Nutrition vid psykisk
funktionsnedsättning
Leg Dietist Ebba Carlsson
”Kunskap gör skillnad” 2011
Behov av kostrådgivning
• Undernärda
• Felnärda
• Övernärda
Ökad metabol risk
• Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och
diabetes typ 2 hos personer med allvarlig
psykisk sjukdom (psykos och manodepressiv
sjukdom).
• Diabetes typ 2 är två till tre gånger
vanligare bland patienter med schizofreni
än i övriga befolkningen.
• Över 50 % av patienterna med schizofreni
har utvecklat ett metabolt syndrom.
Metabola syndromet
- Övervikt
– Diabetes typ 2
– Högt blodtryck
– Hög kolesterolhalt
– Hjärtbesvär
BMI, Body Mass Index, kg/m2
Normalvikt
20 – 25
Övervikt
25 – 30
Fetma
Högre än 30
Mätning av midjemått
Kvinnor
Män
Under 80 cm = Bra
Mellan 80-88 cm = Se upp
Över 88 cm = Hälsorisk
Under 94 cm = Bra
Mellan 94-102 cm = Se upp
Över 102 cm = hälsorisk
Varför övervikt?
Energibalans
Är det så att
individen väljer det
rätta bara för att hon
vet det rätta?
”Vi har tonvis av information och kilon av
kunskap men endast hekton av vishet och
gram av förändringsbenägenhet”
Varför ökar risken för fetma och metabolt
syndrom hos patienter med kronisk psykisk
sjukdom?
Livsstil
Ensidig och bristfällig kost, överätning
Brist på motion och fysisk aktivitet
Rökning
Alkoholintag
Biologi
Stress, depression, ångest
Komorbitet
Vid schizofreni: Låg energiomsättning och missgynnsam förbränning
under arbete.
Läkemedelseffekter
SPFs kliniska riktlinjer
”Att förebygga och handlägga metabol
risk hos patienter med allvarlig psykisk
sjukdom”
SBU – Metoder för att främja fysisk
aktivitet
• Det lönar sig att ge råd om fysisk
aktivitet
• Muntligt bra, skriftligt förstärker
• Hjälpmedel, som stegräknare
eller träningsdagbok ger
ytterligare effekt
Ta en tur med hunden varje kväll,
även
om du inte har någon hund!
Förändringsprocessen
Motivationsarbete
Vad ska man tro på?
Sex sätt att avslöja en diet
• Lovar mycket snabba resultat
• Svartlistar enskilda livsmedel eller
näringsämnen
• Extremt lite mat
• Kräver speciella produkter
• Innehåller magiska livsmedel
• Lanseras av en person utan tillräcklig
kunskap
Kolhydrater
Forts Kolhydrater
Myter kring mat
Vilka påståenden är sanna och vilka är falska?
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Lättmargarin innehåller plastkulor.
Mineralsalt är nyttigare än vanligt salt.
Fullkorn och fibrer är samma sak.
Grönsaker som värms i mikro förlorar mer näring än om
man värmer dem på spisen.
Alla livsmedelstillsatser med E-nummer är godkända av EU.
Fruktsocker är nyttigare än vanligt vitt socker.
Ljus choklad innehåller fler kalorier än mörk choklad.
Naturgodis är nyttigare än vanligt godis.
Lightläsk är farligt för hälsan.
Apelsin är den frukt som innehåller mest vitamin C.
Energibehov varierar
Basalmetabolism ca 22 kcal/kg
Stillasittande man eller kvinna med
måttlig motion ca 30 – 35 kcal/kg
Näringsämnen
Energigivande
näringsämnen
• Protein
• Fett
• Kolhydrater
Icke E-givande
näringsämnen
• Vitaminer
• Mineraler
• Vatten
Kalorier per gram
Kolhydrater
4 kalorier
Fett
9 kalorier
Protein
4 kalorier
Alkohol
7 kalorier
Kolhydrater, fett och
protein
Vår kropp består
av samma
ämnen som maten
SNR,Svenska
näringsrekommendationer
2005:
• Protein 10-20 E%
• Fett 25-35 E%
• Kolhydrater 50-60 E%
•
•
•
•
•
Väger du 65 kg
består du av:
1 kg kolhydrater
4 kg mineraler
9 kg fett
11 kg protein
40 kg vatten
Ett bra kostråd är…
• Positivt
• Enkelt
• Konkret
Förändringar
Dietist Evelyne Printz 2003
Många bäckar små…
Ex. Ett byte från 5 dl standardmjölk
till samma mängd lättmjölk innebär en
reducering av kroppsvikten med 6
kg/år.
5 bra kostråd!
1.
Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram
om dagen.
2. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
3. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
4. Använd gärna flytande margarin eller olja i
matlagningen.
5. Välj bröd med fullkorn.
½ kilo frukt och grönt
Denna mängd motsvarar ½ kg
frukt och grönsaker
Välj fiberrikt!
Dagsbehov av fiber
Olösliga kostfiber
• Förbättrar peristaltiken och
påskyndar passagetiden genom
tarmen
• Källor: vetekli, riskli
Lösliga kostfiber
• Gör att mag- och tarminnehållet bildar en
gelliknande konsistens
• Magsäckstömning och absorption av glukos i
tarm fördröjs
• Positiv effekt på blodglukos och blodfetter
• Källor: frukt, bär, frön, råg, korn, havre
Stärk mättnadskänslan
•
•
•
•
•
•
TITTA på maten
Tugga
Ät långsamt
Välj varm mat framför kall
Ät mat med volym
Välj mättande livsmedel
Kan man äta vatten?
• Huvudsallad 95%
• Spenat 94%
• Paprika röd 91%
• Choklad 2%
• Chips och andra snacks 2-4%
• Socker 0%
Mättnadsindex
Jordnötter 84
Chips 91
Glass 96
Müsli 100
Pommes frites 116
Cornflakes 118
Bananer 118
Gelégodis 118
Pasta 119
Vitt ris 138
Pop corn 154
Fullkornsbröd med hela korn 157
Fullkornspasta 188
Äpplen 197
Apelsiner 202
Havregrynsgröt 209
Fisk (vitt kött) 225
Potatis 323
Lika mycket energi – olika
volym och mättnadseffekt
Nyckelhålet
–
–
–
–
Mängden fett
Vilken sorts fett
Sockerarter
Salt, dvs.
natriumklorid
– Fiber
Fett är livsviktigt!
Ger
energi
Upptag
av fettlösliga vitaminer
Isolerar
Stötdämpar
Smakbärare
Smörjer
Olika typer av fett
• Viktigt med bra fettkvalitet,
intaget av mättade fettsyror
och transfettsyror bör
begränsas till 10 E%.
Välj magra charkprodukter
Välj magra mjölk och mejerivaror
Begränsa ”Utrymmesmaten”
Fettsyror
Mättat
Enkelomättat
Fleromättat
Kol
Väte
Syre
Varför är mättat fett inte
bra?
Förändringar i
kolesterolvärde
3 vanliga mackor
innehåller lika mycket mättat fett
som 17 nyttiga - tillsammans!
Varje alternativ ger 5 g mättat
fett
Ost 28%
Kokt skinka
Varje alternativ ger 5 g mättat
fett
Standardmjölk
Lättmjölk
Hur mycket smör på mackan?
Mängd fett/vecka vid
4 smörgåsar/dag
5.3
Ät fisk ofta – gärna 3 gånger
i veckan!
Fisk är nyttig mat –rik på
vitaminer och mineraler!
Fet fisk som sill, strömming, lax
och makrill innehåller bra
fettsyror som minskar risken för
hjärt-kärlsjukdomar.
Nyttig macka
Använd flytande fett i
matlagningen!
• Flytande fetter är nyttigare än fasta,
alla oljor och flytande margariner är
bra. Lättmargarin på smörgåsen
rekommenderas.
• Bra fett finns också i avokado, nötter,
mandel och fröer.
Matfett vid matlagning
Bra bröd
”Långsamma” och ”snabba”
kolhydrater
Lika mycket energi
Snabbt
• Lätt att mosa med en gaffel
(lättuggad)
• Innehåller lite fibrer
• Blöter lätt upp sig i vätska
• Innehåller mjöl, obs även finmalen
fullkorn
• Alla drycker, mixade soppor och
liknande
Långsamt
• Svårt att mosa med en gaffel
(svårtuggad)
• Innehåller mycket fiber
• Blöter inte lätt upp sig i vätska
• Innehåller hela eller klippta korn,
surdeg
• Fet mat, välj bra fett!!
Olika behov
Fördela måltiderna över
dagen!
Tallriksmodellen
Tallriksmodellen i praktiken
Bra halv- och helfabrikat
Mellanmål
Jämförelse
=
En stor stark
500 ml starköl
5 potatisar
normalstora
Vid muntorrhet
Ersätt kaloririka drycker med:
•
•
•
•
•
•
Kranvatten/kolsyrat vatten smaksatt med ex gurka/citron
Fruset bär/isbit som långsamt får smälta i munnen
Sockerfri saft ex Fun light
Sockerfritt tuggummi
Salivstimulerande tabletter
Spray och gelé kan användas som saliversättningsmedel
Utrymmesmat
Max 10 E % av
energiintag
För en normalviktig
kvinna blir det ca
200 kcal/dag.
Av detta får du i dig 100
kcal:
• ½ wienerbröd
• 20 st chips
• 1 st kokosboll
• 1/3 Magnum
• ½ liter popcorn
• 15 g jordnötter
• ¾ av en 33 cl burk Cocacola
• 30 g smågodis
Liten blir stor…
Bulle liten, 64g
Bulle stor, 320g
211 kcal
1056 kcal
Muffins liten, 20g
Muffins stor, 138g
84 kcal
580 kcal
Kaka liten, 18g
Kaka stor, 130g
84 kcal
608 kcal
Coca-Cola liten, 33 cl
Coca-Cola stor, 1,5 l
139 kcal
630 kcal
Chokladkaka liten, 43g
Chokladkaka mellan, 100g
Chokladkaka stor, 200g
235 kcal
545 kcal
1090 kcal
Tack för mig!
