Isabelle Johansson, SP3
LATIN IDAG – Botanik
Tillsammans med grekiskan används latin inom systematiken för bl.a. vetenskapliga namn på
djur- och växtarter och det är därför som latinet är väldigt användbart även inom botaniken.
Att Carl von Linné systematiserade alla växter och delade in dem i familjer, släkter, arter på
latin har gjort att latinet är väldigt användbart inom detta område även idag. Det har inte bara
gjort att dagens botaniker och florister har nytta av latinet utan då han namngav alla växter på
latin har även de som bara har ett vanligt intresse för blommor och växter en användning för
språket.
Linné gav alla växter två namn. Det första är ett släktnamn, vitsippan har t.ex. namnet
Anemone. Detta namn skrivs alltid med stor bokstav. Till det släktet hör många arter och de
växterna har ett artnamn, ett artepitet, som anger en egenskap hos växten. Vitsippan har t.ex.
artnamnet nemorosa.
Solrosen har släktnamnet Helianthus som betyder solblomma. Grekiska: Helios = sol och
Anthos = blomma.
Solrosens artnamn är annuus som kommer från latin och betyder ettårig.
Varför kunna det vetenskapliga namnet?
För att kunna kommunicera med människors med annat modersmål.
För att underlätta vidare efterforskningar om växten.
För att alla växter inte har ett svenskt namn.
250 000 arter av blommande växter i världen – 5000 av dessa har svenska namn.
INTERVJUER
Ingela Dahllöf, prefekt, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs Universitet:
I utbildningar inom botanik studerar man inte latin i någon språklig/lingvistisk
bemärkelse men man lär sig namn på en del växter.
Man har definitivs användning för latin i yrken som har med växter att göra då hela
systematiken och taxonomin är uppbyggd kring latinska namn.
Det är definitivt till hjälp i kontakt med människor från andra länder då det
internationella namnsystemet gör att man direkt vet vilken växt man menar utan att
behöva översätta.
Stefan Andersson, professor, biologiska institutionen, Lunds Universitet:
Då man läser botanik studerar man inte latin på grundnivå men det händer att man
ordnar specialkurser för de som behöver ”botaniskt latin” i sitt vetenskapliga yrke.
Några kollegor har t.ex. läst latinkurser vid humanistiska fakulteten.
Isabelle Johansson, SP3
Som lärare eller student inom floristik behöver man inte kunna latin men med tiden lär
man sig hur man uttalar orden – och vad de betyder – eftersom de ingår i de artnamn
som de gång på gång repeterar med studenterna.
Som forskare inom botanik krävs viss kunskap i latin när man sätter namn på arter
eftersom namnet måste vara på latin och följa latinska böjningsregler. M
Man behöver också latin för att skriva en diagnos som sammanfattar de viktigaste
särdragen hos en ny beskriven art.
För bara några år sedan var det obligatoriskt att skriva denna diagnos på latin men
fr.o.m. 2012 finns inte det kravet längre. (påtryckningar från bl.a. engelskspråkiga
forskare)
De latinska artnamnen är till stor nytta när man kommunicerar information om arter
eftersom de är unika då varje art ska ha ett och samma latinska namn över hela
världen.
Lina Isler, florist, Ringblomman, Flen:
Latin ingår i kursen botanik då växters släkt- och artnamn alltid är på latin.
För att kunna läsa om växter måste man kunna hitta rätt i lexikon på latin. Allt beställs
också med blommors och växters latinska namn.
I kontakt med florister i andra länder namnger vi de alltid på latin.
