Sid. 1(111)
2011-12-27
Guatemala
Honduras: Ekonomisk och handelspolitisk rapport 2011
Sammanfattning av de viktigaste tendenserna fr. juli 2010 till dec. 2011
Efter statskuppen 2009 har den nya regeringen under president
Porfirio Lobo, som tillträdde den 27 januari 2010, prioriterat att
återknyta relationerna med det internationella samfundet och har i
stort lyckats återupprätta dessa med bilaterala och multilaterala lånoch biståndsgivare.
Regeringens ekonomiska strategi har haft positiva effekter och trots
tröghet i ekonomin under andra halvan av 2011, delvis påverkat av
den svaga globala ekonomin, har Honduras åstadkommit en ökning i
den ekonomiska tillväxten och per capita inkomsten.
Efter utvisningar p.g.a. statskuppen beviljades Honduras i juli 2010
återinträde i SICA, det centralamerikanska integrationssystemet, och
valdes likaså åter in i OAS i juni 2011.
I augusti 2010 införde den honduranska regeringen lagstiftning för att
tillåta skapandet av offentlig-privata företag (PPP- ”public-private
partnership”).
Under oktober 2010 säkrade Honduras ett förebyggande stand-by avtal
med IMF som har hjälpt till att skapa förtroende för ekonomin och
därmed utländska investeringar.
Det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika
som förhandlades fram under 2010 behöver ratificeras av samtliga
centralamerikanska regeringar för att träda i kraft, men paraferades
under mars 2011 i Bryssel. Den europeiska kommissionen förväntar
sig att handelsdelen av avtalet kommer igång under 2012.
I december 2011 godkände Världsbanken och IFC gemensamt en s.k.
country partnership strategy (CPS) med tillhörande utvecklingspolitiskt lån
för Honduras 2012-2014.
Sveriges handelsutbyte med Honduras minskade påtagligt under 2010.
Exporter från Sverige till Honduras uppgick till 166 MSEK vilket
2(11)
innebär ett fall på nästan 40% jämfört med föregående år. Importen
från Honduras till Sverige minskade marginellt med ca 3% och
uppgick till 145 MSEK.
2011 uppvisade en mer positiv trend, med en ökning om 43% av
importen från Honduras till Sverige, mätt mellan januari och
september, samt en mindre ökning om 4% i exporten till Honduras
under samma tidsperiod.
Sveriges utvecklingssamarbete med Honduras avslutades 2010 i
enlighet med regeringens strategiplan.
1. Bakgrund
Fattigdomen i landet är utbredd och omfattande. Den ekonomiska tillväxten
under flera år fram till mitten av 2008 ledde dock till att andelen fattiga
människor minskade något, men den ekonomiska krisen 2008-2009 i
kombination med den politiska krisens negativa ekonomiska effekter under
2009 har gjort att många människor åter har hamnat under fattigdomsstrecket.
Bara under de senaste två åren har Honduras fallit från position 112 till 121 på
UNDP:s Human Development Index (av totalt 187 länder) med ett
indexvärde på 0,625, vilket är betydligt under regionens snittvärde på 0,731
(för Latinamerika och Karibien). Inkomstojämlikheterna förblir omfattande
och skattesystemet är regressivt. Studier visar att länken mellan ekonomisk
tillväxt och fattigdomsminskning är mycket svag i Honduras.
Fattigdom och korruption i kombination med repressiva åtgärder för att
kontrollera säkerheten har resulterat i kränkningar av medborgarnas
grundläggande mänskliga rättigheter. Korruptionen är utbredd bland politiker
och inom den offentliga förvaltningen. Honduras har dock något förbättrat
sin position på organisationen Transparency Internationals korruptionsindex,
men innehar fortfarande en otillfredsställande position, 120 av 182 länder
(2011). Index för uppfattningen av nivån på korruption uppgår till 2,6 av 10,0
(i Sverige 9,3). Nivåer under 3,0 är enligt Transparency International tecken på
en mycket allvarlig korruption, vilket innebär en rad risker för institutionerna,
liksom för den sociala och politiska stabiliteten.
Vissa av landets traditionellt starka ekonomiska grupper har idag också band
till narkotikahandeln och delar av den offentliga makten vilket utgör ett direkt
hot för de statliga institutionernas stabilitet. Inför toppmötet om
biståndseffektivitet i Busan 2011 sade lämpligt Brian Atwood, ordförande för
DAC (OECDs kommité för utvecklingssamarbete) att ”den verkliga risken
3(11)
för investeringar i utvecklingsländer är det arbiträra beteendet som
härstammar från svaga institutioner och system.” Det finns även en koppling
mellan narkotikahandeln och fenomenet kriminella ungdomsgäng, s.k. maras,
vilka finns i många städer.
2. Ekonomiska indikatorer
BNP (real tillväxt i %)
Nominell BNP (Miljarder
USD)
BNP/capita** (USD,
köpkraftsjusterad)
Inflation (%-ökning/år)
Skattekvot (% av BNP)
Budgetbalans (% av BNP)
Statsskuld (% av BNP)
Handelsbalans (% av BNP)
Bytesbalans (% av BNP)
Utl. direktinvesteringar (%
av BNP)
Realränta, utlåning (snitt, %)
2008
4,2
13,9
2009
-2,1
14,1
2010
2,8
15,4
2011*
3,7
17,0
2012** 2013**
4,0
3,9
18,1 19,0
3.854 3.735 3.806
3.939
4.115 4.295
10,8
15,0
-2,5
21,7
-30,7
-15,3
6,3
3,0
14,1
-6,2
25,9
-17,5
-3,6
3,7
6,5
15,1
-4,8
29,1
-18,2
-6,2
5,2
6,5
-4,0
29,7
-19,7
-6,8
5,3
6,2
-3,5
29,1
-20,0
-7,1
-
6,0
-3
28,7
-20,6
-7,3
-
17,9
19,5
18,9
18,1
17,8
18,8
Källor: Economist Intelligence Unit (EIU, uppd. 11-11-2011), IMF, Världsbanken, Honduras centralbank (BCH) och
finansdepartement, CIA, ECLAC, SCB
* EIU beräknad
** EIU prognos
3. Statliga finanser
Honduras har drabbats hårt av den globala ekonomiska lågkonjunkturen och
därtill ytterligare på grund av statskuppen mot den folkvalde presidenten
Manuel Zelaya (28 juni 2009). Kuppen resulterade i att de allra flesta
bilaterala och multilaterala biståndsgivare fryste utvecklingssamarbetet med
Honduras, och de internationella kreditinstituten och bankerna stoppade
vidare utlåning. Regeringen under president Porfirio Lobo har lyckats
återknyta relationerna med internationella kreditgivare samt det bilaterala och
multilaterala utvecklingssamarbetet, främst genom säkrandet av ett s.k. Standby Agreement med IMF som slutförhandlades under oktober 2010. Avtalet har
resulterat i att delar av det tidigare budgetunderskottet har täckts av nya
internationella medel och utländska direktinvesteringar har ökat. De första tre
granskningsmissionerna från IMF under 2011 gav positivt resultat, men i
samband med den fjärde och sista granskningen nyligen publicerades inget
pressmeddelande vilket har tolkats som att IMF inte var helt nöjda med
4(11)
årsslutets ekonomiska siffror (främst därför att budgetunderskottet steg något
mot slutet av året och hamnade över det överenskomna målet om 3.1% av
BNP). Budgetunderskottet minskade dock något under 2010 till omkring 5%
av BNP, och har under 2011 arbetats ner ytterliggare och slutligen hamnat på
ca 4%. Efter det kraftiga ekonomiska bakslaget under 2009 som resulterade i
stagnation, har Honduras ekonomiska tillväxt ökat progressivt med en positiv
takt om ca 2,5% för 2010 och ca 3,5% för 2011. EIU förutspår en ekonomisk
tillväxt runt 4% och inflation runt 6% för 2012 och 2013, medan IMFs
senaste World Economic Outlook (september 2011) reviderar ner dessa siffror till
ca 3,5% tillväxt och ca 8% inflation, med hänsyn till den globala ekonomiska
tillbakagången under andra halvan av 2011.
Det genomsnittliga skattetrycket i Honduras (omkring 15% av BNP) ligger
under snittet för utvecklingsländer (18% enligt IMF). De sociala utgifterna är
alltjämt bland de lägsta i Latinamerika, vilket är en viktig orsak till att de
sociala klyftorna inte har minskat nämnvärt.
Under november 2011 ratificerade UNCTAD i Genève ett samarbetsprojekt
med Honduras för att förbättra landets kapacitet inom administration och
analys av skulder.
I början på december 2011 godkände Världsbanken och IFC gemensamt en
s.k. country partnership strategy (CPS) för Honduras 2012-2014 som inkluderar ett
utvecklingspolitiskt lån, s.k. development policy credit (DPC), till ett värde av 86
miljoner USD. Strategiplanen lägger fokus på utveckling inom följande
områden: skatteförvaltning, pensionsreformer, förvaltningsreformer inom
offentliga sektorn och, numera med högsta prioritet, medborgarsäkerhet.
Baserat på ett avtal från 2004 och som följd av HIPC Completion Point erhöll
Honduras kraftiga skuldlättnader från samma år, vilket medförde att
statsskulden minskade från 73% till 25% procent av BNP mellan 2004 och
2009, men den har åter ökat något till dagens 30% efter statskuppen 2009.
4. Penning- och växelkurspolitik
Honduras fortsätter att följa den mjukt expansiva penningpolitik som infördes
2009 och försöker vidhålla banan som IMF har lagt upp för att landet ska få
dra nytta av det framförhandlade stand-by avtalet. Men undermålig
likviditetsförvaltning har lett till IMF-backade åtgärder för att förbättra
överföringsmekanismer, så att Honduras riksbank (BCH, Banco Central de
Honduras) eventuellt ska kunna åstadkomma en närmre konvergens mellan
marknadsräntor och reporäntan. I september 2011 höjde BCH den s.k.
5(11)
penningpolitiska räntan (TPM, tasa de interés de política monetaria) med 0,5
procentenheter för att därmed uppnå en räntenivå på 5%.
De utländska valutareserverna föll under oktober men räcker än för att täcka
tre månaders import och förväntas framöver öka i och med att utbud och
efterfrågan på US dollarn närmar sig ett jämviktsläge.
Honduras har sedan 2005 haft en fast växelkurspolitik med den nationella
valutan lempira (La) knuten till den amerikanska dollarn vid ett värde av
(La)18,9:1(USD). I juli 2011 bestämde BCH att man skulle återgå till den
tidigare förekommande crawling peg växelkursregimen, en s.k. glidande paritet,
där värdet på lempiran tillåts fluktuera med sju procent kring ett basvärde som
har knutits vid den befintliga 18,9 La till 1 USD. Centralbanken kontrollerar
också dollarutbudet, främst genom att begränsa priset på dollarbudgivning (till
ett tak på 0,75% av föregående dags auktionsvärde) för att stävja
valutaspekulation. Detta bör förebygga ett plötsligt valutafall vid en eventuell
chock i omvärldsekonomin. Dock så är valutan fortsatt övervärderad, med en
diskrepans i reella termer som EIU uppskattar till 13,5% under 2010 jämfört
med snittet 1995-2004. Det är troligt att växelkursregimen och
budrestriktioner åter revideras i framtiden för att tillåta friare fluktuationer,
där lempiran över tid förväntas depreciera till ca (La)24:1(USD) mot slutet av
2016 under en mer marknadsbestämd regim.
5. Finans- och banksektorn
Banksektorn har genomgått en kraftig omstrukturering de senaste åren vilket
bland annat resulterat i att stora internationella banker har köpt upp mindre
banker i Honduras. De flesta banker ägs idag av utländska investerare. Bankoch försäkringsföretagen fortsätter att vara den sektor som leder landets
ekonomiska aktivitet, med en årlig tillväxt på 16% t.o.m. augusti 2011.
Den nationella kommissionen för banker och försäkringsbolag (CNBS,
Comision Nacional de Bancos y Seguros) fastställde i oktober 2010 en ny
förordning för den finansiella sektorn. De nya reglerna innebär höjda krav på
kapitalreserver och införandet av ett nytt system för att klassificera den
relativa prestationsförmågan hos individuella lån.
Enligt CNBS uppgick de honduranska bankernas samlade tillgångar vid slutet
av oktober 2010 till 230 miljarder lempira, motsvarande en ökning om 7%
jämfört med föregående år. Senaste rapporten från CNBS påvisar att de
kommersiella bankernas tillgångar t.o.m. september 2011 uppgår till 260
miljarder lempira, vilket innebär en ökning om 13% jämfört med oktober
6(11)
föregående år. Efter att de kommersiella bankernas vinst föll med 26% under
2009, inleddes under 2010 en positiv återhämtning med en tillväxt om 10%
under perioden januari-oktober jämfört med samma period 2009.
Avkastningen på eget kapital har t.o.m. september 2011 ökat med 5,6%
jämfört med samma period 2010.
Banksektorrisken värderas av EIU till ”CCC,” gentemot en landsrisk om ”B.”
Men banksektorn beskrivs ändå som ”stabil” med förbättrade finansiella
indikatorer och lönsamhet, samt bättre tillsyn och reglerande kapacitet.
Valutarisker och den låga nivån på kredittillväxt till privata marknaden tynger
ned riskbetyget.
6. Övriga produktionssektorer
Av den arbetande befolkningen är knappt 40% sysselsatta inom
servicesektorn, följt av 39% inom jordbrukssektorn, inkl. fiskerinäringen, samt
21% inom industrisektorn. Övriga arbeten är fördelade bl.a. på byggsektorn
(omkring sex procent), transport och finans- och försäkringssektorn (drygt tre
procent vardera), samt el, gas, vatten, gruvindustrin (tillsammans under en
procent). Samtidigt som jordbrukssektorn sysselsätter merparten av den
arbetande befolkningen motsvarar detta inte produktionsvärdet, som uppgår
till omkring 12,5% av BNP - vilket motsvarar nästan hälften av värdet av
industriproduktionen som ligger runt 26,5%. Produktionen av tjänster har
under det senaste decenniet växt till omkring 61 % av BNP.
Efter bank- och försäkringssektorn hamnar transport- och
kommunikationsområdena på en andra plats i bidrag till Honduras
ekonomiska tillväxt med en årlig ökning på 8% t.o.m. augusti 2011, följt av
inhemsk handel med 6,% under samma period. Byggsektorn fortsätter att dra
ihop sig med ett fall på -3% som utgörs av en överväldigande årlig nedgång på
-95% inom bostads- och industribyggandet, vilket påvisar de låga
investeringsnivåerna inom detta område. Detta har dock delvis kompenserats
av en ökning om 69% för affärslokaler, medan byggandet av två större
shoppingcentra fortsätter (och är oerhört populära i en region som tar mycket
efter amerikansk kultur och där det ofta är för farligt att promenera runt och
handla på gatorna). Vidare utgör denna typ av byggnationer ett ypperligt
tillfälle för penningtvätt, även om myndigheterna anstränger sig för att stävja
problemet med nya bygglagar och interdepartementala samarbetsavtal.
Honduras befolkning är ung: omkring 40% uppskattas vara 15 år eller yngre.
Den formella sektorn har svårt att absorbera och integrera den allt växande
7(11)
befolkningen i arbetsför ålder. COHEP (Honduran National Business Council)
uppskattar att den informella sektorn omfattar omkring 80% av
arbetsmarknaden, vilket gör statistiken för sysselsättning osäker. Vidare
uppvisar arbetsmarknaden ett stort problem med s.k. undersysselsättning,
d.v.s. att en stor del av befolkningen har ett deltids- eller säsongbetonat jobb,
är överkvalificerade för arbetsuppgifterna, och/eller inte har tillräckliga
uppgifter på arbetsplatsen. Resultatet är att sysselsättningen inte genererar
tillräckliga inkomster för att upprätthålla en värdig levnadsstandard men ändå
döljs i arbetslöshetsstatistiken, och det uppskattas att ca en tredjedel av den
arbetsföra befolkningen faller in i denna kategori.
Sedan många år migrerar honduraner till framför allt USA, men även till andra
länder såsom Mexiko, El Salvador, Kanada, Spanien och Italien.
Uppskattningsvis lever mer än en miljon honduranska medborgare utanför
Honduras, de allra flesta i USA.
7. Externa sektorn
Den ekonomiska nedgången i USA och den politiska krisen under 2009
resulterade i kraftigt minskad import och export, minskade inhemska och
utländska investeringar samt avtagande remitteringar. Dessa värden har
emellertid förbättrats under 2010-2011, även om problemåterstår.
Bytesbalansen har börjat öka under den senaste tiden, uppemot 6,5%, och
förväntas gå mot en topp runt 7,5% kring 2014-2015, tills en svagare valuta
och ökade investeringar i frizoner kan komma att leda till en stabilisering av
bytesbalansen. Tilltagande vinstrepatriering och räntebetalningar på utländska
lån bedöms hålla inkomstunderskottet fast runt 3,7% av BNP fram till 2016,
medan löpande transfereringar kommer att fortsätta öka med en takt om ca
19% under de kommande åren, stimulerat av stigande remitteringar från
honduraner som arbetar i USA. Bytesbalansen kommer att finansieras av
ökande utländska direktinvesteringar, som tros uppnå 1,6 miljarder USD år
2016, allteftersom nya ekonomiska frizoner och planerade s.k. charter cities
byggs upp. Utländska valutareserver bedöms också öka under de kommande
åren, samtidigt som bilateralt och multilateralt bistånd antas fortsätta att växa.
Honduras exporterade under 2010 varor motsvarande 5,7 miljarder USD,
främst till USA (65%), El Salvador (4%) och Tyskland (4%). De viktigaste
exportvarorna är kaffe, bananer, kläder och diverse livsmedelsprodukter.
Under samma period importerades varor motsvarande 8,55 miljarder USD,
främst från USA (51%), Guatemala (8%), Mexiko (5%) och El Salvador (5%).
8(11)
De viktigaste importvarorna inkluderar maskiner och transportutrustning,
industriella råvaror, kemiska produkter, bränsle och livsmedel.
Honduras är ett transitland för narkotikahandel från Sydamerika till USA, och
drogrelaterade pengar står sannolikt för en betydelsefull del av kapitalinflödet
till landet.
8. Handelspolitik
Honduras är medlem i den Centralamerikanska Gemensamma Marknaden
(CACM) och har undertecknat frihandelsavtal med USA, Mexico, Chile,
Dominikanska Republiken och Taiwan, samt ett partiellt frihandelsavtal med
Panama. Honduras var med och förhandlade fram associeringsavtalet mellan
Centralamerika och EU i maj 2010. Förhandlingar om frihandelsavtal pågår
med Caricom och Kanada.
Honduras handelsregim är enligt WTO relativt öppen, med genomsnittliga
tariffer runt 6% under 2010, mycket begränsad användning av icketariffbaserade handelshinder och ingen antydan till utnyttjande av oförutsedda
åtgärder. Landets huvudsakliga exportprodukter kommer från den s.k.
maquila-sektorn, som under i stort sett skattefria omständigheter importerar
råvaror (främst textilier) och sedan återexporterar dessa efter en lokal
förädlingsprocess (främst kläder). Denna sektor utgör ca hälften av landets
export, där 80-90% importeras och exporteras av och till USA. Detta
beroende har också slagit relativt hårt mot Honduras ekonomi efter att den
amerikanska allmänna efterfrågan har sjunkit under de senaste åren. Turismen
bedöms bli viktigare för servicesektorn men den höga kriminaliteten
förhindrar för närvarande en snabb tillväxt
Regionalt samarbete
Efter flera års relativt långsamma framsteg har den regionala integrationen
accelererat under de senaste åren (med undantag av tiden efter statskuppen),
framför allt på det ekonomiska planet. Förhandlingarna om ett
associeringsavtal mellan EU och Centralamerika har fungerat som en positiv
katalysator i integrationsprocessen. Den privata sektorn är allt mer positiv till
ökad regional ekonomisk integration. Bland övriga framgångar kan nämnas
skapandet av standardiserade handelsdokument samt förenklad gränskontroll
vid flera gränsstationer mellan Guatemala, Honduras, El Salvador och
Nicaragua samt undertecknandet av bilaterala avtal om skapandet av en
tullunion mellan Guatemala och El Salvador samt mellan Guatemala och
9(11)
Honduras. Ett ramavtal om etablering av en centralamerikansk tullunion
undertecknades av samtliga centralamerikanska presidenter i december 2007.1
Statskuppen den 28 juni 2009 innebar ett allvarligt bakslag för den regionala
integrationen och resulterade i att Honduras utvisades från både OAS och det
centralamerikanska organet för regional integration SICA. De då pågående
förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Centralamerika (se
nedan) lades på is till dess att den demokratiskt valda regeringen tillrädde. I
det politiska efterspelet efter statskuppen blottlades meningsskiljaktigheter
mellan de centralamerikanska länderna i frågan om godkännande av Honduras
nya regering samt landets återinträde i regionala organ. Trots att Nicaragua
motsatte sig återinkorporerades Honduras i SICA efter ett extraordinärt möte
20 juli 2010 och valdes också åter in i OAS ett år senare, 1 juni 2011.
Associeringsavtalet med EU
Honduras har tillsammans med de övriga centralamerikanska länderna och
Panama deltagit i förhandlingsprocessen om ett bi-regionalt associeringsavtal
mellan Centralamerika och EU. Associeringsavtalet utgörs av tre pelare:
politisk dialog, utvecklingssamarbete och frihandel. Den första
förhandlingsrundan genomfördes i oktober 2007, och förhandlingarna
avslutades i samband med EU-LAC toppmötet i Madrid den 19 maj 2010.
Avtalet är det första bi- regionala associeringsavtalet för såväl Centralamerika
som EU.
När det gäller handelspelaren ger associeringsavtalet de centralamerikanska
länderna fritt tillträde till den europeiska marknaden för 91% av samtliga
centralamerikanska exportprodukter. 4% av de centralamerikanska
exportprodukterna är genom avtalet underkastade gradvis minskade tullsatser
under en tidsperiod på mellan tre och tio år (tex. bananer) och 1% av de
centralamerikanska exportprodukterna är underkastade gradvis ökade
exportkvoter (tex. socker, ris och nötkött). De resterande 4 procenten av de
centralamerikanska exportvarorna omfattar produkter som inte exporteras till
den europeiska marknaden.
I mars 2011 paraferades avtalet i Bryssel och europeiska kommissionen
förväntar sig att den betydelsefulla handelsrelaterade delen av avtalet kommer
igång under 2012. Men innan avtalet kan träda ikraft till fullo måste det även
1
Intressant i sammanhanget är att Centralamerika tidigare utgjorde en tullunion, men att denna
urholkats av de många bilaterala handelsavtal som slutits sedan 90-talet. De genomsnittliga
tullsatserna för CA-5 ligger på runt sex procent och är de lägsta i Latinamerika. Motsvarande siffror
för Mercosur är cirka tio procent.
10(11)
godkännas av samtliga EU:s medlemsstaters parlament, Europaparlamentet
samt de centralamerikanska ländernas respektive parlament, vilket är en
process som kan komma att ta ett till två år till.
Frihandelsavtalet med USA, CAFTA-DR
I mars 2005 ratificerade Honduras kongress det bilaterala frihandelsavtalet
med USA, CAFTA- DR, och avtalet trädde i kraft i Honduras i april 2006.
Avtalet kommer att ha långtgående konsekvenser för landets ekonomi på lång
sikt. Marknadstillträdet till USA blir större, vilket är positivt, medan kritik
finns mot att regler för bl.a. immaterialrätt och investeringar kan ha en negativ
påverkan på utveckling och tillväxt. Trots ökat marknadstillträde är det
ömsesidiga avskaffandet av tullsatser ojämlikt vad gäller jordbruksvaror på
grund av USA:s bibehållna jordbrukssubventioner. Avtalet kan därför leda till
att mindre honduranska jordbruksproducenter utkonkurreras. Enligt studier
från Världsbanken och IADB bör dock det mycket gradvisa avskaffandet av
tullar på de mest känsliga jordbruksprodukterna vara tillräckligt för att i tid
genomföra nödvändiga justeringar inom jordbruket
(produktionsomläggningar etc.).
ALBA och Petrocaribe
De facto regeringen Micheletti efter statskuppen 2009 avbröt Honduras
medlemskap i det venezuelanska initiativet ALBA i mitten av 2009. Honduras
medlemskap hade tidigare undertecknats av den avsatte presidenten Manuel
Zelaya den 25 augusti 2008 och sedan ratificerats av kongressen den 9
oktober 2008. Honduras har under president Lobo valt att fortsatt avstå från
ALBA-samarbetet.
Under regeringen Zelaya anslöt sig Honduras även till det venezuelanska
ekonomiska samarbetsinitiativet Petrocaribe2 som ger Honduras tillgång till
billiga krediter vid köp av venezuelansk olja. Honduras är alltjämt medlem i
Petrocaribe.
9. Sveriges ekonomiska relationer med Honduras
Sveriges handel med Honduras är begränsad och under 2010 föll handeln
kraftigt, med totala exporter till ett värde på 166 MSEK och importer runt
145 MSEK, enligt exportrådet och SCB. Men 2011 uppvisade en mer positiv
2
De länder som i dagsläget är med i Petrocaribe är Antigua och Barbuda, Bahamas, Belize, Kuba,
Dominica, Granada, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Dominikanska
Republiken, San Cristóbal och Nieves, San Vicente och Granadinas, Santa Lucia, Surinam och
Venezuela. Costa Rica har observatörsstatus.
11(11)
trend, med en betydelsefull ökning på 43% i importen från Honduras till
Sverige, mätt mellan januari och september, samt en svag ökning om 4% i
exporten till Honduras under samma tidsperiod.
De främsta svenska exportprodukterna till Honduras är
telekommunikationsutrustning som utgör ca två tredjedelar av exporten och
den viktigaste importprodukten är kaffe som utgör nästan all import från
landet. Närvaron av svenska företag är begränsad, endast Ericsson och
Oriflame är representerade. Andra svenska företag företräds genom
dotterbolag i något av grannländerna.
Sektorer med utvecklingspotential för Sveriges del är bl.a. skogssektorn,
infrastruktur, och miljöteknik. Ett verktyg som kan underlätta investeringar i
Honduras är det riskkapital Swedfund ställer till förfogande för svenska
investeringsprojekt i Centralamerika. Ambassaden planerar inga
handelsfrämjande aktiviteter i Honduras inom den närmaste framtiden.
