LIKABEHANDLINGSPLAN OCH
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
EMANUELSKOLAN 2014
Emanuelskolan grundskola F-9
och fritidshem
Upprättad: 2014-02-28
Gäller till: 2014-12-31
Fastställd av: Rektor Emanuelskolan
Förord
Emanuelskolans rektorsområde är beläget i centrala Sjöbo och är en F-9 skola med ca 440
barn. På skolan finns fyra arbetslag; arbetslag Öst (f-3) med ca 90 elever, arbetslag Väst (F-3)
med ca 90 elever, arbetslag Nord (skolår 4-5) med ca 90 elever och arbetslag Syd (skolår 6-9)
med ca 150 elever. Fritidshem för barn i åldrarna 6-12 år är integrerad i F-3 och 4-6
verksamheterna och bedrivs i Emanuelskolans lokaler. Skolan och fritidshemmet skall vara en
trygg miljö för alla, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Emanuelskolans likabehandlingsplan omfattar lagen om förbud mot diskriminering (2008:567)
och skollagen (2010:800, 6 kap). Nedan kallad Likabehandlingsplanen.
Likabehandlingsplanen har en vision som alla som jobbar i rektorsområdet skall arbeta för.
Varje arbetslag sätter upp mål utifrån de kartläggningar som görs i arbetslagen. Det betyder att
det kan vara olika mål för olika arbetslag. Dessa får dock aldrig strida mot rektorsområdets
vision.
Den första delen av likabehandlingsplanen beskriver de delar som är gemensamma för
rektorsområdet, t ex vision, definitioner, gemensamt förebyggande och främjande arbete samt
gemensamma kartläggningar. Sedan beskriver vart och ett av arbetslagen sitt arbete.
2
Till dig som elev
Det förväntas av dig att du
• Alltid visar andra barn och vuxna respekt
• Aldrig utsätter något barn eller vuxen för obehag
eller fara
• Berättar för vuxna om du eller någon annan inte har
det bra i skolan
• Följer de regler som finns på skolan
• Använder ett vårdat språk
• Tar ansvar för miljön, ute och inne
Till dig som personal
Det förväntas av dig att du är en god förebild och
• Är ärlig och uppriktig mot andra på ett respektfullt sätt
• Alltid visar elever och vuxna respekt
• Ser alla elever utifrån sina förutsättningar/behov
• Omedelbart ingriper mot alla former av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
• Att du följer skolans likabehandlingsplan
• Att du vid misstänkt kränkning utreder omständigheterna
och informerar rektor/elevstödssamordnare
Till dig som vårdnadshavare
Det förväntas av dig att du
• Meddelar skolan om du märker att ditt barn eller något
annat barn råkat illa ut
• Meddelar skolan om du märker att ditt barn gjort någon
annan illa
• Har en positiv inställning till ditt barns skola och
fritidshem
3
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Emanuelskolans vision
Vad säger lagarna?
Definitioner
Emanuelskolans trygghetsteam
Elevers och vårdnadshavares delaktighet
Personalens delaktighet
Utvärdering och uppföljning 2013
7a. Utvärdering
7b. Nuläge
7c. Övergripande mål och åtgärder 2014
7d. Kartläggning
8. Främjande insatser
8a. Kompetensutveckling för personal
8b. Främjande insatser för lika rättigheter utifrån Lgr-11
9. Rutiner vid akuta situationer
9aUtredning av diskriminering, trakasserier och/eller kränkande
behandling
9b. Åtgärder vid mobbing, diskriminering eller trakasserier
9c. Pedagog eller annan personal kränker elev
9d. Dokumentation
10. Lag Öst f-3 (ca 90 elever)
10a.Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder skola 2013
10b.Kartläggning skola 2013
10c. Nulägesanalys skola 2014
10d.Mål och åtgärder skola 2014
10e. Uppföljning och utvärdering skola 2014
10f. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder fritidshemmet 2014
10g. Kartläggning fritidshemmet 2013
10h. Nulägesanalys fritidshemmet 2014
10i. Mål och åtgärder fritidshemmet 2014
10j. Uppföljning och utvärdering fritidshemmet 2014
11. Lag Väst f-3 (ca 90 elever)
11a. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder skola 2013
11b. Kartläggning skola 2013
11c. Nulägesanalys skola och fritidshem 2014
11d. Mål och åtgärder skola 2014
11e. Uppföljning och utvärdering skola 2014
11f. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder fritidshemmet 2013
11g. Kartläggning fritidshemmet 2013
11h. Mål och åtgärder fritidshemmet 2014
11i. Uppföljning och utvärdering fritidshemmet 2014
12. Lag Nord år 4-5 (ca 100 elever)
12a. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder skola 2013
12b. Kartläggning skola 2013
12c. Nulägesanalys skola 2014
4
12d. Mål och åtgärder skola 2014
12e. Uppföljning och utvärdering skola 2014
12f. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder fritidshem 2013
12g. Kartläggning fritidshemmet 2013
12h. Nulägesanalys fritidshemmet 2014
12i. Mål och åtgärder fritidshem 2014
12j Uppföljning och utvärdering fritidshem 2014
13. Lag Syd (ca 150 elever)
13a. Uppföljning och utvärdering 2013
13b. Kartläggning 2013
13c. Nulägesanalys 2014
13d. Mål, åtgärder och uppföljning 2014
13e. Kartläggningar 2014
14. Elevernas egen sida
15. Viktig info till dig som elev!!!
16. Revision
17. Tillsyn över lagen
5
1. Emanuelskolans vision
Vår skola,
som har engagerade vuxna som bryr sig om, respekterar andra
och värnar om bra relationer,
´
som har en bra arbetsmiljö som är trygg, trivsam och
utmanande,
där lärandet är viktigt, på olika sätt, både i och utanför skolan
2. Vad säger lagarna?
• Enligt lagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och enligt skollagen (2010:800) 6
kap. får inte något barn eller någon elev som deltar i verksamheten diskrimineras eller
utsättas för kränkande behandling.
Lagarna kräver att:
• alla skolor arbetar med att förebygga diskriminering och kränkande behandling av elever,
• alla skolor upprättar en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling som
varje år följs upp och ses över
• även elever deltar i arbetet med att ta fram, se över och följa upp planerna
3. Definitioner
Elev: den som deltar i utbildning enligt skollagen
Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt skollagen
Vårdnadshavare: den eller de personer som har det juridiska ansvaret för barnet
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder,
könsöverskridande identitet och ålder. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder
behandlar en elev sämre än andra elever. Det finns direkt och indirekt diskriminering.
•
Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av en elev på grund av
dennes kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, könsöverskridande identitet eller ålder. En skola får exempelvis inte
neka till att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning.
•
Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Att exempelvis
ha en regel/bestämmelse som verkar neutral, men som utifrån den sju
diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt i praktiken. Om exempelvis
alla barn/elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som på
grund av religiösa skäl behöver annan mat.
6
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig
skyldiga till trakasserier.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund, kränker ett elevs värdighet. Kränkningar kan vara ett uttryck för makt
och förtryck, som t ex att retas, frysa ut någon, knuffas eller dra i håret. Kränkande behandling
kan vara enstaka eller upprepade händelser. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till
kränkande behandling. Det är den enskilda elevens upplevelser som är vägvisande och måste
tas på allvar.
Mobbning är när någon utsätts systematiskt och över tid för negativa kränkande handlingar.
Mobbning kan vara skadegörelse, utfrysning och e-mobbning.
4. Emanuelskolans trygghetsteam
Emanuelskolans trygghetsteam består av en nyckelperson från varje arbetslag,
processutvecklare likabehandling, KRAFT koordinator på området, rektor och
elevstödssamordnare
•
Gruppen träffas en gång per månad och vid behov för att hålla samman frågor gällande
främjande arbete samt diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
•
Processutvecklare leder pedagogiska diskussioner samt stödjer likabehandlingsarbetet i
alla arbetslag.
•
Trygghetsteamet ansvarar för att det på skolan bedrivs ett aktivt arbete mot
diskriminering och kränkande behandling samt att planen årligen utvärderas utifrån de
kartläggningar som genomförts under året.
Ansvarig och sammankallande: rektor
Trygghetsteamet består av:
Åsa Söderberg
Rektor
0416-27256
[email protected]
Malin Jönsson
Elevstödsamordnare
0416-27254
[email protected]
Malin Evnell
Lärare skolår F-3
0416-27338
[email protected]
Stefan Mattisson
Fritidspedagog F-3,
0416-27338
[email protected] processutvecklare inkludering/likabehandling
Anna Knast
Lärare skolår 4-6
0416-27337
[email protected]
Anette Andersson
[email protected] Lärare 7-9
0733-580483
Michael Corelius
[email protected]
Lärare F-3 samt KRAFT koordinator
5. Elevers och vårdnadshavares delaktighet
Elevråden är viktiga instanser i arbetet med likabehandling och träffas en gång per månad. I
januari varje år är elevråden remissinstans för det förslag som utarbetats inför kommande år.
Likabehandling, trygghet och trivsel är stående punkter på elevrådets dagordning. Elevrådet
stödjs av nyckelpersonen i trygghetsteamet i respektive arbetslag.
7
Ansvarig och sammankallande: Nyckelpersoner trygghetsteamet
Skolans elevskyddsombud deltar i områdets egenkontrollronder där man tar upp bland annat
arbetsmiljöfrågor.
Ansvarig och sammankallande: rektor
Likabehandlingsplanen tas upp på Emanuelskolans forum för samråd (en gång per termin) där
skolans alla vårdnadshavare ges möjlighet att delta. Vårdnadshavare får därmed möjlighet att
komma med frågeställningar och synpunkter angående likabehandlingsplanen.
Ansvarig och sammankallande: rektor
6. Personalens delaktighet
Förskollärare, lärare och fritidspedagoger utför planerade kartläggningar under året
Ansvarig: Nyckelpersoner trygghetsteamet
Personalen görs, på studiedagar och personalmöten, delaktiga i arbetet med att utvärdera tidigare
insatser och åtgärder samt att formulera nya mål och åtgärder.
Ansvarig: Rektor
Trygghetsteamets representanter lyfter aktuella frågor för diskussion, gällande kränkande
behandling och likabehandling, i respektive arbetslag.
Ansvarig: Nyckelpersoner trygghetsteamet
7. Utvärdering och uppföljning 2013
7a. Utvärdering
Kartläggningarna fram till nu har bestått av dels övergripande kartläggningar för hela skolan och
dels av kartläggningar för de individuella arbetslagen avseende både skola och fritidshem. De
övergripande kartläggningar vi använt oss av är samtal i elevråden (ett elevråd per arbetslag),
KRAFT – samordningsgrupp (numera kallad trygghetsteamet) och i skolans forum för samråd
(föräldraråd) om stämning på skolan, trygghet och trivsel, KRAFT- enkät på elever i skolår 3-9
utifrån att skolan är ansluten till Olweus, frånvarostatistik, analys av incidentrapporter samt en
trivselenkät i skolår f-9 som alla i kommunen gör och som vi på Emanuelskolan kompletterat med
fem frågor avseende diskrimineringsgrunderna. Det vi fångat in genom att genomföra trivselenkäten
är enligt skollagen 6 kap2§ och lagen om diskriminering (2008:567) följande
diskrimineringsgrunder; kön, etnisk tillhörighet, religion, funktions-hinder, sexuell läggning och
ålder. För att synliggöra kränkande behandling enligt skollagen 6 kap 3§, alltså de som inte är
diskriminering har vi granskat incidentrapporter och resultaten utifrån KRAFT enkäten.
Tillsammans med de kartläggningar som arbetslagen genomför ger de en bild av vilken typ av
kränkande behandling som förekommer på skolan och var situationerna uppstår.
På internatet hade all personal gemensam kompetensutveckling med fokus på HBTQ
(homo,bi,trans och queer) frågor, pedagogiska samtalsgrupper har ägt rum i arbetslagen en gång
per månad. Elevstödsamordnare och processutvecklare likabehandling har avslutat kursen
Värdegrund och likabehandling på Malmö Högskola under 2013. Kommunens arbete enligt
Olweus har fortskritt enligt planeringen. Vi har inte tydliggjort konsekvenstrappan och vi har haft
matråd regelbundet.
7b. Nuläge
Vår plan hade under 2013 inte tillräckligt fokus på det främjande arbetet. Trivselenkäten visar att en
stor del av eleverna trivs på skolan och med sin mentor men den visar också att pojkar och flickor
inte behandlas lika. Under hösten har det lämnats in många incidentrapporter och Olweusenkäten
8
visar att mobbingen är lika stor som förra året (7,8%). Lärarna visar en osäkerhet på våra rutiner och
vi har fått kritik från BEO i ett fall där vi inte följt upprättade rutiner. Värdegrundsarbetet personalpersonal behöver komma igång ordentligt, i vissa arbetslag behöver engagemanget i det här arbetet
att öka betydligt. Eleverna är inte tillräckligt involverade i planen. De är med i kartläggningar men
inte i analys och åtgärder. PRIOs kartläggning har visat att det saknas en samsyn mellan de fyra
arbetslagen på skolan.
Effekterna av vår kartläggning under 2013 blir att vi under 2014 behöver fokusera på
värdegrundsarbete. Vi uppfattar det som om lärarna utifrån hur de tolkat Lgr 11 har stort målfokus i
förhållande till kunskapskraven i våra ämnen och då har tyvärr värdegrundsarbetet hamnat i
bakvattnet. Genom att lyfta fram del 1 och 2 i läroplanen och få med delarna i
undervisningsplaneringar samt öka pedagogernas förutsättningar och medvetenhet kring
värdegrundsarbete tillsammans och med eleverna. Vi vill under 2014 förbättra och effektivisera vårt
kartläggningsarbete. Vi utför en hel del kartläggning men känner inte att de alltid används optimalt.
7c. Övergripande mål och åtgärder 2014:
Mål
 Arbeta systematiskt med likabehandlingsplanen

Emanuelskolan ska bli en enad skola med gemensamma värderingar där gemensamma mål präglar
vardagen. En gemensam syn på eleven och lärandet, gynnar alla elever på skolan.

Eleverna har en egen sida i likabehandlingsplanen.

Eleverna är mer delaktiga i analys och åtgärder
Åtgärder
 Åtgärder i likabehandlingsplanen tas upp på arbetslagens APT en gång i månaden
Ansvarig: Rektor

Trygghetsteamet driver frågorna kring kränkande behandling och likabehandling i
arbetslagen.
Ansvarig: Nyckelpersoner trygghetsteamet

Eleverna i Lag Syds elevråd ska, med stöd av nyckelperson från trygghetsteamet, arbeta
fram en egen sida i likabehandlingsplanen.
Jan-Feb 2014
Ansvarig: Trygghetsteamet

Elever från elevrådet ska presentera kartläggningarnas resultat för övriga elever på skolan.
Januari 2015
Ansvariga: Trygghetsteamet
7d. Kartläggning
 Enkät för personal om medvetehet och kunskap kring likabehandling, kränkande behandling
och värdegrundsarbete i mars och november
Ansvarig: Stefan Mattisson och Malin Jönsson
 Kartläggningar på arbetslagsnivå (se nedan)
9
8. Främjande insatser
8a. Kompensutveckling för personal
Mål:
Personalens medvetenhet och kunskap kring likabehandling, kränkande behandling och
värdegrundsarbete skall öka. De ska känna en större säkerhet i hur de ska göra och agera i dessa
frågor.
Åtgärder:
 Utbildning av processledare i varje arbetslag samt fritidshemmet.
Ansvarig: Rektor

Nyckelpersoner i trygghetsteamet håller under vårterminen i kompetensutveckling kring
anmälan/utredning kränkande behandling i respektive arbetslag
Ansvarig: Nyckelpersoner trygghetsteamet

Extern föreläsare som ska inspirera lärarna i det främjande och förebyggande arbetet i elevgrupperna
Höstterminen 2014
Ansvarig: rektor
8b. Främjande insatser för lika rättigheter utifrån Lgr-11
Långsiktigt mål utifrån Lgr-11:
"Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att
människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra
människor." (Lgr-11, s.12)
Kön
Mål:
Alla elever ska känna sig sedda och hörda samt känna att de har lika stort inflytande på lektionerna
och över verksamheten, oavsett kön
Emanuelskolan övergripande
 Kartläggningar av elevdelaktighet kommer att utvecklas, för att kunna mäta elevernas
upplevelser av delaktighet.
Ansvarig: Rektor
Arbetslag Väst
 Vi lyfter fram så att flickorna också har möjlighet att använda bollar på rasterna.
 Vi använder metoden laget runt; Vad har du tränat idag? Vad har du lärt dig idag? mm
efter lektioner eller arbetsområde för att eleverna ska få syn på sitt eget lärande.
 Vi använder oss av olika slumpmässigt valda grupper, dela ut ett kort per elev som sedan
ska paras ihop till en bild. De elever som får bilder som tillhör samma bild bildar en
grupp. Vi delar också in grupper utifrån vilka elever som fungerar ihop.
 I vårt hus finns det inga speciella pojk- och flicktoaletter. Däremot har eleverna själv
utsett vilka toaletter som är för pojkar och vilka som är för flickor.
 Vi har tankar och funderingar med oss från föreläsningen i Höllviken (HBTQ). Vi lyfter
detta när tillfället kommer. Jag är kär? I vem då? Vuxna tänker på hur frågorna ställs.
Hos oss har frågan om lucia kommit och vi har uppmuntrat eleverna att prova på att vara
det man vill. Vi har även pratat familjesammansättning, mamma – mamma, pappa –
pappa, mm.
10


Vara vänner är åtta tv-berättelser om empati, kompisskap och mod. Det handlar bland
annat om att vara ny i klassen, att vara olik sina kompisar och att alltid hamna utanför. I
berättelserna möter vi såväl offer och förövare som den som ”bara” ser på. Historierna
ser ut att få ett olyckligt slut – men just när man tror att filmen är slut stannar allt upp! I
stället får karaktärerna frågan om de kunde ha handlat annorlunda. De får chansen att ge
berättelsen ett bättre slut. Vi backar bandet och låter alla som är med vara lite schystare,
lite modigare. I klassen kan man stoppa filmen vid det första, olyckliga, slutet och
diskutera alternativa slut. Och sedan fortsätta att titta hur filmen slutar. Med ett bättre
slut.
Vi har döpt om ”Dockis” till Lilla huset, vilket har lett till fler rollekar mellan pojkar och
flickor.
Arbetslag Öst
 Vi delar grupperna i undervisningen med syfte att få en väl fungerande grupp oavsett kön.
 Placering i klassrum och matsal gör vi utifrån att få till en fungerande lärmiljö och trygghet
för eleven oavsett kön.
 Vi tänker på att fördela ordet vid handuppräckning mellan pojkar och flickor. Vi vill prova
att hela arbetslaget använder No hands up och då använda kulor med barnens namn för att
fördela ordet.
 Vi kommer att ha ett uppgjort rast-schema där elever i år 3 kommer att erbjuda planerad lek
en dag per vecka för att främja leken oavsett kön.
 Vi har samma förväntningar och förhållningssätt på alla elever oavsett kön.
 Alla barn använder samma toaletter.
 Vi har Kraft-pass varje vecka där vi har övningar, lekar och kompissamtal för att alla barn
ska bli sedda och hörda oavsett kön.
 I kuddrummet för förskoleklassen så har vi olika turordning för att alla barn ska få möjlighet
att välja oavsett kön.
Arbetslag Nord
 Vid diskussioner ger vi ordet till varannan flicka och varannan pojke
 De elever som vill har möjlighet att duscha enskilt.
Arbetslag Syd
 Vi gör undervisningsgrupper med syfte att få en väl fungerande grupp oavsett kön
 Placering i klassrum gör vi utifrån att få till en fungerande lärmiljö och trygghet för elever
oavsett kön
 Vi har samma förväntningar och förhållningssätt för alla elever oavsett kön
Etnisk tillhörighet
Mål:
Alla elever ska känna sig lika mycket värda oavsett bakgrund
Arbetslag Väst
 Vi tittar på Rättens riddare, en programserie på ur.se. Rättens Riddare rycker ut när någon
kränker barns rättigheter. Programmen tar upp ämnen som mobbning, religion,
homosexualitet och barns rätt till privatliv. Vi använder programmen som underlag för
diskussion och vidare arbete i ämnen som samhällskunskap och livskunskap och när man
diskuterar mobbning och likabehandling.
11

Vi uppmärksammar elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, tex genom att ta in det som en
del i vardagliga samtal.
Arbetslag Öst
 Vårt förhållningssätt och bemötande är lika mot alla elever oavsett etnisk bakgrund.
 Vi använder namn från olika länder i övningsexempel.
 Ta tillvara barnens olika erfarenheter och lyfta det positiva i att ha olika bakgrund och
referensramar t.ex. från familj, resor och språk när vi planerar.
 Vi har Kraft-råd varje vecka där vi genom har övningar och diskussioner kring alla
människors lika värde.
Arbetslag Nord
Arbetslag Syd
 Vårt förhållningssätt och bemötande är lika mot alla elever oavsett etnisk bakgrund
 Tar tillvara elevernas olika erfarenheter och lyfta det positiva i att ha olika bakgrund och
referensramar tex från familj, resor och språk
 Vi har kontinuerligt värdegrundsarbete med övningar och diskussioner kring alla människors
lika värde.
Religion eller annan trosuppfattning
Mål:
Alla elever ska oavsett trosuppfattning behandlas lika
Emanuelskolan övergripande
 Vi serverar mat som alla barn kan äta oavsett trosuppfattning
Arbetslag Väst
 Vi tittar på Rättens riddare, en programserie på ur.se. Rättens Riddare rycker ut när någon
kränker barns rättigheter. Programmen tar upp ämnen som mobbning, religion,
homosexualitet och barns rätt till privatliv. Vi använder programmen som underlag för
diskussion och vidare arbete i ämnen som samhällskunskap och livskunskap och när man
diskuterar mobbning och likabehandling.
 Varje morgon läser vi om en historisk händelse som hände just det datumet, vilket land har
nationaldag, vilka högtider firas denna dag mm. Ofta leder det till vidare diskussion och
eleverna blir nyfikna och vill lära sig mer.
 Vi försöker lyfta olika religioner, tex islam, judendom, kristendom, …på ett sakligt,
likvärdig och allsidigt sätt.
Arbetslag Öst
 Vi fokuserar på att hitta likheter när vi arbetar med olika religioner. Om vi firar eller pratar
om jul och påsk utifrån religion så ska vi ta upp seder från de religioner som vi tror finns
representerade i gruppen.
 Vi har Kraft-råd varje vecka där vi har övningar och diskussioner kring alla människors lika
värde och knäcker brunt och vitt ägg för att fokusera på likheter.
 Vi kommer att beställa en multireligiös almanacka för att sätta på fritids anslagstavla för att
påminna oss pedagoger och barn om högtider från olika religioner.
12
Arbetslag Nord
 Vi uppmärksammar olika traditioner från olika religioner oavsett om vi har barn i dessa
religioner eller inte.
Arbetslag Syd
 Vi uppmärksammar olika traditioner från olika religioner oavsett om vi har barn i dessa
religioner eller inte.
Funktionsnedsättning
Mål:
Alla elever ska känna sig accepterade för sin egen person och kunna delta i verksamheten utifrån
sina behov.
I
Emanuelskolan övergripande
• Vid schemaläggning skall hänsyn tas till elevers särskilda behov.
Ansvarig: Arbetslagen
 Emanuelskolans matsal serverar mat som alla kan äta eller likvärdiga alternativ.
Ansvarig; Rektor
Arbetslag Väst
 Om någon vill bjuda på något eller om vi bakar så gör vi så att alla ska kunna äta samma.
 Pedagogerna tänker på gruppsammansättningar.
 Vi har ett tillåtande klimat så det är inget konstigt för våra elever att vara unika och göra
olika saker.
 ”Röriga dagar” (pysseldagar, skolavslutningar mm) försöker vi hitta andra arbetssätt och
elevgrupperingar.
Arbetslag Öst
 Vi erbjuder olika lösningar/ strategier för att underlätta för det enskilda barnet att lyckas. Det
kan handla om miljö, gruppindelning, kompensatoriska hjälpmedel.
 När vi gör egen fika eller bakar så använder vi möjligaste mån livsmedel som tåls av alla.
 Hörselpedagog lär ut teckenspråk ett pass varannan vecka.
Arbetslag Nord
Arbetslag Syd
 Om någon vill bjuda på något eller om vi bakar så gör vi så att alla ska kunna äta samma.
 Pedagogerna tänker på gruppsammansättningar.
 Vi har ett tillåtande klimat så det är inget konstigt för våra elever att vara unika och göra
olika saker.
 Vi erbjuder olika lösningar/ strategier för att underlätta för den enskilda eleven att lyckas.
Det kan handla om miljö, gruppindelning, kompensatoriska hjälpmedel
13
8b. Främjande insatser för ett socialt klimat, fritt från kränkningar
Mål:
Emanuelskolan ska ha ett gott socialt klimat där alla elever känner sig trygga och kan stärka
sin relation till och ges möjlighet att skapa relation till alla på skolan
Emanuelskolan övergripande
• Trivselregler (bilaga 1)
Ansvarig: Åsa Söderberg (rektor)
•
Arbete enligt Olweus– dokumenteras varje vecka
Ansvarig: Mentorer/ugruppsansvarig

Alla arbetslag kommer från ht 14 att använda samma planeringsmall för undervisning där de
övergripande målen i kap 1 och 2 tydligt skrivs fram
Ansvarig: Rektor

Emanuelskolans pedagoger coachar sina kolleger och coachas av sina kolleger regelbundet
för att utvecklas i sin yrkesskicklighet.
Ansvarig: Rektor

Gemensamma rastvagnar/lådor för hela skolan
Ansvarig: Stefan Mattisson

Skolans dag med lärarmatcher arrangeras vid varje vårtermins slut
Ansvarig: Elever i år 9, elevrådet Lag Syd, i samarbete med stödperson från
trygghetsteamet

Elevrådens dag arrangeras varje termin
Ansvarig: Elevråden i respektive arbetslag i samarbete med stödperson från trygghetsteamet

Fritidshemmets dag arrangeras i maj varje år
Ansvarig: Fritidspedagogerna i respektive arbetslag

Utveckla en grundläggande digital kompetens hos eleverna som innehåller kännedom om
och agerande enligt vett och etikett på Internet, ett källkritiskt förhållningssätt, medvetenhet
om och respekt för integritet på Internet, kännedom om och respekt för upphovsrätten och
licens så som CreativeCommons, samt kunskap om och förmåga att använda pekplatta, dator
samt smartphone i de fall det är aktuellt, så som ens uppdrag kräver, med den programvara
och de applikationer som tillämpas.
Ansvarig: Rektor
Arbetslag Väst
 Varje pedagog ska uppmärkamma en elev varje dag, säga något positivt.
 Lekledare i undervisningsgrupperna. (Kraftövningar)
 Mellisvärdar under mellis så att inge ska sitta ensam.
Arbetslag Öst
 Vi har mentorsgrupper och hela gemensamma dagar med praktiska aktiviteter med blandade
åldrar F-3 där barnen lär känna varandra oavsett ålder, kön och invanda lekgrupper.
 F-1 har utedag tillsammans för att knyta kontakter och ge tid till den viktiga fria leken.
14





Vi har ett fungerande rastvakts-schema för att ge trygghet, kunna hjälpa till vid
konflikthantering, få möjlighet att knyta kontakter i olika miljöer och för att se aktuellt
nuläge i gruppen.
Vi stöttar enskilda barn under perioder på raster och lektionstid.
Vi har nära kontakt skola-hem för snabbt agerande när det uppstår problem.
Barn och vuxna hälsar på och tilltalar varandra på ett vänligt sätt.
Vi vuxna ska agera goda förebilder hela dagarna mot och mellan alla som rör sig på skolan.
Arbetslag Nord
Arbetslag Syd
 Vi arbetar med relationspedagogik som bygger på att vi är nära eleverna.
 Vi har friluftsdagar tidigt på höstterminen med fokus på teambuilding för att skapa
gemenskap i arbetslaget och i elevgrupperna.
 Vi arbetar utifrån Olweus med värdegrundsarbete varje vecka.
 Vi har tydliga rutiner för blivande år 7:s start på Emanuelskolan som syftar till att främja
gemenskap och trygghet.
Uppföljning::
 Trivselenkät
 KRAFT -enkät
• Likabehandling, trygghet och trivsel tas upp på elevråden
Ansvarig: Nyckelperson från trygghetsteamet
 Trygghet och trivsel är en punkt på utvecklingssamtalet.
Ansvarig: Mentor
9. Rutiner vid akuta situationer
9a Utredning av diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling
1. En lärare, förskollärare eller annan personal får kännedom om att en elev blivit/anser sig
blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten eller till och från
skolan.
2. Anmälan om kränkande behandling lämnas till rektor (punkt 1 i blanketten ”anmälan
om/utredning av kränkande behandling som finns på Sjöbo kommuns intranät) fylls i och
lämnas av den som sett eller fått till sig händelsen.
3. Den som sett eller fått till sig händelsen kontaktar vårdnadshavare och informerar om:
a. vad som inträffat
b. att en anmälan om kränkande behandling kommer att lämnas omgående/har lämnats
till rektor för vidare utredning
c. att den som gör utredningen kommer att återkoppla till dem inom kort.
4. Anmälan registreras och lämnas till huvudmannen
5. Den rektor utser ansvarar för och genomför utredning och analys av situationen.
Utredningen och analysen skall ske skyndsamt, inom 24h.
15
6. Information om vad som hänt , vad utredningen och analysen visat och hur ärendet
kommer att handläggas vidare ges skyndsamt till vårdnadshavare och rektor (senast
en vecka efter att anmälan lämnats in)
7. Rektor återrapporterar till huvudman
8. Planering och genomförande av åtgärder och uppföljningar. Minst en uppföljning därefter
ytterligare utifrån problematik.
9. Utredningsansvarig avslutar ärendet. Kryssa, skriv datum när ärendet avslutades och
underteckna.
10. All dokumentation i ärendet lämnas till elevstödsamordnare
11. Anmälan samt underlag för utredningen registreras i elevaktsregistret och läggs
i elevakten.
9b. Åtgärder vid mobbing
Om det efter utredning visar sig att det är mobbing följs Olweus åtgärder mot mobbning.
1. Samtal med den utsatte eleven
2. Konfronterande mobbingsamtal med den elev som utsätter
3. Samtal med vårdnadshavare, till alla inblandade parter
4. Uppföljning med det utsatta barnet enligt överenskommelse mellan skolan och eleven och
dess vårdnadshavare
5. Uppföljning med mobbaren enligt överenskommelse mellan skolan och eleven och dess
vårdnadshavare
6. Om det vid uppföljning visar sig att problemet kvarstår bokas skyndsamt ett möte med elev
och vårdnadshavare.
7. Det kan vid allvarliga händelser och upprepad mobbning i skolan bli aktuellt att flytta
mobbaren. Om mobbningen inte upphör kan en polisanmälan göras.
9c. Pedagog eller annan personal kränker elev
Då skolpersonal får kännedom om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad och/eller kränkt
av en vuxen som arbetar på skolan skall en utredning skyndsamt, dvs inom 24 h, göras.
1. Elevstödsamordnare kallar elev som känner sig utsatt till samtal om det inträffade.
2. Elevstödsamordnare dokumenterar på blanketten ”utredning om kränkande behandling”.
3. Rektor kallar till samtal med berörd personal och beslutar om åtgärder.
4. Rektor återkopplar muntligt till elev och dess vårdnadshavare.
16
9d. Dokumentation
1. Vid utredning av misstänkta trakasserier, kränkande behandling eller mobbning skall
blanketten Utredning om kränkande behandling användas.
2. Vid utredning skall samtal med de inblandade dokumenteras.
3. Åtgärder vid mobbning ska dokumenteras i blanketten Konfronterande mobbingsamtal.
4. När ärendet är avslutat lämnas all dokumentation till elevstödsamordnare. Dokumentationen
förvaras i elevakten.
10. Lag Öst F-3 ( ca 90 elever)
10a. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder skola 2013
Målet ”att respekten mot barn och vuxna ska förbättras” är svårt att utvärdera när vi inte har något
att jämföra med och det är svårt att mäta men vi anser ändå att vi inte har nått det grundat på att vi
har betydande fler anmälningar och utredningar om kränkningar och vi har kränkningar i fler former
än tidigare när vi ser på statistiken.
Fokus i våra LPP skulle vara respekt mot varandra och det har funnits med, men det har inte varit i
fokus. I förskoleklassen har fokus varit att visa respekt för varandra under hela höstterminen och tid
för fri lek med nära vuxennärvaro har funnits varje dag förutom planerade gruppstärkande övningar.
Målet ”att stärka elevernas självkänsla och få bort mobiliseringsbeteende!” känner vi delvis att vi
nått. Vi har fått bort mobiliseringsbeteendet medan vi inte kan mäta om vi stärkt elevernas
självkänsla. Genom spontana observationer som vi diskuterat regelbundet på arbetslagsmötena,
genom att titta på de enskilda utredningarna av kränkande behandling samt att vi som rutin lyfter
frågan om trygghet och trivsel på utvecklingssamtal gör att vi ser att målet om att ha fått bort
mobiliseringsgrupper är uppnått.
Vi har haft gruppstärkande övningar i form av lekar och rollspel i F-1 medan 2-3 haft
samarbetsövningar och kompissamtal. Vi pedagoger har tagit krafttag vid mobiliseringar genom en
tydligare närvaro på rasterna hos vissa grupper, gjort elevobservationer av enskilda barn och vi har
haft nära kontakt skola-hem. Hela arbetslaget har hjälpts åt vid diskussioner kring situationer
regelbundet på arbetslagsmötet, vid behov sett över personalens schema samt upprättat
handlingsplaner kring enskilda ärenden vilket vi ser som framgångsfaktorer.Vi har satt mål som inte
är helt mätbara. Vi måste tänka på att sätta mätbara mål och tänka ut hur vi ska göra för att mäta.
10b. Kartläggning skola 2013
Lag Östs fallbeskrivningar är utförda under vårterminen. Dessa fallbeskrivningar skulle ha fortsatt
under hösten men vid uppföljning i augusti förutsatte arbetslaget att processledaren för
likabehandling på skolan skulle fortsätta vara ansvarig, även om personen inte längre var en del av
arbetslaget, vilket gjorde att enkäten föll bort. Statistik kränkande behandling är utförd.Intervju med
övrig personal, såsom städ och måltid, angående respekt är utförda och har skett enligt plan. Vi har
en period under hösten haft fokus på respekt i mentorsgrupper genom samtal som vi planerade men
också genom att titta på filmer. Vi ser dock att det fungerat mer som undervisning än som
kartläggningsmetod. I våra undervisningsgrupper har det fungerat olika med att kartlägga respekt
och att arbeta mot mobiliseringsbeteende oftast har det även här tenderat att bli undervisning i stället
17
för kartläggning. I år 2-3 har man arbetat med att ha kompissamtal varje vecka bl. a för att kartlägga
nuläget i klassen.
10c. Nulägesanalys skola 2014
Anmälningar och utredningar om kränkande behandling har ökat mycket från vårterminen till
höstterminen i lag Öst. Det är svårt att se orsaken. Det kan vara så att kränkningarna har ökat eller så
är pedagogerna mer benägna att utreda. Vi kan se att vi pedagoger arbetat med fler alternativa
metoder än samtal under hösten som åtgärd för att ge en trygg tillvaro åt alla vid kränkande
utredningar. Vi har t.ex. kartlagt skolgården, förstärkt rast värdar och gjort handlingsplan för
enskilda elever. Det kan visa på att vi pedagoger är mer säkra i att skriva utredningar och att de
därför ökat i antal. Vi kan dock se att en tendens att vi har många utredningar gällande verbala
kränkningar.
Trivselenkäten visar att ca 94 % av barnen i F-3 på Emanuel känner sig trygga. Den visar att 93 %
av eleverna tycker att lärarna tar hänsyn till vad de tycker. Trivselenkäten visar att 24 % av barnen
känner till någon som blivit retad eller utsatt på grund av etnicitet samtidigt som nästan 3 % uppger
att de blivit utsatta. Det är också den diskriminering som flest barn svarat att de utsatt andra barn för.
Det borde visa att de barn som utsätts blir utsatta på ett sätt som gör att många barn ser eller hör det.
Den visar att 10 % av barnen upplever att de blivit retade eller utsatta för att de är pojke eller flicka.
65 % av barnen säger att de vet vad de ska kunna för att nå målen men många svarar att de inte kan
svara på frågan. Siffrorna är ungefär de samma på frågan om de får veta hur det går för dem i
skolan. 86 % av barnen säger att lärarna hjälper dem i skolarbetet om de behöver hjälp.
Kraftenkäten visar att det är 15 elever i år 3-9 på Emanuelskolan som inte får vara med. Sociogram
visar att 3 barn i Öst inte blir valda. Observationer visar att dessa barn leker med andra barn på raster
och blir valda vid gruppaktiviteter. Kraftenkäten visar att såväl verbal kränkning som verbal
mobbing har ökat. Under hösten skedde incidenter, som ledde till utredningar, på delar av skolans
område som är svåra att överblicka. Vi lät eleverna i sina mentorsgrupper markera var de anser att
det sker konflikter. Dessa kartläggningar ledde till att skolgården nu är begränsad t.ex. så får inte
någon elev från Öst vara inne på området vid musikhuset. Eleverna fick även svara på frågan om
vilka förväntningar de har på rastvärdarna. Barnen svarade att de ska trösta, hjälpa till vid konflikter
och de ska vara många till antal. Det framkom att de vill att någon vuxen ska finnas hela tiden vid
fotbollsplanen och multiarenan då det ofta blir konflikter där. De tycker att det är bra att det nästan
alltid finns en vuxen vid fritidsingången så att de slipper leta om de behöver snabb hjälp. De tycker
att vi finns ute och ser snabbt om något händer vilket stämmer med resultatet i Kraft-enkäten.
Kraftenkäten visar att 20 elever på Emanuelskolan blir mobbade. När vi tittar på kränkande
utredningarna så ser vi att i Öst är det olika barn som utsätter och det är olika barn som blir utsatta
vilket tyder på att det inte rör sig om mobbing men det kan finnas de som vi inte känner till. Det är
anmärkningsvärt att enkäten visar att elever som blir mobbade inte tycker att andra elever gör något
för att stoppa mobbingen. Detta visar på bristande mod att våga ingripa. Att våga ingripa när någon
handlar fel är viktigt såväl i skolans värld som att vara medborgare i vårt samhälle i nutid och
framtid. Enkäten visar att det är den verbala mobbingen som ökat på skolan som helhet i förhållande
till tidigare år. Statistiken visar att det är de verbala kränkningarna som överväger på Öst. Våra
spontana observationer från undervisning och raster samt intervjuer med pedagoger visar att vi
tycker språkbruket blivit betydligt sämre både medvetet och omedvetet genom svordomar, tilltal och
kränkande ord. Det är 18 elever på skolan som blivit utsatta för kränkningar för sin etnicitet.
Kompis-samtalen i år 2-3 har visat att barnen i klassen reder upp fler situationer själva på raster.
Måltidspersonalen upplever att det är ett litet antal barn som tydligt inte visar respekt för dem eller
för andra barn. De lyfter att det behövs tydligare vuxennärvaro både i kö och i matsal. Städpersonal
upplever att det finns brister i respekt gentemot dem från såväl elever, pedagoger som föräldrar t.ex.
genom att man inte hälsar och att elever svarar otrevligt.
18
10d. Mål & åtgärder skola 2014
Mål:
 Antalet barn som utsätts för kränkningar genom språkbruk ska minska.
 Antalet barn som upplever att de blir retade eller utsatta för sin etnicitet ska minska.
 Antalet barn som känner sig trygga i skolan ska öka.
Åtgärder
 Föräldrainformation inför krafttag av kränkande språk.
Ansvarig Åsa L, Åsa S, Agnes, Martina
 Alltid nolltolerans mot dåligt språkbruk på raster och i klassrum.
Ansvarig Alla pedagoger
 Konsekvens under intensivveckor gällande, verbalt dåligt språkbruk, blir tillsägelse och lapp
hem.
Ansvarig Närvarande pedagog.
 Vi ska tydligt förstärka bra språkbruk inför barngruppen
Ansvarig Alla pedagoger
 Språkbruk blir en stående punkt på utvecklingssamtal
Ansvarig Mentor
 Välja medveten skönlitteratur kring etnicitet och mod i undervisning och sagostund
Ansvarig Alla pedagoger
 Korta gruppstärkande lekar och övningar t.ex. från Lekarkivet, 10 små kompisböcker varje
dag.
Ansvarig: Alla pedagoger
 Rollspel från verkligheten för att förankra den av Olweus regler att man ska ingripa när
någon utsätts för obehag.
Ansvarig Alla pedagoger
 Kompissamtal varje vecka i år 1-3.
Ansvarig Micke, Martina och Agnes
 Planerade lekar på raster varje vecka som elever i år 3 planerar.
Ansvarig Martina
 Fler rastvärdar vid perioder när vi märker mycket oro
Ansvarig Åsa L
 Stopp-Sluta metod ska införas i alla grupper
Ansvarig Åsa L, Micke, Agnes, Martina

Tema v 23 kring Etnicitet. Lekar, sånger, mat, ord och fraser från de länder som finns
representerade i Öst. Flaggor? Var ligger de geografiskt? Hur tar man sig dit?
Ansvarig; Åsa L, Micke, Agnes, Martina
10e. Uppföljning och utvärdering skola 2014
Kartläggningar
 Sociogram ht/vt
Ansvarig: Åsa L, Micke, Agnes, Martina
 Trivselenkät ht-14
Ansvarig: mentor
 Kompissamtal år 1-3 1 g per vecka
Ansvarig Micke, Agnes, Martina
 Kartlägga skolgård inkl. sammanställning F-3 1 g/termin
Ansvarig Mentor
 Kraftenkät
Ansvarig: Michael Corelius
19






Uppföljningssamtal inkl. sammanställning i mentorsgrupp om språkbruk efter
nolltoleransveckor
Ansvarig: Mentor
Utvecklingssamtal
Ansvarig:Mentor
Spontana samtal från elever, vårdnadshavare som vid behov dokumenteras och utreds vidare
Ansvarig: berörd pedagog
Spontana iakttagelser, observationer från pedagoger som vid behov dokumenteras och utreds
vidare.
Ansvarig: berörd pedagog
Nulägesbeskrivning från varje ugrupp
feb, juni, sept, dec
Ansvarig: Åsa L, Åsa P, Anna
Utvärderingsbok i förskoleklass klass om veckans raster
Ansvarig: Åsa L och Vik Tina
10f. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder fritidshemmet 2014
Målet ”att respekten mot barn och vuxna ska förbättras” är svårt att mäta. Vi ser att vi haft få
kränkande utredningar gällande fritids. Möjligen kan det bero på att barnen själva i större
utsträckning väljer aktivitet, rum och vem man vill vara med. På fritids har vi haft fritidsråd enligt
plan och be greppet respekt har diskuterats på råden i år 2-3 men missats i F-1. I 2-3 har det har varit
uppföljningar från mentorsgrupper kring respekt, regler på fritids, diskussion om hur man pratar
med varandra och hur man agerar om någon är ensam.
På fritids har man diskuterat händelser direkt med barnen när det skett något.
Målet ”att stärka elevernas självkänsla och få bort mobiliseringsbeteende” är delvis möjligt att
utvärdera att vi nått. Vi har fått bort mobiliseringsbeteendet medan vi inte kan mäta om vi stärkt
elevernas självkänsla. Genom spontana observationer som vi diskuterat regelbundet på
arbetslagsmötet, genom att titta på de enskilda utredningarna kränkande behandling samt att vi som
rutin lyfter frågan om trygghet och trivsel på utvecklingssamtal, gör att vi ser att målet om att ha fått
bort mobiliseringsgrupper är uppnått.
10g. Kartläggning fritidshemmet 2013
Det har inte genomförts några nedskrivna lekobservationer på fritids men väl spontana
lekobservationer. På utvecklingssamtal har nuläge på fritids varit en stående punkt.
Spontana observationer angående språkbruk.
10h. Nulägesanalys fritidshemmet 2014
Lekobservationerna ledde till att vi nu börjat dela barnen mer efter ålder både i aktiviteter och under
fria leken för att dela barnen i mindre grupper. Vi har också börjat använda fler rum till fritids.
Efter genomförda utvecklingssamtal så ser vi att trivseln på fritids verkar bättre än under våren och
att det är betydligt färre barn och föräldrar som tagit upp att barnen inte trivs. Fritids erbjuder
planerade aktiviteter alla dagar i veckan med olika inriktning för att ge meningsfull sysselsättning.
10i Mål & åtgärder fritidshemmet 2014

Inga barn ska utsättas för kränkningar genom språkbruk på fritids.
20

Barnen ska erbjudas meningsfulla aktiviter på fritids.
Åtgärder
 Vi ska fortsätta erbjuda planerade aktiviteter varje dag och utöka utbudet till att det finns
planerade aktiviteter varje dag för alla.
Ansvarig; Jessica och Johan
 Vi ska erbjuda 1 aktivitet varje månad som sker med blandade åldrar men i mindre grupper.
Ansvarig. Jessica och Johan
 Vi skriver välkommen på alla språk som finns representerade i gruppen.
Ansvarig Jessica
10j. Uppföljning och utvärdering fritidshemmet 2014
Kartläggning fritids
 Nulägesbeskrivning
Ansvarig Jessica
 Fritids trivselenkät med smileys Vecka 14, 40
Ansvarig; Jessica
 Nuläge fritids på utvecklingssamtal 1 gång/termin ska dokumenteras
Ansvarig; Mentor
 Observation språkbruk efter nolltoleransvecka
Ansvarig: Jessica
 Fritidsråd varannan vecka
Ansvarig Jessica
11. Lag Väst f-3 (ca 90 elever)
11a. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder skola 2013
Mål

Alla elever ska kännas sig trygga i att få lov att vara sig själv.
Åtgärder
 Åtgärden att varje pedagog ska uppmärksamma en elev varje dag, d.v.s. säga något positiv,
har vi levt upp till.
 Enkät om ”våga vara du” är genomförd 2 gånger under läsåret.
 Laget har gjort nya frågor till sociogrammet.
 Varje undervisningsgrupp har vid 4 tillfälle haft individuella elevsamtal utifrån
sociogrammet.
 Vi har dokumenterat kränkande behandling och utrett enligt gällande rutiner.
Mål

Öka medvetandet hos eleverna kring vad man säger och hur man säger det och vad det kan leda
till.
Åtgärder
 Enkät om språkbruk är genomförd två gånger under läsåret.
 Omarbetning av sociogram med nya frågor är gjort.
 Individuella elevsamtal utifrån sociogrammet är genomfört vid minst två tillfälle.
 Vi har dokumentera kränkande behandling och utrett enligt gällande rutiner.
11b. Kartläggning skola 2013
Arbetslaget har använt sig av följande kartläggningsmetoder:
 Intervjuer och sociogram utifrån mobbingringen i alla undervisningsgrupper utfördes av
mentor och undervisande lärare, två gånger per termin.
21





En gång i månaden har mentorn genomfört samtal med fokus på trygghet och trivsel i
mentorsgruppen.
Inför varje utvecklingssamtal har mentorn haft ett individuellt samtal med alla mentorselever
utifrån trygghet och trivsel i skolan och på fritidshemmet.
Enkät om våga vara du och språkbruk med alla elever i arbetslaget genomfördes en gång
under vårterminen 2013 och en gång under höstterminen 2013.
KRAFT-enkät med elever i årskurs 3 genomfördes höstterminen 2013.
Statistik kränkande behandling under året var 10 stycken, 3 stycken våren 2013 och 7
stycken hösten 2013. Kränkningarna har skett på skolgården och i klassrummet. Det var
verbala kränkningar och fysiskt våld. Åtgärder har varit samtal med inblandade, fortsatt
utredning enligt plan mot kränkande behandling och upprättande av åtgärdsprogram.
11c. Nulägesanalys skola och fritidshem 2014
Kraft-enkäten visar att det finns 20 elever på Emanuelskolan som har blivit mobbade de senaste
månaderna. Ofta är det någon från samma elevgrupp som mobbar. Det är flest elever som säger att
det är på skolgården de blir utsatta men det händer även i korridorer, i matsalen och i klassrummet.
Eleverna upplever att vuxna på skolan gör något för att stoppa mobbningen men tyvärr är
uppfattningen om att andra elever inte den samma. Vidare visar enkäten att det finns 15 elever som
inte får vara med och leka/vara med sina kompisar och 13 av dessa går i årskurserna 3-6.
Våra elever trivs bra i skolan och på fritids. De upplever att pedagogerna har höga förväntningar på
dem och att de vet var de befinner sig i förhållande till kunskapskraven och vad som krävs för att nå
nästa.
Sociogrammet bekräftar att det finns några elever som inte får vara med och leka/vara med sina
kompisar. Det finns någon i varje undervisningsgrupp. Detta behöver arbetslaget formulera som mål
för 2014 och utarbeta lämpliga åtgärder för.
Vår kartläggning över skolgården visar att det förekommer bråk och kränkningar på fotbollsplanen,
vid och på den runda gungan, på multiarenan, runt kullarna vid matsalen och vid linbanan.
Kartläggningen visar att detta även inträffar på fritidstid. Diskussioner med elever bekräftar att minst
två av rastvakterna, under skoltid, ska cirkulera runt skolgården och att en ska finnas vid
fotbollsplanen/runda gungan.
11d. Mål & åtgärder skola 2014
Mål
1. Alla elever har bra självkänsla.
2. Alla elever har en kompis
Åtgärder
 Minst en positiv kommentar från vuxen till en elev varje dag.
Ansvarig: mentor o undervisande pedagog
 Planera ett Jag-tema
Ansvarig: Caroline Eriksson o Caroline Melander Andersson
 Genomföra Jag-tema
Ansvarig: undervisande pedagog
 Anslå positiva meddelande i gemensamma utrymmen.
Ansvarig: Stefan Mattisson
 Genomföra KRAFT-övningar med fokus på självkänsla.
Ansvarig: undervisande pedagog 1ggr/vecka
22




Omarbetning av sociogram med frågor.
Ansvarig: Marie Ahnfeldt och Ulrika Johansson
Enkät Jag är jag
Ansvarig: Marie Ahnfeldt och Ulrika Johansson
Utse veckans lekvärdar som genomför en lek på rasterna.
Ansvarig: undervisande pedagoger i skolår 3
Genomföra KRAFT-övningar med fokus på vänskap.
Ansvarig: undervisandepedagog 1 ggr/vecka
11e. Uppföljning och utvärdering skola 2014
 Sociogram
Ansvarig: undervisande pedagog 1/termin
 Enkät Jag är jag, med alla elever.
Ansvarig: undervisande pedagog 1 ggr/termin
 Individuella samtal och sociogram utifrån mobbningsringen med alla elever.
Ansvarig: undervisande pedagog 1 ggr/termin
 Samtal inför utvecklingssamtal
Ansvarig: mentor 1 ggr/termin
 Statistik kränkande behandling
Ansvarig: Malin Evnell
11f. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder fritidshemmet 2013
1. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade.
Åtgärder
 Fritidsenkät med alla elever genomfördes i mars.
 Trivselenkät med våra 2:or snarast och ev djupintervjuer utifrån svaren. Undervisande lärare,
omgående genomfördes aldrig pga att ett nytt aktivitetsschema infördes.
 Fritidsreglerna skrevs ner tillsammans med eleverna och anslogs i kapprum och atelje.
11g. Kartläggning fritidshemmet 2013
Arbetslaget har använt sig av följande kartläggningsmetoder:
 KRAFT-enkäten med elever i årskurs 3 genomfördes höstterminen 2013.
 Arbetslagets egen fritidsenkät är genomförs två gånger under året.
 En gång i månaden har eleverna träffats i mindre grupper för att ha råd. Råden har letts av
ansvarig fritidspersonal.
 Statistik kränkande behandling under året var 10 stycken, 3 stycken våren 2013 och 7
stycken hösten 2013. Kränkningarna har skett på skolgården och i klassrummet. Det var
verbala kränkningar och fysiskt våld. Åtgärder har varit samtal med inblandade, fortsatt
utredning enligt plan mot kränkande behandling och upprättande av åtgärdsprogram.
 Inför varje utvecklingssamtal har mentorn haft ett individuellt samtal med alla mentorselever
utifrån trygghet och trivsel i skolan och på fritidshemmet.
11h. Mål & åtgärder fritidshemmet 2014
Mål
1. Alla elever har en bra självkänsla.
2. Alla elever har en kompis.
Åtgärder
 Utse mellisvärdar, elever i skolår 3, som ser till att ingen sitter ensam under mellis.
Ansvarig: undervisande pedagoger i skolår 3
 Planerad aktivitet 1 ggr/vecka utifrån ovanstående mål.
Ansvarig: Stefan Mattisson och Tea Svensson
23


Fritidsråd 2/månad
Ansvarig: Stefan Mattisson och Tea Svensson
Göra en fritisenkät
Ansvarig: Stefan Mattisson
11i. Uppföljning och utvärdering fritidshemmet 2014
 Genomföra ritidsenkät.
Ansvarig: Stefan Mattisson, 2 ggr/termin
 Samtal inför utvecklingssamtal
Ansvarig: mentor 1ggr/termin
 Lekobservationer
Ansvarig: Stefan Mattisson, 5/termin
 Statistik kränkande behandling
Ansvarig: Malin Evnell
12. Lag Nord år 4-5 (ca 100 elever)
12a. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder skola 2013
Antalet kränkningar i Lag nord har ökat. Vi tror att detta beror på att vi är ett nytt arbetslag, har nya
lokaler samt att det inte är samma elevgrupper som jämförs under vår och höst. Att vi har många
kränkningar har gjort att vi satt in insatser i form av samtal med inblandade elever, utredning enligt
plan mot kränkande behandling, konfronterande mobbningssamtal, handlingsplan för enskilda
elever, insatser på gruppnivå, anmälan om tillbud, stöd av kurator och upprättande av
åtgärdsprogram. Våra åtgärder är gjorda utefter skolans rutiner. Vi har sett att det varit olika insatser
som gett effekt på olika elever. Vi pedagoger har under hösten fått utbildning i hur och när vi ska
göra utredningar om kränkande behandlingar.
Vi hade i början av hösten återkommande styrda rastaktiviteter men eftersom vi haft många
kränkningar har vi behövt röra oss och observera flera olika elever. Detta har gjort att vi inte haft
personal som haft möjlighet att leda aktiviteterna. Vi har haft ett fungerande rastvärdsschema där vi
varit flera pedagoger ute vid varje rast. Pedagogerna som har varit ute har inte haft något speciellt
ansvarsområde att bevaka på skolan utan har rört sig där vi vet att det händer mycket samt där vi sett
ett behov av en vuxen. Vi har tillsammans med eleverna gått igenom var det är utsatta områden på
skolan där vi vuxna behöver vara mer.
Vi i lag Nord har kontinuerligt Kraft med eleverna där vi tar upp och diskuterar olika dilemman och
etiska frågor. Vi är noga med att omedelbart gripa in om någonting är på väg att hända eller om
någonting negativt hänt. Vi har dock inte gjort någon separat lokalpedagogiskplanering för hur vi
arbetar med Kraft. I en av grupperna har vi haft stöd av vår kurator i vårt värdegrundsarbete.
Vi anmäler utredning av kränkande behandling om vi uppmärksammar att någon blivit kränkt. Vi
följer då konsekvenstrappan för vår fortsatta hantering av ärendet. Vi tar regelbundet upp vad som
händer i vår verksamhet så att all personal vet var eller på vad de ska hålla extra koll. Vi informerar
varandra kring händelseförlopp, elev- och föräldrasamtal samt ger varandra tips och hjälp för att
kunna minimera antalet negativa ärenden.
12 b. Kartläggning skola 2013
 Sociogram under våren och hösten
 Frågor kring trivsel ställs och dokumenteras på utvecklingssamtalet under våren och hösten.
 Trivselenkät genomförs under hösten
 Kraftenkät genomförs under hösten
24
 Granskning av Lag Nords utredningar om kränkande behandling.
12c. Nulägesanalys skola 2014
Enligt vår trivselenkät känner sig eleverna på Nord trygga i skolan. Kraftenkäten visar på att
eleverna tycker att pedagogerna i skolan tar tag i om någon blir utsatt. Enligt kraftenkäten och våra
utredningar om kränkande behandling behöver vi arbeta med språkbruket eftersom det sker en del
verbala kränkningar mellan eleverna. Både kraftenkäten och trivselenkäten visar att vi behöver
arbeta med etnicitet i lag Nord. Vi måste även arbeta med att öka förståelsen för olika
funktionshinder eftersom det enligt trivselenkäten visat sig att fem elever i åk 4-6 känner sig utsatta
på grund av sitt funktionshinder.
12d. Mål & åtgärder skola 2014
Mål:


Eleverna ska ha kännedom om mänskliga rättigheter. (Fokus på funktionshinder och
etnicitet)
Eleverna ska använda ett språk som inte kränker någon annan.
Åtgärder
 Titta på lilla aktuellt vid tre tillfällen i veckan.
Ansvarig: Undervisande pedagog
 Etiska diskussioner minst ett tillfälle i veckan
Ansvarig: Undervisande pedagog
 Undervisningsgrupperna ska arbeta med rollspel/drama/film vid minst ett tillfälle i månaden
Ansvarig: Undervisande pedagog
 Samarbete mellan lärare och kurator i åk 5 för att öka gruppgemenskapen och
medvetandegöra eleverna om hur det de säger eller gör påverkar andra människor.
Ansvarig: Arbetslaget och Vanessa Ferguson

Tema mänskliga rättigheter under höstterminen i åk 4
Ansvarig: Alla pedagoger
Utvärderas: Genom utvärderingsfrågor till eleverna

Tillrättavisa eleverna varje gång vi hör kränkande ord.
Ansvariga: Alla i arbetslaget

Uppmärksamma eleverna kring vilka ord som sägs och vad vi kan säga istället.
Ansvariga: Alla i arbetslaget

En period på våren och en period på hösten arbetar vi aktivt med språkbruket (v9 och v.43)
Ansvarig: Undervisande pedagog
Utvärderas: En gång på hösten och en gång på våren genom mätningar av hur många
kränkande ord som används. Genomförs av undervisande pedagog
12e. Uppföljning och utvärdering skola 2014
 Sociogram vecka 15 och vecka 41
Ansvarig: Elevens mentor
25
 Frågor kring trivsel ställs och dokumenteras på utvecklingssamtalet under våren och hösten.
Ansvarig: Elevens mentor (Arbetslaget bestämmer gemensamt frågor)
 Trivselenkät genomförs under hösten
Ansvarig: Anna Knast
 Kraftenkät genomförs hösten 2014
Ansvarig: Anna Knast
 Granskning av Lag Nords utredningar om kränkande behandling.
Ansvarig: Elevstödsamordnare och processutvecklare likabehandling
12f. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder fritidshem 2013
Enligt vår trivselenkät och våra frågor kring trivsel på våra utvecklingssamtal visar det sig att
eleverna trivs bra på vårt fritidshem. De känner sig trygga och tycker att det är roligt att vara på
fritids. Vi har fritidsråd så att barnen är delaktiga i planering av verksamhet. Det är många
brytningar på fritids på grund av lokalbyte.
12g. Kartläggning fritidshemmet 2013
 Sociogram
 Frågor om trivsel på våra utvecklingssamtal.
 Fritidsrådet utvärderar verksamheten vår och höst.
12h. Nulägesanalys fritidshemmet 2014
Fritidshemmet har förändrad personalstyrka till våren 2014. Det planeras för många olika aktiviteter
för att eleverna ska tycka att det är roligt att vara på fritidshemmet. Behöver arbeta med att få ett
lugn i verksamheten där eleverna håller kvar i sina aktiviteter en längre stund. Det kommer att
erbjudas aktiviteter i slöjdsal, idrottshall, hemkunskapssal.
12i. Mål & åtgärder fritidshem 2014
Mål:


Alla elever ska känna lust att komma till fritids
Alla elever ska känna sig trygga på fritids
Åtgärd:
 Varierande aktiviteter utifrån barnens intresse. Barnen påverkar via fritidsrådet.
Ansvarig: Henrik Jeppsson
Utvärderas Enkät/intervju i maj
 Veckans aktiviteter presenteras på tavla i hall
Ansvarig: Henrik Jeppsson
 Inskrivning på fritids sker varje morgon i respektive klassrum
Ansvarig: Undervisande pedagog
 Tydliga rutiner kring fritids
Ansvarig: Henrik Jeppsson
12j. Uppföljning och utvärdering fritidshem 2014
 Sociogram vecka 15 och vecka 41
Ansvarig: Henrik Jeppsson
26
 Frågor kring trivsel ställs och dokumenteras på utvecklingssamtalet under våren och hösten
Ansvarig: Elevens mentor
 Fritidsråd utvärderar verksamheten vår och höst 2014.
Ansvarig: Henrik Jeppsson
 Granskning av Lag Nords utredningar om kränkande behandling.
Ansvarig: Elevstödsamordnare och processutvecklare likabehandling
13. Lag Syd (ca 150 elever)
13a. Uppföljning och utvärdering 2013.
Andelen mobbade elever upplever vi inte har minskat. Under vårterminen rådde platsbrist och
mycket spring mellan olika lokaler som gav möjligheter till oro. Under hösten med våra nya lokaler
tror vi att en del kunnat undvikas men såklart finns problemen kvar även här. Trots plats är våra åk 6
och 7 ganska livliga och leker runt vilket gör de ganska svårbevakade för oss vuxna.
Laget känner att höstterminen var stressig på grund av hög frånvaro och mycket tid gick åt att lösa
denna. Vårt rastvaktande fick lida en del för detta. Detta beklagas då vi vet att detta varit en stark
sida hos oss – att vara med våra elever. Vi har haft en tydlig och kontinuerlig mentorskontakt.
Detta har alltid prioriterats och vi känner oss nöjda med vår insats. Våra ungdomar och föräldrar
verkar tillfreds och vi återkommer snabbt i kontakten med dem. KRAFT integreras i alla ämnen
Stort fokus och utbyte sker i vårt arbete med Kraft, många ämnen är delaktiga och vi försöker sprida
goda exempel. Alltid intressant att se och jämföra resultat i våra olika grupper.
Lärare grupperar och placerar elever
Detta har vi uppmärksammat allt mer och eleverna verkar ha köpt läget och vant sig. Vi vet att detta
ger stabilitet och trygghet för alla. En diskussion om ev placering i matsal har också kommit på tal.
All personal markerar direkt vid suckar mm. Här känner vi att vi har utrymme till förbättringar i
synnerhet vid vårt café, kapprum mm. Under lektionstid är vi på vår vakt i hög grad dock.
13b. Kartläggning 2013
KRAFT enkäten är genomförd. Svår att kommentera då vi inte har uppgifter som gäller just 6-9.
Sociogram utförd i samtliga årskurser, överlag mycket positiva elever. Det kom dock fram att
sanningen kunde vara en helt annan då läraren lämnat salen. Dessa problem har vi tagit tag igenom
bla konflikhanterande samtal. Trivselenkät genomförd med resultat ca 7 som inte känner sig trygga
på vår skola. Klassrumsobservationer utförda av två pedagoger i åk 7 och 8. Utvecklingssamtal
elevens trivsel i fokus, vår inledande samtalspunkt enligt ny mall och det fungerade utmärkt.
Sammantaget har våra kartläggningar i verkligheten 2013 vida överstigit vår enda planerade på
pappret.
13c. Nulägesanalys 2014
Incidentrapporter: antalet kränkande behandlingar minskat från 23 till 18 st, men med en markant
skillnad mellan vår och höst (4 respektive 14). Vår analys kan bygga delvis på att våra nya elever
ska hitta sin plats i en ny grupp. Relationer ska testas och man vill visa vem man är och vem man
vill vara med. Vi kan tro att vår minskade vuxentillsyn som vi nämnde ovan kan påverkat. Vilket vi
vill jobba vidare på. Kränkande behandlingar som pågår då vi lämnat salen eller vid vårt café kan vi
se tydliga mönster på vem och var man får vara, en hieraki som vi måste uppmärksamma.
Statistik av kränkande behandling av 14st 10 åk 7, 2 åk 6, 2 åk 8. Kan de få fallen i åk 8 bero på att
de vet vår arbetsgång och tänker till före. Oerhört överrepresenterade i åk 7! Kan bero på ny
gruppsammansättning som vi var inne på tidigare. Just fördelningen i åk 7 har trots ansträngningar
blivit ganska ojämn. Laget uppmärksammar att de elever vi har med särskilda behov i regel vill
verka lite osynliga kring detta och exempelvis inte utnyttjar de hjälpmedel de har. I denna ålder är
det känsligt att vara annorlunda men vi måste stötta våra elever i detta. Vi informerar om
användandet av sociala medier både med elever och på föräldramöten. Vi tycker att det är väldigt
lite konflikter just nu som uppkommer via sms och sociala medier och förhoppningsvis beror det på
att vi arbetat med kritiskt tänkande med eleverna.
27
13d. Mål, åtgärder och uppföljning 2014
Mål:
 Andelen elever som känner sig trygga ska öka
 Förbättra och utveckla kartläggningsmaterial kring trygghet och trivsel, som ger en bättre
bild av elevernas upplevelse
Åtgärder:
 Vuxentäthet måste öka i åk 6-7 delen.
Ansvarig: Alla vuxna
 Inbjuda till samvaro i café så att eleverna inte blir isolerade i sina respektive grupprum.
Ansvarig: Vuxna som väljer att fika i caféet.
 Grupprummens oskrivna regler, hjälpa till att styra upp vem som ska vara där inte vem som
får enligt dem själva.
Ansvarig: Mentorer till respektive klass
 Rastvakta med fokus på kapprummen.
Ansvarig: Rastvärden
 Gemensamma krav på att följa vissa regler – att vi förväntar oss ett visst ansvar. Ta fram
förväntansdokumentet då och då för att tydliggöra.
Ansvarig: Mentorer
 Utvecklingssamtalen enligt ny mall – fortsätta utveckla.
Ansvarig: Processgruppen
 Idrottdagar med fokus på teambildning.
Ansvarig: Johan och Dick
 Sträva efter att ha Kraft med egna mentorn, vilket kan ge en god bild och förståelse för
gruppens klimat. Vi skapar ett gemensamt innehåll till Kraftlektionerna.
Ansvarig: Mentor + Johan som gör ett Kraftprogram.
 I matsalen pedagogerna sitter på ett smart sätt i förhållande till de som ofta blir ensamma. Ett
smart sätt kan innebära att sätta sig vid bordet bredvid, bjuda in till sitt bord, att pedagogen
sätter sig så att den ser stora delar av matsalen etc.
Ansvarig: De som äter pedagogiskt.
 Elevrådets dag anordnas.
Ansvarig: Nyckelperson i trygghetsteamet
 Elevrådet arbetar och utvärderar statistik kring kränkande behandling givetvis anonyma.
Ansvarig: Nyckelperson i trygghetsteamet
 Eleverna får kännedom kring vad som är kränkande behandling samt arbetsgången för
anmälan av kränkande behandling
Ansvarig: Mentorer
 När de nya eleverna kommer i år 7 finns en tydlig integration med inte bara gemensam
uppstart utan ett gemensamhetstänkande hela skoltiden.
Ansvarig: Först och främst mentorerna i år 7 men givetvis alla pedagoger som arbetar i Syd.

Ha en genomtänkt strategi vid ny gruppsammansättning.
Ansvarig: Laget gemensamt.

Konsekvent lärarledd placering och indelning av grupper vid arbete.
Ansvarig:

Samarbetsövningar/ friluftsdagar gemensamt under hela läsåret.
Ansvarig:
Tydliga KRAFTövningar med gruppdynamiksövningar.
Ansvarig

Mäts via KRAFT, Trivselenkät samt antalet kränkande behandlingar, utvecklingssamtal.
Ansvarig: mentorerna i blivande åk 7
28
13e. Kartläggningar 2014
 KRAFTenkät
Ansvarig: Annette
 Sociogram i samtliga årskurser under vt.
Ansvarig: Johan påminner och plockar fram material till mentorerna.
 Trivselenkät
Ansvarig: Annette
29
14. Elevernas egen sida
Elevrådet lag Syd
Vi i Elevrådet anser att likabehandlingsplanen innebär att alla elever ska gå till skolan med en bra
magkänsla och känna sig trygga. Det innebär att alla ska behandlas lika oavsett hudfärg,
nationallitet, religion, kön, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. På vår skola måste alla ta
plats oavsett om man är äldst eller yngst. Läraren ska ge stöd till elever efter behov och läraren ska
inte heller favorisera. Samtliga elever ska känna att dem vågar säga ifrån och att de har chans att
kunna förändra t.ex. genom delaktighet i elevrådet.
Vår målsättning 2014
 Kön
Oavsett kön ska man få lika mycket uppmärksamhet både ifrån elever och lärare.
 Hierarki
Vi ska hitta en balans mellan eleverna så att dem känner sig trygga
 Elevråd
Vi strävar efter ett aktivt elevråd.
 Insatser
Elever ska med hjälp av lärarna våga bryta mönster. Elevrådet genomför en undersökning
om könsroller på dator. Eleverna kan på olika sätt coacha varandra. Under våra kraftlektioner
ska vi bli medvetna om vilka roller vi har. Vi ska undersöka möjligheten med fadderklass. Vi
ska samarbeta mer med de andra lagens elevråd. Elevrådet ska ha en tydlig uppgång och fler
uppgifter.
 Utvärdering
Kön – Vi gör om undersökningen om ett år och jämför resultaten.
Hierarki – Vi utvärderar våra kraftlektioner och ser hur långt vi har kommit med
fadderklasserna.
Elevrådet – Utvärderar vår kalender och ser över vårt resultat.
Sammanfattning
Vi ser ljust på 2014. Vi har ett positivt elevråd med många goda idéer och åsikter. Vi känner att vi
har skolans ledning med oss och att vi kan jobba aktivt med att ta emot nya elever.
30
15. Viktig information till dig som är elev på Emanuelskolan
Om du blivit utsatt eller kränkt av en annan elev på skolan ta kontakt med din
mentor eller en annan vuxen och berätta vad som har hänt.
Om du ser eller hör att någon annan elev blir utsatt eller kränkt, ta kontakt med
din mentor eller en annan vuxen och berätta vad som har hänt.
Om du blir utsatt eller kränkt av en vuxen på skolan ta kontakt med en annan
vuxen på skolan, elevstödsamordnare eller rektor och berätta vad som har hänt.
Om du känner till att något har hänt men inte vill berätta det för någon på
skolan, berätta det då för dina föräldrar/vårdnadshavare och be dem kontakta
någon vuxen på skolan.
Om du kommer på något viktigt som du tycker att vi på skolan behöver göra
något åt för att öka tryggheten och gemenskapen på vår skola så kontakta din
mentor, någon i trygghetsteamet, elevstödsamordnare eller rektor. Du kan också
skriva ett mail eller lämna ett brev i postlådan på expeditionen.
Din åsikt och upplevelse är viktig!!
Rektor Åsa Söderberg
[email protected]
0416-27256
Elevstödsamordnare
[email protected]
0416-27254
31
16. Revision
Emanuelskolans likabehandlingsplan revideras årligen i samband med att den lokala
arbetsplanen ses över. Detta sker vid årsskiftet. Ansvarig för revisionen är rektor. Arbetet
genomförs med stöd av nedanstående årscykel i alla arbetslag från förskoleklass till årskurs 9.
Januari
Elever presenterar analys av
kartläggning för övriga elever
Nya mål och åtgärder
November
Februari
Uppföljning och utvärdering
Statistik EHS
Fastställande plan
Egenkontroll
Oktober
Mars
Trivselenkät
Information skolråd och
personalmöte
KRAFT-enkät
September
Juni
Kartläggning/
Uppföljning Statistik EHS
samtal &
intervjuer med barn och elever
Augusti
Revidering av plan
32
17. Tillsyn över lagen
Barn- och elevombudet (BEO) övervakar 6 kapitlet i skollagen och ska tillsammans med
Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbeta för att motverka kränkningar, diskriminering och
trakasserier av barn och elever.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda enskild
i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering.
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686,
103 59 Stockholm.
Besöksadress Torsgatan 11
Tel 08-120 20 700
Texttel 08-120 20 820
Fax 08-120 20 800
Webbplats www.do.se
Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers
rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan
kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO
informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska
tillämpas. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående
skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus.
Barn- och elevombudet
Tel 08-586 080 00
Fax 08-586 080 10
Webbplats
www.skolinspektionen.se/beo
33
Bilaga 1
2013-08-13
Emanuelskolan
Trivselregler med kommentarer (inkl konsekvenser)
Emanuelskolan
(gäller även skolskjuts)
Nedanstående regler är övergripande trivselregler. Dessa diskuteras sedan i resp.
barn/elevgrupp. Konkreta regler skickas hem till vårdnadshavare för underskrift.
Värdegrund och förhållningssätt
På Emanuelskolan är alla människor lika värdefulla. Ingen skall bli utsatt för kränkande behandling
såsom våld, mobbning och diskriminering. Vi respekterar varandra och visar hänsyn och tolerans.
Varje vecka diskuteras förhållningssätt och regler i de olika barn/elevgrupperna, där samtliga
barn/elever deltar.
Oro och stök
Hela skolans område är en arbetsplats. Där befinner vi oss under skoltid och omsorgstid om inget
annat överenskommits med skolpersonal. Arbetsplatsen är givetvis rök- och snusfri. Skolan är en
arbetsplats för många barn/elever och vuxna dagligen befinner sig. Inom området är det förbjudet att
åka moped. Cykelåkning är tillåten före och efter skoltid, dvs. före 8.00 och efter 15.30. Parkering
sker på anvisade platser.
Alla har ansvar för att det är lugnt och tryggt i alla lärmiljöer. De gemensamma reglerna som
upprättats skall följas.
Slagsmål och bråk
Skolans personal har ansvar för att ingripa vid slagsmål och bråk. Barn/elev förs till lämplig lokal
där mentor eller annan personal samtalar med barn/elev för att förhindra fortsatt slagsmål eller bråk.
Skolk och sena ankomster
Tiderna för undervisningen skall hållas. Vårdnadshavare har enligt skollag ansvar för att
barnet/eleven fullgör sin skolplikt. Särskilda rutiner gäller vid barn/elevs frånvaro. Till all
undervisning skall rätt utrustning medtas.
Kan man säga och tycka vad man vill?
Skolan och skolans personal är skyldiga att agera när åsikter uttrycks som är nedlåtande mot andra, t
ex hets mot folkgrupp, trakasserier och annan kränkande behandling.
Störande och farliga föremål
Om ett barn/elev inte följer trivselreglerna kan lärare (grundskollärare, förskollärare och
fritidspedagog) och/eller rektor beslagta störande och/eller farliga föremål under resten av dagen.
Innehav av föremål som strider mot gällande lagar, t ex kniv, beslagtas omgående och lämnas endast
ut till vårdnadshavare. En mobiltelefon kan vara ett störande föremål.
34
Konsekvenser om inte trivselreglerna följs
1. Tillsägelse av vuxen person där man uppmanas att ändra sitt beteende
om inte detta sker så
2. visas barn/elev ut från undervisningen där en mentor eller annan vuxen tar hand
om barnet/eleven och för att få denne att ändra sitt beteende
om inte detta sker så
3. kontaktas vårdnadshavare för att delta i de åtgärder som behöver vidtas för att
barnet/eleven skall ändra sitt beteende
om inte detta sker så
4. sker ett möte där barn/elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om mål och
medel för att få barnet/eleven att ändra sitt beteende. Kan dokumenteras i såväl
IUP som åtgärdsprogram
om inte detta sker så
5. kallar rektor barn/elev och vårdnadshavare till samtal
35