Likabehandlingsplan
Annan pedagogisk
Omsorg
SÄVEDALEN
2016-2017
Innehållsförteckning
Vision………………………………………………..1A
Grunduppgifter………………………………………1B
Definitioner…………………………………………….2
Uppföljning och utvärdering……………………………3
Kartläggning och analys……………………………….4
Främjande arbete………………………………………5
Förebyggande arbete…………………………………...6
Akuta åtgärder…………………………………………7
Organisation och ansvarsfördelning………………….8A
Delaktighet och inflytande……………………………8B
Dokumentation……………………………………….8C
Bilaga 1- Lagstöd
Bilaga 2-områden att se över
Bilaga 3-kartläggningsmetod
Bilaga 4A- UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING,
TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING
Bilaga 4B- ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM
DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING
• A Vision
Respekt för alla människors lika värde.
Vår omsorg ska arbeta på ett sätt som främjar lika rättigheter och motverkar
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska arbeta för goda
relationer och trygga miljöer men också skydda barn mot alla former av kränkningar.
Vi vill att barnen ska få tillgång till sådana sammanhang att de utvecklas till
ansvarsfulla individer med stor självtillit. Det gör vi genom att visa barnet en stark
tilltro till dess möjligheter, visar barnet stor respekt och ger barnet ansvar. Vi har en
övertygelse om att barnet är kompetent med en stark drivkraft att göra gott.
De viktigaste i arbetet med att förhindra trakasserier, diskriminering och annan
kränkande behandling är att skapa sådana miljöer där barnen utvecklar självförtroende,
respekt och tolerans. Arbetet med förebyggande åtgärder kommer att handla mycket
om att kritiskt granska våra rutiner och regler kopplade till varje diskrimineringsgrund.
I samband med föräldramöten och utvecklingssamtal gör vi föräldrarna delaktiga i
likabehandlingsplanen.
1. B Grunduppgifter
Denna plan omfattar Annan pedagogisk omsorg i Partille kommun.
Område Sävedalen; Lillegård, Furulund och Öjersjö.
Ansvarig chef är Karin Nielsen
Planen är en årlig plan samt likabehandlingsplan
Lagstöd se bilaga 1
2. Definitioner
Följande definitioner och begrepp används i skolverkets allmänna råd 2009 och är
hämtade från diskrimineringslagen, skollagen, och propositionen
"ett starkare skydd mot diskriminering" (prop.2007/08:95).
Diskriminering
Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer och
grupper.
Ett barn eller en elev får inte direkt eller indirekt diskrimineras och missgynnas genom
särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna:
•
•
•
•
•
•
•
kön
könsidentitet eller könsuttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionsnedsättning
ålder
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Handlingar som kränker barns och elevers värdighet och som inte hänger samman med
diskrimineringsgrunderna.
Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras
direkt i verksamheten eller utanför.
Kränkningarna/trakasserierna kan vara:
Fysiska- t.ex. slag eller knuffar
Verbala- t.ex. hotad eller kallad fula ord
Psykosociala- t.ex. bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning
Text-bildburna-t.ex. brev, lappar, sms, mms
Mobbing som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera
gånger under en tid blir utsatta för negativa handlingar. Den som utsätts kränks alltså
vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbing från andra former av kränkande
behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som
utsätts för mobbing.
Repressalier
Personal får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på
grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält verksamheten för diskriminering
eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även
när en elev, exempelvis som vittne medverkar i en utredning som rör diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
Främjande arbete
Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla
diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och
är en naturlig del av det vardagliga arbetet.
Förebyggande arbete
Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
och omfattar områden som har identifieras som riskfaktorer i verksamheten utifrån
kartläggningen.
Åtgärdande arbete
Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
3. Uppföljning och utvärdering
Föregående år har vi inte haft någon egen likabehandlingsplan utan vi har legat under
förskolornas, och nu tar vi steget ut och gör en egen plan.
4. Kartläggning och analys
Vi har observerat barnen och haft planerade samtal i arbetslaget.
5. Främjande arbete
Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likahandling och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Arbetet
skall anpassas till barnens ålder och till den aktuella verksamheten.
Det främjande arbetet ska omfatta diskriminerings grunder, kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget
hindrar att verksamheten arbetar med diskriminerings grunder, könsöverskridande
identitet och ålder.
Mål: Att få en lugn och harmonisk liten grupp, där alla kan få en chans att utvecklas i
sin egen takt.
Detta gör jag genom att vara delaktig i leken och vara närvarande i
vardagssituationerna.
Ansvarig: Helle
6. Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och från
identifierade riskfaktorer. Arbetet skall anpassas till barnens ålder och till den aktuella
verksamheten.
Mål: Att mina tre pojkar skall acceptera varandra som de är oavsett ålder, detta gör jag
genom att genomföra aktiviteter som passar dem alla oavsett ålder.
Ansvarig: Helle
7. Akuta åtgärder
Om ett barn utsätts för trakasserier eller annan form av kränkande behandling
av ett annat barn följs nedanstående plan;
1. Den vuxna som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. Situationen skall
analyseras för att få en tydlig bild av vad som hänt och vilka som varit inblandade. Allt
dokumenteras.
2. När vi klar gjort händelsen sitter vi ner tillsammans med barnen och samtalar om
vad som hänt. Vi visar tydligt att vi tar avstånd ifrån all kränkande behandling. Vi
samtalar med barnen hur det känns och hur barnen ser på situationen.
3. Fortsätter den kränkande behandlingen tar personalen kontakt med föräldrarna för
gemensamt samtal. Förskolechef informeras om situationen. Vi diskuterar tillsammans
fortlöpande åtgärder.
4. Händelsen, åtgärden och uppföljningen dokumenteras alltid.
När ett barn kränks av en annan vuxen;
1. Händelsen anmäls till förskolechef
2. Förskolechef tar ett samtal med den anmälda.
3. Förskolechef informerar vårdnadshavaren.
4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och han/hennes föräldrar.
5. Förskolechef samtalar regelbundet med den personal som kränkt barnet och
samtalar om hur kontakten med det berörda barnet fungerar.
6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med Förskolechefs chef. Barn kan
vända sig till Barn och elevombudsmannen.
* Personalen är alltid skyldig att ingripa om kränkande handling förekommer i
barngruppen.
8 A Organisation och ansvarsfördelning
Organisation sker enligt akuta åtgärder liksom ansvarsfördelningen.
8 B Delaktighet och inflytande
Barnen görs delaktiga genom våra observationer, föräldrar erbjud att läsa
likabehandlingsplanen under t ex föräldramöten eller drop in. All personal inom annan
pedagogisk omsorg är delaktiga.
8 C Dokumentation
Dokumentation sker på anvisad blankett.
Bilaga 1
Lagstöd
Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på:
• FN:s konvention om mänskliga rättigheter
• Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen)
• Diskrimineringslagen (2008:567)
• Skollagen (2010:800)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i
diskrimineringslagen. Där anges;
• förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier
• utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier
• krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
• upprättande av likabehandlingsplan varje år.
Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med:
• kön
• könsöverskridande identitet
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• ålder
Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade).
Kraven på en likabehandlingsplan är att:
• det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet
• den ska upprättas årligen
• barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram
aktiviteter i den årliga planen
• den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder
• den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys
• den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet
• den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året
• den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation
Skollagen (2010:800)
Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att
huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet;
• bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
• genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling
• att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga
och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka
av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
• Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns
anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för
verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller
förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla
detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10§)
Arbetsgång
1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det
rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras.
2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs
ärendet på den enskilda förskolan/skolan.
3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx
4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen.
5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida.
6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att
misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektorhuvudman enligt rutinerna ovan.
Akuta händelser
Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling.
Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts.
Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling
Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 19 (26)
Andra lagar
Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är:
• Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i
arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
• Socialtjänstlagen 14 kap 1§ (anmälningsskyldighet)
• Diskrimineringslagen (2008:567)
• Regeringsformen 1 kap. 2§
• Europakonventionen Artikel 14 – Förbud mot diskriminering
• EG-direktiven
• Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en
polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I
brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller
brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken:
• Misshandel
• Olaga hot
• Olaga tvång
• Ofredande
• Trakasserier
• Förtal
• Sexuellt ofredande
• Hets mot folkgrupp
Bilaga 2
Områden att se över
Här ges tips på områden som kan vara relevanta att se över i samband med en kartläggning av
förskolans behov av aktiva åtgärder för att undvika eventuell diskriminering.
Trakasserier och kränkande behandling
Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det enstaka barn som står utanför?
Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller
barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Trygghet
Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga?
Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen.
Finns anställda närvarande när barnen har frilek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården?
Förtroende
Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att
få hjälp vid konflikter och bråk?
Diskrimineringsgrunderna
Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall
samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Förekommer det att ett barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd?
Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Språkbruk
Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande
eller respektlös?
Bilaga 3
Kartläggningsmetod
Planerade samtal
Kartläggningen kan utgöras av regelbundna planerade samtal
med barn, enskild eller i grupp. Syftet är att få information om stämningen i barngrupperna
och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling.
Det är också viktigt att fånga upp barns upplevelse av diskriminering, det vill säga om de
känner sig orättvist behandlade i verksamheten och om det i så fall finns ett samband med
kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder.
Bilaga 4A
UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING,
TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING
Ort och datum:
Barn/elev:
Personnummer:
Förskola/skola:
Läsår:
Grupp/Klass:
Ansvarig pedagog/ arbetslag:
Beskrivning av händelsen datum, plats etc.
Inblandade
Vilken typ av kränkning rör utredningen?
Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder:
☐ Kön
☐ Etnisk tillhörighet
☐ Religion eller annan trosuppfattning
☐ Sexuell läggning
☐ Funktionshinder
☐ Könsöverskridande identitet eller uttryck
☐ Ålder
Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund.
Kränkningens uttryckssätt:
☐ Fysiskt
☐ Verbalt
☐ Psykosocialt
☐ Digitalt/textburet
Kränkningen avser:
☐ Elev – elev
☐ Personal - elev
Kontaktade inblandades vårdnadshavare, elevhälsoteamet etc.
Åtgärder
Utredning upprättad av
Datum
Planerat uppföljningssamtal
Bilaga 4B
ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM
DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING
Ort och datum:
Barn/elev:
Personnummer:
Förskola:
Läsår:
Grupp/klass.
Pedagog/mentor:
Anmälare:
Beskrivning av händelsen:
Inlämnat till förskolechef/rektor (datum):
Rektor översänder anmälan till rektorschef inom ett dygn från inlämnad anmälan.
Huvudmannens anteckningar:
