Jämställdhet i grundskolan

METODBOK
Jämställdhet i grundskolan
– en handledning
Anna Sundman Marknäs
Björn Svensson
Utgiven av:
FoU Malmö-utbildning
Avdelning barn och ungdom
Malmö stad
www.malmo.se/fouutb
ISBN: 978-91-979242-5-2
Får ej spridas i kommersiellt syfte.
Omslagsfoto: Colourbox.com
Form och tryck: Prinfo Grafiskt Center, Malmö 2012
METODBOK
Jämställdhet i grundskolan
– en handledning
Anna Sundman Marknäs
Björn Svensson
Innehåll
Innehåll
2
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Jämställdhet i grundskolan – en handledning
Inledning
3
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Jämställdhet i grundskolan – viktiga dokument
5
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ur Regeringskansliets Faktablad maj 2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Politikens inriktning: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ur Diskrimineringslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ur FNs konvention om barnets rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ur skollagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Begrepp
.....................................................................................................................................................................
Ett jämställt arbetssätt
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Pedagogisk planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lgr 11 Del 1 – Skolans värdegrund och uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lgr 11 Del 2 – Övergripande mål och riktlinjer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Exempel från olika ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Bild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Engelska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Hem- och konsumentkunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Idrott och hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Matematik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Moderna språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Modersmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Musik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Naturorienterande ämnen, Biologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Samhällsorienterande ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Slöjd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Svenska/Svenska som andraspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Läs mer
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
5
5
5
6
6
7
8
10
10
11
12
13
13
14
16
18
20
21
22
24
25
27
30
32
35
37
Jämställdhet i grundskolan
– en handledning
Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en
levande, social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. (Lgr 11, s.7)
Inledning
Framtiden är oförutsägbar. Den värld våra elever kommer att möta som vuxna och som de ska leva
och arbeta i vet vi alltså väldigt lite om. För att vi i skolan ändå ska kunna förbereda eleverna på
bästa sätt finns mål och värden formulerade i Lgr 11; mål och värden som bedöms som hållbara och
som vi ska arbeta mot. Jämställdhet är ett viktigt sådant värde.
Traditionella könsmönster begränsar både människor och verksamheter. Det handlar om vilka
val man gör, hur man tar sig an uppgifter, hur man löser problem och framförallt om förmåga att
se möjligheter. Vi tror att jämställdhet är en framgångsfaktor för såväl skolans organisation och
arbete som för elevernas förståelse och färdighets- och kunskapsutvecklig. Om eleverna tränas i att
ifrågasätta t.ex. könsroller och normer och i att inte låta sig begränsas, får de större möjligheter att
nå målen i läroplanen.
Hur vi undervisar, hur jämställdheten ser ut på skolan och i klassrummet har lika stor betydelse
för elevernas kunskap om jämställdhet som att vi talar om och analyserar jämställdhet i de olika
skolämnena.
I den här handledningen har vi valt att lyfta fram olika ingångar till att arbeta med jämställdhet
i skolan.
För att visa vilka stöd som finns har vi samlat utdrag ur regeringens mål för jämställdhet, diskrimineringslagen, FN:s konvention om barnens rättigheter, skollagen och läroplanen. Begrepp som
är viktiga att känna till försöker vi förklara på ett enkelt sätt under rubriken ”Begrepp att känna till”.
Därefter ger vi en kort övergripande beskrivning av vad man kan tänka på när man vill ha ett
jämställt arbetssätt. Vi går in i kursplanerna och ger exempel på vad man kan tänka på när man
planerar det pedagogiska arbetet i olika ämnen i grundskolan. Under rubriken ”Centralt innehåll”
har vi valt ut det vi funnit särskilt relevant och kommenterat det.
3
Alla ämnen är inte representerade, eller representerade i samma omfattning, vilket inte heller
varit vår ambition.
Vi vill ge inspiration och hjälp att hitta bra angreppssätt och möjligheter i arbetet med jämställdhet i skolan. Andra pedagoger kan säkert hitta fler sätt och ingångar, vilket också är vår förhoppning.
Ha ett öppet sinne och tänk på att bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper är en
resurs, både hos dig och dina elever.
4
Malmö 2011-11-09
Anna Sundman Marknäs
Björn Svensson
Jämställdhet i grundskolan
– viktiga dokument
Ur Regeringskansliets Faktablad maj 2009
Målet för jämställdhetspolitiken ska vara att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Politikens inriktning:
Följande delmål anger inriktningen av regeringens politik inom området:
»» En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och
möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
»» Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i
fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
»» Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta
samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
»» Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha
samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Ur Diskrimineringslagen
1 kap, 1 §
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och
möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Kap 3, 14 §
En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen /…/ ska
inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter
och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
5
Kap 3, 15 §
En utbildningsanordnare /…/ ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller
någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning eller för sexuella trakasserier.
Kap 3, 16 §
6
En utbildningsanordnare /…/ ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som
deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier /…/. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja
eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt
första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Ur FNs konvention om barnets rättigheter
Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter
som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala
ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. (Artikel 2)
Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att:
(d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans,
jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och
personer som tillhör urbefolkningar. (Artikel 29)
Ur skollagen
Skollagen, 1 kap 2§
” … Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka
alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.”
Ur Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan ska gestalta och förmedla.
(s.4)
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. (s.4)
Alla som verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och
denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. (s.5)
Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem,
bidrar till att forma deras uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar
för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och
utveckla sina förmågor och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (s.5)
Kap 2 Övergripande mål och riktlinjer
Läraren ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen.
(s.12)
Alla som verkar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller
social eller kulturell bakgrund. (s.14)
Rektorn har ett särskilt ansvar att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, samlevnad ... (s.16)
7
Begrepp
Genus. Genus är det socialt konstruerade könet, till skillnad från det biologiska könet. När vi talar
om kön här i texten menar vi det biologiska könet.
RW Connell, som framförallt forskar på maskuliniteter, förklarar så här:
Vi kan därför inte se på kvinnlighet och manlighet som något av naturen givet. Men vi ska heller
inte tro att de enbart är något som påtvingats oss utifrån genom sociala normer eller myndig8
hetstvång. Människor konstruerar sig själva som maskulina eller feminina. Vi intar en plats i genusordningen – eller förhåller oss till den plats vi blivit tilldelade – genom vårt sätt att uppträda i det
dagliga livet. (Connell, 2002, s.15)
Femininiteter och maskuliniteter är konstruktioner som görs i alla sammanhang vi människor befinner oss i.
Hållbara värden. Hållbar utveckling handlar inte bara om miljö. Med hållbara värden menar vi
alla värden som bidrar till att utveckling sker i en positiv riktning. Jämställdhet är ett av de
viktigaste hållbara värdena.
Jämlikhet. Alla individers lika värde. I politiska sammanhang avser termen ibland även individernas lika inflytande och lika sociala förhållanden (ur NE:s definition).
Jämställdhet. Ett tillstånd som kan anses råda antingen när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter eller först när män och kvinnor har samma ställning och
inflytande (ur NE:s definition). Begreppet är begränsat till relationen mellan könen.
Kön. Med kön menar vi biologiskt kön.
Normer. Normer är alla oskrivna regler om hur man förväntas vara och agera i olika situationer
och sammanhang. Alla är delaktiga i att skapa och bevara normer. Många av de normer som
finns i olika kulturer är starkt knutna till biologiskt kön, i vissa fall så starkt att de betraktas som
”naturliga”. Normer är föränderliga och kan förändras. Normer kan vara positiva och negativa.
Vissa normer är hållbara, andra är inte hållbara.
Normkritik. Att arbeta normkritiskt (till skillnad från toleranspedagogiskt) innebär att identifiera,
diskutera samt analysera och ifrågasätta de normer som finns runt omkring oss och som påver-
kar oss och den värld vi lever i. Ett mål med normkritiskt arbete är att förändra de normer som
påverkar oss negativt och verkar begränsande.
Stereotyper. Förenklad, ofta allmänt omfattad föreställning om utmärkande egenskaper hos alla
som tillhör en viss grupp /…/ stereotypen påverkar ofta den bild man skapar sig av en individ
ur en viss grupp utan att man närmare prövar om den är korrekt (ur NE:s definition).
Toleranspedagogik. I begreppet tolerans finns en inbyggd maktaspekt. Utifrån en maktposition
kan en person ”okeja” en annan. Om man betraktar sina medmänniskor som jämställda och
jämlikar finns inget utrymme för begreppet ”tolerans”.
9
Ett jämställt arbetssätt
Det finns en rad saker man bör tänka på som lärare för att göra undervisningen mer jämställd. Till
att börja med är det bra att ha ett öppet sinne. Andra saker som kan vara bra att tänka på i alla
undervisningssituationer är:
10
»»
»»
»»
»»
»»
Vilka normer förmedlar jag?
Vilka normer förmedlas i mitt ämne?
Ges alla lika stort talutrymme?
Tas allas synpunkter på allvar i alla diskussioner?
Är läromedel och material granskade ur ett genusperspektiv?
– Är författarna av litteraturen både kvinnor och män?
– Är båda könen representerade i pedagogiska exempel?
– Är litteraturen fri från uttryck för sexism, homofobi och rasism?
– Är litteraturen fri från stereotypa bilder av män och kvinnor, flickor och
pojkar?
»» Är klassrumsklimatet tillåtande för alla?
»» Vilken roll har elevernas kön vid t.ex. gruppindelningar och placering i
klassrummet?
Att dela in eleverna i pojkar och flickor upplever många av oss som helt naturligt, men i själva verket
är det inte alls så. Att försöka skapa en helhet där vi ser till varje elev som en individ, skapar bättre
förutsättningar för varje elev. Ännu viktigare är att inte bidra till uppdelningen och att inte göra
skillnad på individer utifrån deras biologiska kön.
Pedagogisk planering
I Lgr 11 har fokus på jämställdhet lagts i del 1 och 2, vilka vi utgår från t.ex. i de pedagogiska planeringarna i varje ämne, ämnesområde eller kurs.
Lgr 11 Del 1 – Skolans värdegrund och uppdrag
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan svaga och utsatta är de värden skolan ska
gestalta och förmedla. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och
därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (s.7)
Att kunna hitta sin unika egenart, eller sina styrkor, förutsätter att man inte begränsas, t.ex. genom
att tillskrivas egenskaper eller tilldelas en grupptillhörighet på grundval av vilket biologiskt kön
man råkar ha.
11
Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntran att de förs fram. Den ska framhålla
betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska
vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. (s.8)
Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna
läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. (s.8)
Som vi tog upp i inledningen bygger läroplanen på några grundläggande värden som vi gemensamt
tror är hållbara inför framtiden. Bland dessa kommer jämställdhet mellan kvinnor och män; ett
värde som alla i skolan ska främja. Även om olika åsikter ska få framföras i skolan, måste alla som
arbetar där verka för ökad jämställdhet, ökad kunskap om jämställdhet och mot att göra skillnad på
individer utifrån deras biologiska kön.
Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på
vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på
dem, bidrar till att forma deras uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva
och utveckla sina förmågor och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (s.8)
Lgr 11 Del 2 – Övergripande mål och riktlinjer
Skolans mål är att varje elev:
»» Kan göra och uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
»» Respekterar andra människors egenvärde
»» Tar avstånd ifrån att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling (s.12)
12
Alla som arbetar i skolan ska
»» Aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper
»» Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt. (s.12)
Läraren ska
»» Uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder
för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling (s.13)
När det handlar om kunskaper är det av stor vikt att inte skilja pojkar och flickors förutsättningar
åt, som man gjort genom historien. När vi ser att våra elever gör val som är könsstereotypa, måste vi
inse att vi är på fel väg och agera därefter. Ofta stöter man på uppfattningen att flickor är mer kommunikativa och språkligt begåvade, medan pojkar betraktas som praktiska och kreativa. Detta är
en missuppfattning vi utvecklat i vår kultur, under lång tid. Om vi fortsätter att tillskriva personer
egenskaper och kunskaper utifrån deras kön och inte deras person, kommer vi också att försämra
deras tillit till sin egen förmåga. Dels behöver inte förväntningarna överrensstämma med vad de
faktiskt är bra på, dels förminskar vi det de är bra på.
Det är viktigt att elevernas inflytande i skolan inte är beroende av deras biologiska kön. Att alla
elever bedöms utifrån de kunskapskrav som anges i kursplanerna och att deras biologiska kön inte
påverkar bedömning och betygsättning är något som bl.a. Skolverket tittar närmare på.
Flickor i riket har ett högre betygssnitt än pojkar i alla ämnen utom Idrott och hälsa. Hur ser det
ut vår skola? Undersök gärna er egen betygsstatistik några år tillbaka i tiden. Om man ser mönster
som kan knytas till kön bör analysen fördjupas och åtgärder vidtas.
Exempel från olika ämnen
Under varje ämnesrubrik har vi skrivit en kort text som beskriver hur vi ser på ämnena utifrån vårt
genusperspektiv och kursplanernas motivs- och syftestext. Därefter kommer de utdrag ur kursplanernas centrala innehåll som vi, ur genusperspektiv, tycker är värda en fördjupning, med efterföljande kommentarer samt användbara frågor och tankar.
13
Bild
I det moderna informationssamhället har bilder en framträdande roll som bärare av olika budskap.
Bilder i t.ex. reklam, vare sig de är rörliga eller stilla, är ett starkt medel för påverkan; hur män och
kvinnor framställs kan bidra till att stärka eller omkullkasta både könsroller och jämställdhet. Ämnet bild är en möjlighet för alla elever att lära sig, och få uttrycka sig, på ett sätt som ofta skiljer sig
från det mer konventionella skolarbetet. Denna variation är en tillgång.
”Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själv och omvärlden.”
”Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas
och kan tolkas”.
Centralt innehåll
Bildframställning samt Redskap och bildframställning
I de delar som handlar om bildframställning är det viktigt att tänka på att träna alla elever i att arbeta med olika typer av bilder. En konstnär måste både låta sin person vara med i arbetet och kunna
bortse från vem man själv är och vilket biologiskt kön man är född in i. Eleverna måste uppmuntras
att arbeta i alla tekniker, oavsett vilka preferenser man har. Inte minst om läraren upplever en förskjutning bland t.ex. pojkarna att hellre jobba med en teknik och flickorna en annan. Ifall det är så
beror det med all säkerhet på att man tror att man förväntas välja på ett visst sätt, utifrån kön. Detta
ska läraren uppmärksamma och aktivt motarbeta.
Bildanalys
I bildanalysen är genus, kön, könsroller, jämställdhet och normer av stor vikt. Detta gäller såväl i år
1-3 som 4-6 och uttrycks tydligt i det centrala innehållet i årskurs 7-9.
”Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa
kan användas i bildskapande arbete.”
”Massmediebilders budskap och påverkan hur de kan tolkas och kritiskt granskas.”
”Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och
kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna är utformade och vilka budskap de för14
medlar”
»»
»»
»»
»»
»»
»»
Vad förmedlar bilden om de män och kvinnor som syns i den?
Finns det pojk- och flickbilder?
Hur framställs män och kvinnor i bilder? Spelar det roll?
Är de flesta konstnärer män? Hur var det förr? Varför är det så?
Vilka kvinnliga konstnärer finns det?
Hur förändras bilden av män och kvinnor i konsten? Vilka män och kvinnor
är mest framstående?
»» Skapa uppgifter som berör kön, könsroller och normer (på ett normkritiskt
sätt).
»» Elever har många erfarenheter och upplevelser som rör jämställdhet och
normer. Säkerligen också åsikter. Låt eleverna använda dessa i sina bildframställningar.
Engelska
Utbildningen i engelska ska ge eleverna möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga.
Både för att kunna resa, arbeta och studera utomlands, men även för högre studier här hemma.
Traditionellt lyckas flickor bättre än pojkar, i alla språk. Det är viktigt att även pojkar ser utvecklandet av språk som en tillgång. I engelskundervisningen ingår också att ta del av och få kunskap
om de länder och kulturer som är engelsktalande, ett utmärkt tillfälle att se hur jämställdhet ser ut
i andra länder.
Centralt innehåll
Kommunikationens innehåll
”Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Intressen, personer och platser. Vardagsliv och
levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används.”
I valet av ämnesområden är det viktigt att eleverna känner igen sig och sin vardag, men också att
läraren utmanar invanda föreställningar om exempelvis kön. I texter som behandlar yrkesliv, intressen eller vardagsliv är det ofta lätt att hitta stereotyper och svårare att hitta texter med personer som
bryter mönstren. Stereotyperna kan utmanas i diskussioner ned eleverna. Många undersökningar
visar att flickor tränas mer i att tala om åsikter, känslor och erfarenheter. Det är viktigt att även
pojkarna får denna träning.
Lyssna och läsa – reception
”Filmer och dramatiserade berättelser för barn. Sånger, ramsor, dikter och sagor.”
I valet av texter, bilder och filmer är det viktigt att tänka på variation och att man inte bara väljer
utifrån invanda föreställningar.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
”Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.”
För att våga samtala, tala och diskutera i klassrummet krävs ett gott klimat som eleverna kan känna
sig trygga i. Ett klassrumsklimat som tillåter olika typer av härskartekniker främjar inte inlärning
och samarbete. Läraren måste vara medveten om hur härskartekniker kan ta sig uttryck, samt hur
man kan motverka förekomsten av dem.
15
»»
»»
»»
»»
»»
»»
Välj författare och texter genusmedvetet.
Hur beskrivs män och kvinnor?
Tänk på vilken taltid pojkar och flickor får.
Vilka strategier fungerar, så att alla kommer till tals och blir lyssnade på?
Hur görs gruppindelningen?
Jämför gärna hur det ser ut på jämställdhetsområdet i olika länder.
Hem- och konsumentkunskap
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjlighet att reflektera
16
över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet.”
Inget ämne i skolan är så nära knutet till jämställdhet som Hem- och konsumentkunskap. I diskussioner som rör jämställdhet finns ofta inslag från våra egna liv, vår barndom, hur vi har det hemma
eller från de familjekonstellationer vi lever i. I vår lagstiftning framgår t.ex. att föräldraledighet, och
hur föräldrar eller arbetsgivare hanterar den, är en nyckel till ett mer jämställt samhälle oavsett om
du är man eller kvinna. På samma sätt påverkar synen på föräldraskap, även utanför arbetslivet,
jämställdheten.
Ämnet inbjuder inte bara till diskussioner om hur vi hushållar med våra gemensamma resurser
utan även till diskussioner om exempelvis arbetsfördelning, i hemmet och i samhället i stort, samt
vilka konsekvenser denna arbetsfördelning får.
I undervisningen i Hem- och konsumentkunskap är det extra viktigt att inte bli heteronormativ,
att inte bara tala om par som kvinnor och män, utan visa att familjer kan se ut på många olika sätt
och att inte låta någon betrakta hushållsarbete som ”kvinnogöra”.
Centralt innehåll
Mat, måltider och hälsa
”Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.”
Just uppdelningen av arbetet i hemmet är en av våra viktigaste jämställdhetsfrågor. Både lärare och
elever har egna erfarenheter av detta och vi måste arbeta aktivt för att uppdelningen inte ska finnas
i skolan och minska dessa skillnader i elevernas egna liv.
I centralt innehåll årskurs 7-9 kan man läsa ”Hur man kan arrangera måltider och måltidens
betydelse för gemenskap och välbefinnande.” Inte bara hur man gör utan också hur man kan göra!
Konsumtion och ekonomi samt Miljö och livsstil
Även här är jämställdhetsarbete av stor vikt, bl.a. tas skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation upp. Reklam är full av heteronormativitet och missvisande könsroller. Är samhällsinformation verkligen objektiv när den är heteronormativ, dvs. skiljer på vilken information
som riktar sig till män eller kvinnor?
”Ställningstagande vid val av varor och tjänster, t.ex. vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån
perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.” (årskurs 7-9)
Hur en familj prioriterar mellan olika inköp speglar ofta jämställdheten i familjen. Vilka effekter
hushållsnära tjänster och RUT- eller ROT-avdrag har är en het politisk potatis. ”Jämförelser av
produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.”
Andra aspekter kan vara heteronormativitet och jämställdhet. Produkter kan vara både varor
och tjänster. I det centrala innehållet för Hem- och konsumentkunskap under rubriken Miljö och
livsstil i årskurs 7-9 står uttryckligen ”Arbetsfördelningen i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.”
»»
»»
»»
»»
»»
Tar alla elever del av alla moment?
Ställer du som lärare samma eller olika krav på pojkar och flickor?
Vem gör vad? Varför? Vilka blir konsekvenserna?
Vems lön går till mat, vems går till kapitalvaror och långsiktiga investeringar?
Vem tjänar mest i hushållet? Varför är det så? Hur stor är skillnaden? Vilka
konsekvenser får det?
»» I vems namn står bilen och bostaden?
»» Granska reklam/samhällsinformation riktad till kvinnor respektive män.
»» Vilka skillnader vad gäller jämställdhet finns mellan Sverige och andra länder? Hur såg det ut förr och hur ser det ut idag?
17
18
»» Dukar vi varannan man och varannan kvinna på middagar?
»» Var sitter mamma? Var sitter pappa? Var sitter pappas homosexuella kusin
Maria?
»» I hem- och konsumentkunskap bör man tänka noga på gruppindelning och
arbetsfördelning.
»» Eleverna ska kunna föra resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social,
ekonomisk och ekologisk utveckling. Att upprätthålla, eller försvara, en
arbetsfördelning eller ekonomisk fördelning i hemmet som inte är jämställd
är inte hållbart.
Idrott och hälsa
Idrott är ofta indelad i herr- och damidrott. Någon sådan indelning finns inte i skolan och är inte
något vi i skolan ska tillföra undervisningen. Fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil är något som
gynnar såväl pojkar som flickor. Det är viktigt att vi skapar positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv, vilket tas upp i Lgr 11. Då är det viktigt att eleverna inte känner att de är bra på fel saker, eller inte bra på det de borde vara bra på. Alla elever har olika förutsättningar och vi ska inte begränsa
dem genom att ställa speciella krav utifrån deras kön.
Det finns många goda, men även mindre goda, exempel från idrottsvärlden på jämställdhet. I
en del föreningar, tränar pojkar och flickor på lika villkor, medan man i andra delar upp dem.
Vem som får de bästa tiderna att träna på och de största resurserna, påverkar ofta resultat av
och intresse för verksamheten. Traditionerna är starka och det är skolans uppgift att inte dras med
i detta.
I Idrott och Hälsa ska alla elever delta i olika fysiska aktiviteter. Intressant är att det ingenstans i
Lgr11 nämns bollsport eller ens bollar, som ofta är en stor del av skolidrotten och som traditionellt
appellerar mer till pojkar än till flickor. ”Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor
som rör idrott, hälsa och livsstil.” Jämställdhet är ett sådant begrepp.
Alla elever ska utveckla en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Om
eleverna uttrycker att de p.g.a. sitt kön inte kan eller är mindre bra på något, är vi enligt Lgr 11
på väg att misslyckas med vårt uppdrag. Eleverna ska utveckla sin förmåga att ”planera, praktiskt
genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och
livsstil.” Ett jämställt synsätt innebär ofta att ifrågasätta en traditionell syn på idrottens indelning
utifrån normer som ofta anses naturliga.
Centralt innehåll
Rörelse
I årskurs 1-3 arbetar man bl.a. med grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och
klättra. Det är viktigt att barnen är klädda att utföra detta på ett bra sätt, med praktiska kläder som
man rör sig obehindrat i. Det finns klädföretag som hävdar att pojkar och flickor rör sig olika (!).
Det är bra att diskutera detta med föräldrarna.
Hälsa och Livsstil
”Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer,
levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild” (årskurs 4-6)
”Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador,
genom till exempel allsidig träning.” (Årskurs 7-9)
Diskutera vilka yrken som utsätts för stor belastning och när det uppmärksammas. Jämför vårdyrken med t.ex. sophämtare och brandmän, klassiska så kallade kvinno- och mansyrken.
”Kroppsideal inom idrotten och samhället i övrigt.” (Årskurs 7-9) Detta gäller såväl pojkar som flickor.
”Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel
kön.” (Årskurs 7-9)
»»
»»
»»
»»
»»
Alla idrotter är för alla.
Alla elever ska ha kläder anpassade till aktiviteterna, inte till sitt kön.
Skapa egna övningar/sporter/tävlingar som passar alla.
Ska idrott delas in i herr- och damidrott?
Kan tjejer och killar ha idrott ihop?
19
»» Vilka sporter skadar man sig ofta i (Fotboll, innebandy, ridning) och vilka
sporter kan vara farliga om man inte gör rätt? (Alla.)
»» Tänk på att det är aktiviteterna som påverkar hälsan och den fysiska förmågan, och inte tvärtom.
Matematik
20
Förmågan att räkna skiljer sig inte mellan män och kvinnor, även om vissa hävdar det, men läraren
måste vara uppmärksam i matematikundervisningen. Förslagsvis kan man se vilka exempel man
själv, eleverna och boken använder. Är det bara killar som kör moped med olika hastigheter eller
flickor också? Vilka roller har mamman och pappan i vardagsexemplen? Är det alltid en mamma
och en pappa? Man kan också ta tillfället i akt att prata om varför det nästan bara finns kända manliga matematiker, såväl historiskt som idag.
I syftet för matematik står att eleverna ska utveckla förmågan att argumentera logiskt och föra
matematiska resonemang. I logiska och matematiska resonemang finns inget utrymme för könsnormer.
Centralt innehåll
Sannolikhet och statistik
När man arbetar med statistik eller sannolikhet jämför man ofta andelen män och andelen kvinnor.
Diskutera detta! Är det relevant? Är det logiskt? Kan vi dela in oss på andra sätt? Diskutera mer än
siffrorna och graferna. Kan statistik vara missvisande?
Studera normalfördelningskurvor för t.ex. män och kvinnors medellängder; de visar skillnad i
medellängd men kurvorna överlappar varandra.
»»
»»
»»
»»
Vilka exempel använder vi, eleverna och boken?
Är personerna i uppgifternas kön relevant?
Hur mycket utrymme tar och ges till pojkar och flickor i undervisningen?
Talar eleverna om att pojkar eller flickor är bättre på matte?
Moderna språk
Utbildningen i moderna språk ska ge eleverna möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ
förmåga. Både för att kunna resa, arbeta och studera utomlands, men även för högre studier här
hemma. Traditionellt lyckas flickor bättre än pojkar, i alla språk. Det är viktigt att även pojkar ser
utvecklandet av språk som en tillgång. I språkundervisningen ingår också att ta del av och få kunskap om de länder och kulturer där språken talas; ett utmärkt tillfälle att se hur jämställdheten ser
ut i andra länder.
Centralt innehåll
Kommunikationens innehåll
”Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.”
”Intressen, vardagliga situationer, personer och platser.”
”Åsikter och känslor.”
I valet av ämnesområden är det viktigt att eleverna känner igen sig och sin vardag, men också att
läraren utmanar invanda föreställningar om exempelvis kön. I texter som behandlar yrkesliv, intressen eller vardagsliv är det ofta lätt att hitta stereotyper men svårare att hitta texter med personer som
bryter mönstren. Stereotyperna kan utmanas i diskussioner ned eleverna. Många undersökningar
visar att flickor tränas mer i att tala om åsikter, känslor och erfarenheter. Det är viktigt att även
pojkarna får denna träning.
Lyssna och läsa – reception
I valet av texter, bilder och filmer är det viktigt att tänka på variation och att man inte bara väljer
utifrån invanda föreställningar.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
För att våga samtala, tala och diskutera i klassrummet krävs ett gott klimat som eleverna kan känna
sig trygga i. Ett klassrumsklimat som främjar olika typer av härskartekniker främjar inte inlärning
21
och samarbete. Läraren måste vara medveten om hur härskartekniker kan ta sig uttryck, samt hur
man kan motverka förekomsten av dem.
»»
»»
»»
»»
»»
»»
Välj författare och texter genusmedvetet.
Hur beskrivs män och kvinnor?
Tänk på vilken taltid pojkar och flickor får.
Vilka strategier fungerar, så att alla kommer till tals och blir lyssnade på?
Hur görs gruppindelningen?
Jämför gärna hur det ser ut på jämställdhetsområdet i olika länder.
22
Modersmål
Modersmålet har avgörande betydelse för den personliga och kulturella identiteten och för den
intellektuella och emotionella utvecklingen. Genom modersmålsundervisningen vill man stärka
elevernas självkänsla och tydliggöra uppfattningen om den egna livssituationen. Här ingår även
kunskaper om den egna kulturbakgrunden. Genom att göra jämförelser mellan olika kulturer kan
modersmålsämnet bidra till att eleverna utvecklar en kunskap om och förståelse för olikheter. Dessa
jämförelser kan med fördel handla om hur man resonerar kring jämställdhet i Sverige jämfört med
andra länder.
Centralt innehåll
Läsa och skriva
”Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.”
”Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och
språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.”
I valet av ämnesområden är det viktigt både att eleverna känner igen sig och sin vardag, men också
att läraren utmanar invanda föreställningar om exempelvis kön. I texter som behandlar yrkesliv, in-
tressen eller vardagsliv är det ofta lätt att hitta stereotyper, men svårare att hitta texter med personer
som bryter mönstren. Stereotyperna kan utmanas i diskussioner ned eleverna.
Tala, lyssna och samtala samt Språkbruk
”Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition efter syfte och mottagare.”
”Berättande texter och sakprosatexter”
”Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor.”
”Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter.
Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.”
”Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och
värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.”
Många undersökningar visar att flickor tränas mer i att tala om åsikter, känslor och erfarenheter.
Det är viktigt att även pojkarna får denna träning.
Kultur och samhälle
”Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande frågor i Sverige.”
”Kulturella uttrycksformer från områden där modersmålet talas, till exempel bildkonst, musik och
arkitektur.”
”Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jämförelse med svenska seder, bruk
och traditioner.”
Här kan man titta på om lagstiftningen skiljer på kvinnor och män, och om samhällena är organiserade så att kvinnor och män har samma möjligheter till inflytande över alla livets områden.
»» Välj författare och texter genusmedvetet.
23
»»
»»
»»
»»
»»
Hur beskrivs män och kvinnor?
Tänk på vilken taltid pojkar och flickor får.
Vilka strategier fungerar, så att alla kommer till tals och blir lyssnade på?
Hur görs gruppindelningen?
Jämför gärna hur det ser ut på jämställdhetsområdet i olika länder.
Musik
24
För många ungdomar är musik väldigt viktig. Det handlar inte bara om det estetiska lyssnandet,
utan också om att skapa en egen stil och forma sin identitet. I dagens internationella ungdomskultur förenas musik och text, ofta i kombination med bild. De unga påverkas av vad de får se och
höra. Det är därför viktigt att ge dem verktyg för att kunna analysera och tyda texter och bilder och
genomskåda exempelvis sexistiska, homofobiska och rasistiska budskap.
Centralt innehåll
Musicerande och musikskapande
”Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.”
”Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.”
”Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.”
”Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.”
Tänk på gruppindelningen och tjejer och killars roller i olika konstellationer. Om det alltid är tjejer
i kören och killar på bas, så är det värt att diskutera.
Musikens sammanhang och funktioner
”Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition. ”
”Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.”
”Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel.”
”Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.”
»» Analysera de texter ni arbetar med ur ett genusperspektiv.
»» Tänk på att ge exempel från både kvinnliga och manliga kompositörer. Diskutera varför musiken historiskt sett är dominerad av män.
»» Varför kallas rockband med kvinnliga bandmedlemmar tjejband?
»» Diskutera fenomenen pojkband, gosskörer och kastratsång.
Naturorienterande ämnen, Biologi
Det hänvisas ofta till biologi, genetik eller evolutionen när man vill argumentera mot jämställdhet
t.ex. genom att peka på skillnader mellan könen. Uppdelningen i två kön har setts som självklar och
oproblematisk och därigenom har man genom historien frångått naturvetenskapens grundläggande
principer om saklighet, kritiskt tänkande och systematiska undersökningar.
När naturvetenskaperna växte fram och formades påverkades de av de uppfattningar och normer som rådde i samhället i övrigt. Kvarlevor av detta kan vi fortfarande se. Det forskas mer kring
manliga sjukdomar och förehavanden. Fler män får professurer och nobelpris. När nobelpristagarna
presenteras får vi ett utmärkt tillfälle att diskutera jämställdhet. Det tar ofta lång tid innan en forskare eller författare blir aktuell för ett nobelpris och de är oftast män. Detta speglar jämställdheten
i den akademiska världen, både hur den ser ut i dag och i ett historiskt perspektiv. Den manliga
kroppen är norm i medicinsk forskning och kvinnodominerade forskningsområden har inte lika
hög status som de manligt dominerade. I skolan måste vi komma ihåg att liksom alla andra verksamheter skapade av människor färgas naturvetenskapen av våra traditioner och uppfattningar, t.ex.
om kön.
Om naturvetenskapen vill vara hållbar och bejaka sin egen framtid, kan den ta till vara sina egna
brister. Det finns stora outforskade områden där banbrytande upptäckter kan göras om man vågar
bryta mot de traditioner som finns inom vetenskapen.
Sex och samlevnad har traditionellt en självskriven plats i biologi, så också i Lgr 11. I sitt förarbete och kommentarmaterialen till Lgr 11 knyter Skolverket samman sex och samlevnad med
25
jämställdhet, vilket är bra. Normkritisk pedagogik utvecklades bl.a. inom HBT-arbete och rör såväl
sexualitet som identitet och jämställdhet.
Centralt innehåll
Kropp och Hälsa
I det centrala innehållet i alla årskurser i grundskolan ingår sambandet mellan psykisk och fysisk
hälsa och sömn, mat, hygien, motion och sociala relationer. Begreppet sociala relationer innefattar
frågor om jämlikhet och jämställdhet.
26
”Människans pubertet (Årskurs 4-6), sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.” (Årskurs 7-9)
Biologin och världsbilden
”Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre
tiders naturvetenskap.” (Årskurs 4-6)
”Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.” (Årskurs 7-9)
”Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.” (Årskurs 7-9)
”De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.” (Årskurs 7-9)
”Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.” (Årskurs 7-9)
»» Hur påverkas vetenskapen av oss och vårt sätt att se på världen?
»» Vilka skillnader och likheter finns mellan män och kvinnor? Vilka är fysiologiska?
»» Hur stora är skillnaderna mellan män och kvinnor och hur stora är skillnaden mellan individer?
»» Är det balans i biologiboken mellan pojkar och flickor när man skriver om
kroppen och puberteten?
»» Är avsnittet om sex- och samlevnad dominerad av heteronormen, att alla par
är flicka och pojke?
»» Vad hände när man genom obduktioner upptäckte att kvinnor och män
hade lika många revben?
»» Vad hände när man förstod att både mannen och kvinnan bidrar till att
skapa nytt liv?
»» Hur har jämställdhet påverkats av biologiska upptäckter? Positivt och negativt.
»» Prata om hur man använt mönstrande män för att kartlägga människans
fysiologi och t.ex. sjukdomsförlopp eller hur man reagerar på olika behandlingar. Detta har bl.a. lett till att kvinnor felbehandlats.
»» Är föreställningar om män och kvinnor ofta vetenskapliga eller något annat?
»» Gör en tabell med manliga och kvinnliga egenskaper. Stryk sedan de som
inte går att bevisa vetenskapligt.
»» Hur har vetenskap förbättrat jämställdheten? Hur har den försämrat jämställdheten?
Samhällsorienterande ämnen
Kunskaperna inom det samhällsorienterande området ger eleven möjlighet att se omgivningen i
relation till sig själv och att förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs. hur individen formar sin
värld och formas av världen. För genusvetenskap och jämställdhetsarbete är detta fundamentalt.
Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt
samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling. En hållbar samhällsutveckling
bygger bland annat på jämställdhet. Syftet är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande
och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och
andras livssituation samt att öka tryggheten i den egna identiteten baserat på vem man faktiskt är
och inte vem man förväntas vara på grund av sin könstillhörighet.
I de samhällsorienterande ämnena ryms otaliga möjligheter, tillfällen och skäl att arbeta med
jämställdhet, såväl inom geografi, historia, religion som inom samhällskunskap. För att inte begränsa möjligheterna inom dessa ämnen har vi valt att bara ge förslag på angreppssätt i den övergripande
kursplanen. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla
människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig.
27
Centralt innehåll
Att leva tillsammans
”Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.” ”Livsfrågor med betydelse för eleven,
till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.”
”Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.”
”Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexu28
alitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.”
”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.”
”Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.”
Här erbjuds en ypperlig ingång till att göra jämförelser förr och nu. Vad kan man se för skillnader
i barnuppfostran? I mäns och kvinnors villkor i arbetsliv och privatliv. Vilka politiska förändringar
har lett fram till att vi idag betraktas som ett jämställt land, i internationella jämförelser?
Att leva i närområdet
”Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om
barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.”
”Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.”
”Yrken och verksamheter i närområdet.”
»» Vilka yrkesgrupper finns representerade i närområdet? Är det några av dem
som är dominerade av kvinnor eller män? Hur kan det komma sig?
Att leva i världen
”Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i
enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).”
”Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.”
”Aktuella samhällsfrågor i olika medier.”
”Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning,
boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.”
Att undersöka verkligheten
”Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.”
”Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de
övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.”
”Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader
i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.”
”Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på
kön, jämställdhet och sexualitet.”
”Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.”
”Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i
populärkulturen.”
”Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.”
”Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller
framställs i medier och populärkultur.”
”Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper
framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.”
29
30
»» Ha jämställdhet som ett arbetsområde.
»» Fundera över om skyldigheterna och rättigheterna de samma för män och
kvinnor.
»» Hur har lagstiftningen sett ut och vilka förändringar har gjorts? Jämför med
andra länder.
»» Angår jämställdhet både män och kvinnor?
»» Hur påverkar synen på jämställdhet förr dagens samhälle?
»» Varför vill man ha jämställdhet?
»» Jämför kvinnans och mannens roll i olika kulturer. Är det lika eller olika?
Hur är det under ytan? Hur ser det ut om man jämför förr och nu?
»» Hur delar vi in grupper? Hur delar man upp arbete? Vad leder det till?
»» Hur speglar musik och film idag bilden av män och kvinnor? Hur var det
förr? Hur är det i andra kulturer?
»» Gör en tidslinje över jämställdhetens historia. Vad har hänt? Var befinner vi
oss? Vad vill vi?
»» Vad leder jämställdhet eller brist på jämställdhet till?
»» Hur ser det ut i läromedlen? Vilka bilder av kvinnor och män förmedlar i
exempelvis historieböcker och samhällskunskapsböcker?
»» Hur påverkar olika religioner synen på kvinnor och män?
Slöjd
Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening och utvecklar kreativitet, nyfikenhet, ansvarstagande, självständighet och förmåga att lösa problem. Slöjdarbete i textil, trä och metall syftar
till att stärka elevens tilltro till den egna förmågan och utvecklar kunskaper som ger en beredskap
för att klara uppgifter i det dagliga livet.
Slöjd är ett laddat jämställdhetsområde där man fortfarande ser skillnader i vem som väljer vilket av de två ämnena. Detta motsvarar inte dagens syn på ett jämställt samhälle och det är en viktig
diskussion som man måste ha på en skola, såväl bland elever som lärare.
Det är viktigt att alla elever får ta del av glädjen i att behärska många tekniker för olika sorters
slöjdande, oberoende av kön.
Centralt innehåll
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
”Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, sågning och tovning.”
”Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i
samband med de olika teknikerna.”
Det är viktigt att alla elever får prova olika tekniker, på samma villkor oavsett kön. Det finns t ex
ingen biologisk anledning till att flickor ska syssla med mjuka material och pojkar med hårda, eller
att flickor ska använda handverktyg och pojkar elektriska.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
”Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.”
Här får man fundera över vilka berättelser man väljer som inspiration. Folkloren innehåller ofta
stereotypa bilder av mäns och kvinnors uppgifter. Om man väljer att använda myter, sagor och
legender kan man använda sig av stereotyperna för att skapa en diskussion med eleverna.
Slöjden i samhället
”Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.”
Slöjd och hantverk är en viktig del av kulturarvet, men även en grund för att lära sig entreprenöriellt
tänkande. Hela slöjdprocessen är till sin karaktär entreprenöriell. För individen är slöjd – handens
och hjärnans samarbete – en källa till glädje och personlig utveckling. För att hitta en slöjdart man
trivs med och kan utveckla krävs att man får prova många olika. Detta gäller naturligtvis både
pojkar och flickor.
”Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar.”
31
32
»» Här kan man med fördel arbeta ämnesövergripande, exempelvis med bild
och svenska.
»» Träna eleverna att förhålla sig till symboler och vad de står för. Hur kommer
det sig att rosa som på 1700-talet var en typisk mansfärg idag nästan uteslutande används av flickor? Hur ändras symbolers innebörd med tiden och vad
kan det betyda för dem som möter symbolerna?
»» Det är viktigt att eleverna inte begränsas eller begränsar sig till enbart textileller trä-och metallslöjd eller till vissa tekniker
»» Vi ställs alla inför samma dagliga behov. Alla elever ska klara av att laga en
stol eller sy i en dragkedja, oavsett kön.
»» Det viktigt att som lärare vara en motvikt eftersom olika slöjdarter historiskt
knutits starkt till olika kön.
Svenska/Svenska som andraspråk
Skönlitteratur, film och teater hjälper människan att förstå sig själv och världen och bidrar till att
forma människors identitet. Det ger möjligheter till empati och förståelse för andra och för det som
är annorlunda och för omprövning av värderingar och attityder. Därigenom kan motbilder formas
till exempelvis mot rasism, extremism, stereotypa könsroller och odemokratiska förhållanden.
När ungdomar möter skönlitteratur, film och teater innebär det också möjligheter för dem att
tillägna sig litterära mönster och förebilder.
Skönlitteratur ger kunskaper om och inblick i barns, kvinnors och mäns livsvillkor under olika
tider och i olika länder eller kulturer. Det som vid första anblicken ser ut som en skillnad, kan vara
en likhet mellan två kulturer. Litteraturen ger också perspektiv på det nära och vardagliga. Såväl det
gemensamma utbytet som den individuella erfarenheten i arbetet kring litteraturen bidrar till att ge
svar på de stora livsfrågorna.
Centralt innehåll
Läsa och skriva
”Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och
innehåll.”
”Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
både de uttalade och sådant som står mellan raderna.”
I valet av texter och ämnesområden är det viktigt både att eleverna känner igen sig och sin vardag,
men också att läraren utmanar invanda föreställningar om exempelvis kön. I texter som behandlar
yrkesliv, intressen eller vardagsliv är det ofta lätt att hitta stereotyper och svårare att hitta texter med
personer som bryter mönstren. Stereotyperna kan utmanas i diskussioner ned eleverna. Texter om
normbrytarna kan fungera som ögonöppnare.
»» Lyft fram de normer som presenteras i texterna, oavsett om de är tydliga eller
inte.
»» Ge eleverna möjlighet att förhålla sig kritiskt till normerna.
Tala, lyssna och samtala samt språkbruk
”Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.”
”Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare.
Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.”
”Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.”
”Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.”
”Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.”
”Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och
kroppsspråk.”
Många undersökningar visar att flickor tränas mer i att tala om åsikter, känslor och erfarenheter. Det är
viktigt att även pojkarna får denna träning. Andra undersökningar visar att pojkar får eller tar större tal-
33
utrymme i klassrummet. Det blir då en utmaning att skapa en klassrumsmiljö där alla känner sig trygga
och att hitta strategier för att möjliggöra att alla kommer till tals. Ett klassrumsklimat som främjar olika
typer av härskartekniker främjar inte inlärning och samarbete. Läraren måste vara medveten om hur
härskartekniker kan ta sig i uttryck, samt hur man kan motverka förekomsten av dem.
34
»» Variera metoder och ingångar så att alla elever känner sig delaktiga.
»» Tänk på talutrymmet i klassrummet.
»» Skapa ett klassrumsklimat där allas röster blir hörda och där man vågar pröva
nytt och testa gränser.
»» Fundera över om det är skillnad på hur vi talar i olika sammanhang.
»» Talar du olika till elever beroende på kön?
Berättande texter och sakprosatexter
”Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter
i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.”
”Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras
med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.”
”Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.”
”Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan
organiseras.”
”Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.”
»» Välj inte slentrianmässigt litteratur och författare. Fundera över vilka författarna är och vad texterna förmedlar. Träna eleverna att se igenom stereotyperna och ifrågasätta de dolda budskapen.
Informationssökning och källkritik
”Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.”
”Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.”
»» Även här är det viktigt att träna eleverna att se de dolda budskapen.
»» Diskutera hur det kommer sig att vissa tidskrifter så tydlig vänder sig till
pojkar och andra till flickor.
»» Granska medier ur ett genusperspektiv. Hur ser könsnormerna ut? Vad
förmedlar bilderna? Vilka kommer till tals i nyheter på TV och i tidningar?
Vilka dominerar nätet? Vem tillfrågas när man behöver en expert?
Teknik
”Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och
hållbar utveckling.”
Teknik har tidigare varit ett manligt dominerat område. Detta har grundat sig på traditioner och
felaktiga antaganden om mäns och kvinnors förmågor att ta till sig och använda teknik, och vad
som räknas till teknik. Detta har begränsat inte bara män och kvinnor utan även tekniken i sig samt
vår gemensamma och teknikens utveckling.
Dessa traditioner, och spåren av dem, finns kvar i stora delar av samhället och säkert även i
skolan. En utmaning är att försöka ta sig an teknikämnet utan att påverkas av dessa traditioner.
I Lgr 11 under Syfte kan man läsa att eleven ska utveckla förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Att vara genusmedveten och kunna titta på teknik ur nya
perspektiv är en förutsättning för detta, inte minst om man vill vara innovativ. T.ex. ska eleverna
utveckla sin förmåga att ”värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö”.
Om man jämför kollektivtrafik och privatbilism, samt vilket kön som är mest representerat i de
olika delarna, ser man tydligt kopplingen mellan teknik, jämställdhet och miljö.
Centralt innehåll
Tekniska lösningar
Kom ihåg att många olika ord, begrepp och tekniska lösningar ska omfattas, inte bara de vanligaste
eller de ”manligaste”.
35
Teknik, människa, samhälle och miljö
”Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.” (årskurs 7-9)
36
För många är det självklart att män är bättre på tekniska saker än kvinnor. Om man med det menar
att fler män arbetar i vad vi kallar tekniska yrken, har man rätt. Menar man däremot att män är
bättre skapta för teknik eller att manliga yrken innehåller mer teknik har man fel. En flicka klarar
av vilken teknisk utmaning som helst som en pojke klarar om ingen hindrar henne, t.ex. genom att
ge henne en felaktig bild av vad hon kan.
»» Det är viktigt att pojkar och flickor arbetar tillsammans med lika stort
utrymme.
»» Hur har kvinnors och mäns roller sett ut när vårt tekniska samhälle vuxit
fram? Finns det traditionellt kvinnliga områden som plötsligt blivit manliga
p.g.a. teknikens intågande, eller tvärtom? (Hur blev mjölkhanteringen en
manlig industri?)
»» Är kvinnor och män lika bra på teknik?
»» Ges alla elever samma möjligheter, oavsett kön?
»» Ställer vi samma krav på pojkar och flickor? Har vi olika förväntningar?
»» Vilka apparater hemma har gjort hushållsarbetet mindre tidskrävande?
»» Hur påverkar hushållsapparater jämställdheten i ett hem?
Läs mer
Bergqvist, Elaine (2008). Härskarteknik. Frank Förlag
Brade, L., Engström, C., Sörensdotter, R., Wiktorsson, P., (2008) I normens öga: Metoder för en
normbrytande undervisning. Stockholm: Stiftelsen Friends.
Bromseth, J. Darj, F. (2010). Normkritisk pedagogik: Makt lärande och strategier för förändring. Uppsala universitet: Centrum för genusvetenskap.
Connell, R W. (2003). Om genus. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Dahlén, S. (2006). Hetero. Stockholm: Tiden.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet.Lund: Studentlitteratur.
Elvin-Nowak, Y & Thomsson, H, (2004) Att göra kön. Om vårt våldsamma behov att vara kvinnor
och män. Stockholm: Albert Bonniers förlag
Hedlin, M. (2010). Lilla genushäftet 2.0 om genus och skolans jämställdhetsmål.. Linnéuniversitetet.
(Finns att ladda ner på www.skolverket.se)
Konsumentverket (1998). Drömprinsen och Glamourgullet. Om könsschabloner i barnreklam. Stockholm
Lenz Taguchi, H. (2004). In på bara benet: En introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS förlag
Martinsson, L. & Reimers, E. (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups
Molloy, G. (2007) När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Fritzes.
SOU 2010:10, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia.
SOU 2010:33, Kvinnor män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap.
37
SOU 2010:99, Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i
skolan
Strömquist, Liv. (2008). Einsteins fru. Stockholm: Ordfront förlag.
Tallberg Broman, I. (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida exempel. Lund:
Studentlitteratur
Diskrimineringsombudsmannen: http://www.do.se
38
Jämställdhet i grundskolan
– en handledning
Traditionella könsmönster begränsar både människor och verksamheter.
Det handlar om vilka val man gör, hur man tar sig an uppgifter, hur man
löser problem och framförallt om förmåga att se möjligheter.
Om våra elever tränas i att ifrågasätta t.ex. könsroller och normer och
inte låta sig begränsas, får de större möjligheter att nå målen i läroplanen.
För att vi i skolan ska kunna förbereda eleverna på bästa sätt finns mål
och värden formulerade i Lgr 11; mål och värden som bedöms som hållbara och som vi ska arbeta mot. Jämställdhet är ett viktigt sådant värde.
I den här boken ger författarna, Anna Sundman Marknäs och Björn
Svensson, inspiration och hjälp att hitta olika ingångar till att arbeta med
jämställdhet i ämnesundervisningen.
Anna Sundman Marknäs är lärare i svenska. Hon är även diplomerad
genuspedagog och har parallellt med undervisningen varit verksam som
sådan sedan 2004.
Björn Svensson är lärare i matematik och NO-ämnena. Han har arbetat
som projektledare inom sex- och samlevnadsundervisning och tidigare
bl a skrivit en rapport om jämställdhetsarbete åt Skolverket.
FoU Malmö-utbildning
Avdelning barn och ungdom
Malmö stad
www.malmo.se/fouutb