskolan. Kursen ligger parallellt med första årets matematik i
utbildningsplanen. Kursen bärs framåt av ett större projekt kring vilket flera ämnen samverkar.
Vi har använt Flytten av Kiruna och Studentbostäder på Mjölkuddsberget som ramverk.
Under kursen genomlever studenterna alla delar av ett byggprojekt genom att arbeta i
projektgrupper. Kursens indelning följer byggprocessens indelning i skedena Behov –
Utredning – Projektering – Produktion – Förvaltning. Min roll i studenternas lärande är
tvåfaldig. För det första att stötta deras projektarbete som gradvis detaljeras genom att ge dem
tydliga instruktioner för vad som förväntas av dem och ge dem föreläsningar som stödjer deras
projekt i den situation de befinner sig. För det andra att stötta deras enskilda inlärning av
grundläggande färdigheter genom noggrant förberedda instruktioner kompletterade med
navigationsföreläsningar. Jag vill få studenterna att förstå byggandets logik genom att de
genomlever ett fiktivt byggprojekt och stöter på de krav och uppgifter som skall lösas under
resp. skede.
Studenterna delas in i grupper om 5 personer och turas om att vara projektledare under
projektets olika faser. Reflektioner kring deras ledarskap upptar stora delar av deras tankekraft
och en stor lärdom i kursen är förmågan att få andra personer att dra åt samma håll som en
själv. I kursen för studenterna kontinuerligt loggbok över projektet. Dessutom svarar
studenterna på frågor från kurslitteraturen (hemtenta), samt frågor kring utvecklingen i
projektgruppen (reflektion kring roller).
Jag säkerställer att studenterna har allmänna färdigheter i informationssökning, rapportskrivning,
referering, gestaltning, beräkning, skissteknik, presentationsteknik och datorverktyg genom
enskilda övningar. Under kursen arbetar studenterna med att skriva en rapport med rätt
referering till källa, att söka och värdera referenser själv och att presentera sina resultat muntligt.
Alla inlämningar kommenteras av lärare, även den muntliga.
I kursen finns ett moment som behandlar gestaltning som innebär att studenterna bygger
modeller över ett bostadsområde. Området är valt med anknytning till Luleå och handlar om
studentbostäder för att ytterligare knyta an till studenternas egen situation. Momentet avslutas
med en utställning som görs publik för alla lärare på institutionen. Feedbacken till studenterna
blir enorm och stoltheten över det egna arbetet är stor.
I arbetet med den nya kursen lärde jag mig att koordinera insatser från flera discipliner och få
dessa att samverka kring kursens projekt. Det första året medförde insikten att kursens
bärande idé måste få råda över insatserna från olika ämnesområden. Lärarna hade en tendens
att se sin medverkan i kursen som reklam för kommande inriktningar, vilket medförde att
kursen upplevdes som spretig och dåligt synkroniserad. Till andra året gjorde jag stora
rationaliseringar, delade upp stoffet tydligare mellan Arkitektur och Väg- och vatten samt
uteslöt en hel del ämnesområden till förmån för större sammanhållna block som tydligt
utgjorde deluppgifter i projektet. Det allmänna omdömet om kursen blev nu: det här är en bra
och viktig kurs, men den behöver ytterligare synkronisering. Det var ett stort steg i rätt
riktning och till nästa år kommer jag att lägga ännu mera kraft på att informera lärarna i de
skilda delarna.
Helena Johnsson
4(15)
2007-04-12
A
Undervisningsinsatser
Kursvärderingar
Jag har alltid arbetat med kursvärderingar som verktyg för att utveckla kurser. Den första kurs
jag utvecklade, Träbyggnad, gavs första året för 3 studenter. Efter avslutad kurs hade vi ett
direkt samtal med studenterna och kom fram till att kursens grundidé var god med tentering av
teori efter 3 veckor och sedan projektuppgift. Omfattningen på uppgifterna var däremot alltför
stor. Handledningen var också dåligt strukturerad under projektuppgiften. Gradvis förbättrades
kursen, med särskild fokus på att skapa gott klimat kring handledning och ge inspiration till
kreativa lösningar. Jag har däremot valt att inte sänka nivån på teorin, eftersom den behövs för
att genomföra projektet på den nivå som är målet. Kursutvärderingarna ger just nu vid handen
att det är en av de två bästa kurserna på institutionen (som ger c:a 200 kurser). Jag känner nu
att det är dags att utmana kursen genom att komplettera stoffet med en ny kursuppgift.
I kursutvärderingarna är jag särskilt intresserad av den del där studenterna själva får tycka fritt
om kursen och tar nästan alltid fasta på kommentarer som kommer den vägen. Mätetal och
statistik är jag mera skeptisk till och att Träbyggnad får så högt medelbetyg kan nog vara en
effekt utav att vi lärare uppskattas högt. Jag vet att det finns mera att göra för att förbättra
kursen. På LTU arbetar vi med nätbaserade kursutvärderingar med fördefinierade frågor. Dessa
brukar jag komplettera med egna frågor vid behov. Svarsfrekvensen är c:a 60%, vilket är
avsevärt lägre än då vi arbetade med pappersbaserade utvärderingar. Jag kommenterar alltid
kursutvärderingen och dessutom tar jag upp utvärderingen då kursen ges nästa tillfälle igen och
berättar om de förändringar som gjorts.
Omfattning och bredd
I tabellen anges kursens djup som A, B, C eller D-nivå. Angiven tid omfattar förberedelser,
utförande och administration. Inom parentes anges antal föreläsningar (f),
konstruktionsuppgifter (k), seminarier (s), projekt (p) och tentamen (t).
Läsår
Kurs
Djup
Omfattning
Ämne
98/99
ABS006 Konstruktionslära I
(4 p.)
ABS016 Stora Träkonstruktioner (4 p.),
ABS006 Konstruktionslära I
(4 p.)
ABS021 Konstruk-tionslära
(4 p.)
ABS016 Stora Träkonstruktioner (4 p.)
ABI055 Konstruktionslära
för Pi (4 p.),
ABI064 Projektering
(8 p.)
ABS021 Konstruktionslära
(4 p.)
ABI055 Konstruktionslära
för Pi (4 p.),
ABW004 Träbyggnad
(4 p.)
ABS021 Konstruktionslära
(4 p.)
IEMN01 Nätverk och
kunskapsbyggande (20 p.)
B
28 tim.
(7 f, 1 k)
12 tim.
(4 s)
12 tim.
(4 f, 1 t)
28 tim.
(7 f, 1 k)
18 tim.
(2 f, 4 s)
9 tim.
(3 f, 1 k)
60 tim.
(20 f)
41 tim.
(9 f, 2 k, 1 t)
9 tim.
(3 f, 1 k)
60 tim.
(6 f, 1 p, 1 t)
41 tim.
(9 f, 2 k, 1 t)
40 tim.
(10 f, 1 p)
Träkonstruktioner
99/00
00/01
01/02
Helena Johnsson
D
B
B
D
A
C
B
A
D
B
A
Ansvar
Träkonstruktioner
Träkonstruktioner
Kursansvarig
Träkonstruktioner
Träkonstruktioner
Träkonstruktioner
CAD
Kursansvarig
Träkonstruktioner,
lastberäkningar
Träkonstruktioner
Träkonstruktioner,
visualisering
Träkonstruktioner,
lastberäkningar
Produktionsteknik,
byggpro-cessen,
Kursansvarig
Examinator på
2 p.
5(15)
2007-04-12
02/03
03/04
04/05
05/06
06/07
IEMN01 Nätverk och
kunskapsbyggande (20 p.),
A
40 tim.
(10 f, 1 p)
ABS021 Konstruktionslära
(4 p.)
Grundskolan
B
41 tim.
(9 f, 2 k)
80 tim.
ABK017 Konstruktionsteknik för S (4 p.)
ABW013 Träbyggnad med
visualisering (5 p.)
B
ABW014 Konstruktion i
nätverk (5 p.)
ABS121 Konstruktionslära I
(5 p.)
B
ABW013 Träbyggnad med
visualisering
ABS125 Konstruktionslära II
(5 p.)
ABS121 Konstruktionslära I
(5 p.)
D
ABW013 Träbyggnad med
visualisering (5 p.)
ABS126 Framtidens Byggande och Arkitektur (10 p.)
D
ABS125 Konstruktionslära II
(5 p.)
ABS121 Konstruktionslära I
(5 p.)
C
ABW013 Träbyggnad med
visualisering (5 p.)
ABS126 Framtidens Byggande och Arkitektur (10 p.)
D
ABS125 Konstruktionslära II
(5 p.)
C
Helena Johnsson
åk 4
D
B
C
B
A
B
A
6 tim.
(1 f)
60 tim.
(5 f, 1 p, 1 t)
15 tim.
(3 f, 1 p, 1 t)
41 tim.
(9 f, 1 k, 1 l, 1
t)
80 tim.
(10 f, 1 p, 1 t)
80 tim.
(8 f, 1 p, 1 t)
41 tim.
(9 f, 1 k, 1 l, 1
t)
20 tim.
(3 f, 1 p)
120 tim
(15 f, 6 k, 1 p)
80 tim.
(8 f, 1 p, 1 t)
41 tim.
(9 f, 1 k, 1 l, 1
t)
20 tim.
(3 f, 1 p)
120 tim
(15 f, 6 k, 1 p)
80 tim.
(8 f, 1 p, 1 t)
presentationsteknik
Produktionsteknik,
byggpro-cessen,
presentationsteknik
Träkonstruktioner,
lastberäkningar
Undervisat Linn, min
dotter
Träkonstruktioner
Träkonstruktioner,
visuali-sering,
distansundervisning
Visualisering och CAD
Examinator på
2 p.
Kursansvarig
Träkonstruktioner
Träkonstruktioner,
visuali-sering
Träkonstruktioner, laster,
systemförståelse
Träkonstruktioner
Examinator
Träkonstruktioner,
visuali-sering
Byggprocessen,
konstruktion, samordning
av hela kursen
Träkonstruktioner, laster,
systemförståelse
Träkonstruktioner
Examinator
Träkonstruktioner,
visuali-sering
Byggprocessen,
konstruktion, samordning
av hela kursen
Träkonstruktioner, laster,
systemförståelse
Examinator
Examinator
Examinator
Examinator
Examinator
6(15)
2007-04-12
Handledning av examensarbeten på civilingenjörsnivå
B = biträdande handledare
E = examinator och handledare
1999
2000
2001
2002
2004
2005
2006
2007
Jonas Pettersson, B
LIMTRÄ – en studie av materialets utvecklingspotential
Martin Hedström, B
Produktion av stora fackverk i limträ (maskiningenjör,
Mitthögskolan)
Pär Ageby, B Hållfasthet för limträ – i belastningsfallet drag i
vinkel till fibrerna
Anders Björnfot, B
Duktilitet och säkerhet hos inslitsade
spikförband i limträ
Kalle Börjes, B
Duktilitet och säkerhet i spikförband med
inslitsade plåtar i limträelement
Daniel Ödling, E
Visualisering i tidiga skeden av byggprocessen
Henrik Janols, B
Integrerad fuktkontroll i prefabricerade
träkonstruktioner
Jörgen Stenberg och
Utvärdering av kompositförstärkning av limträThomas Johansson, E
balkar för böjande moment
Jonatan Wallin, B
Förstärkning av regalskeppet Wasa medelst
kolfiberbult
Jonas Nordlund och
Glas som stabiliserande skiva
Henrik Karlsson, E
Henrik Engelmark, E
Stabilisering av höga trähus: koncept och
förskjutningskontroll
Christian Carlsson, E
Livscykelperspektiv i byggprocessen – en
undersökning av dagens användning.
Peder Bodén, E
Stabilisering av höga trähus: metoder och
begränsningar.
Carl Juhlin, E
Brand i höga trähus
Linda Ytterberg, E
Global stabilisering av höga trähus
Marcus Lind, E
Lokal stabilisering av höga trähus
Tomas Larsson, E
Förstärkning av limträ med linfiber
Undervisningsplanering
När jag planerar undervisning arbetar jag ofta med Kursinformation som centralt dokument.
Denna utgör den studiehandledning som studenterna får i början av kursen och skall
kommunicera vilka mål studenterna förväntas nå, vilka inlämningar som skall levereras vid
vilken tid och aktuellt schema. Lärare som undervisar, deras kontaktuppgifter samt
kurslitteratur tas också upp. På nästa sida bifogas kursinformationen för projektkursen som
refererades i den pedagogiska meritportföljen.
Helena Johnsson
7(15)
2007-04-12
Helena Johnsson
8(15)
2007-04-12
Helena Johnsson
9(15)
2007-04-12
B
Pedagogisk utbildning
Muntlig framställning och presentationsteknik 2 p. under civilingenjörsutbildningen.
Pedagogik för högskolelärare 2 p. under doktorandstudierna.
Muntlig framställning är ett ämnesområde som behöver stor stöttning och god feedback. Mina
egna erfarenheter inom ämnet är inte goda, på gymnasiet genomförde vi mycket få
redovisningar och aldrig med konstruktiv kritik. På högskolan har jag mött både oengagemang
och direkta påhopp från lärare. Därför har jag själv varit noga med att skapa ett bra tillfälle för
att öva presentation i den inledande projektkursen och stödjer studenternas övande med en
inhyrd expert från Norrbottensteatern som är van att ge feedback på framställning.
Under den pedagogiska kursen för högskolelärare genomförde jag två besök hos andra lärare
för att lära av deras sätt att bedriva undervisning. Den ena var Ulla Öhman (Material &
Bearbetningsteknik vid LTU) där jag plockade upp idén att separera teoriinlärning från
projektarbete för att skapa bättre utrymme för kreativa processer inom kursen och jämna ut
arbetsbördan inom kursen. Den andra var Björn Graneli (Matematik vid LTU) som använder
grupper och gruppdiskussioner som verktyg för att undervisa matematik. Björns angreppssätt
inspirerade mig att testa rollen som handledare istället för föreläsare och där hittade jag
verkligen en stil som passade mig. I handledarsituationen får man dessutom tillfället att möta
studenterna på deras egen nivå, vilket tilltalar mig starkt.
Helena Johnsson
10(15)
2007-04-12
C
Utvecklingsarbete och forskning om utbildning
Kursutveckling
Förutom utveckling av kurserna Träbyggnad som ges i åk 5 och Framtidens byggande och
arkitektur som introducerar åk 1 har jag också engagerat mig i Arena-konceptet som drevs på
LTU mellan 2000-2006. När Arena Management och Teknik i Nätverk startade 2001, var jag
med och utvecklade den inledande 20 p.-kursen Nätverk och Kunskapsbyggande. I denna kurs
undervisade jag studenter som har en icke-teknisk bakgrund. Jag använde byggprocessen och
byggandet som en plattform för att lära ut projekthantering och teknikfrågor. Metodiken
fullföljdes sedan i kursen Konstruktion i nätverk som gavs första gången 2003 inom samma
arena. I denna kurs arbetade vi också med definierade roller för studenterna, såsom arkitekt,
konstruktör och CAD-ritare, vilket simulerade en verklig situation i ett byggprojekt. Idén med
definierade roller har senare överförts till projektkursen Utvecklingsprojekt som skall ges på
Arkitektur och Väg- och Vatten första gången ht 2007.
Jag har också varit examinator för en kurs där studenterna funnits på annan ort (Skellefteå) och
undervisningen bedrivits i distansstudio. För att lyckas bra med detta krävs väl förberedda
lektioner med exakt tidspassning samt strukturerat och tydligt föreläsningsmaterial.
Programutveckling
Jag har sedan januari 2005 varit koordinator för civilingenjör Arkitektur. I arbetet har jag
ansvarat för att ta fram utbildningsplan tillsammans med engagerade lärare. Jag har ansvarat för
att ta fram mål på program- och inriktningsnivå och synkroniserat dessa med målen som
Högskoleförordningen tar upp. Måluppfyllelsen har sedan mäts inom programmet via ett
matrisverktyg för kvalitetsuppföljning som jag varit med och utvecklat. Ett utsnitt från matrisen
visas nedan:
Varje kolumn i matrisen motsvarar ett mål, antingen ett mål formulerat av Högskoleverket eller
av LTU lokalt. Målformuleringarna har brutits ned för att vara mätbara.
Varje rad i matrisen representerar en kurs och jag har infört en skala som tagits fram inom
CDIO-konceptet:
Helena Johnsson
11(15)
2007-04-12
1
2
3
4
5
Att ha upplevt eller fått inblick i
Ha förmåga att delta i och bidra till
Ha förmåga att förstå och förklara
Kunna tillämpa eller genomföra
Kunna leda eller utveckla
Skattningen av varje enskild kurs måluppfyllelse enligt skalan görs av examinator för kursen
tillsammans med mig som koordinator. Framledes kunde en skattning även av studenterna vara
av intresse för att jämföra utfallet och ytterligare kvalitetssäkra innehållet.
Matrisverktyget kompletteras sedan med grafer som visar vilka mål vi lägger mest tyngdpunkt
på inom utbildningen:
Färdighet och förmåga
2.1 Komplexa frågor, FoU
30
20
2.5 Muntlig och skriftlig komm.
10
2.2 Modellera, simulera, utvärdera
0
2.4 Utforma, ekon. soc. ekol.
2.3 Planera och genomföra
Dessa verktyg hjälper mig att få en överblick över utbildningen och att skapa styrmedel för att
utveckla den vidare. Matrisverktyget är ett kontinuerligt arbete som årligen revideras och
lämnas in till fakultetsnämnden vid LTU.
Studieresa
Besök på Arkitekturskolan på Chalmers och deras nystartade Arkitektur & Teknik-utbildning.
Utbildningen liknar civilingenjör Arkitektur och många erfarenheter kunde utbytas.
Lärarutbyte
Under 2006 attraherade jag Gunilla Linde Bjur på Chalmers att delta i undervisningen på LTU
inom arkitekturhistoria. Gunilla tog det som en utmaning att delta och genomförde en
tidskoncentrerade undervisning med stort engagemang. Det hela ledde till en studieresa som
studenterna själva arrangerade och genomförde med Gunilla som guide.
Helena Johnsson
12(15)
2007-04-12
D
Läromedel
Läromedel till kursen ABW013 Träbyggnad med visualiseringsstöd på civilingenjörsnivå (D).
Kursens innehåll är träkonstruktioner beräknade enligt svensk norm, bakomliggande teori,
visualisering av träkonstruktioner samt beräkning av en komplett hallbyggnad. Dessutom har
jag programmerat beräkningshjälpmedel till kursen.
Delar av läromedel till kurserna ABS121 och ABS125 Konstruktionslära I och II. Delarna
träkonstruktioner, laster och stabilisering. Beräkningar enligt svensk norm.
Jag har också skrivit kortare handledningar till programvarorna Photoshop, PowerPoint och
3D Studio Max.
Helena Johnsson
13(15)
2007-04-12
E
Utbildningsplanering och administration
Pedagogiskt ledarskap
Sedan våren 2005 programkoordinator för civilingenjör Arkitektur på Luleå tekniska
universitet. Jag arbetade redan på ett tidigt stadium med att utforma den nya
civilingenjörsprogrammet och blev våren innan starten ht 2005 utsedd till koordinator. Civ A
syftar till att utbilda ingenjörer med förståelse för gestaltningsprocessen som normalt utförs av
arkitekter. Förståelsen mellan arkitekter och ingenjörer behöver förbättras i syfte att skapa en
effektivare byggprocess. Programmets grundidé har stöd bl.a. från Ulf Åberg, OpenHouse AB;
Dan Engström, docent i arkitektur på NCC Teknik; Anders Landström, Landström Arkitekter
och Gunilla Bjur, prof. Arkitekturhistoria Chalmers. Som koordinator har jag också arbetat
aktivt med att besätta professuren i Arkitektur på LTU, samt engagerat mig i rekrytering av
personal till det nya ämnet i Arkitektur.
I arbetet har jag ansvarat för att ta fram utbildningsplan tillsammans med engagerade lärare. Jag
har också utsett inriktningsansvariga och arbetat tillsammans med dem för att utforma
inriktningarna (f.n. 4 st. Rummet, Staden, Lantmäteri och Byggande). En inriktning (Teknisk
Miljövård) har lagts ner eftersom den var för dåligt underbyggd och inte attraherade studenter.
Jag har ansvarat för och lett programråden inom utbildningen, där arbetet med
utbildningsplaner och kvalitetsarbete förankrats. Jag har ansvarat för att ta fram mål på programoch inriktningsnivå och synkroniserat dessa med målen som Högskoleförordningen tar upp.
Måluppfyllelsen har sedan mäts inom programmet via ett matrisverktyg för kvalitetsuppföljning
som jag varit med och utvecklat, bilaga C.
Helena Johnsson
14(15)
2007-04-12
F
Övrigt
Rekrytering
Jag har vid ett 30-tal tillfällen under tiden 2000-2007 medverkat som föreläsare vid rekrytering
av studenter till grundutbildningen. Föreläsningen handlar om byggande i allmänhet samt
rollen som civilingenjör. Vidare har jag genomfört en kartläggning under 2001 av studenter på
byggnadsingenjörsprogram runtom i Sverige för att möjligen kunna anta dessa till senare delen
av Väg- och Vatten-utbildningen.
Under våren 2004 arrangerade jag så att femteklassare från Porsöskolan fick delta i en
brotävling på universitetet. Eleverna fick en uppfattning om teknikämnet samt fick se en del av
vad vi arbetar med på universitetet samtidigt som de fick lära sig samarbeta i större grupp.
Resultatet blev mycket lyckat; eleverna, deras lärare och jag själv blev nöjda. Denna första
erfarenhet ledde senare till ett mera etablerat samarbete med tekniklärarna på Björkskataskolan,
där deras elever erbjuds att delta i brotävlingen på samma villkor som universitetsstudenterna.
Dessutom har jag tillsammans med Martin Nilsson anordnat minikursen ”Bygg en bro” för
gymnasiestudenter som funderar på att söka till LTU. Kursen genomförs som ett projekt där
eleverna arbetar med att bygga en bro i balsa. Kursen avslutas med att bron testas för att
kontrollera dess hållfasthet.
Helena Johnsson
15(15)
