Kristiansborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande

Kristiansborgsskolans plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 6-9
Läsår: 2015/2016
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola år 6-9
Ansvariga för planen
Rektor tillsamman med skolans elevhälsoteam.
Vår vision
På Kristiansborgsskolan ska alla individer känna sig trygga. Vi tar helt avstånd ifrån alla former av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elever och personal arbetar tillsammans för
att förebygga och motverka sådana handlingar. Alla på vår skola ska accepteras och respekteras
oavsett kön, etnicitet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla ska
accepteras utifrån sin person och sina förutsättningar. På Kristiansborgsskolan ser vi olikheter som
tillgångar. Vi är uppmärksamma på normer och värderingar och värnar om varje individs lika värde.
Planen gäller från
2015-08-20
Planen gäller till
2016-09-20
Läsår
2015/2016
Elevernas delaktighet
I augusti presenteras planen mot diskriminering och kränkande behandling för personal och i
samtliga basgrupper (klasser), med fokus på vad den är och varför vi har den. Samtliga elever ges
möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. En ny plan tas fram i samarbete mellan skolans
elevhälsoteam, here4U(kamratstödjare) och skolans utvecklingsråd (elevråd).
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrar har möjlighet att vara delaktiga i och påverka innehållet i skolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling genom exempelvis föräldramöten, föräldraråd, skolans hemsida och sina
barn.
Personalens delaktighet
I augusti presenteras planen mot diskriminering och kränkande behandling för personal med fokus
på vad den är och varför vi har den. Alla har möjlighet att lämna synpunkter innan planen för läsåret
fastställs.
Förankring av planen
Den reviderade planen för kommande läsår presenteras för alla medarbetare och elever i samtliga
basgrupper (klasser) med fokus på nya mål och aktiviteter. Planen finns under läsåret tillgänglig på
skolans hemsida och för diskussion/uppföljning på exempelvis föräldramöten, föräldraråd,
utvecklingsråd, klassråd och utvecklingssamtal.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Vi har följt planen och samtliga aktiviteter är genomförda. Som underlag för utvärderingen använder
vi oss främst av de trivselenkäter vi genomför i alla årskurser under höst- och vårterminen. Dessutom
använder vi stadens PN-enkät för år 8. Som ytterligare underlag har vi våra incidentrapporter som är
en dokumentation av händelser av kränkande karaktär som inträffat under läsåret. 445 av skolans
487 elever har genomfört trivselenkäten våren -15 och ungefär lika många hösten -14. I maj har både
elever och lärare fått fundera kring resultaten, vad de står för och vad vi kan göra för att förbättra
dem.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Delaktiga i utvärderingen är alla medarbetare, alla elever samt skolans föräldraråd. Arbetet leds av
skolans elevhälsoteam.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
En utmaning vi hade för vårterminen 2015 var att arbeta aktivt med frågorna kring arbetsro och
stress och där har vi inte lyckats. Arbetsron är sämre än i höstas och stressen har ökat hos våra elever.
De nationella proven som ligger under vårterminen kan vara en bidragande orsak till att resultaten är
sämre under vårterminen än höstterminen. De aktiviteter som nämns nedan kring stress och
arbetsro har kommit fram som förslag från våra elever som skulle kunna bidra till ett bättre resultat detta behöver nu diskuteras mer i arbetslagen.
Målet för detta läsår att ingen elev ska uppleva utanförskap och kränkningar har inte uppnåtts. Vi
behöver arbeta ännu mer aktivt mot att elever kränker varandra samt att elever upplever att de blir
kränkta av personal. I år 6 har vi inga elever som upplevt att de blivit kränkta av personal under hela
läsåret - hur kan vi nå dit i samtliga arbetslag? Vi behöver arbeta aktivt med våra handlingsplaner
mot diskriminering och kränkande behandling under hela läsåret och arbeta mycket med att klargöra
definitionen.
Vi behöver diskutera hur vi bäst tar tillvara informationen i trivselenkäterna - vem som ska
genomföra, sammanställa och utvärdera dem. Basgruppsledare/mentor är den som har störst
vinning av att ta del av informationen.
Sammanställningen av incidentrapporterna för läsåret visar att flest rapporter handlar om elever i år
6 och år 7 - det har handlat om slagsmål i år 6, samt verbala kränkningar och slagsmål i år 7. Vi ser att
det oftast är samma elever som återkommer i de olika incidenterna. I år 8 har vi endast en
incidentrapport under läsåret, den handlade om muntlig kränkning. Vi ser samtidigt i trivselenkätens
svar att det förekommer flera verbala kränkningar i några av klasserna i år 8. I år 9 finns det tre
inkomna incidentrapporter som handlar om fysiskt våld där samma elev varit inblandad i samtliga
incidenter. I slutet av enkäten har eleverna givits möjlighet skriva synpunkter på vad skolan kan bli
bättre på, många synpunkter har handlat om skolmaten samt arbetsmiljön.
I formuleringen ”vi har en bra skola” ligger en värdering, vilket har kommit fram som synpunkt från
flera elever. Den behöver formuleras om. Synpunkter har även kommit från år 9 gällande
formuleringen av fråga 2 som handlar om att prata med en vuxen. Förslaget är att vi ändrar detta
till ”jag har någon vuxen som jag kan vända mig till om det händer något i skolan som jag behöver
hjälp med”.
Vi står nu inför nya utmaningar nästa läsår inom flera områden på skolan vilket känns spännande.
Hur kan vi med gemensamma krafter göra skolan ännu bättre? Hur kan vi bli bättre på att dela med
oss av goda exempel som genomförs i klassrummen?
Vi ska fortsätta att ge elever förtroendeuppgifter i olika grupper på skolan, detta gör att eleverna
växer som individer och det skapar en bra stämning på skolan mellan elever och personal. Vi har
pratat om att ta med elevrepresentanter på arbetslagskonferenser så att de även kan vara delaktiga i
den processen.
Utmaningen inför läsåret 2015/16 bör vara att komma ytterligare tillrätta med arbetsron i
klassrummen. Stressfaktorn är hög hos många elever. Vi fortsätter också jobba mot alla former av
kränkningar och målet är naturligtvis att det överhuvudtaget inte ska förekomma.
En utmaning detta läsår för arbetslagen har varit att arbeta med frågorna kring arbetsro och stress
som behöver förbättras. Arbetslagen har kommit fram till följande:
Arbetsro
• bestämda platser i klassrummet
• samtal kontinuerligt med elever kring arbetsro
• regler-ramar i klassrummet
• belöningssystem
• räcka upp handen
• tydliga lärare med tydliga förväntningar ger arbetsro
• elever kan hjälpa varandra
Stress
• fördela prov och inlämningsuppgifter
• delmål
• studieteknik
• unikum och kalender måste vara uppdaterad
• extra undervisning
• hjälpa eleverna att planera sitt skolarbete på IUP
Årets plan ska utvärderas senast
2015-06-20
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Planen utvärderas tillsammans med personal, elever och föräldrar. Detta kommer bland annat att ske
med hjälp av enkäter, samtal och diskussioner.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor ansvarar för att årets plan utvärderas. Arbetet kommer att ske i samråd med skolans
elevsociala team, arbetslag, utvecklingsråd, here4U och föräldraråd.
Främjande insatser
Namn
Främja god kamratanda och ett gott språkbruk
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Ingen elev ska bli utsatt för kränkningar. Målet följs upp i skolans trivselenkät ht 2015 och vt 2016.
Insats
Värdegrundsarbete på lektionstid.
Ansvarig
Elevhälsoteamet och arbetslagen.
Datum när det ska vara klart
2016-06-15
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Som underlag för kartläggningen används enkäter (skolans egen trivselenkät, stadens PN-enkät),
samtal och diskussioner med elever i utvecklingsråd och here4U och inom ramen för ordinarie
undervisning. Som ytterligare underlag har vi samtal och diskussioner med föräldrar via skolans
föräldraråd. Utvärdering och uppföljning sker dagligen i skolan genom observationer och samtal samt
kontroll och dokumentation av elevers närvaro.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har besvarat en kartläggningsenkät samt deltagit i klassvisa diskussioner. Utvecklingsrådet
och here4U har deltagit i analysen av kartläggningen. I augusti presenteras planen mot diskriminering
och kränkande behandling för eleverna i samtliga basgrupper, med fokus på vad den är och varför vi
har den. Samtliga elever ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen leder samtal och diskussioner med eleverna samt genomför de skriftliga enkäter som
ligger till grund för kartläggningen. Kartläggningen sker också som en process hela läsåret när det
elevhälsoteamet medverkar i arbetslagens möten för att ev hitta områden vi behöver arbeta med. På
utvärderingsdagarna i juni sammanställs läsårets arbete för att bli underlag för nästa års plan. I
augusti presenteras planen mot diskriminering och kränkande behandling för personalen, med fokus
på vad den är och varför vi har den. Samtliga ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet.
Resultat och analys
94% av eleverna på hela skolan trivs mycket bra eller bra. 91% av eleverna upplever att det finns
någon vuxen att prata med om de behöver. Det förekommer ett nedsättande språkbruk mellan
elever. 92% av eleverna på hela skolan upplever att det är trygga. 63% av våra elever på skolan
upplever att de har arbetsro. 48% av eleverna upplever att de känner sig stressade. 11% av våra
elever upplever att de blivit utsatta för kränkningar av annan elev. 6% av våra elever på skolan
upplever att de har blivit kränkt av personal på skolan. Analys se under Utvärdera.
Förebyggande åtgärder
Namn
Motverka risker för kränkningar och utanförskap
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
* Ingen elev ska uppleva utanförskap och kränkningar. * Varje elev ska känna sig trygg i skolan. *
Varje elev ska känna att det finns någon vuxen som han eller hon kan prata med om han eller hon
behöver och vill. * Varje elev ska ha en god arbetsmiljö och arbetsro i skolan. * Alla elever och
vuxna på skolan ska känna till innehållet i skolans plan mot diskriminering och kränkande
behandling, sina rättigheter och skyldigheter, och bidra till att planen följs. Målen följs upp i
skolans trivselenkät ht 2015 och vt 2016, via incidentrapporter samt daglig dialog med elever.
Åtgärd
Årligen återkommande aktiviteter: 1.Inskolningsdagar för alla elever höstterminens första vecka
där elever och lärare har en dialog om planen mot diskriminering och kränkande behandling.
2.Elevhälsans personal träffar alla elever i år sex. 3.Samtal om värdegrundsfrågor individuellt och i
grupp 4.Vuxna rastvärdar 5.Personal möter elever på morgonen på samtliga våningar.
6.Ordningsregler 7.Trivselenkät 8.PN-enkät år 8 9.Föräldrar informeras om planen vid det första
föräldramötet. 9. Säkerställ att alla nya elever, föräldrar och personal får information om planen.
10.Analys av frånvarorapporter 11.Kompetensutveckling för personal 12.Utvärdering av planens
aktiviteter och utfall.
Åtgärder utifrån årets nuläge: Vi behöver dela goda exempel med varandra i arbetet mot
kränkningar. Vi behöver arbeta aktivt med våra handlingsplaner mot diskriminering och kränkande
behandling under hela läsåret och klargöra definitionen av begreppet kränkning.
För att motverka stress kan genomförande av mindfulness vara en aktivitet, något som har
kommit upp och efterfrågats i utvecklingsrådet. Gällande vårterminens nationella prov bör
planering och rutiner utvecklas så att eleverna inte stressas av organisationen omkring proven.
Exempelvis att eleven sitter på samma plats i samma sal vid varje tillfälle i den mån det är möjligt.
Dessa rutiner bör kunna återanvändas från år till år.
Motivera åtgärd
De årligen återkommande åtgärderna har till syfte att trygga elever och föräldrar, skapa
gemenskap och ge struktur till värdegrundsarbetet med eleverna.
Det förekommer fortfarande kränkningar. Vårterminens stressresultat var sämre än under
höstterminen och därför behöver struktur skapas kring nationella proven, som eleverna upplever
sig stressade av. Elever har önskat förebyggande stressåtgärder via utvecklingsrådet.
Ansvarig
Rektor tillsammans med lärararbetslag och elevsociala teamet.
Datum när det ska vara klart
Juni 2016
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Kristiansborgsskolan ska alla individer känna sig trygga. Vi tar helt avstånd ifrån alla former av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elever och personal arbetar tillsammans för
att förebygga och motverka sådana handlingar. Alla på vår skola ska accepteras och respekteras
oavsett kön, etnicitet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla ska
accepteras utifrån sin person och sina förutsättningar. På Kristiansborgsskolan ser vi olikheter som
tillgångar. Vi är uppmärksamma på normer och värderingar och värnar om varje individs lika värde.
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Om personal upptäcker eller får kännedom om diskriminering eller kränkande behandling upprättas
en incidentrapport av den som först uppmärksammar och hanterar en händelse eller mottar
information om att något har ägt rum. Incidentrapporten lämnas till handledare och skolans
elevstödssamordnare för dokumentation och bedömning av eventuell vidare hantering. Ansvarig är
rapportör, handledare, elevstödssamordnare och rektor. Om elev upptäcker kränkande behandling
kan han eller hon försöka säga ifrån till den som kränker, och därefter berätta för en vuxen i skolan
och för sina föräldrar. Elever kan också stötta den kränkta till exempel genom att uppmuntra till att
alla ”får vara med”. Om förälder får reda på att ett barn utsätts för diskriminering eller kränkande
behandling bör han eller hon omedelbart ta kontakt med skolans personal. Om elev upptäcker eller
får kännedom om kränkande behandling av vuxen mot elev bör han eller hon prata med någon vuxen.
Det kan vara en förälder eller någon annan vuxen på skolan. Den av skolans personal som tar emot
sådan information från en elev är ansvarig för att i första hand prata med sin kollega och i andra hand
med rektor. Om personal upptäcker eller får kännedom om kränkande behandling av vuxen mot elev
bör han eller hon i första hand prata med sin kollega och i andra hand med rektor. Rektor är ansvarig
för att situationen utreds, dokumenteras och följs upp.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Föräldrar som upplever att deras barn blir utsatt kontaktar i första hand barnets handledare. Det går
också bra att kontakta skolans elevstödsamordnare Katarina Karlsson. Vid akuta ärenden går det att
kontakta skolledningen. Elever som upplever sig utsatta vänder sig i första hand till handledare eller
undervisande lärare. Eleven kan också vända sig till skolsköterskan, elevstödsamordnaren eller rektor.
Om elever känner sig kränkta av skolan personal är det i första hand rektor man vänder sig till.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Åtgärdande arbete innebär att skolan omedelbart vidtar åtgärder vid signal om diskriminering,
trakasserier eller kränkning. Detta dokumenteras och utvärderas för att hindra att handlingarna
upprepas. En utredning börjar med samtal med den som är utsatt. Vad har hänt? Hur ofta har det
hänt? Vilka är inblandade? Hur kan detta ha hänt? När den eller de som uppges vara ansvariga för
den kränkande behandlingen finns i skolan, kallas de en i taget till samtal. Den/de upplyses om att
skolan har fått information om att den/de utsätter någon för kränkande behandling, att vi ser mycket
allvarligt på situationen och att den kränkande behandlingen omedelbart måste upphöra. Det är
viktigt att den utpekade ansvarige får tid att berätta själv och att samtalsledaren inte ger för mycket
information. Alla beslutade åtgärder dokumenteras och vårdnadshavare informeras. Ansvarig är den
som kallar till mötet, handledare eller rektor. Inom en vecka sker vid behov enskilda
uppföljningssamtal med den eller de ansvariga för den kränkande behandlingen och den utsatte.
Ansvarig är samma person som vid det första mötet. Om diskriminering eller den kränkande
behandlingen inte upphör kallas berörda föräldrar till skolan för att diskutera situationen. Skolans
elevhälsoteam informeras om de inte redan är inkopplade. Polisanmälan är en åtgärd som de
inblandade bör känna till. Enligt skollagen kan en elev som utsätter andra för mobbning eller
kränkande behandling flyttas till en annan skola som en sista utväg. Ansvarig är rektor, som också vid
behov ansvarar för anmälan till huvudman.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Åtgärdande arbete innebär att skolan omedelbart vidtar åtgärder vid signal om diskriminering,
trakasserier eller kränkning. Detta dokumenteras och utvärderas för att hindra att handlingarna
upprepas. En utredning börjar med samtal med den som är utsatt. Vad har hänt? Hur ofta har det
hänt? Vilka är inblandade? Hur kan detta ha hänt? Utpekad personal kallas till samtal med rektor.
Den/de upplyses om att skolan har fått information om att den/de utsätter någon för kränkande
behandling, att vi ser mycket allvarligt på situationen och att den kränkande behandlingen
omedelbart måste upphöra. Det är viktigt att den utpekade ansvarige får tid att berätta själv och att
samtalsledaren inte ger för mycket information. Alla beslutade åtgärder dokumenteras och
vårdnadshavare informeras. Ansvarig är rektor. Inom en vecka sker vid behov enskilda
uppföljningssamtal med den eller de ansvariga för den kränkande behandlingen och den utsatte.
Ansvarig är samma person som vid det första mötet. Skolans elevhälsoteam informeras om de inte
redan är inkopplade. Polisanmälan är en åtgärd som de inblandade bör känna till. Ansvarig är rektor,
som också vid behov ansvarar för anmälan till huvudman.
Rutiner för uppföljning
Inom en vecka sker vid behov enskilda uppföljningssamtal med den eller de ansvariga för den
kränkande behandlingen och den utsatte. Ansvarig är samma person som vid det första mötet. Om
diskriminering eller den kränkande behandlingen inte upphör kallas berörda föräldrar till skolan för
att diskutera situationen. Skolans elevhälsoteam informeras om de inte redan är inkopplade.
Polisanmälan är en åtgärd som de inblandade bör känna till. Enligt skollagen kan en elev som utsätter
andra för mobbning eller kränkande behandling flyttas till en annan skola som en sista utväg.
Ansvarig är rektor, som också vid behov ansvarar för anmälan till huvudman.
Rutiner för dokumentation
Den som hanterar ärendet ansvarar för att nödvändig dokumentation upprättas och att rektor
informeras skyndsammast. Vi använder oss av incidentrapport. Kopia lämnas till elevstödsamordnare
som informerar rektor.
Ansvarsförhållande
Lärare eller annan personal på Kristiansborgsskolan som får kännedom om att en elev anser sig ha
blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till
elevstödsamordnare och rektor. Vi använder incidentrapport för detta. Rektor anmäler till
huvudmannen.